I uppf�ljaren till
Lisbeth Salander �terkommer till Sverige efter en l�ngre tids vistelse utomlands. Tack vare finansmannen Wennerstr�ms pengar har hon det b�ttre st�llt �n n�gonsin, men hon �terv�nder till ett Stockholm d�r hon inte l�ngre har familj eller v�nner. Lisbeth �r helt ensam i v�rlden. En rad dramatiska h�ndelser intr�ffar som f�r Lisbeths m�rka f�rflutna att g�ra sig p�mint, och n�r hon dras in i en m�rdarjakt d�r hon sj�lv �r villebr�d best�mmer hon sig f�r att g�ra upp med det f�rg�ngna en g�ng f�r alla. Hon ska straffa dem som f�rtj�nar att straffas.
Samtidigt har Mikael Blomkvist p� Millennium f�tt korn p� hett nyhetsstoff. Journalisten Dag Svensson och hans sambo Mia Bergman kan visa avsl�jande fakta om en omfattande sexhandel mellan �steuropa och Sverige. M�nga av de personer som utpekas i traffickingh�rvan har h�gt uppsatta positioner i samh�llet.
N�r Dag och Mia blir brutalt m�rdade och misstankarna riktas mot Salander best�mmer sig Mikael Blomkvist f�r att driva sin egen utredning. Han uppt�cker snart ett samband mellan morden och traffickingtemat. Den fruktade Zala, vars namn st�ndigt f�rekommer i utredningen, visar sig dessutom ha kopplingar till en viss Lisbeth Salander...
Det �r dags f�r Blomkvist och Salander att m�tas igen.
Hon l�g fastsp�nd med l�derremmar p� en smal brits med en ram i h�rdat st�l. Selen stramade �ver br�stkorgen. Hon l�g p� rygg. H�nderna var l�sta vid s�ngkanten p� vardera sidan av h�ften.
Hon hade f�r l�nge sedan gett upp f�rs�ken att ta sig loss. Hon var vaken men hade �gonen slutna. Om hon �ppnade �gonen skulle hon befinna sig i m�rker och den enda ljusk�llan var en svag strimma som silade in ovanf�r d�rren. Hon hade d�lig smak i munnen och l�ngtade efter att f� borsta t�nderna.
En del av hennes medvetande lyssnade efter ljudet av fotsteg som innebar att han skulle komma. Hon hade ingen aning om hur sent p� kv�llen det var, mer �n att det k�ndes som om det b�rjade bli f�r sent f�r att han skulle bes�ka henne. En pl�tslig vibration i s�ngen fick henne att �ppna �gonen. Det var som om en maskin av n�got slag hade startat n�gonstans i byggnaden. Efter ett par sekunder var hon inte s�ker p� om hon inbillade sig eller om ljudet var verkligt.
Hon bockade av ytterligare en dag i huvudet.
Det var den fyrtiotredje dagen i f�ngenskap.
Det kliade p� n�san och hon vred huvudet s� att hon kunde skrapa sig mot kudden. Hon svettades. Det var kvavt och varmt i rummet. Hon var kl�dd i en enkel nattskjorta som korvade sig under henne. D� hon flyttade h�ften kunde hon precis gripa tag i plagget med pekfingret och l�ngfingret och dra ned linnet p� ena sidan en centimeter �t g�ngen. Hon upprepade proceduren med den andra handen. Men linnet l�g fortfarande med ett veck under korsryggen. Madrassen var bylsig och obekv�m. Den totala isoleringen gjorde att alla sm� intryck som hon annars inte skulle bry sig om kraftigt f�rst�rktes. Selen var tillr�ckligt slak f�r att hon skulle kunna �ndra st�llning och l�gga sig p� sidan, men det var obekv�mt eftersom hon d� m�ste ha ena handen p� ryggen och det gjorde att armen hela tiden domnade bort.
Hon var inte r�dd. Hon k�nde d�remot en allt st�rre uppd�md vrede.
Samtidigt pl�gades hon av sina egna tankar som st�ndigt �vergick i obehagliga fantasier om vad som skulle h�nda med henne. Hon hatade sin p�tvingade hj�lpl�shet. Hur hon �n f�rs�kte fokusera p� n�got annat f�r att f�rdriva tiden och f�rtr�nga sin situation s� sipprade �ngesten fram. Den h�ngde som ett gasmoln kring henne och hotade att tr�nga in i hennes porer och f�rgifta tillvaron. Hon hade uppt�ckt att det b�sta s�ttet att h�lla �ngesten borta var att fantisera om n�got som gav henne en k�nsla av styrka. Hon sl�t �gonen och frammanade lukten av bensin.
Han satt i en bil med �ppen sidoruta. Hon rusade fram till bilen och h�llde bensinen genom bilf�nstret och t�nde en t�ndsticka. Det var ett �gonblicks verk. L�gorna flammade omedelbart upp. Han vred sig i pl�gor och hon h�rde hans skrik av skr�ck och sm�rta. Hon kunde k�nna lukten av br�nt k�tt och en fr�nare lukt av plast och stoppning som f�rkolnades i stols�tet.
Hon hade f�rmodligen slumrat till f�r hon hade inte h�rt stegen men blev klarvaken d� d�rren �ppnades. Ljuset fr�n d�rr�ppningen bl�ndade henne.
Han hade kommit i alla fall.
Han var l�ng. Hon visste inte hur gammal han var, men han var vuxen. Han hade r�dbrunt tovigt h�r och glas�gon med svarta b�gar och ett glest haksk�gg. Han doftade rakvatten.
Hon hatade lukten av honom.
Han stod tyst vid britsens fot�nda och betraktade henne en l�ng stund.
Hon hatade hans tystnad.
Hans ansikte befann sig i skuggan av ljuset fr�n d�rr�ppningen och hon s�g honom bara i siluett. Han talade pl�tsligt till henne. Han hade en m�rk tydlig r�st som pedantiskt betonade varje ord.
Hon hatade hans r�st.
Han ber�ttade att det var hennes f�delsedag och att han ville gratulera. R�sten var inte ov�nlig eller ironisk. Den var neutral. Hon anade att han log.
Hon hatade honom.
Han kom n�rmare och gick runt britsen till huvud�ndan. Han lade utsidan av en fuktig hand p� hennes panna och drog fingrarna l�ngs hennes h�rf�ste i en gest som f�rmodligen var avsedd att vara v�nlig. Det var hans f�delsedagspresent till henne.
Hon hatade hans ber�ring.
Han talade till henne. Hon s�g hans mun r�ra sig men st�ngde ute ljudet av hans r�st. Hon ville inte lyssna. Hon ville inte svara. Hon h�rde honom h�ja r�sten. Ett st�nk av irritation �ver hennes brist p� respons hade krupit in i r�sten. Han pratade om �msesidigt f�rtroende. Efter flera minuter tystnade han. Hon ignorerade hans blick. Sedan ryckte han p� axlarna och b�rjade justera hennes l�derband. Han tajtade till selen �ver br�stet ett sn�pp och lutade sig �ver henne.
Hon vred sig pl�tsligt �t v�nster, bort fr�n honom, s� tv�rt hon kunde och s� l�ngt l�derremmarna till�t. Hon drog upp kn�na mot hakan och sparkade h�rt mot hans huvud. Hon siktade p� adams�pplet och tr�ffade med en t�spets n�gonstans under hakan, men han var f�rberedd och vred undan kroppen och det blev bara en l�tt, knappt m�rkbar tr�ff. Hon f�rs�kte sparka igen men han var redan utom r�ckh�ll.
Hon l�t benen sjunka ned p� britsen igen.
Lakanet h�ngde ned p� golvet �ver s�ngkanten. Hennes nattlinne hade glidit upp l�ngt ovanf�r h�fterna.
Han stod stilla en l�ng stund utan att s�ga n�gonting. D�refter gick han runt britsen och lade upp fotbandet. Hon f�rs�kte dra benen till sig men han grep tag runt hennes ena ankel och tvingade ned kn�et med den andra handen och l�ste foten med en l�derrem. Han gick runt s�ngen och sp�nde fast hennes andra fot.
D�rmed var hon helt hj�lpl�s.
Han plockade upp lakanet fr�n golvet och t�ckte henne. Han betraktade henne under tystnad i tv� minuter. Hon kunde k�nna hans upphetsning i dunklet trots att han inte l�tsades om den eller visade den. Han hade s�kert erektion. Hon visste att han ville str�cka fram en hand och r�ra vid henne.
Sedan v�nde han och gick ut och st�ngde d�rren efter sig. Hon h�rde att den reglades, vilket var helt i on�dan eftersom hon inte hade n�gon m�jlighet att ta sig loss fr�n s�ngen.
Hon l�g i flera minuter och tittade p� den smala ljusstrimman ovanf�r d�rren. Sedan r�rde hon sig och f�rs�kte k�nna efter hur h�rt remmarna satt. Hon kunde dra upp kn�na en aning men selen och fotremmarna stramade omedelbart. Hon slappnade av. Hon l�g helt stilla och tittade ut i ingenting.
Hon v�ntade. Hon fantiserade om en bensindunk och en t�ndsticka.
Hon s�g honom indr�nkt i bensin. Hon kunde fysiskt k�nna asken med t�ndstickor i handen. Hon skakade p� den. Det rasslade. Hon �ppnade asken och valde en sticka. Hon h�rde honom s�ga n�gonting men st�ngde sina �ron och lyssnade inte p� orden. Hon s�g hans ansiktsuttryck d� hon f�rde t�ndstickan mot pl�net. Hon h�rde det skrapande ljudet av svavel mot pl�n. Det l�t som en utdragen �skknall. Hon s�g l�gan flamma.
Hon log ett h�rt leende och st�lsatte sig.
Det var natten hon fyllde 13 �r.
Ekvationen ben�mns efter ing�ende obekanta storheters h�gsta dignitet (v�rdet av exponenten). Om denna �r ett �r ekvationen av f�rsta graden, om digniteten �r tv� �r ekvationen av andra graden etc. Ekvationer av h�gre grad �n f�rsta ger flera v�rden f�r de obekanta storheterna. Dessa v�rden kallas r�tter.
F�rstagradsekvationen (den linj�ra ekvationen): 3x�9=0 (rot: x=3)
Lisbeth Salander drog ned solglas�gonen till n�stippen och kisade under solhattens br�tte. Hon s�g kvinnan i rum 32 komma ut fr�n hotellets sidoentr� och promenera till en av de gr�nvitrandiga solstolarna vid poolen. Hennes blick var koncentrerat riktad mot marken framf�r henne och hennes ben tycktes ostadiga.
Salander hade bara sett henne p� h�ll tidigare. Hon uppskattade kvinnans �lder till omkring 35 men hon hade ett utseende som gjorde att hon s�g ut att vara vad som helst mellan 25 och 50. Hon hade brunt axell�ngt h�r, avl�ngt ansikte och en mogen kropp som klippt ur en postorderkatalog f�r damunderkl�der. Kvinnan var kl�dd i sandaler, svart bikini och lilatonade solglas�gon. Hon var amerikanska och pratade med sydstatsdialekt. Hon hade en gul solhatt som hon sl�ppte p� marken bredvid solstolen innan hon gjorde tecken till bartendern i Ella Carmichaels bar.
Lisbeth Salander lade ned sin bok i kn�et och tog en klunk ur glaset med kaffe innan hon str�ckte sig efter cigarettpaketet. Utan att vrida p� huvudet flyttade hon blicken till horisonten. Fr�n sin plats p� terrassen vid poolen kunde hon se en skymt av Karibiska havet mellan en grupp palmer och rhododendron vid muren framf�r hotellet. En bit ut sl�rade en segelb�t p� v�g norrut mot Saint Lucia eller Dominica. �nnu l�ngre ut kunde hon se konturerna av en gr� lastb�t p� v�g s�derut mot Guyana eller n�got av grannl�nderna. En svag bris bek�mpade f�rmiddagshettan men hon k�nde en svettdroppe l�ngsamt rinna ned mot �gonbrynet. Lisbeth Salander tyckte inte om att steka sig i solen. Hon hade tillbringat dagarna i s� mycket skugga som m�jligt och satt f�ljaktligen stadigt planterad under soltaket. �nd� var hon brun som en n�tk�rna. Hon var kl�dd i kakif�rgade shorts och ett svart linne.
Hon lyssnade till de m�rkliga tonerna fr�n steel pans som fl�dade ur h�gtalaren vid bardisken. Hon hade aldrig varit det minsta intresserad av musik och kunde inte skilja p� Sven-Ingvars och Nick Cave, men steel pans fascinerade henne. Det tycktes osannolikt att n�gon kunde st�mma ett oljefat och �nnu mindre sannolikt att fatet kunde f�rm�s att sl�ppa ifr�n sig kontrollerbara ljud som inte liknade n�gonting annat. Hon upplevde ljuden som magiska.
Hon k�nde sig pl�tsligt irriterad och flyttade blicken tillbaka till den kvinna som just hade f�tt ett glas med en apelsinf�rgad drink i handen.
Det var inte Lisbeth Salanders problem. Hon kunde bara inte begripa varf�r kvinnan stannade. I fyra n�tter, �nda sedan paret hade anl�nt, hade Lisbeth Salander lyssnat till den l�gintensiva terror som utspelades i hennes grannrum. Hon hade h�rt gr�t, l�ga uppr�rda r�ster och vid n�gra tillf�llen ljudet av �rfilar. Mannen som svarade f�r slagen � Lisbeth f�rmodade att det var hennes make � var i 40- �rs�ldern. Han hade m�rkt rakt h�r kammat i n�got s� otidsenligt som mittbena och tycktes vara i Grenada � yrkets v�gnar. Vari yrket bestod hade Lisbeth Salander ingen aning om, men varje morgon hade mannen varit prydligt kl�dd i slips och kavaj och druckit kaffe i hotellbaren innan han tagit sin portf�lj och g�tt ut till en taxi.
Han �terv�nde till hotellet sent p� eftermiddagarna, d� han badade och umgicks med sin fru vid poolen. De brukade �ta middag tillsammans i vad som tycktes vara en h�gst l�gm�ld och k�rleksfull samvaro. Kvinnan drack m�jligen ett eller tv� glas f�r mycket men berusningen hade inte varit st�rande eller uppseendev�ckande.
Br�ken i grannrummet startade rutinm�ssigt mellan tio och elva p� kv�llen, ungef�r samtidigt som Lisbeth gick och lade sig med en bok om matematikens mysterier. Det handlade inte om grov misshandel. S� vitt Lisbeth kunde avg�ra genom v�ggen p�gick ett segslitet malande gr�l. Den f�reg�ende natten hade Lisbeth inte kunnat motst� sin nyfikenhet och g�tt ut p� balkongen f�r att genom parets �ppna balkongd�rr h�ra vad det hela handlade om. I mer �n en timme hade han g�tt fram och tillbaka i rummet och erk�nt att han var en usling som inte f�rtj�nade henne. G�ng p� g�ng hade han sagt till henne att hon m�ste tycka att han var falsk. Vid varje tillf�lle hade hon svarat att hon inte ans�g det och f�rs�kt lugna honom. Han hade blivit allt intensivare till dess att han ruskat om henne. Till sist hade hon svarat som han ville � ja, du �r falsk. Han hade omedelbart tagit hennes frampressade erk�nnande som en f�rev�ndning att angripa henne, hennes vandel och karakt�r. Han hade kallat henne f�r hora, vilket var ett ord som Lisbeth Salander utan tvekan skulle ha vidtagit �tg�rder gentemot om anklagelsen hade riktats mot henne. Nu var det dock inte s� och d�rmed i praktiken inte hennes personliga problem, och f�ljaktligen hade hon sv�rt att best�mma sig f�r om hon skulle eller borde agera p� n�got s�tt.
Lisbeth hade h�pet lyssnat till hans malande som pl�tsligt �verg�tt i vad som l�t som en �rfil. Hon hade precis beslutat sig f�r att g� ut i hotellkorridoren och sparka in d�rren till grannarna d� det blev tyst i rummet.
N�r hon nu granskade kvinnan vid poolen noterade hon ett vagt bl�m�rke p� axeln och ett skrapm�rke p� h�ften, men inga uppseendev�ckande skador.
Nio m�nader tidigare hade Lisbeth l�st en artikel i Popular Science som n�gon gl�mt p� Leonardo da Vinci-flygplatsen i Rom och pl�tsligt hade hon utvecklat en obest�md fascination f�r ett s� obskyrt �mne som sf�risk astronomi. Helt impulsivt hade hon gjort ett bes�k i universitetsbokhandeln i Rom och k�pt n�gra av de viktigaste avhandlingarna i �mnet. F�r att begripa sf�risk astronomi hade hon dock varit tvungen att s�tta sig in i matematikens mer intrikata mysterier. Under sina resor de senaste m�naderna hade hon ofta bes�kt universitetsbokhandlar f�r att s�ka r�tt p� ytterligare n�gon bok i �mnet.
B�ckerna hade mestadels legat nedpackade i hennes v�ska och studierna hade varit osystematiska och utan egentligt m�l, �nda fram till dess att hon vandrat in i universitetsbokhandeln i Miami och kommit ut med Dimensions in Mathematics av dr L. C. Parnault (Harvard University, 1999). Hon hade hittat boken strax innan hon �kte ned till Florida Keys och b�rjade �luffa genom Karibien.
Hon hade avverkat Guadeloupe (tv� dygn i en obegriplig h�la), Dominica (trevligt och avsp�nt, fem dygn), Barbados (ett dygn p� ett amerikanskt hotell d�r hon k�nt sig f�rf�rligt ov�lkommen) och Saint Lucia (nio dagar). I Saint Lucia hade hon kunnat t�nka sig att stanna en l�ngre tid om hon inte hade blivit ov�n med en tr�gt�nkt lokal ungdomsligist som huserade i baren p� hennes bakgatshotell. Hon hade till slut tappat t�lamodet och dr�mt en tegelsten i hans huvud, checkat ut fr�n hotellet och tagit en f�rja med destination Saint George�s, huvudstaden i Grenada. Det var ett land som hon aldrig h�rt talas om innan hon klev ombord p� b�ten.
Hon hade klivit i land p� Grenada i ett tropiskt �sregn vid tiotiden en morgon i november. Fr�n The Caribbean Traveller hade hon inh�mtat informationen att Grenada var k�nt som Spice Island, krydd�n, och var en av v�rldens st�rsta producenter av muskot. �n hade 120 000 inv�nare men ytterligare drygt 200 000 grenadianer var bosatta i USA, Kanada eller England, vilket gav en antydan om arbetsmarknaden i hemlandet. Landskapet var bergigt runt en slocknad vulkan, Grand Etang.
Historiskt var Grenada en av m�nga oansenliga f�re detta brittiska kolonier. 1795 hade Grenada v�ckt politiskt uppseende sedan en frigiven f�re detta slav vid namn Julian Fedon hade inspirerats av franska revolutionen och inlett ett uppror som f�ranlett kronan att skicka trupper f�r att hacka, skjuta, h�nga och leml�sta ett stort antal rebeller. Det som hade skakat kolonialregimen var att �ven ett antal fattiga vita hade anslutit sig till Fedons uppror utan minsta etikett eller h�nsyn till rasgr�nserna. Upproret hade krossats men Fedon hade aldrig tillf�ngatagits utan f�rsvunnit upp i bergsmassivet Grand Etang d�r han vuxit till en lokal legend av robinhoodska proportioner.
Drygt tv�hundra �r senare, 1979, hade advokaten Maurice Bishop startat en ny revolution som enligt guideboken var inspirerad av the communist dictatorships in Cuba and Nicaragua, men som Lisbeth Salander hade f�tt en helt annan bild av d� hon tr�ffat Philip Campbell � l�rare, bibliotekarie och baptistpredikant � i vars g�sthus hon hyrt in sig de f�rsta dagarna. Historien kunde sammanfattas med att Bishop hade varit en genuint popul�r folkledare som st�rtat en galen diktator som dessutom var UFO-fantast och �gnade en del av den magra nationalbudgeten till att jaga flygande tefat. Bishop hade pl�derat f�r ekonomisk demokrati och inf�rt landets f�rsta lagstiftning f�r j�mst�lldhet mellan k�nen innan han m�rdades 1983.
Efter mordet, en massaker p� ungef�r 120 m�nniskor inklusive utrikesministern, kvinnoministern och n�gra viktiga fackf�reningsledare, hade USA invaderat landet och inf�rt demokrati. F�r Grenadas vidkommande innebar det att arbetsl�sheten �kade fr�n drygt sex till n�rmare femtio procent och att kokainhandel �ter blev den i s�rklass viktigaste inkomstk�llan. Philip Campbell hade skakat p� huvudet �t beskrivningen i Lisbeths guidebok och gett henne goda r�d om vilka personer och kvarter hon skulle undvika efter m�rkrets inbrott.
I Lisbeth Salanders fall var s�dana r�d t�mligen bortkastade. D�remot hade hon helt undvikit att stifta bekantskap med Grenadas kriminalitet genom att bli f�r�lskad i Grand Anse Beach omedelbart s�der om Saint George�s, en milsl�ng och glest befolkad sandstrand d�r hon kunde vandra i timmar utan att beh�va prata med eller ens tr�ffa n�gon annan m�nniska. Hon hade flyttat ut till Keys, ett av de f� amerikanska hotellen vid Grand Anse och hade bott d�r i sju veckor och inte gjort mycket mer �n vandrat omkring p� stranden och �tit den lokala frukten chinups som i smaken p�minde om bittra svenska krusb�r och som hon blivit om�ttligt f�rtjust i.
Det var l�gs�song och knappt en tredjedel av rummen p� Keys Hotel var uthyrda. Enda problemet var att b�de hennes frid och de f�rstr�dda studierna i matematik pl�tsligt st�rdes av den l�gm�lda terrorn i grannrummet.
Mikael Blomkvist satte pekfingret p� d�rrklockan till Lisbeth Salanders l�genhet p� Lundagatan. Han f�rv�ntade sig inte att hon skulle �ppna, men han hade tagit f�r vana att �ka f�rbi hennes bostad n�gon g�ng i m�naden f�r att unders�ka om n�gon f�r�ndring hade �gt rum. D� han petade upp brevinkastet kunde han skymta h�gen av reklam. Klockan var strax efter tio p� kv�llen och det var f�r m�rkt f�r att han skulle kunna avg�ra hur mycket h�gen hade vuxit sedan sist.
En kort stund stod han obeslutsam i trapphuset innan han frustrerat v�nde p� klacken och l�mnade fastigheten. Han promenerade i maklig takt hem till sin l�genhet p� Bellmansgatan, satte p� kaffebryggaren och slog upp kv�llstidningarna framf�r sena Rapport. Han k�nde sig dyster till sinnes och undrade var Lisbeth Salander befann sig. Han k�nde en vag oro och undrade f�r tusende g�ngen vad som egentligen hade h�nt.
Under julhelgen ett �r tidigare hade han bjudit ut Lisbeth Salander till stugan i Sandhamn. De hade tagit l�nga promenader d� de l�gm�lt diskuterat efterdyningarna av de dramatiska h�ndelser som de b�da hade varit delaktiga i under �ret som g�tt, d� Mikael hade upplevt n�got som han i efterhand betraktade som en livskris. Han hade d�mts f�r f�rtal och tillbringat ett par m�nader i f�ngelse, hans yrkesm�ssiga karri�r som journalist hade befunnit sig i en gyttjep�l och han hade flytt fr�n posten som ansvarig utgivare f�r tidskriften Millennium med svansen mellan benen. Men pl�tsligt hade allting f�r�ndrats. Ett uppdrag att skriva en biografi om industriledaren Henrik Vanger, vilket han upplevde som en bef�ngt v�lavl�nad terapi, hade pl�tsligt f�rvandlats till en desperat jakt p� en f�rslagen och ok�nd seriem�rdare.
Under denna jakt hade han tr�ffat Lisbeth Salander. Mikael fingrade f�rstr�tt p� det svaga �rret som strypsnaran hade bildat strax under hans v�nstra �ra. Lisbeth hade inte bara hj�lpt honom i jakten p� m�rdaren � hon hade bokstavligen r�ddat hans liv.
G�ng p� g�ng hade hon �verrumplat honom med sina m�rkliga f�rdigheter � fotografiskt minne och fenomenala datakunskaper. Mikael Blomkvist betraktade sig sj�lv som allm�nt datakompetent, men Lisbeth Salander hanterade datorer som om hon stod i f�rbund med dj�vulen. Han hade l�ngsamt insett att hon var en hacker av v�rldsklass, och inom den exklusiva internationella klubb som �gnade sig �t databrott p� h�gsta niv� var hon en legend, om �n endast k�nd under pseudonymen Wasp.
Det var hennes f�rm�ga att vandra in och ut i andra m�nniskors datorer som hade gett honom det material han beh�vt f�r att v�nda sitt journalistiska nederlag till Wennerstr�maff�ren � ett scoop som fortfarande ett �r senare var f�rem�l f�r internationella polisutredningar om ekonomisk brottslighet och gav Mikael anledning att med j�mna mellanrum bes�ka TV-soffor.
Ett �r tidigare hade han betraktat scoopet med kolossal tillfredsst�llelse � som en h�mnd och som uppr�ttelse fr�n den journalistiska r�nnstenen. Men tillfredsst�llelsen hade snabbt runnit av honom. Inom loppet av n�gra veckor var han redan utled p� att svara p� samma fr�gor fr�n journalister och finanspoliser. Jag �r ledsen men jag kan inte diskutera mina k�llor. N�r en journalist fr�n engelskspr�kiga Azerbajdzjan Times hade gjort sig omaket att �ka till Stockholm enbart f�r att st�lla samma enfaldiga fr�gor hade m�ttet varit r�gat. Mikael hade skurit ned antalet intervjuer till ett minimum och de senaste m�naderna hade han i stort sett bara st�llt upp d� Hon p� TV4 ringt och �vertalat honom, och det skedde endast vid de tillf�llen d� utredningen gick in i n�gon distinkt ny fas.
Mikaels samarbete med Hon p� TV4 hade dessutom en helt annan dimension. Hon hade varit den f�rsta journalist som nappat p� avsl�jandet, och utan hennes insats den kv�ll d�
Hon bevakade storyn den f�rsta veckan � hon var ju den enda reporter som faktiskt satt sig in i �mnet � men n�gon g�ng f�re jul noterade Mikael att alla kommentarer och nya vinklingar i storyn hade flyttats �ver till manliga kollegor. Vid ny�r fick Mikael p� omv�gar veta att hon helt enkelt armb�gats ut fr�n �mnet med motiveringen att en s� viktig story skulle seri�sa ekonomireportrar sk�ta och inte n�gon liten j�nta fr�n Gotland eller Bergslagen eller var tusan hon nu kom ifr�n. N�sta g�ng TV4 ringde och bad om kommentarer f�rklarade Mikael helt frankt att han bara uttalade sig f�r TV4 om hon st�llde fr�gorna. Det tog n�gra dagar av surmulen tystnad innan gossarna p� TV4 kapitulerade.
Mikaels minskade intresse f�r Wennerstr�maff�ren sammanf�ll med Lisbeth Salanders f�rsvinnande ur hans liv. Han begrep �nnu inte vad som hade h�nt.
De hade skilts �t p� annandag jul och han hade inte tr�ffat henne under mellandagarna. Sent p� kv�llen dagen f�re ny�rsafton hade han ringt henne, men hon hade inte svarat.
P� ny�rsafton hade han promenerat �ver till henne tv� g�nger och ringt p� d�rren. Den f�rsta g�ngen hade det lyst i hennes l�genhet men hon hade inte �ppnat. Den andra g�ngen hade det varit m�rkt i l�genheten. P� ny�rsdagen hade han p� nytt f�rs�kt ringa henne utan att f� n�got svar. D�refter hade han endast m�tts av beskedet att abonnenten inte kunde n�s.
Han hade sett henne tv� g�nger under de n�rmast f�ljande dagarna. N�r han inte f�tt tag p� henne p� telefon hade han g�tt hem till henne i b�rjan av januari och satt sig att v�nta p� trappsteget framf�r hennes l�genhetsd�rr. Han hade en bok med sig och v�ntade envist i fyra timmar innan hon kom in genom porten, strax f�re elva p� kv�llen. Hon bar p� en brun kartong och tv�rstannade d� hon uppt�ckte honom.
�Hej Lisbeth�, h�lsade han och slog ihop boken.
Hon granskade honom uttrycksl�st utan vare sig v�rme eller v�nskap i blicken. Sedan klev hon f�rbi honom och stack in nyckeln i sin d�rr.
�Bjuder du p� en kopp kaffe?� fr�gade Mikael.
Hon v�nde sig mot honom och talade med l�g r�st.
�G� h�rifr�n. Jag vill inte se dig igen.�
D�refter st�ngde hon d�rren framf�r n�san p� en om�ttligt h�pen Mikael Blomkvist och han h�rde henne l�sa fr�n insidan.
Den andra g�ngen han s�g henne hade varit bara tre dagar senare. Han hade �kt tunnelbana fr�n Slussen till T-centralen och n�r t�get stannade i Gamla stan tittade han ut genom f�nstret och s�g henne ute p� perrongen, mindre �n tv� meter bort. Han uppt�ckte henne i exakt samma �gonblick som d�rrarna slog igen. I fem sekunder tittade hon rakt igenom honom som om han var luft innan hon v�nde p� klacken och promenerade bort ur hans synf�lt just n�r t�get b�rjade rulla.
Budskapet gick inte att missta sig p�. Lisbeth Salander ville inte ha med Mikael Blomkvist att g�ra. Hon hade skurit bort honom ur sitt liv lika effektivt som om hon raderat en fil ur sin dator, utan f�rklaringar. Hon hade bytt mobilnummer och svarade inte p� e-post.
Mikael suckade, st�ngde av TV:n och gick bort till f�nstret och betraktade Stadshuset.
Han undrade om han gjorde fel som envist gick f�rbi hennes l�genhet med j�mna mellanrum. Mikaels attityd hade alltid varit att om en kvinna s� tydligt signalerade att hon inte ville h�ra talas om honom s� gick han sin v�g. Att inte respektera ett s�dant besked var i hans �gon liktydigt med brist p� respekt f�r henne.
Mikael och Lisbeth hade legat med varandra. Men det hade skett p� hennes initiativ och f�rh�llandet hade varat i ett halv�r. Om det var hennes beslut att avsluta historien lika �verraskande som hon inlett den s� var det helt okej med Mikael. Det var hennes sak att avg�ra. Mikael hade inga problem med att finna sig till r�tta i rollen som f�re detta pojkv�n � om det nu var det han var � men Lisbeth Salanders totala avst�ndstagande f�rbryllade honom.
Han var inte f�r�lskad i henne � de var ungef�r s� omaka som tv� personer kunde vara � men han gillade henne och k�nde en genuin saknad efter den j�vla besv�rliga m�nniskan. Han hade trott att v�nskapen varit �msesidig. Han k�nde sig kort sagt som en idiot.
Han stod kvar vid f�nstret en l�ng stund.
Till sist fattade han ett avg�rande beslut.
Om Lisbeth Salander tyckte s� hj�rtligt illa om honom att hon inte ens kunde f�rm� sig att h�lsa d� de s�g varandra i tunnelbanan s� var f�rmodligen deras v�nskap �ver och skadan irreparabel. I forts�ttningen skulle han inte ta n�gra initiativ f�r att f� kontakt med henne igen.
Lisbeth Salander tittade p� sitt armbandsur och konstaterade att hon trots sitt stillasittande i skuggan var genomsvettig. Klockan var halv elva p� f�rmiddagen. Hon memorerade en tre rader l�ng matematisk formel och slog ihop boken Dimensions in Mathematics. D�refter nappade hon �t sig sin rumsnyckel och cigarettpaketet fr�n bordet.
Hennes rum l�g p� andra v�ningen, vilket ocks� var hotellets �versta v�ning. Hon drog av sig kl�derna och gick in i duschen.
En tv� decimeter l�ng gr�n �dla bl�ngde ned p� henne fr�n v�ggen, strax under taket. Lisbeth Salander bl�ngde tillbaka men gjorde ingen ansats att vifta undan �dlan. �dlor fanns �verallt p� �n och smet in i rummet genom jalusierna i det �ppna f�nstret, under d�rren eller genom ventilen i badrummet. Hon trivdes med ett s�llskap som huvudsakligen l�mnade henne i fred. Vattnet var kyligt men inte iskallt och hon stod under duschen i fem minuter f�r att svalka sig.
N�r hon kom ut i rummet igen stannade hon naken framf�r garderobsspegeln och granskade f�rundrat sin kropp. Hon v�gde fortfarande bara runt 40 kilo och var drygt 150 centimeter l�ng. Det kunde hon inte g�ra s� v�rst mycket �t. Hon hade dockliknande smala lemmar, sm� h�nder och inte mycket till h�fter.
Men nu hade hon br�st.
I hela sitt liv hade hon varit plattbr�stad, precis som om hon �nnu inte kommit i puberteten. Det hade helt enkelt sett l�jligt ut och hon hade alltid k�nt ett obehag f�r att visa sig naken.
Helt pl�tsligt hade hon f�tt br�st. Det var inte fr�ga om n�gra bomber (vilket hon inte ville ha och vilket skulle ha sett �nnu mer l�jev�ckande ut p� hennes i �vrigt spinkiga kropp), men det var tv� fasta runda br�st av mellanstorlek. F�r�ndringen var f�rsiktigt utf�rd och proportionerna helt rimliga. Men skillnaden var dramatisk, b�de f�r hennes utseende och f�r hennes h�gst privata v�lbefinnande.
Hon hade tillbringat fem veckor p� en klinik utanf�r Genua f�r att skaffa sig de implantat som utgjorde stommen i hennes nya br�st. Hon hade valt den klinik och de l�kare som hade det absolut b�sta och mest seri�sa ryktet i Europa. Hennes l�kare, en charmerande h�rdkokt kvinna vid namn Allessandra Perrini, hade konstaterat att hennes br�st var fysiskt underutvecklade och att en br�stf�rstoring d�rmed kunde utf�ras av medicinska sk�l.
Ingreppet hade inte varit sm�rtfritt men br�sten s�g ut och k�ndes helt naturliga, och �rren var nu n�stan osynliga. Hon hade inte �ngrat sitt beslut en enda sekund. Hon var n�jd. Fortfarande ett halv�r senare kunde hon inte passera en spegel med bar �verkropp utan att haja till och med gl�dje konstatera att hon h�jt sin livskvalit�.
Under tiden p� kliniken i Genua hade hon �ven avl�gsnat en av sina nio tatueringar � en tv� centimeter l�ng geting � fr�n h�gra sidan av halsen. Hon uppskattade sina tatueringar, mest av allt den stora draken fr�n skulderbladet till skinkan, men hade �nd� fattat beslutet att g�ra sig av med getingen. Orsaken var att den var s� synlig och i�gonenfallande att den gjorde henne l�tt att komma ih�g och identifiera. Lisbeth Salander ville inte bli ih�gkommen och identifierad. Tatueringen hade avl�gsnats med laserbehandling och n�r hon str�k med pekfingret �ver halsen kunde hon k�nna en svag �rrbildning. En n�rmare inspektion avsl�jade att hennes solbruna hud var aningen ljusare p� den plats d�r tatueringen hade suttit, men vid en snabb blick syntes ingenting. Sammantaget hade hennes vistelse i Genua kostat motsvarande 190 000 kronor.
Vilket hon hade r�d med.
Hon slutade dr�mma framf�r spegeln och satte p� sig trosor och bh. Tv� dagar efter att hon l�mnat kliniken i Genua hade hon f�r f�rsta g�ngen i sitt 25-�riga liv bes�kt en butik f�r damunderkl�der och inhandlat det plagg som hon aldrig tidigare haft behov av. Sedan dess hade hon fyllt 26 �r och numera bar hon bh:n med en viss tillfredsst�llelse.
Hon kl�dde sig i jeans och en svart t-tr�ja med texten Consider this a fair warning. Hon hittade sandalerna och sin solhatt och h�ngde en svart nylonbag �ver axeln.
P� v�g mot utg�ngen noterade hon ett mummel fr�n en liten klunga hotellg�ster vid receptionen. Hon saktade farten och spetsade �ronen.
�Just how dangerous is she?� fr�gade en svart kvinna med h�g r�st och europeisk accent. Lisbeth k�nde igen henne fr�n ett charters�llskap fr�n London som anl�nt tio dagar tidigare.
Freddie McBain, den gr�nande receptionisten som alltid brukade h�lsa Lisbeth Salander med ett v�nligt leende, s�g bekymrad ut. Han f�rklarade att instruktioner skulle ges till alla hotellg�ster och att det inte fanns anledning till oro om g�sterna f�ljde alla instruktioner till punkt och pricka. Hans svar m�ttes av en str�m av fr�gor.
Lisbeth Salander rynkade �gonbrynen och gick ut till baren d�r hon hittade Ella Carmichael bakom disken.
�Vad handlar det om?� fr�gade hon och pekade med tummen mot klungan vid receptionen.
�Mathilda hotar med att komma p� bes�k.�
�Mathilda?�
�Mathilda �r en orkan som bildades utanf�r Brasilien f�r ett par veckor sedan och som gick rakt genom Paramaribo i morse, huvudstaden i Surinam. Det �r oklart vilken riktning den kommer att ta � antagligen l�ngre norrut upp mot USA. Men om den forts�tter att f�lja kusten v�sterut s� ligger Trinidad och Grenada mitt i v�gen. Det kan allts� bli bl�sigt.�
�Jag trodde att orkans�songen var �ver.�
�Det �r den ocks�. Vi brukar ha orkanvarning i september och oktober. Men nu f�r tiden �r det s� mycket trassel med klimatet och v�xthuseffekten och allt s� man aldrig s� noga kan veta.�
�Okej. Och n�r f�rv�ntas Mathilda anl�nda?�
�Snart.�
�Borde jag g�ra n�gonting?�
�Lisbeth, orkaner �r inte att leka med. Vi hade en orkan p� 1970-talet som �stadkom en enorm f�r�delse h�r p� Grenada. Jag var 11 �r gammal och bodde i en by uppe i Grand Etang p� v�gen till Grenville, och jag kommer aldrig att gl�mma den natten.�
�Hmm.�
�Men du beh�ver inte vara orolig. H�ll dig i n�rheten av hotellet p� l�rdag. Packa en v�ska med s�dant som du inte vill bli av med � till exempel den d�r datorn du brukar sitta och leka med � och var beredd att ta med den om det kommer order att vi ska ned i stormk�llaren. Det �r allt.�
�Okej.�
�Vill du ha n�got att dricka?�
�Nej.�
Lisbeth Salander gick utan att s�ga adj�. Ella Carmichael log uppgivet efter henne. Det hade tagit ett par veckor innan hon hade vant sig vid den underliga flickans m�rkliga s�tt, och hon hade f�rst�tt att Lisbeth Salander inte var snorkig � hon var bara v�ldigt annorlunda. Men hon betalade sina drinkar utan tjafs, h�ll sig n�gorlunda nykter, �gnade sig �t sig sj�lv och st�llde aldrig till med br�k.
Grenadas lokaltrafik bestod huvudsakligen av fantasifullt dekorerade minibussar som avgick utan n�gon st�rre h�nsyn till tidtabeller och annan formalia. � andra sidan gick de i skytteltrafik under dygnets ljusa timmar. Efter m�rkrets inbrott var det d�remot i stort sett om�jligt att f�rflytta sig utan egen bil.
Lisbeth Salander beh�vde bara v�nta i n�gon minut vid v�gen till Saint George�s innan en av bussarna bromsade in. Chauff�ren var en rasta och bussens sound system spelade No Woman No Cry p� h�gsta volym. Hon st�ngde av �ronen, betalade sin dollar och kr�nglade sig in mellan en bastant dam med gr�tt h�r och tv� pojkar i skoluniform.
Saint George�s var bel�gen i en u-formad vik som utgjorde The Carenage, inre hamnen. Runt hamnen kl�ttrade branta kullar med bostadshus, gamla kolonialbyggnader och en bef�stning, Fort Rupert, l�ngst ut p� en brant klippa vid udden.
Saint George�s var en extremt kompakt och t�tt sammanfogad stad med smala gator och m�nga gr�nder. Husen kl�ttrade p� kullarna och det fanns knappt n�gon horisontell yta mer �n en kombinerad cricketplan och kappl�pningsbana i norra utkanten av staden.
Hon klev av i mitten av hamnen och promenerade till MacIntyre�s Electronics p� toppen av en kort brant sluttning. I stort sett alla produkter som saluf�rdes p� Grenada var importerade fr�n USA eller England och kostade f�ljaktligen dubbelt s� mycket som p� andra st�llen, men i geng�ld bj�d butiken p� luftkonditionering.
De reservbatterier hon hade best�llt till sin Apple PowerBook (G4 titanium och en 17- tumssk�rm) hade �ntligen kommit. I Miami hade hon skaffat sig en Palm handdator med hopf�llbart tangentbord som hon kunde l�sa e-post p� och enkelt ta med sig i nylonbagen ist�llet f�r att sl�pa p� sin PowerBook, men den var ett uselt substitut f�r 17-tumssk�rmen. Originalbatterierna hade dock blivit s�mre och orkade bara med n�gon halvtimme innan de m�ste laddas, vilket var ett el�nde n�r hon ville sitta ute p� terrassen vid poolen och eftersom str�mf�rs�rjningen i Grenada l�mnade en del i �vrigt att �nska. Under de veckor hon hade varit d�r hade hon upplevt tv� l�ngre str�mavbrott. Hon betalade med ett kreditkort som innehades av Wasp Enterprises, stoppade batteriet i nylonbagen och klev ut i middagshettan igen.
Hon gjorde ett bes�k p� Barclays Bank och plockade ut 300 dollar i kontanter och gick d�refter ned till marknaden och k�pte ett knippe mor�tter, ett halvt dussin mangos och en 1,5-literflaska med mineralvatten. Nylonbagen blev v�sentligt tyngre och n�r hon kom ned till hamnen igen var hon b�de hungrig och t�rstig. Hon funderade f�rst p� The Nutmeg, men entr�n till restaurangen tycktes helt igenkorkad av g�ster. Hon fortsatte till stillsammare Turtleback l�ngst bort i hamnen och satte sig p� verandan och best�llde en tallrik med calamares och r�stekt potatis och en flaska av Carib, det lokala �let. Hon nappade �t sig ett �vergivet exemplar av lokaltidningen Grenadian Voice och �gnade i den i tv� minuter. Den enda artikeln av intresse var en dramatisk varning om Mathildas m�jliga ankomst. Texten var illustrerad med en bild som f�rest�llde ett raserat hus och en p�minnelse om f�r�delsen efter den f�rra stora orkanen som hems�kt landet.
Hon vek ihop tidningen, tog en klunk direkt ur flaskan med Carib och lutade sig tillbaka n�r hon s�g mannen fr�n rum 32 komma ut p� verandan fr�n baren. Han hade sin bruna portf�lj i ena handen och ett stort glas Coca-Cola i den andra. Hans �gon svepte �ver henne utan igenk�nnande innan han satte sig p� den motsatta sidan av verandan och f�ste blicken p� vattnet utanf�r restaurangen.
Lisbeth Salander granskade honom d�r han satt med profilen mot henne. Han tycktes helt fr�nvarande och satt or�rlig i sju minuter innan han pl�tsligt lyfte glaset och tog tre djupa klunkar. Han st�llde ifr�n sig glaset och �terupptog sitt stirrande. Efter en stund �ppnade Lisbeth sin v�ska och plockade fram Dimensions in Mathematics.
I hela sitt liv hade Lisbeth roats av pussel och g�tor. D� hon var nio �r hade hon f�tt en Rubiks kub av sin mor. Den hade satt hennes logiska f�rm�ga p� prov i n�stan fyrtio frustrerande minuter innan hon �ntligen insett hur den fungerade. D�refter hade hon inga problem att vrida den r�tt. Hon hade aldrig n�gonsin haft fel p� fr�gorna i dagstidningarnas intelligenstest; fem underligt formade figurer och fr�gan hur den sj�tte i serien skulle se ut. Svaret var alltid uppenbart f�r henne.
I l�gstadiet hade hon l�rt sig plus och minus. Multiplikation, division och geometri var en naturlig f�rl�ngning. Hon kunde addera notan p� en restaurang, s�tta ihop en faktura och ber�kna banan f�r en artillerigranat som avfyrades med en viss hastighet i en viss vinkel. Det var sj�lvklarheter. Innan hon l�st artikeln i Popular Science hade hon aldrig f�r en sekund varit fascinerad av matematik eller ens reflekterat �ver att multiplikationstabellen var matematik. Multiplikationstabellen var n�got hon memorerat under en eftermiddag i skolan och hon kunde inte begripa varf�r l�raren fortsatte att tjata om den under ett helt �r.
Helt pl�tsligt hade hon anat den obevekliga logik som m�ste finnas bakom de resonemang och formler som presenterades, vilket f�rt henne till universitetsbokhandelns matematikhyllor. Men det var f�rst d� hon �ppnat Dimensions in Mathematics som en helt ny v�rld �ppnat sig f�r henne. Matematik var egentligen ett logiskt pussel med o�ndliga variationer � g�tor som kunde l�sas. Tricket var inte att l�sa r�kneexempel. Fem g�nger fem blev alltid tjugofem. Tricket var att f�rst� sammans�ttningen av de olika regler som gjorde det m�jligt att l�sa vilket matematiskt problem som helst.
Dimensions in Mathematics var inte en strikt l�robok i matematik, utan en 1 200 sidor tjock tegelsten om matematikens historia fr�n de gamla grekerna till dagens f�rs�k att beh�rska sf�risk astronomi. Den betraktades som Bibeln, helt i klass med vad Diofantos Arithmetica en g�ng hade betytt (och fortfarande betyder) f�r seri�sa matematiker. N�r hon f�r f�rsta g�ngen slagit upp Dimensions p� terrassen p� hotellet vid Grand Anse Beach hade hon pl�tsligt hamnat i en f�rtrollad v�rld av siffror, i en bok skriven av en f�rfattare som b�de var pedagogisk och f�rm�dde roa l�saren med anekdoter och �verrumplande problem. Hon kunde f�lja matematiken fr�n Arkimedes till nutidens Jet Propulsion Laboratory i Kalifornien. Hon f�rstod metoderna f�r hur de l�ste problemen.
Pythagoras sats (x�+y�=z�), formulerad ungef�r �r 500 f.Kr., blev en aha-upplevelse. Hon f�rstod pl�tsligt inneb�rden av det hon hade memorerat redan p� h�gstadiet p� n�gon av de f� lektioner hon hade bes�kt. I en r�tvinklig triangel �r kvadraten p� hypotenusan lika med summan av kvadraterna p� kateterna. Hon fascinerades av Euklides uppt�ckt 300 f.Kr. att ett perfekt tal alltid �r en multipel av tv� tal, d�r det ena talet �r en potens av 2 och det andra utg�rs av differensen mellan n�sta potens av 2 och 1. Det var en f�rfining av Pythagoras sats och hon ins�g de o�ndliga kombinationerna.
6 = 2�x(2��1)
28 = 2�x(2��1)
496 = 24x(25�1)
8 128 = 26x(27�1)
Hon kunde forts�tta i evighet utan att hitta n�got tal som br�t regeln. Det var en logik som tilltalade Lisbeth Salanders k�nsla f�r det absoluta. Hon avverkade f�rn�jt Arkimedes, Newton, Martin Gardner och ett dussin andra klassiska matematiker.
D�refter kom hon fram till kapitlet om Pierre de Fermat, vars matematiska g�ta, Fermats teorem, hade f�rbluffat henne i sju veckor. Vilket f�r all del var en blygsam tidsrymd med tanke p� att Fermat hade drivit matematiker till vansinne i n�stan fyra hundra �r innan en engelsman vid namn Andrew Wiles s� sent som 1993 hade lyckats l�sa hans pussel.
Fermats teorem var en f�rledande enkel uppgift.
Pierre de Fermat f�ddes 1601 i Beaumont-de-Lomagne i sydv�stra Frankrike. Retfullt nog var han inte ens matematiker, han var statstj�nsteman och �gnade sig �t matematik som en sorts bisarr hobby p� fritiden. �nd� betraktas han som en av de mest beg�vade sj�lvl�rda matematiker som n�gonsin funnits. Precis som Lisbeth Salander var han road av att l�sa pussel och g�tor. Han tycktes s�rskilt road av att driva med andra matematiker genom att konstruera problem men strunta i att inkludera l�sningen. Filosofen Ren� Descartes gav Fermat en rad neds�ttande epitet, medan den engelske kollegan John Wallis omn�mnde honom som �den d�r f�rd�mde fransmannen�.
P� 1630-talet utkom en fransk �vers�ttning av Diofantos bok Arithmetica som inneh�ll en komplett sammanst�llning av de talteorier som Pythagoras, Euklides och andra antika matematiker hade formulerat. Det var n�r Fermat studerade Pythagoras sats som han i ett utbrott av komplett genialitet skapade sitt od�dliga problem. Han formulerade en variant av Pythagoras sats. Ist�llet f�r (x�+y�=z�) omvandlade Fermat kvadraten till en kub, (x�+y�=z�).
Problemet var att den nya ekvationen inte tycktes ha n�gra heltalsl�sningar. Vad Fermat d�rmed gjort var att genom en liten akademisk f�r�ndring f�rvandla en formel som hade ett o�ndligt antal perfekta l�sningar till en �terv�ndsgr�nd som inte hade n�gon l�sning alls. Hans teorem var just detta � Fermat p�stod att ingenstans i talens o�ndliga universum fanns det n�got heltal d�r en kub kunde uttryckas som summan av tv� kuber och att detta var generellt f�r alla tal som har en h�gre potens �n siffran 2, allts� just Pythagoras sats.
Att det f�rh�ll sig p� det s�ttet var andra matematiker snart ense om. Genom trial and error kunde de konstatera att de inte kunde hitta ett tal som motbevisade Fermats p�st�ende. Problemet var bara att �ven om de r�knade till tidernas �nde s� skulle de inte kunna prova alla existerande tal � de �r ju o�ndligt m�nga � och f�ljaktligen kunde matematikerna inte vara hundraprocentigt s�kra p� att inte n�sta tal skulle visa sig kullkasta Fermats teorem. Inom matematiken m�ste p�st�enden n�mligen g� att bevisa matematiskt och kunna uttryckas med en allm�ngiltig och vetenskapligt korrekt formel. Matematikern m�ste kunna st� upp p� ett podium och uttala orden �det �r p� detta s�tt d�rf�r att ��
Fermat, sin vana trogen, gav fingret �t kollegorna. I marginalen p� sitt exemplar av Arithmetica krafsade geniet ned problemst�llningen och avslutade med n�gra rader. Cuius rei demonstrationem mirabilem sane detexi hanc marginis exiquitas non caperet. Raderna blev od�dliga i matematikhistorien: Jag har ett i sanning underbart bevis f�r detta p�st�ende, men marginalen �r alltf�r tr�ng f�r att rymma detsamma.
Om hans avsikt hade varit att f�rs�tta kollegorna i raseri s� lyckades han utomordentligt v�l. Sedan 1637 har i stort sett varje matematiker med sj�lvaktning �gnat tid, stundom avsev�rd tid, till att f�rs�ka finna Fermats bevis. Generationer av t�nkare hade misslyckats fram till dess att Andrew Wiles kom med det f�rl�sande beviset 1993. Han hade d� funderat �ver g�tan i tjugofem �r och de sista tio �ren n�stan p� heltid.
Lisbeth Salander var fullst�ndigt perplex.
Hon var egentligen ointresserad av svaret. Det var probleml�sandet som var sj�lva po�ngen. D� n�gon placerade en g�ta framf�r henne s� l�ste hon den. Innan hon f�rst�tt principerna i resonemangen tog talmysterierna l�ng tid att l�sa, men hon kom alltid fram till det korrekta svaret innan hon kikade i facit.
F�ljaktligen tog hon fram ett pappersark och b�rjade klottra siffror d� hon l�st Fermats teorem. Men hon misslyckades med att leda Fermats g�ta i bevis.
Hon v�grade kika i facit och hoppade d�rf�r �ver avsnittet d�r Andrew Wiles l�sning presenterades. Ist�llet l�ste hon f�rdigt Dimensions och konstaterade att inget av de andra problem som formulerades i boken gav henne n�gra dramatiska sv�righeter. D�refter �terv�nde hon dag efter dag med stigande irritation till Fermats g�ta och grubblade �ver vilket �underbart bevis� som Fermat kunde ha avsett. Hon vandrade in i �terv�ndsgr�nd efter �terv�ndsgr�nd.
Hon tittade upp n�r mannen i rum 32 pl�tsligt reste sig och gick mot utg�ngen. Hon sneglade p� sitt armbandsur och konstaterade att han hade suttit or�rlig i drygt tv� timmar och tio minuter.
Ella Carmichael satte ned glaset p� bardisken framf�r Lisbeth Salander och konstaterade att det inte var n�got tjafs med rosaf�rgade drinkar och f�niga paraplyer som g�llde f�r henne. Lisbeth Salander best�llde alltid samma drink � rom & cola. Bortsett fr�n en enda kv�ll d� Salander hade varit p� ett underligt hum�r och blivit s� stupfull att Ella varit tvungen att be en hj�lpreda b�ra upp henne till rummet, bestod hennes normalkonsumtion av caffe latte, n�gon enstaka drink eller det lokala �let Carib. Som alltid placerade hon sig avsides l�ngst till h�ger vid bardisken och slog upp en bok med besynnerliga matematiska formler, vilket i Ella Carmichaels �gon var ett underligt val av litteratur f�r en tjej i hennes �lder.
Hon konstaterade ocks� att Lisbeth Salander inte tycktes ha minsta intresse av att bli uppraggad. Det f�tal ensamma m�n som hade gjort framst�tar hade v�nligt men best�mt avvisats, och i ett fall inte ens s�rskilt v�nligt. Chris MacAllen, som avvisats bryskt, var � andra sidan en lokal od�ga och i behov av ett kok stryk. Ella var f�ljaktligen inte alltf�r uppr�rd �ver att han p� n�got konstigt s�tt snubblat och ramlat i poolen efter att ha tjafsat med Lisbeth Salander en hel kv�ll. Till MacAllens f�rdel kunde s�gas att han inte var l�ngsint. Han hade �terkommit n�stkommande afton, i nyktert tillst�nd, och bjudit Salander p� en �l som hon efter kort tvekan hade accepterat. D�refter hade de h�lsat artigt p� varandra d� de st�tte ihop i baren.
�Allt okej?� fr�gade Ella.
Lisbeth Salander nickade och tog emot glaset.
�N�got nytt om Mathilda?� fr�gade hon.
�Fortfarande p� v�g �t v�rt h�ll. Det kan bli en riktigt ot�ck helg.�
�N�r vet vi?�
�Egentligen inte f�rr�n hon dragit f�rbi. Hon kan g� rakt p� Grenada och besluta sig f�r att sv�nga norrut just d� hon �r framme.�
�Har ni ofta orkaner?�
�De kommer och g�r. Oftast g�r de f�rbi oss � annars skulle inte �n vara kvar. Men du beh�ver inte vara orolig.�
�Jag �r inte orolig.�
De h�rde pl�tsligt ett lite f�r h�gt skratt och vred huvudena mot damen i rum 32 som tycktes road av n�got som hennes make ber�ttade.
�Vilka �r de d�r?�
�Dr Forbes? De �r amerikaner fr�n Austin, Texas.�
Ella Carmichael uttalade ordet amerikaner med en viss avsmak.
�Jag vet att de �r amerikaner. Vad g�r de h�r? �r han l�kare?�
�Nej, inte en s�dan doktor. Han �r h�r f�r Santa Maria-stiftelsen.�
�Vad �r det?�
�De bekostar utbildning f�r beg�vade barn. Han �r en fin man. Han f�rhandlar med utbildningsdepartementet om att bygga ett nytt h�gstadium i Saint George�s.�
�Han �r en fin man som sl�r sin fru�, sa Lisbeth Salander.
Ella Carmichael tystnade och gav Lisbeth ett skarpt �gonkast innan hon gick bort till andra �nden av baren f�r att servera Carib till n�gra lokala kunder.
Lisbeth satt kvar i baren i tio minuter med n�san i Dimensions. Redan innan hon kommit upp i puberteten hade hon insett att hon hade fotografiskt minne och d�rmed p� ett avg�rande s�tt skiljde sig fr�n sina klasskamrater. Hon hade aldrig avsl�jat sin egenhet f�r n�gon � utom i ett svagt �gonblick f�r Mikael Blomkvist. Hon kunde redan texten i Dimensions utantill och sl�pade mest med sig boken d�rf�r att den utgjorde en visuell l�nk till Fermat, precis som om boken hade blivit en talisman.
Men denna kv�ll f�rm�dde hon inte fokusera sina tankar p� vare sig Fermat eller hans teorem. Hon s�g ist�llet bilden framf�r sig av hur dr Forbes hade suttit or�rlig med blicken f�st p� en och samma punkt i vattnet i The Carenage.
Hon kunde inte f�rklara varf�r hon pl�tsligt k�nde att n�got inte st�mde.
Till sist slog hon igen boken och gick tillbaka till sitt rum d�r hon startade sin PowerBook. Att surfa p� Internet var inte att t�nka p�. Hotellet saknade bredband men hon hade ett inbyggt modem som hon kunde koppla till sin Panasonic mobiltelefon och med vars hj�lp hon kunde skicka och ta emot e- post. Hon komponerade snabbt ett mail till <plague�xyz�666@hotmail.com>:
[Saknar bredband. Beh�ver information om en dr Forbes vid Santa Maria-stiftelsen, och hans fru, bosatta i Austin, Texas. Jag betalar 500 dollar till den som g�r research. Wasp.]
Hon bifogade sin offentliga PGP-nyckel, krypterade mailet med Plagues PGP-nyckel och tryckte p� s�ndknappen. D�refter tittade hon p� klockan och konstaterade att det var strax efter halv �tta p� kv�llen.
Hon st�ngde sin dator och l�ste rummet efter sig och promenerade fyra hundra meter l�ngre ned p� stranden, korsade v�gen till Saint George�s och knackade p� d�rren till ett skjul bakom The Coconut. George Bland var 16 �r och student. Han t�nkte bli l�kare eller advokat eller m�jligen astronaut och var ungef�r lika spinkig som Lisbeth Salander och n�stan lika kort.
Lisbeth hade tr�ffat George Bland p� stranden den f�rsta veckan p� Grenada, dagen efter att hon flyttat ut till Grand Anse. Hon hade promenerat l�ngs stranden och slagit sig ned i skuggan under n�gra palmer och tittat p� barnen som spelade fotboll l�ngre ned vid vattenbrynet. Hon hade slagit upp Dimensions och suttit begravd i den d� han kommit och slagit sig ned bara n�gra meter framf�r henne, till synes utan att notera hennes n�rvaro. Hon hade iakttagit honom under tystnad. En tunn svart pojke i sandaler, svarta byxor och vit skjorta.
Precis som hon hade han slagit upp en bok som han f�rdjupat sig i. Precis som hon studerade han en bok om matematik �
Algebra. Efter tv� minuter hade hon p�pekat ett fundamentalt fel i hans utr�kning. Efter trettio minuter hade de l�st hans hemuppgifter. Efter en timme hade de g�tt igenom hela n�sta kapitel i r�kneboken och hon hade pedagogiskt f�rklarat knepen bakom r�kneoperationerna. Han hade betraktat henne med v�rdnadsfull respekt. Efter tv� timmar hade han ber�ttat att hans mamma var bosatt i Toronto, Kanada, att hans pappa bodde i Grenville p� andra sidan �n och att han sj�lv bodde i ett skjul l�ngre upp p� stranden. Han var yngst i en syskonskara med tre �ldre systrar.
Lisbeth Salander fann hans s�llskap m�rkligt avslappnande. Situationen var ovanlig. Hon brukade s�llan eller aldrig inleda samtal med andra m�nniskor bara f�r pratandets skull. Det var inte en fr�ga om blygsel. F�r henne hade konversation en praktisk funktion; hur hittar jag till apoteket eller vad kostar hotellrummet. Konversation hade ocks� en yrkesm�ssig funktion. N�r hon arbetat som researcher f�r Dragan Armanskij p� Milton Security hade hon inte haft n�gra problem att f�ra l�nga samtal f�r att f� fram fakta.
D�remot avskydde hon personliga samtal som alltid ledde till ett rotande i vad hon ans�g vara privata angel�genheter. Hur gammal �r du � gissa. Gillar du Britney Spears � vem? Tycker du om m�lningar av Carl Larsson � har aldrig funderat �ver saken. �r du lesbisk � det ang�r verkligen inte dig.
George Bland var tafatt och sj�lvmedveten, men han var artig och f�rs�kte f�ra en intelligent konversation utan att t�vla med henne och utan att rota i hennes privatliv. Precis som hon verkade han ensam. M�rkligt nog tycktes han acceptera att en matematikens gudinna hade klivit ned p� Grand Anse Beach och han verkade n�jd med att hon ville sitta och h�lla honom s�llskap. Efter flera timmar p� stranden br�t de upp d� solen n�rmade sig horisonten. De promenerade tillsammans tillbaka mot hennes hotell och han hade pekat ut det skjul som utgjorde hans studentbostad och generat fr�gat om han fick bjuda henne p� te. Hon hade accepterat, vilket s�g ut att f�rv�na honom.
Hans bostad var mycket enkel; ett skjul som rymde ett illa medfaret bord, tv� stolar, s�ng och ett sk�p f�r kl�der och linne. Den enda belysningen var en liten skrivbordslampa med kabel som gick till The Coconut. Spisen bestod av ett campingk�k. Han bj�d p� middag best�ende av ris och gr�nsaker som han serverade p� plasttallrikar. Han hade �ven dj�rvt bjudit henne att r�ka den lokala f�rbjudna substansen, vilket hon ocks� accepterade.
Lisbeth hade inga sv�righeter att m�rka att han var p�verkad av hennes n�rvaro och inte riktigt visste hur han skulle bete sig. Hon hade impulsivt beslutat att l�ta honom f�rf�ra henne. Det hade utvecklats till en pl�gsamt omst�ndlig procedur d�r han utan tvekan hade f�rst�tt hennes signaler men inte hade en aning om hur han skulle g� till v�ga. Han hade g�tt som katten kring het gr�t till dess att hon tappat t�lamodet och resolut tryckt ned honom p� s�ngen och dragit av sig kl�derna.
Det var f�rsta g�ngen hon hade visat sig naken f�r n�gon sedan operationen i Genua. Hon hade l�mnat kliniken med en l�tt k�nsla av panik. Det hade tagit henne en l�ng stund att inse att inte en enda m�nniska stirrade p� henne. Lisbeth Salander brydde sig vanligen inte ett dyft om vad andra m�nniskor tyckte om henne och hon grubblade �ver varf�r hon pl�tsligt k�nde sig s� os�ker.
George Bland hade varit en perfekt debut f�r hennes nya jag. N�r han (efter ett visst m�tt av uppmuntran) �ntligen hade lyckats kn�ppa upp hennes bh hade han genast sl�ckt lampan vid s�ngen innan han b�rjade ta av sina egna kl�der. Lisbeth hade insett att han var blyg och t�nt lampan igen. Hon hade noga bevakat hans reaktioner n�r han klumpigt b�rjat r�ra vid henne. F�rst l�ngt senare p� kv�llen hade hon slappnat av och konstaterat att han uppfattade hennes br�st som helt naturliga. Han verkade � andra sidan inte ha s� mycket att j�mf�ra med.
Hon hade inte planerat att skaffa sig en ton�rig �lskare p� Grenada. Det hade varit en impuls och n�r hon l�mnade honom sent p� natten hade hon inte t�nkt �terv�nda. Men redan n�sta dag hade hon tr�ffat honom p� stranden igen och faktiskt k�nt att den tafatte unge pojken var ett behagligt s�llskap. Under de sju veckor hon hade bott p� Grenada hade George Bland blivit en fast punkt i hennes tillvaro. De umgicks inte p� dagtid men han tillbringade eftermiddagarna f�re solnedg�ngen p� stranden och kv�llarna ensam i sitt skjul.
Hon konstaterade att d� de promenerade tillsammans s�g de ut som tv� ton�ringar. Sweet sixteen.
Han ans�g f�rmodligen att livet hade blivit intressantare. Han hade tr�ffat en kvinna som utbildade honom i matematik och erotik.
Han �ppnade d�rren och log f�rtjust mot henne.
�Vill du ha s�llskap?� fr�gade hon.
Lisbeth Salander l�mnade George Bland strax efter tv� p� natten. Hon hade en varm k�nsla i kroppen och promenerade l�ngs stranden ist�llet f�r att f�lja v�gen till Keys Hotel. Hon gick ensam i m�rkret, medveten om att George Bland skulle f�lja efter henne drygt hundra meter bakom.
Han gjorde alltid det. Hon hade aldrig sovit �ver hos honom och han uttryckte ofta starka protester mot att hon, en helt ensam kvinna, skulle promenera genom natten till sitt hotell och insisterade p� att det var hans plikt att f�lja henne tillbaka till hotellet. S�rskilt som det ofta blev mycket sent. Lisbeth Salander brukade lyssna till hans utl�ggningar innan hon klippte av diskussionen med ett enkelt nej. Jag promenerar vart jag vill n�r jag vill. End of discussion. Och nej, jag vill inte ha en eskort. F�rsta g�ngen hon ins�g att han f�ljde efter henne hade hon blivit v�ldsamt irriterad. Men nu kunde hon tycka att hans beskyddarinstinkt hade en viss charm och l�tsades d�rf�r inte om att hon visste att han gick bakom henne och att han skulle v�nda hem�t f�rst d� han sett henne g� in genom porten till sitt hotell.
Hon undrade vad han skulle g�ra om hon pl�tsligt blev �verfallen.
Sj�lv t�nkte hon g�ra bruk av den hammare som hon hade k�pt p� MacIntyres j�rnhandel och f�rvarade i axelv�skans ytterfack. Det fanns f� fysiska hotbilder som bruket av en schyst hammare inte kunde �tg�rda, ans�g Lisbeth Salander.
Det var gnistrande stj�rnklart och fullm�ne. Lisbeth h�jde blicken och identifierade Regulus i Lejonet n�ra horisonten. Hon var n�stan framme vid hotellet d� hon tv�rstannade. Pl�tsligt s�g hon en skymt av en m�nniska l�ngre ned p� stranden, n�ra vattenbrynet nedanf�r hotellet. Det var f�rsta g�ngen hon sett en levande sj�l p� stranden efter m�rkrets inbrott. �ven om avst�ndet var n�stan 100 meter hade Lisbeth inga problem att identifiera mannen i m�nljuset.
Det var den hederv�rde dr Forbes i rum 32.
Hon tog n�gra snabba kliv �t sidan och stod stilla i tr�dlinjen. N�r hon vred huvudet var ocks� George Bland osynlig. Skepnaden vid vattenbrynet vandrade l�ngsamt fram och tillbaka. Han r�kte en cigarett. Med j�mna mellanrum stannade han och b�jde sig ned som om han granskade sanden. Pantomimen fortsatte i tjugo minuter innan han pl�tsligt �ndrade riktning och med raska steg gick till hotellets strandentr� och f�rsvann.
Lisbeth v�ntade i n�gon minut innan hon gick ned till den plats d�r dr Forbes hade vandrat. Hon gjorde en l�ngsam halvcirkel och granskade marken. Det enda hon kunde se var sand, n�gra stenar och sn�ckskal. Efter tv� minuter avbr�t hon studierna av strandkanten och gick upp till hotellet.
Hon gick ut p� sin balkong, b�jde sig �ver r�cket och sneglade in p� grannens balkong. Det var tyst och stilla. Kv�llens br�k var tydligen �ver. Efter en stund h�mtade hon sin axelv�ska och plockade fram papper och rullade en joint fr�n det f�rr�d som George Bland f�rsett henne med. Hon slog sig ned p� en balkongstol och tittade p� det m�rka vattnet i Karibiska havet medan hon r�kte och funderade.
Hon k�nde sig som en radaranl�ggning i h�gsta larmberedskap.
Nils Erik Bjurman, advokat, 55 �r gammal, satte ned kaffekoppen och betraktade str�mmen av m�nniskor utanf�r f�nstret till Caf� Hedon vid Stureplan. Han s�g alla som passerade i en enda str�m men observerade ingen.
Han t�nkte p� Lisbeth Salander. Han t�nkte ofta p� Lisbeth Salander.
Tankarna fick honom att koka inombords.
Lisbeth Salander hade krossat honom. Det var ett �gonblick han aldrig skulle gl�mma. Hon hade tagit kommandot och f�rnedrat honom. Hon hade misshandlat honom p� ett s�tt som bokstavligen satt outpl�nliga sp�r p� hans kropp. N�rmare best�mt p� ett mer �n tv� kvadratdecimeter stort omr�de p� magen alldeles ovanf�r hans k�nsorgan. Hon hade kedjat fast honom i hans egen s�ng, misshandlat honom och tatuerat ett budskap som inte kunde missf�rst�s och som inte p� ett enkelt s�tt kunde raderas: JAG �R ETT SADISTISKT SVIN, ETT KR�K OCH EN V�LDT�KTSMAN.
Lisbeth Salander var av Stockholms tingsr�tt f�rklarad som juridiskt otillr�knelig. Han hade tilldelats uppdraget att agera som hennes f�rvaltare, vilket i allra h�gsta grad placerade henne i en direkt beroendest�llning till honom. Redan allra f�rsta g�ngen han tr�ffat Lisbeth Salander hade han b�rjat fantisera om henne. Han kunde inte f�rklara det, men hon inbj�d till det.
Ur en rent intellektuell synvinkel visste advokat Nils Bjurman att han hade gjort n�got som varken var socialt acceptabelt eller till�tet. Han visste att han hade gjort fel. Han visste ocks� att han agerat of�rsvarligt i juridisk bem�rkelse.
Ur emotionell synvinkel spelade denna intellektuella kunskap ingen roll. Fr�n det �gonblick han f�rst hade m�tt Lisbeth Salander i december tv� �r tidigare hade han inte kunnat motst� henne. Lagar, regler, moral och ansvar spelade ingen som helst roll.
Hon var en m�rklig flicka � fullt vuxen, men med ett utseende som gjorde att hon kunde f�rv�xlas med ett minder�rigt barn. Han hade kontrollen �ver hennes liv � hon var hans att f�rfoga �ver. Det var oemotst�ndligt.
Hon var omyndigf�rklarad och hade en biografi som f�rvandlade henne till n�gon ingen skulle tro p� om hon fick f�r sig att protestera. Det var heller ingen v�ldt�kt av n�got oskuldsfullt barn � hennes journal fastslog att hon hade haft gott om sexuella erfarenheter och till och med kunde betraktas som promisku�s. En socialarbetare hade formulerat en rapport som p�pekade m�jligheten att Lisbeth Salander d� hon var 17 �r erbj�d sexuella tj�nster mot betalning. Rapporten hade f�ranletts av att en polispatrull hade observerat en �k�nd ful gubbe i s�llskap med en ung flicka p� en parkb�nk i Tantolunden. Poliserna hade parkerat och avvisiterat s�llskapet; flickan hade v�grat svara p� deras fr�gor och den fula gubben hade varit f�r berusad f�r att ge n�gra vettiga besked.
I advokat Bjurmans �gon var slutsatsen sj�lvklar: Lisbeth Salander var en hora l�ngst ned p� den sociala stegen. I hans v�ld. Det var riskfritt. �ven om hon skulle protestera hos �verf�rmyndarn�mnden s� skulle han i kraft av sin trov�rdighet och sina meriter kunna avf�rda henne som en l�gnare.
Hon var den perfekta leksaken � vuxen, promisku�s, socialt inkompetent och utl�mnad till hans godtycke.
Det var f�rsta g�ngen han hade utnyttjat en av sina egna klienter. Tidigare hade han aldrig ens �verv�gt att g�ra en framst�t mot n�gon som han hade en yrkesm�ssig relation till. F�r att f� utlopp f�r sina speciella krav p� sexuella lekar hade han v�nt sig till prostituerade. Han hade varit diskret och f�rsiktig och betalat bra; problemet var bara att prostituerade inte var allvar utan p� l�tsas. Det var en tj�nst han k�pte av en kvinna som st�nade och ojade sig och spelade en roll, men det var lika falskt som H�torgskonst.
Han hade f�rs�kt dominera sin fru p� den tiden han var gift, men hon hade varit med p� det hela och det hade ocks� bara varit p� lek.
Lisbeth Salander hade varit perfekt. Hon var v�rnl�s. Hon saknade sl�kt och v�nner. Hon hade varit ett �kta offer, helt f�rsvarsl�s. Tillf�llet g�r tjuven.
Och s� helt pl�tsligt hade hon krossat honom.
Hon hade slagit tillbaka med en kraft och en beslutsamhet som han inte anat att hon �gde. Hon hade f�rnedrat honom. Hon hade pl�gat honom. Hon hade s� n�r f�rintat honom.
Under de snart tv� �r som g�tt hade Nils Bjurmans liv f�r�ndrats p� ett dramatiskt s�tt. Den f�rsta tiden efter Lisbeth Salanders nattliga bes�k i hans l�genhet hade han varit som paralyserad � of�rm�gen att t�nka och agera. Han l�ste in sig i sitt hem, svarade inte i telefon och f�rm�dde inte h�lla kontakt med sina ordinarie klienter. F�rst efter tv� veckor hade han sjukskrivit sig. Hans sekreterare fick sk�ta l�pande korrespondens p� kontoret, avboka m�ten och f�rs�ka svara p� fr�gor fr�n irriterade klienter.
Varje dag hade han tvingats se sin kropp i spegeln p� badrumsd�rren. Till sist hade han monterat ned spegeln.
F�rst n�r sommaren inleddes hade han �terv�nt till sitt kontor. Han hade sorterat bland sina klienter och �verl�tit merparten av dem till n�gra kollegor. De enda han beh�ll var n�gra f�retag d�r han sk�tte viss aff�rsjuridisk korrespondens men inte beh�vde engagera sig. Hans enda �terst�ende aktiva klient var Lisbeth Salander � varje m�nad f�rfattade han en balansr�kning och en rapport till �verf�rmyndarn�mnden. Han gjorde precis som hon hade kr�vt � rapporterna var fria fantasier som dokumenterade att hon ingalunda beh�vde en f�rvaltare.
Varje rapport sved och p�minde honom om hennes existens, men han hade inget val.
Bjurman hade tillbringat sommaren och h�sten med handlingsf�rlamat grubbel. I december hade han slutligen tagit sig samman och bokat en semesterresa till Frankrike. Han hade bokat tid p� en klinik f�r kosmetisk kirurgi utanf�r Marseille, d�r han hade konsulterat en l�kare om hur han b�st skulle avl�gsna tatueringen.
L�karen hade h�pet unders�kt hans vanst�llda mage. Till sist hade han f�reslagit en behandling. Det enklaste s�ttet var upprepade laserbehandlingar, men tatueringen var s� stor och n�len hade skurit s� djupt att han misst�nkte att det enda realistiska var en serie hudtransplantationer. Det var dyrt och skulle ta tid.
Under de g�ngna tv� �ren hade han tr�ffat Lisbeth Salander vid ett enda tillf�lle.
Den natt d� hon hade �verfallit honom och tagit kommandot �ver hans liv hade hon ocks� tagit hans reservnycklar till kontoret och l�genheten. Hon hade sagt att hon skulle bevaka honom och att n�r han minst av allt v�ntade sig s� skulle hon komma p� bes�k. Under de tio m�nader som hade f�rflutit hade han n�stan b�rjat tro att det var ett tomt hot, men han hade inte v�gat byta l�s. Hennes hot hade inte kunnat missf�rst�s � om hon n�gonsin hittade honom med en kvinna i sin s�ng s� skulle hon offentligg�ra den nittio minuter l�nga film som dokumenterade hur han v�ldtog henne.
En natt i mitten av januari f�r snart ett �r sedan hade han pl�tsligt vaknat klockan tre p� morgonen, os�ker p� varf�r han vaknat. Han hade t�nt lampan p� nattduksbordet och n�stan vr�lat av skr�ck n�r han s�g henne st� vid fot�ndan av hans s�ng. Hon var som ett sp�ke som pl�tsligt materialiserat sig i hans sovrum. Hennes ansikte var blekt och uttrycksl�st. I handen h�ll hon sin f�rd�mda elpistol.
�God morgon advokat Bjurman�, sa hon slutligen. �F�rl�t att jag v�ckte dig den h�r g�ngen.�
Gode gud, har hon varit h�r tidigare? Medan jag har sovit.
Han kunde inte avg�ra om hon bluffade eller inte. Nils Bjurman harklade sig och �ppnade munnen. Hon avbr�t honom med en gest.
�Jag v�ckte dig av ett enda sk�l. Jag kommer snart att resa bort en l�ngre tid. Du ska forts�tta att skriva dina rapporter om mitt v�lbefinnande varje m�nad, men ist�llet f�r att posta en kopia hem till mig s� ska du skicka en kopia till en hotmailadress.�
Hon tog upp ett dubbelvikt papper ur jackfickan och sl�ppte det p� s�ngkanten.
�Om �verf�rmyndarn�mnden vill ha kontakt med mig eller n�got annat sker som kr�ver min n�rvaro ska du skriva ett mail till denna adress. Har du f�rst�tt?�
Han nickade.
�Jag f�rst�r ��
�Tig. Jag vill inte h�ra din r�st.�
Han bet ihop t�nderna. Han hade aldrig v�gat ta kontakt med henne eftersom hon d� hotat med att skicka filmen till myndigheterna. Ist�llet hade han i flera m�nader planerat vad han skulle s�ga till henne d� hon kontaktade honom. Han hade insett att han faktiskt inte hade n�got att s�ga till sitt f�rsvar. Det enda han kunde g�ra var att v�dja till hennes generositet. Om hon bara gav honom chansen att tala skulle han f�rs�ka �vertyga henne om att han hade agerat utifr�n en tillf�llig sinnesf�rvirring � att han �ngrade sig och ville sona vad han hade gjort. Han var beredd att kr�la i stoftet f�r att beveka henne och d�rigenom desarmera det hot hon utgjorde.
�Jag m�ste tala�, hade han svarat med ynklig r�st. �Jag vill be dig om f�rl�telse ��
Hon hade lyssnat avvaktande till hans �verraskande b�n. Slutligen hade hon lutat sig mot s�nggaveln och gett honom en ondskefull blick.
�H�r p� nu � du �r ett kr�k. Jag kommer aldrig att f�rl�ta dig. Men om du sk�ter dig s� kommer jag att l�ta dig l�pa den dag d� min omyndigf�rklaring h�vs.�
Hon v�ntade till dess att han slog ned blicken. Hon tvingar mig att krypa f�r henne.
�Det jag sa f�r ett �r sedan g�ller fortfarande. Om du misslyckas kommer jag att offentligg�ra filmen. Om du tar kontakt med mig p� n�got s�tt ut�ver det jag beslutat s� kommer jag att offentligg�ra filmen. Om jag skulle d� i en olycka s� kommer filmen att offentligg�ras. Om du r�r mig igen s� kommer jag att d�da dig.�
Han trodde henne. Det fanns inte utrymme f�r tvivel eller f�r f�rhandlingar.
�En sak till. Den dag d� jag l�ter dig l�pa s� f�r du g�ra som du vill. Men fram till dess s�tter du inte din fot p� den d�r kliniken i Marseille igen. Om du �ker ned och inleder en behandling s� kommer jag att tatuera dig igen. Men n�sta g�ng kommer jag att tatuera dig i pannan.�
Helvete. Hur fan hade hon f�tt reda p� �
I n�sta sekund var hon borta. Han h�rde ett svagt klick fr�n ytterd�rren d� hon vred om nyckeln. Det var precis som om ett sp�ke hade hems�kt honom.
Det var i det �gonblicket som han hade b�rjat hata Lisbeth Salander med en intensitet som flammade som r�dgl�dgat st�l i hans sinne och f�rvandlade hans tillvaro till en besatt hunger att krossa henne. Han fantiserade om hennes d�d. Han fantiserade om att tvinga henne att krypa p� sina kn�n och tigga om n�d. Han skulle vara skoningsl�s. Han dr�mde om att l�gga sina n�var runt hennes hals och strypa henne till dess att hon kippade efter luft. Han ville slita hennes �gon ur dess h�lor och hennes hj�rta ur kroppen. Han ville utpl�na henne fr�n v�rldens yta.
Paradoxalt nog var det ocks� i det �gonblicket som han k�nde att han �ter b�rjade fungera och som han hittade en m�rklig sj�lslig balans. Han var fortfarande besatt av Lisbeth Salander och fokuserade varje vaken minut p� hennes existens. Men han uppt�ckte att han �ter hade b�rjat t�nka rationellt. Om han skulle lyckas krossa henne s� m�ste han �terta kommandot �ver sitt intellekt. Hans liv fick en ny m�ls�ttning.
Det var den dagen han slutade fantisera om hennes d�d och b�rjade planl�gga den.
Mikael Blomkvist passerade mindre �n tv� meter bakom advokat Nils Bjurmans ryggtavla d� han navigerade tv� br�nnheta glas med caffe latte till chefredakt�r Erika Bergers bord p� Caf� Hedon. Varken han eller Erika hade n�gonsin h�rt talas om advokat Nils Bjurman och lade inte m�rke till honom.
Erika rynkade n�san och flyttade en askkopp �t sidan f�r att g�ra plats f�r glasen. Mikael h�ngde av sig jackan �ver stolsryggen, drog askkoppen till sin sida av bordet och t�nde en cigarett. Erika avskydde tobaksr�k och betraktade honom med pl�gad blick. Han bl�ste urs�ktande r�ken bort fr�n henne.
�Jag trodde du hade slutat.�
�Tillf�lligt �terfall.�
�Jag ska sluta ha sex med karlar som luktar r�k�, sa hon och log v�nt.
�No problem. Det finns andra tjejer som inte �r s� nogr�knade�, sa Mikael och log tillbaka.
Erika Berger himlade med �gonen.
�Vad �r problemet? Jag ska tr�ffa Charlie om tjugo minuter. Vi ska p� teater.�
Charlie var Charlotta Rosenberg, Erikas barndomsv�n.
�V�r praktikant st�r mig. Hon �r dotter till n�gon av dina v�ninnor. Hon har varit hos oss i tv� veckor och ska vara kvar p� redaktionen i �tta veckor till. Jag st�r snart inte ut med henne l�ngre.�
�Jag har m�rkt att hon kastar lystna blickar efter dig. Jag f�rv�ntar mig naturligtvis att du uppf�r dig som en gentleman.�
�Erika, tjejen �r 17 �r och har en mental �lder p� drygt 10 och d� �r jag gener�s.�
�Hon �r bara imponerad av att tr�ffa dig. F�rmodligen lite idoldyrkan.�
�Halv elva i g�r kv�ll ringde hon p� min porttelefon och ville komma upp med en flaska vin.�
�Ooops�, sa Erika Berger.
�Ooops p� dig sj�lv�, sa Mikael. �Om jag var tjugo �r yngre skulle jag antagligen inte tveka en sekund. Men kom igen � hon �r 17 �r. Jag �r snart 45.�
�P�minn mig inte. Vi �r j�mn�riga.�
Mikael Blomkvist lutade sig bak�t och askade.
Det hade inte undg�tt Mikael Blomkvist att Wennerstr�maff�ren hade gett honom en m�rklig stj�rnstatus. Under det g�ngna �ret hade han f�tt inbjudningar till fester och arrangemang fr�n de mest osannolika h�ll.
Det var uppenbart att de som bj�d in honom gjorde det d�rf�r att de g�rna ville placera honom i sin bekantskapskrets; den v�lkomnande kindpussen av personer han tidigare knappt skakat hand med men som g�rna ville framst� som hans n�ra v�n och f�rtrogna. Det var inte i f�rsta hand kollegor inom massmedia � dem k�nde han redan och hade antingen en bra eller en d�lig relation till � utan s� kallade kulturpersonligheter, sk�despelare, halvdana samh�llsdebatt�rer och halvk�ndisar. Det var helt enkelt status att ha Mikael Blomkvist som g�st p� ett releaseparty eller p� en privat middagsbjudning. Inbjudningar och f�rfr�gningar om �n det ena och �n det andra arrangemanget hade haglat �ver honom under det g�ngna �ret. Det b�rjade bli en vana att svara p� f�rfr�gningar med ett �j�ttetrevligt, men tyv�rr �r jag redan inbokad� etc.
Till k�ndisskapets avigsidor h�rde ocks� en tilltagande ryktesspridning. En bekant till honom hade oroligt h�rt av sig efter att ha h�rt ett rykte som h�vdade att Mikael hade s�kt hj�lp p� en klinik f�r drogavv�njning. I verkligheten var Mikaels sammanlagda drogmissbruk sedan ton�ren n�gra enstaka marijuanacigaretter och att han vid ett tillf�lle drygt femton �r tidigare provat kokain tillsammans med en holl�ndsk flicka som var s�ngerska i ett rockband. Hans alkoholkonsumtion var b�ttre utvecklad men inskr�nkte sig fortfarande till enstaka fall av p�taglig berusning i samband med middagar eller fester. Vid krogbes�k konsumerade han s�llan mer �n en stor stark och drack lika g�rna folk�l. Hans barsk�p hemma inneh�ll vodka och n�gra presentflaskor single malt som �ppnades skrattretande s�llan.
Att Mikael var singel med flera tillf�lliga f�rbindelser och k�rleksaff�rer var v�lk�nt b�de i och utanf�r hans bekantskapskrets, vilket f�ranledde andra rykten. Hans aff�r med Erika Berger sedan m�nga �r var alltid f�rem�l f�r �tskilliga spekulationer. Det senaste �ret hade dessa kompletterats med p�st�enden om att han gick fr�n s�ng till s�ng, raggade hejdl�st och utnyttjade sitt k�ndisskap till att knulla sig igenom klientelet p� Stockholms krogar. En ytligt bekant journalist hade till och med vid ett tillf�lle fr�gat om han inte borde s�ka hj�lp f�r sitt sexmissbruk. Kommentaren hade f�ranletts av att en k�nd amerikansk sk�despelare hade s�kt hj�lp p� en klinik f�r motsvarande �komma.
Mikael hade f�rvisso haft m�nga korta f�rh�llanden och det hade h�nt att de p�gick samtidigt. Han var sj�lv os�ker p� vad detta berodde p�. Han visste att han s�g hyfsat bra ut men hade aldrig upplevt sig som v�ldigt attraktiv. D�remot fick han ofta h�ra att han hade n�got som gjorde kvinnor intresserade av honom. Erika Berger hade f�rklarat f�r honom att han p� en g�ng utstr�lade sj�lvs�kerhet och trygghet, och att han hade en f�rm�ga att f� kvinnor att k�nna sig avslappnade och prestigel�sa. Att g� till s�ngs med honom var varken jobbigt, hotfullt eller komplicerat � d�remot kravl�st och erotiskt njutbart. Vilket (enligt Mikael) var som det skulle vara.
Tv�rtemot vad flertalet av hans bekanta trodde hade Mikael aldrig �gnat sig �t att ragga. I b�sta fall markerade han att han var d�r och villig, men han l�t alltid kvinnan ta initiativet. Sex kom ofta som en naturlig f�ljd. De kvinnor han hamnade i s�ng med var s�llan anonyma one night stands � s�dana hade f�rvisso ocks� f�rekommit men oftast resulterat i ganska otillfredsst�llande �vningar. Mikaels b�sta relationer hade varit med personer som han hade l�rt k�nna och som han sj�lv tyckte bra om. Det var d�rf�r ingen slump att han tjugo �r tidigare inlett en aff�r med Erika Berger � de var v�nner och attraherade av varandra.
Hans sentida ber�mmelse hade dock �kat intresset f�r honom bland kvinnor p� ett s�tt som han fann bisarrt och obegripligt. Mest �verraskande var att unga kvinnor kunde g�ra impulsiva framst�tar i de mest ov�ntade sammanhang.
Mikaels fascination riktades dock mot en helt annan typ av kvinnor �n entusiastiska ton�rsbrudar med aldrig s� korta minikjolar och v�lkomponerade kroppar. D� han var yngre hade hans dambekanta ofta varit �ldre �n han, och i n�gra fall v�sentligt �ldre och erfarnare. I takt med att han sj�lv blev �ldre hade dock �ldersskillnaderna j�mnat ut sig alltmer. Lisbeth Salander, som varit 25 �r, hade definitivt varit ett markant kliv ned�t i �ldersskalan.
Vilket var orsaken till det hastigt p�kallade m�tet med Erika.
Han hade snabbt blivit medveten om att hon inte missade ett tillf�lle att se till att f� n�rkontakt. Han hade l�tsats att han inte uppfattade hennes t�mligen �vertydliga framst�tar, vilket dock endast resulterat i att hon f�rdubblat sina anstr�ngningar. Det var helt enkelt jobbigt.
Erika Berger skrattade pl�tsligt.
�Min sj�l, du �r sextrakasserad p� jobbet.�
�Ricky, det h�r �r jobbigt. Jag vill f�r allt i v�rlden inte s�ra eller genera henne. Men hon �r ungef�r lika subtil som en brunstig m�rr. Jag �r n�stan orolig f�r vad hon kan ta sig f�r.�
�Mikael, hon �r f�r�lskad i dig och �r bara f�r ung f�r att veta hur hon ska uttrycka sig.�
�Sorry. Du har fel. Hon �r j�vligt medveten om hur hon ska uttrycka sig. Det �r n�got skevt i hennes agerande och hon b�rjar bli irriterad p� att jag inte nappar p� kroken. Och jag har inget behov av en ny ryktesv�g som framst�ller mig som en gubbsjuk Mick Jagger p� jakt efter lammk�tt.�
�Okej. Jag f�rst�r problemet. Hon knackade allts� p� hos dig i g�r kv�ll.�
�Med en flaska vin. Hon sa att hon hade varit p� fest hos en �bekant� i kvarteret och f�rs�kte f� det att se ut som en slump att hon knackade p�.�
�Vad sa du till henne?�
�Jag sl�ppte inte in henne. Jag lj�g och sa att hon kom ol�gligt och att jag hade en dam p� bes�k.�
�Och hur tog hon det?�
�Hon blev j�vligt irriterad men droppade av.�
�Vad vill du att jag ska g�ra?�
�Get her off my back. P� m�ndag t�nker jag ta ett allvarligt snack med henne. Antingen l�gger hon av eller s� sparkar jag ut henne fr�n redaktionen.�
Erika Berger funderade en stund.
�Nej�, sa hon. �S�g ingenting. Jag ska prata med henne.�
�Jag har inget val.�
�Hon s�ker en v�n och inte en �lskare.�
�Jag vet inte vad hon s�ker, men ��
�Mikael. Jag har varit d�r hon �r. Jag ska prata med henne.�
Nils Bjurman hade i likhet med alla andra som tittat p� TV eller l�st en kv�llstidning det senaste �ret h�rt talas om Mikael Blomkvist. D�remot k�nde han inte igen honom, och �ven om han hade gjort det s� skulle han inte ha reagerat. Han var helt omedveten om att det fanns en koppling mellan
Dessutom var han alltf�r f�rsjunken i egna tankar f�r att l�gga m�rke till sin omgivning.
Efter att hans intellektuella f�rlamning �ntligen hade lossnat hade han l�ngsamt b�rjat analysera sin egen bel�genhet och grubblade �ver hur han skulle b�ra sig �t f�r att utpl�na Lisbeth Salander.
Problemet kretsade runt en och samma st�testen.
Lisbeth Salander f�rfogade �ver en nittio minuter l�ng film som hon hade spelat in med dold kamera och som detaljerat visade hur han f�rgrep sig p� henne. Han hade sett filmen. Den l�mnade inte utrymme f�r v�lvilliga tolkningar. Om den n�gonsin kom till �klagarmyndighetens k�nnedom � eller �n v�rre � om den hamnade i klorna p� massmedia s� var hans liv, karri�r och frihet slut. Med k�nnedom om straffsatserna f�r grov v�ldt�kt, utnyttjande av person i beroendest�llning, misshandel och grov misshandel uppskattade han att han skulle f� omkring sex �rs f�ngelse. En nitisk �klagare skulle till och med kunna utnyttja ett avsnitt i filmen f�r en framst�llan om f�rs�k till mord.
Han hade s� n�r kv�vt henne under v�ldt�kten d� han upphetsat pressat en kudde �ver hennes ansikte. Han �nskade att han hade fullbordat d�det.
De skulle inte f�rst� att hon spelade ett spel hela tiden. Hon hade provocerat honom, spelat med sina n�pna barn�gon och f�rf�rt honom med en kropp som hade kunnat vara 12 �r. Hon hade l�tit honom v�ldta henne. Det var hennes fel. De skulle aldrig f�rst� att hon i sj�lva verket hade regisserat en teaterf�rest�llning. Hon hade planerat �
Hur han �n agerade s� m�ste en f�ruts�ttning vara att han personligen kom i besittning av filmen och att han f�rs�krade sig om att det inte existerade n�gra kopior. Det var problemets k�rna.
Det r�dde knappast n�gon tvekan om att en h�xa som Lisbeth Salander hade hunnit skaffa sig ett antal fiender genom �ren. Advokat Bjurman hade dock en stor f�rdel. Till skillnad fr�n alla andra som av en eller annan orsak retat sig p� henne s� hade han obegr�nsad tillg�ng till alla hennes sjukjournaler, sociala utredningar och psykiatriska utl�tanden. Han var en av de f� m�nniskor i Sverige som k�nde till hennes innersta hemligheter.
Den journal som �verf�rmyndarn�mnden hade f�rsett honom med d� han accepterat uppdraget att tj�nstg�ra som hennes f�rvaltare hade varit kort och �versiktlig � drygt femton sidor som huvudsakligen gav en bild av hennes vuxna liv, en summering av den diagnos som r�ttspsykiatriska kommit fram till, tingsr�ttsbeslutet att st�lla henne under f�rvaltarskap och det f�reg�ende �rets ekonomiska revision.
Han hade l�st �versikten g�ng p� g�ng. D�refter hade han systematiskt b�rjat samla information om Lisbeth Salanders f�rflutna.
Som advokat var han v�l f�rtrogen med hur han skulle b�ra sig �t f�r att h�mta information fr�n offentliga myndighetsregister. I egenskap av hennes f�rvaltare hade han inga problem att tr�nga igenom den sekretess som omgav hennes sjukjournaler. Han var en av de f� m�nniskor som kunde f� vilket papper som helst som han pekade p� om det handlade om Lisbeth Salander.
�nd� hade det tagit m�nader att sammanst�lla hennes liv, detalj f�r detalj, fr�n de allra tidigaste anteckningarna i grundskolan via sociala utredningar till polisutredningar och tingsr�ttsprotokoll. Han hade personligen upps�kt och diskuterat hennes tillst�nd med dr Jesper H. L�derman, den psykiatriker som i samband med hennes 18-�rsdag hade rekommenderat att hon skulle institutionaliseras. Han fick en grundlig genomg�ng av resonemangen. Alla var honom behj�lpliga. En kvinna i socialn�mnden hade till och med ber�mt honom f�r att han visade ett s�dant engagemang ut�ver det normala i sin nit att s�tta sig in i alla aspekter av Lisbeth Salanders liv.
Den verkliga guldgruvan till information hittade han dock i form av tv� inbundna anteckningsb�cker i en kartong som samlade damm hos en handl�ggare p� �verf�rmyndarn�mnden. B�ckerna hade f�rfattats av Bjurmans f�reg�ngare, advokat Holger Palmgren, som uppenbarligen hade l�rt k�nna Lisbeth Salander b�ttre �n n�gon annan. Palmgren hade samvetsgrant l�mnat en kort rapport till n�mnden varje �r, men Bjurman antog att Lisbeth Salander hade varit ovetande om att Palmgren ocks� nitiskt hade noterat egna funderingar i form av dagboksanteckningar. Det var uppenbarligen Palmgrens eget arbetsmaterial som n�r han tv� �r tidigare hade drabbats av en stroke hade hamnat hos �verf�rmyndarn�mnden d�r ingen ens hade �ppnat och l�st inneh�llet.
Det var originalet. Det existerade ingen kopia.
Perfekt.
Palmgren gav en helt annan bild av Lisbeth Salander �n vad som kunde utl�sas i socialtj�nstens utredningar. Han hade kunnat f�lja Lisbeth Salanders m�dosamma vandring fr�n ohanterlig ton�ring till ung kvinna och anst�lld p� s�kerhetsf�retaget Milton Security � ett jobb hon hade f�tt genom Palmgrens kontakter. Bjurman hade med stigande f�rv�ning insett att Lisbeth Salander ingalunda var en efterbliven vaktm�stare som sk�tte kopieringsapparaten och kokade kaffe � hon hade tv�rtom ett kvalificerat arbete som innebar att hon gjorde personunders�kningar �t Miltons vd Dragan Armanskij. Det var lika uppenbart att Armanskij och Palmgren k�nde varandra och emellan�t utbytte information om sin skyddsling.
Nils Bjurman hade lagt namnet Dragan Armanskij p� minnet. Av alla m�nniskor som figurerat i Lisbeth Salanders liv var det bara tv� personer som i n�gon bem�rkelse framstod som hennes v�nner och som b�gge tycktes betrakta henne som sin skyddsling. Palmgren var borta ur bilden. Armanskij var den enda �terst�ende person som potentiellt kunde utg�ra ett hot. Bjurman beslutade sig f�r att h�lla sig borta fr�n Armanskij och inte s�ka upp honom.
P�rmarna hade f�rklarat mycket. Bjurman hade pl�tsligt f�rst�tt hur Lisbeth Salander hade kunnat veta s� mycket om honom. Han kunde dock fortfarande inte begripa hur hon hade f�tt reda p� att han ytterst diskret hade bes�kt en klinik f�r plastikkirurgi i Frankrike, men en stor del av mystiken kring henne f�rsvann. Det var hennes yrke att snoka i andra m�nniskors privatliv. Han blev med ens f�rsiktig med sina egna spaningar och ins�g att med tanke p� att Lisbeth Salander hade tilltr�de till hans l�genhet s� var det direkt ol�mpligt att f�rvara papper som handlade om henne d�r. Han samlade ihop all dokumentation och transporterade en kartong till sommarstugan utanf�r Stallarholmen, d�r han tillbringade allt mer av sin tid med ensamt grubbel.
Ju mer han l�ste om Lisbeth Salander, desto mer �vertygad blev han om att hon var en patologiskt sjuk m�nniska. Han r�s n�r han t�nkte p� att hon hade haft honom fastkedjad med handbojor i hans egen s�ng. Han hade varit helt utl�mnad till hennes godtycke och Bjurman tvivlade inte p� att hon skulle g�ra allvar av sitt hot att d�da honom om han provocerade henne.
Hon saknade sociala sp�rrar. Hon var en sjuk livsfarlig j�vla galning. En os�krad handgranat. En hora.
Holger Palmgrens journal hade ocks� bidragit till att ge honom den sista nyckeln. Vid flera tillf�llen skrev Palmgren h�gst personliga dagboksanteckningar om samtal han haft med Lisbeth Salander. En snurrig gammal gubbe. Vid tv� av dessa samtal hade han refererat till uttrycket �d� Allt Det Onda h�nde�. Palmgren hade uppenbarligen l�nat uttrycket direkt fr�n Lisbeth Salander men det framgick inte vad det syftade p�.
Bjurman antecknade f�rbryllat orden �Allt Det Onda�. �ren i fosterhem? N�got s�rskilt �vergrepp? Allting borde finnas i den omfattande dokumentationen han redan hade tillg�ng till.
Han �ppnade den r�ttspsykiatriska unders�kningen om Lisbeth Salander som hade formulerats d� hon fyllde 18 �r och l�ste uppm�rksamt igenom den f�r femte eller sj�tte g�ngen. I det �gonblicket ins�g han att det fanns en lucka i hans kunskap om Lisbeth Salander.
Han hade utdrag ur journalanteckningar fr�n grundskolan, ett intyg som fastst�llde att Lisbeth Salanders mor var of�rm�gen att ta hand om henne, rapporter fr�n diverse fosterhem under ton�ren och sinnesunders�kningen vid 18-�rsdagen.
N�got hade utl�st galenskapen d� hon var i 12-�rs�ldern.
Det fanns ocks� andra luckor i hennes biografi.
F�rst uppt�ckte han till sin stora h�pnad att Lisbeth Salander hade en tvillingsyster som det inte refererades till n�gonstans i det material han tidigare haft till sitt f�rfogande. Min gud, det finns tv� av dem. Men han kunde inte finna n�gra anteckningar om vad som hade h�nt med hennes syster.
Fadern var ok�nd och det saknades en f�rklaring till varf�r hennes mor inte l�ngre hade kunnat ta hand om henne. Bjurman hade tidigare utg�tt fr�n att hon blivit sjuk och att det var i samband med detta som hela processen med vistelser p� barnpsyk hade inletts. Nu blev han �vertygad om att n�gonting hade h�nt Lisbeth Salander d� hon var i 12�13-�rs�ldern. Allt Det Onda. Ett trauma av n�got slag. Men ingenstans framgick det vari Allt Det Onda bestod.
I den r�ttspsykiatriska unders�kningen hittade han slutligen en referens till en bilaga som saknades � diarienumret till en polisutredning daterad 1991-03-12. Diarienumret var antecknat f�r hand i marginalen p� den kopia han hade plockat fram i g�mmorna p� socialmyndigheten. Men n�r han f�rs�kte best�lla den st�tte han p� patrull. Utredningen var hemligst�mplad av Kungl. Majt. Han kunde �verklaga hos regeringen.
Nils Bjurman var f�rbryllad. Att en polisutredning med anknytning till en 12-�rig flicka var sekretessbelagd var i sig inte �verraskande � det var normalt av integritetssk�l. Men han var Lisbeth Salanders f�rvaltare och hade r�tt att beg�ra ut vilket papper som helst om henne. Han kunde inte begripa varf�r en utredning skulle bel�ggas med en hemligst�mpel av s�dant slag att han m�ste ans�ka hos regeringen om att f� tillg�ng till den.
Automatiskt l�mnade han in en ans�kan. Det tog tv� m�nader att f� den behandlad. Till sin of�rst�llda h�pnad fick han avslag. Han kunde inte begripa vad som var s� dramatiskt i en snart femton �r gammal polisutredning om en 12-�rig flicka att den s�kerhetsklassades som om det var nycklarna till Rosenbad.
Han gick tillbaka till Holger Palmgrens dagbok och l�ste om den rad f�r rad och f�rs�kte begripa vad som avs�gs med Allt Det Onda. Men texten gav inga ledtr�dar. Uppenbarligen var det ett �mne som avhandlats mellan Holger Palmgren och Lisbeth Salander men som han aldrig hade satt p� pr�nt. Anteckningarna om Allt Det Onda kom ocks� i slutet av den l�nga journalen. Det var m�jligt att Palmgren helt enkelt aldrig hunnit g�ra n�gra ordentliga anteckningar innan han drabbades av sin hj�rnbl�dning.
Vilket ledde advokat Bjurmans tankar i nya banor. Holger Palmgren hade varit Lisbeth Salanders gode man fr�n det att hon fyllde 13 �r och hennes f�rvaltare fr�n 18-�rsdagen. Palmgren hade med andra ord varit n�rvarande kort efter att Allt Det Onda hade h�nt och d� Salander institutionaliserats p� barnpsyk. Sannolikheten var allts� stor att han k�nde till vad som hade h�nt.
Bjurman gick tillbaka till �verf�rmyndarn�mndens arkiv. Den h�r g�ngen bad han inte om att f� se handlingarna om Lisbeth Salander utan beg�rde fram Palmgrens uppdragsbeskrivning � ett beslut som fattats av socialn�mnden. Han fick dokumentationen, som vid f�rsta anblicken var en besvikelse. Tv� sidor kortfattad information. Lisbeth Salanders mor var ej l�ngre f�rm�gen att sk�ta sina d�ttrars liv. P� grund av speciella omst�ndigheter m�ste d�ttrarna splittras. Camilla Salander placeras genom socialv�rden i en fosterfamilj. Lisbeth Salander placeras p� S:t Stefans barnpsykiatriska klinik. N�got alternativ diskuterades inte.
Varf�r? Bara en kryptisk formulering: P� grund av h�ndelserna 910312 har socialn�mnden beslutat att � D�refter �terigen en referens till diarienumret p� den mystiska sekretesst�mplade polisutredningen. Men denna g�ng ytterligare en detalj � namnet p� den polis som gjort utredningen.
Advokat Nils Bjurman stirrade h�pet p� namnet. Det var ett namn han k�nde till. Mycket v�l.
Det st�llde saker och ting i en helt ny dager.
Det hade tagit honom ytterligare tv� m�nader att p� helt andra v�gar f� utredningen i sin hand � en kort och koncis polisutredning som omfattade 47 sidor i en A4-folder samt uppf�ljningar i form av anteckningar om sammanlagt drygt 60 sidor som infogats under en sex �r l�ng period.
F�rst f�rstod han inte sammanhanget.
Sedan hittade han de r�ttsmedicinska bilderna och kontrollerade namnet igen.
Min gud � det kan inte vara m�jligt.
Han ins�g pl�tsligt varf�r �rendet var hemligst�mplat. Advokat Nils Bjurman hade f�tt en jackpot.
N�r han sedan uppm�rksamt l�ste utredningen rad f�r rad ins�g han att det fanns en annan m�nniska i v�rlden som hade orsak att hata Lisbeth Salander med samma passion som han sj�lv.
Bjurman var inte ensam.
Han hade en allierad. Den mest osannolike allierade han kunde f�rest�lla sig.
Han b�rjade l�ngsamt formulera en plan.
Nils Bjurman v�cktes ur sina funderingar n�r en skugga f�ll �ver bordet p� Caf� Hedon. Han tittade upp och s�g en blond � j�tte var det ord han slutligen stannade vid. Under tiondelen av en sekund ryggade han bak�t innan han �terfick fattningen.
Mannen som tittade ned p� honom var �ver tv� meter l�ng och kraftigt byggd. Exceptionellt kraftigt byggd. En kroppsbyggare utan tvivel. Bjurman kunde inte notera minsta tillstymmelse till fett eller slapphet. P� det hela taget gav han ett skr�mmande potent intryck.
Mannen var blond med snaggade tinningar och en kort lugg. Han hade ett ovalt, besynnerligt vekt, n�stan barnsligt ansikte. De isbl� �gonen var d�remot inte veka. Han var kl�dd i en midjekort svart skinnjacka, en bl� skjorta, svart slips och svarta byxor. Det sista advokat Bjurman registrerade var hans h�nder. Om mannen i �vrigt var storv�xt s� var hans h�nder enorma.
�Advokat Bjurman?�
Han talade med en distinkt brytning men r�sten var s� f�runderligt ljus att Bjurman f�r en sekund n�stan drog p� munnen. Han nickade.
�Vi fick ditt brev.�
�Vem �r du? Jag ville tr�ffa ��
Mannen med de enorma h�nderna ignorerade fr�gan och satte sig mitt emot Bjurman och avbr�t honom.
�Du f�r tr�ffa mig ist�llet. F�rklara vad du vill.�
Advokat Nils Erik Bjurman tvekade en stund. Han avskydde tanken p� att beh�va utl�mna sig sj�lv till en komplett fr�mling. Men det var n�dv�ndigt. Han p�minde sig att han inte var den ende som hatade Lisbeth Salander. Det handlade om att hitta allierade. Med l�g r�st b�rjade han f�rklara sitt �rende.
Lisbeth Salander vaknade sju p� morgonen, duschade och gick ned till Freddy McBain i receptionen och fr�gade om det fanns n�gon ledig Beach Buggy som hon kunde hyra f�r dagen. Tio minuter senare hade hon betalat depositionsavgiften, justerat s�tet och backspegeln, provstartat och kontrollerat att det fanns bensin i tanken. Hon gick in i baren och best�llde en caffe latte och en ostsm�rg�s till frukost, och en flaska mineralvatten att ta med. Hon �gnade frukosten �t att klottra siffror p� en servett och grubbla �ver Pierre de Fermat (x�+y�=z�).
Strax efter �tta kom dr Forbes ned till baren. Han var nyrakad och kl�dd i m�rk kostym, vit skjorta och bl� slips. Han best�llde �gg, toast, apelsinjuice och svart kaffe. Halv nio reste han sig och gick till taxin som v�ntade.
Lisbeth f�ljde efter p� l�mpligt avst�nd. Dr Forbes l�mnade taxin nedanf�r Seascape i b�rjan av The Carenage och promenerade l�ngs vattnet. Hon k�rde f�rbi honom, parkerade vid mitten av hamnpromenaden och v�ntade t�lmodigt till dess att han hade passerat innan hon f�ljde efter.
Klockan ett var Lisbeth Salander genomdr�nkt i svett och hennes f�tter var svullna. I fyra timmar hade hon vandrat gata upp och gata ned i Saint George�s. Promenadtakten hade varit maklig men utan paus, och de m�nga branta kullarna b�rjade fresta p� hennes muskler. Hon h�pnade �ver Forbes energi medan hon drack de sista dropparna mineralvatten. Hon hade precis b�rjat fundera p� att ge upp hela projektet d� han pl�tsligt styrde stegen mot The Turtleback. Hon gav honom tio minuter innan hon gick in p� restaurangen och satte sig ute p� verandan. De satt p� exakt samma platser som dagen innan och precis som d� drack han Coca-Cola medan han stirrade p� vattnet i hamnen.
Forbes var en av de ytterst f� m�nniskor i Grenada som var kl�dd i slips och kavaj. Lisbeth noterade att han tycktes ober�rd av hettan.
Klockan tre st�rde han Lisbeths tankekedja genom att betala och l�mna restaurangen. Han promenerade l�ngs The Carenage och hoppade p� en av minibussarna p� v�g ut till Grand Anse. Lisbeth parkerade utanf�r Keys Hotel fem minuter innan bussen sl�ppte av honom. Hon gick till sitt rum och tappade upp kallt vatten och str�ckte ut sig i badkaret. Hennes f�tter �mmade. Hon lade pannan i djupa veck.
Dagens �vningar hade gett ett tydligt besked. Dr Forbes l�mnade hotellet nyrakad och stridskl�dd med sin portf�lj varje morgon. Han hade tillbringat dagen med att g�ra absolut ingenting mer �n att sl� ihj�l tid. Vad han �n gjorde p� Grenada s� var det inte planering f�r att bygga en ny skola, men av n�gon anledning ville han ge sken av att han befann sig p� �n i aff�rer.
Varf�r denna teater?
Den enda person han rimligen kunde ha anledning att d�lja n�gonting f�r i sammanhanget var hans egen fru som skulle ges uppfattningen att han var str�ngt upptagen p� dagarna. Men varf�r? Hade aff�rerna misslyckats och var han f�r stolt f�r att erk�nna det? Hade han n�got helt annat syfte med bes�ket i Grenada? V�ntade han p� n�got eller n�gon?
Lisbeth Salander hade f�tt fyra mail d� hon kontrollerade sin hotmail. Det f�rsta kom fr�n Plague och hade skickats drygt en timme efter att hon hade mailat till honom. Meddelandet var krypterat och inneh�ll tv� ord som lakoniskt st�llde fr�gan �lever du?� Plague hade aldrig varit mycket f�r att skriva l�nga k�nslosamma mail. Det hade � andra sidan inte Lisbeth heller.
De tv� f�ljande mailen hade b�da skickats vid tv�tiden p� morgonen. Det ena var fr�n Plague som skickade krypterad information om att en n�tbekant med signaturen Bilbo som r�kade vara bosatt i Texas hade nappat p� hennes f�rfr�gan. Plague bifogade Bilbos adress och PGP-nyckel. N�gra minuter senare hade signaturen Bilbo mailat henne fr�n en hotmailadress. Meddelandet var kortfattat och inneh�ll bara informationen att Bilbo �mnade skicka data om dr Forbes inom det n�rmaste dygnet.
Det fj�rde mailet var ocks� fr�n Bilbo och hade skickats sent p� eftermiddagen. Det inneh�ll ett krypterat nummer till ett bankkonto och en ftp-adress. Lisbeth �ppnade adressen och hittade en zip-fil p� 390 kB som hon sparade och packade upp. Det var en folder best�ende av fyra l�guppl�sta jpg-bilder och fem Word-dokument.
Tv� av bilderna var portr�tt p� dr Forbes, ett foto som hade tagits vid premi�ren till en teaterf�rest�llning och visade Forbes tillsammans med sin fru. Den fj�rde bilden visade Forbes i en talarstol i en kyrka.
Det f�rsta dokumentet inneh�ll elva sidor text och utgjorde Bilbos rapport. Det andra dokumentet inneh�ll 84 sidor text som lagrats ned fr�n Internet. De tv� f�ljande dokumenten var OCR- scannade tidningsklipp fr�n lokaltidningen Austin American-Statesman och det sista dokumentet en �versikt �ver dr Forbes f�rsamling, The Presbyterian Church of Austin South.
Bortsett fr�n att Lisbeth Salander kunde Tredje Mosebok utantill � hon hade �ret innan haft orsak att studera den bibliska strafflagstiftningen � hade hon blygsamma kunskaper i religionshistoria. Hon hade en vag uppfattning om vari skillnaden mellan en judisk, en presbyteriansk och en katolsk kyrka bestod, bortsett fr�n att den judiska kallades synagoga. Ett kort �gonblick fruktade hon att hon skulle bli tvungen att s�tta sig in i de teologiska detaljerna. Sedan ins�g hon att hon gav blanka katten i vilken sorts f�rsamling dr Forbes tillh�rde.
Dr Richard Forbes, stundom omn�mnd som Reverend Richard Forbes, var 42 �r gammal. Presentationen p� Church of Austin Souths hemsida p� Internet visade att kyrkan hade sju anst�llda. Rev. Duncan Clegg stod l�ngst upp i f�rteckningen, vilket antydde att han var den kyrkans teologiske f�rgrundsfigur. Ett foto visade en kraftfull karl i yvigt gr�tt h�r och v�lansat gr�tt sk�gg.
Richard Forbes f�rekom som tredje namn i f�rteckningen och ansvarade f�r utbildningsfr�gor. Vid hans namn stod ocks� Holy Water Foundation inom parentes.
Lisbeth l�ste inledningen till kyrkans budskap.
Genom b�n och tacks�gelser ska vi tj�na folket i Austin South genom att erbjuda den stabilitet, teologi och hoppfulla ideologi som Amerikas Presbyterianska kyrka v�rnar. Som Kristi tj�nare erbjuder vi en fristad f�r m�nniskor i n�d och ett l�fte om f�rsoning genom b�n och den baptistiska v�lsignelsen. L�t oss gl�djas �ver Guds k�rlek. V�r plikt �r att avl�gsna murarna mellan m�nniskor och undanr�ja hinder f�r en f�rst�else av Guds k�rleksbudskap.
Omedelbart under introduktionen f�ljde kontonumret till kyrkans bank och en uppmaning att oms�tta sin k�rlek till Gud i handling.
Bilbo hade levererat en utm�rkt kort personbiografi �ver Richard Forbes. Ur denna kunde Lisbeth utl�sa att Forbes var f�dd i Cedar�s Bluff i Nevada och hade arbetat som jordbrukare, aff�rsman, skolv�rd, lokalkorrespondent f�r en tidning i New Mexico och manager f�r ett kristet rockband innan han vid 31 �rs �lder ansl�t sig till Church of Austin South. Han var utbildad revisor och hade dessutom studerat arkeologi. N�gon formell doktorstitel hade dock inte Bilbo kunnat finna.
I f�rsamlingen hade Forbes tr�ffat Geraldine Knight, enda dotter till ranch�garen William F. Knight, �ven han tongivande medlem i Austin South. Richard och Geraldine hade gift sig 1997 varefter Richard Forbes karri�r inom kyrkan skjutit fart. Han hade blivit chef f�r Santa Maria-stiftelsen, vars uppdrag bestod i att �investera Guds pengar i utbildningsprojekt bland de n�dlidande�.
Forbes hade arresterats vid tv� tillf�llen. Vid 25 �rs �lder, 1987, hade han �talats f�r v�llande till grov kroppsskada i samband med en bilolycka. Han frik�ndes i r�tteg�ngen. S� vitt Lisbeth kunde utl�sa fr�n pressklippen var han verkligen ocks� oskyldig. 1995 hade han blivit st�md f�r att ha f�rskingrat pengar fr�n det kristna rockband han var manager f�r. �ven denna g�ng frik�ndes han.
I Austin hade han blivit en v�lbekant profil och medlem i stadens utbildningsn�mnd. Han var medlem i Demokratiska partiet, deltog flitigt i v�lg�renhetstillst�llningar och samlade in pengar f�r att bekosta skolg�ng f�r barn i mindre bemedlade familjer. Church of Austin South fokuserade en stor del av sin mission p� spansktalande familjer.
�r 2001 hade anklagelser riktats mot Forbes f�r ekonomiska oegentligheter i samband med Santa Maria-stiftelsen. Enligt en tidningsartikel misst�nktes Forbes ha placerat en st�rre del av tillg�ngarna i avkastningsfonder �n vad som stipulerades i stadgarna. Anklagelserna tillbakavisades av kyrkan, och pastor Clegg stod tydligt p� Forbes sida i den debatt som f�ljde. Inget �tal hade v�ckts och en revision gav inget att anm�rka p�.
Lisbeth �gnade eftert�nksamt intresse �t redog�relsen f�r Forbes privatekonomi. Han hade en �rlig inkomst om 60 000 dollar, vilket var att betrakta som en anst�ndig l�n, men hade inga personliga tillg�ngar. Den person i familjen som svarade f�r den ekonomiska stabiliteten var Geraldine Forbes. �r 2002 hade hennes far avlidit. Dottern var ensam arvtagare till en f�rm�genhet p� drygt 40 miljoner dollar. Paret hade inga barn.
Richard Forbes var f�ljaktligen beroende av sin fru. Lisbeth rynkade �gonbrynen. Det var inget bra utg�ngsl�ge f�r att �gna sig �t hustrumisshandel.
Lisbeth kopplade upp sig p� Internet och skickade ett f�ordigt krypterat meddelande till Bilbo och tackade f�r rapporten. Hon �verf�rde ocks� 500 dollar till det kontonummer som Bilbo hade angett.
Hon gick ut p� balkongen och lutade sig mot r�cket. Solen var p� v�g att g� ned. En tilltagande vind ruskade om palmkronorna l�ngs muren mot stranden. Grenada befann sig i utkanten av Mathilda. Hon f�ljde Ella Carmichaels r�d och packade ned datorn, Dimensions in Mathematics, n�gra personliga tillh�righeter och ett ombyte kl�der i en nylonbag och st�llde den p� golvet intill s�ngen. D�refter gick hon ned till baren och best�llde fisk till middag och en flaska Carib.
Den enda h�ndelsen av intresse var att dr Forbes, ombytt till gymnastikskor, ljus tennistr�ja och kortbyxor, st�llde nyfikna fr�gor om Mathildas f�rehavanden till Ella Carmichael vid bardisken. Han tycktes inte vara oroad. Han hade ett kors i en guldl�nk runt halsen och s�g pigg och attraktiv ut.
Lisbeth Salander var utmattad efter dagens tr�stl�sa rundvandring i Saint George�s. Hon gick en kort promenad efter middagen, men det bl�ste kraftigt och temperaturen hade sjunkit m�rkbart. Ist�llet drog hon sig tillbaka till sitt rum och kr�p ned i s�ngen redan vid niotiden. Vinden rasslade utanf�r f�nstret. Hon hade t�nkt l�sa en stund men somnade n�stan omedelbart.
Lisbeth vaknade med ett ryck av ett rej�lt slammer. Hon kastade en blick p� armbandsuret. Kvart �ver elva p� kv�llen. Hon vacklade upp ur s�ngen och �ppnade d�rren till balkongen. Vindst�tarna som slog emot henne fick henne att ta ett steg tillbaka. Hon st�dde sig mot d�rrposten, tog ett f�rsiktigt kliv ut p� balkongen och s�g sig omkring.
N�gra h�ngande lampor kring poolen pendlade fram och tillbaka och skapade ett dramatiskt skuggspel p� g�rden. Hon s�g att flera hotellg�ster vaknat och stod vid �ppningen i muren och spanade mot stranden. Andra h�ll till i n�rheten av baren. D� hon tittade norrut kunde hon se ljusen fr�n Saint George�s. Himlen var t�ckt av moln men det regnade inte. Hon kunde inte se havet i m�rkret, men bruset fr�n v�gorna var betydligt h�gre �n normalt. Temperaturen hade sjunkit ytterligare. F�r f�rsta g�ngen sedan hon anl�nt till Karibien k�nde hon pl�tsligt att hon huttrade.
Medan hon stod p� balkongen bankade det kraftigt p� hennes d�rr. Hon svepte ett lakan runt kroppen och �ppnade. Freddy McBain s�g sammanbiten ut.
�F�rl�t att jag st�r men det tycks bli storm.�
�Mathilda.�
�Mathilda�, bekr�ftade McBain. �Hon h�rjade tidigare i kv�ll utanf�r Tobago och vi har f�tt rapporter om stor f�r�delse.�
Lisbeth gick igenom sina kunskaper om geografi och meteorologi. Trinidad och Tobago l�g ungef�r tv� hundra kilometer sydost om Grenada. En tropisk storm kunde utan vidare bre ut sig p� en radie av hundra kilometer och f�rflytta sitt centrum med en hastighet av trettio fyrtio kilometer i timmen. Vilket innebar att Mathilda vid det h�r laget kunde st� och knacka p� d�rren till Grenada. Allt berodde p� vilken riktning den tog.
�Det �r ingen omedelbar fara�, fortsatte McBain. �Men vi tar det s�kra f�re det os�kra. Jag vill att du packar ihop dina v�rdesaker i en v�ska och kommer ned till receptionen. Hotellet bjuder p� kaffe och sm�rg�sar.�
Lisbeth f�ljde hans r�d. Hon sk�ljde ansiktet f�r att vakna till, drog p� sig jeans, k�ngor och en flanellskjorta och h�ngde nylonbagen �ver axeln. Just innan hon l�mnade rummet gick hon tillbaka och �ppnade badrumsd�rren och t�nde belysningen. Den gr�na �dlan syntes inte till, den m�ste ha f�rsvunnit ned i n�gon h�la. Klok flicka.
I baren sl�ntrade hon �ver till sin vanliga plats och betraktade hur Ella Carmichael dirigerade sin personal att fylla termosflaskor med varm dryck. Efter en stund kom hon �ver till Lisbeths h�rna.
�Hej. Du ser nyvaken ut.�
�Jag hade somnat. Vad h�nder nu?�
�Vi avvaktar. Det �r full storm ute till havs och vi har f�tt orkanlarm fr�n Trinidad. Om det blir v�rre och Mathilda kommer �t det h�r h�llet s� g�r vi ned i k�llaren. Kan du hj�lpa till?�
�Vad ska jag g�ra?�
�Vi har 160 filtar i receptionen som m�ste b�ras ned i k�llaren. Och vi har en m�ngd saker vi m�ste stuva undan.�
Den n�rmaste stunden hj�lpte Lisbeth till med att b�ra ned filtar i k�llaren och samla ihop blomkrukor, bord, solstolar och annat l�st som fanns runt poolen. N�r Ella var n�jd och gav henne ledigt sl�ntrade hon bort till �ppningen i muren mot stranden och tog n�gra steg ut i m�rkret. Havet d�nade hotfullt och kastbyar slet i henne s� kraftigt att hon var tvungen att ta spj�rn med f�tterna f�r att st� s�kert. Palmerna l�ngs muren svajade bet�nkligt.
Hon gick tillbaka in till baren och best�llde en caffe latte och satte sig vid bardisken. Klockan var strax efter midnatt. Det r�dde en tydlig st�mning av oro bland hotellg�ster och personal. Runt borden p�gick l�gm�lda samtal medan folk med j�mna mellanrum sneglade mot himlen. Sammanlagt fanns trettiotv� g�ster och ett tiotal personer ur personalen p� Keys Hotel. Lisbeth noterade pl�tsligt Geraldine Forbes vid ett bord l�ngst in vid receptionen. Hon hade ett sp�nt ansiktsuttryck och en drink i handen. Hennes man syntes inte till.
Lisbeth drack kaffe och hade �ter b�rjat meditera �ver Fermats teorem n�r Freddy McBain kom ut fr�n kontoret och st�llde sig mitt i receptionen.
�Kan jag f� er uppm�rksamhet. Jag har just f�tt besked om att en storm av orkanstyrka har drabbat Petit Martinique. Jag vill be samtliga att g� ned i k�llaren omedelbart.�
Freddy McBain klippte alla f�rs�k till fr�gor och samtal och dirigerade sina g�ster mot k�llartrappan bakom receptionen. Petit Martinique var en liten � som tillh�rde Grenada n�gra sj�mil norr om huvud�n. Lisbeth sneglade p� Ella Carmichael och spetsade �ronen n�r hon gick fram till Freddy McBain.
�Hur illa �r det?� fr�gade Ella.
�Jag vet inte. Telefonen slutade att fungera�, svarade McBain med l�g r�st.
Lisbeth gick ned i k�llaren och placerade sin v�ska p� en filt i ett h�rn. Hon funderade en stund och gick d�refter tillbaka mot str�mmen upp till receptionen. Hon f�ngade upp Ella Carmichael och fr�gade om det var n�got mer hon kunde hj�lpa till med. Ella skakade sammanbitet p� huvudet.
�Vi f�r se vad som h�nder. Mathilda �r en bitch.�
Lisbeth noterade en klunga med fem vuxna och ett tiotal barn som skyndade in genom entr�d�rren. Freddy McBain tog emot dem och dirigerade dem mot k�llartrappan.
Lisbeth drabbades pl�tsligt av en orolig tanke.
�Jag antar att varenda m�nniska dyker ned i n�gon k�llare just nu?� fr�gade hon med l�g r�st.
Ella Carmichael tittade efter familjen vid k�llartrappan.
�Dessv�rre �r det h�r en av de f� k�llarna l�ngs Grand Anse. Det kommer nog fler som vill s�ka skydd h�r.�
Lisbeth tittade skarpt p� Ella.
�Vad g�r de andra?�
�De som inte har k�llare?� Hon skrattade bittert. �De trycker inne i husen eller s�ker skydd i n�got skjul. De m�ste f�rlita sig p� Gud.�
Lisbeth v�nde p� klacken och sprang genom receptionen och ut genom entr�d�rren.
George Bland.
Hon h�rde Ella ropa efter henne men stannade inte f�r att f�rklara.
Han bor i ett j�vla skjul som kommer att rasa vid f�rsta vindpust.
S� fort hon kom ut p� v�gen fr�n Saint George�s svajade hon till i bl�sten som ryckte i hennes kropp. Hon b�rjade envist jogga. Hon m�tte en kraftig motvind med byar som fick henne att vackla. Det tog n�stan tio minuter att avverka de dryga fyra hundra metrarna till George Blands hem. Hon s�g inte en levande varelse p� hela v�gen.
Regnet kom fr�n ingenstans som en iskall dusch fr�n en vattenslang i samma �gonblick som hon sv�ngde upp mot George Blands skjul och s�g skenet fr�n hans fotogenlampa genom en glipa i f�nstret. Hon var genomdr�nkt p� n�gon sekund och sikten minskade till n�gra meter. Hon hamrade p� hans d�rr. George Bland �ppnade med vitt uppsp�rrade �gon.
�Vad g�r du h�r?� skrek han f�r att �verr�sta vinden.
�Kom. Du m�ste till hotellet. Det finns en k�llare.�
George Bland s�g h�pen ut. Vinden slog pl�tsligt igen d�rren och det dr�jde flera sekunder innan han kunde pressa upp den igen. Lisbeth tog tag i hans t-tr�ja och slet ut honom. Hon str�k vatten ur ansiktet och grep hans hand och b�rjade springa. Han f�ljde med.
De valde v�gen l�ngs stranden, drygt hundra meter kortare �n landsv�gen som gjorde en kraftig b�ge in�t land. N�r de hade kommit halvv�gs ins�g Lisbeth att det f�rmodligen hade varit ett misstag. P� stranden hade de inget skydd alls. Vind och regn slet i dem s� kraftigt att de var tvungna att stanna flera g�nger. Sand och kvistar fl�g genom luften. Det d�nade f�rf�rligt. Efter vad som tycktes vara en evighet s�g Lisbeth �ntligen hotellmuren materialisera sig och hon skyndade p� sina steg. Just d� de �ntligen var framme vid porten och l�ftet om s�kerhet sneglade hon �ver axeln l�ngs stranden. Hon tv�rstannade.
Genom en regnby s�g hon pl�tsligt tv� ljusa skepnader drygt femtio meter bort nere p� stranden. George Bland slet i hennes arm f�r att dra in henne genom porten. Hon sl�ppte hans hand och tog st�d mot muren medan hon f�rs�kte fokusera blicken. Under n�gon sekund f�rlorade hon skepnaderna ur sikte i regnet, sedan lystes hela himlen upp av en blixt.
Hon visste redan att det var Richard och Geraldine Forbes. De befann sig p� ungef�r den plats d�r hon kv�llen innan hade observerat Richard Forbes vandra fram och tillbaka.
N�r n�sta blixt sprakade till s�g hon att Richard Forbes tycktes sl�pa sin fru som stretade emot.
Pl�tsligt f�ll pusselbitarna p� plats. Det ekonomiska beroendet. Anklagelserna om ekonomiska oegentligheter i Austin. Hans oroliga vandrande och stillasittande grubbel p� The Turtleback.
Han t�nker m�rda henne. Fyrtio miljoner i potten. Stormen �r hans kamouflage. Nu har han sin chans.
Lisbeth Salander knuffade in George Bland genom porten och s�g sig omkring och hittade den rangliga pinnstol som nattvakten brukade sitta p� och som inte hade blivit bortst�dad inf�r stormen. Hon grabbade tag i m�beln, splittrade den med full kraft mot muren och bev�pnade sig med ett stolsben. George Bland skrek h�pet efter henne d� hon satte fart ut p� stranden.
Hon vr�ktes n�stan omkull i stormbyarna men bet ihop och arbetade sig fram�t steg f�r steg. Hon var n�stan framme vid paret Forbes d� n�sta blixt lyste upp stranden och hon s�g Geraldine Forbes p� kn� vid vattenbrynet. Richard Forbes stod b�jd �ver henne med armen h�jd till slag och med n�got som s�g ut som ett j�rnr�r i handen. Hon s�g hans arm f�rflytta sig i en b�ge ned mot sin frus huvud. Hon slutade sprattla.
Richard Forbes hann aldrig se Lisbeth Salander.
Hon kn�ckte stolsbenet �ver hans bakhuvud och han f�ll framstupa.
Lisbeth Salander b�jde sig ned och tog tag i Geraldine Forbes. Medan regnet piskade �ver dem v�nde hon p� kroppen. Hennes h�nder var pl�tsligt blodiga. Geraldine Forbes hade ett kraftigt s�r p� hj�ssan. Hon var tung som bly och Lisbeth s�g sig desperat omkring samtidigt som hon funderade p� hur hon skulle kunna transportera kroppen upp till hotellmuren. I n�sta �gonblick d�k George Bland upp vid hennes sida. Han skrek n�got som Lisbeth inte kunde uppfatta i stormen.
Lisbeth sneglade mot Richard Forbes. Han hade ryggen mot henne men hade rest sig p� alla fyra. Hon tog Geraldine Forbes v�nstra arm och lade den runt sin nacke och tecknade �t George Bland att ta hennes andra arm. De b�rjade m�dosamt sl�pa kroppen �ver stranden.
Halvv�gs upp till hotellmuren k�nde sig Lisbeth fullst�ndigt utmattad, som om all kraft hade runnit ut ur hennes kropp. Hennes hj�rta slog ett dubbelslag d� hon pl�tsligt k�nde en hand som grep tag i hennes axel. Hon tappade greppet om Geraldine Forbes och vred sig runt och sparkade Richard Forbes i skrevet. Han snubblade ned p� kn�. Hon tog sats och sparkade honom i ansiktet. D�refter m�tte hon George Blands skr�ckslagna blick. Lisbeth �gnade honom en halv sekunds uppm�rksamhet innan hon �ter tog tag i Geraldine Forbes och b�rjade sl�pa.
Efter n�gra sekunder vred hon �ter p� huvudet. Richard Forbes stapplade tio steg bakom dem men svajade fram och tillbaka som en drucken i kastvindarna.
En ny blixt kl�v himlen och Lisbeth Salander sp�rrade upp �gonen.
F�r f�rsta g�ngen k�nde hon en paralyserande skr�ck.
Bakom Richard Forbes, hundra meter ut i vattnet, s�g hon Guds finger.
En frusen �gonblicksbild i skenet av blixten, en kolsvart pelare som tornade upp sig och f�rsvann ur hennes synf�lt upp i rymden.
Mathilda.
Det �r inte m�jligt.
En orkan � ja.
En tornado � om�jligt.
Grenada �r inte n�got tornadoomr�de.
En freakstorm i ett omr�de d�r tornados inte ska kunna uppst�.
Tornados kan inte formas �ver vatten.
Det �r vetenskapligt fel.
Det �r n�got unikt.
Den har kommit f�r att ta mig.
George Bland hade ocks� sett tornadon. De skrek i munnen p� varandra att skynda, utan att kunna uppfatta vad den andra sa.
Tjugo meter kvar till muren. Tio. Lisbeth snubblade och gick ned p� kn�. Fem. Vid porten kastade Lisbeth en sista blick �ver axeln. Hon s�g en skymt av Richard Forbes just d� han drogs ut i vattnet som av en osynlig hand och f�rsvann. Tillsammans med George Bland sl�pade hon sin b�rda in genom porten. De vacklade �ver bakg�rden och genom stormen h�rde Lisbeth ljudet av f�nsterrutor som splittrades och en sk�rande klagan av pl�t som vek sig. En planka fl�g genom luften mitt framf�r Lisbeths n�sa. I n�sta sekund k�nde hon sm�rta d� n�got tr�ffade henne i ryggen. Trycket fr�n vinden minskade n�r de n�dde receptionen.
Lisbeth hejdade George Bland och grabbade tag i hans krage. Hon drog hans huvud intill sin mun och skrek i hans �ra.
�Vi hittade henne p� stranden. Vi har inte sett hennes man. Har du f�rst�tt?�
Han nickade.
De sl�pade Geraldine Forbes nedf�r trappan och Lisbeth sparkade p� k�llard�rren. Freddy McBain �ppnade och stirrade p� dem. Sedan tog han tag i deras b�rda och slet in dem innan han slog igen d�rren.
Larmet fr�n stormen sj�nk p� en sekund fr�n ett outh�rdligt d�n till ett knakande och rumlande i bakgrunden. Lisbeth drog ett djupt andetag.
Ella Carmichael h�llde upp varmt kaffe i en mugg och r�ckte fram den. Lisbeth Salander var s� utmattad att hon knappt orkade lyfta armen. Hon satt helt passiv p� golvet lutad mot v�ggen. N�gon hade svept filtar runt b�de henne och George Bland. Hon var genomv�t och bl�dde kraftigt fr�n ett jack alldeles under kn�sk�len. Hon hade en decimeterl�ng reva i jeansen som hon inte hade n�got minne av hur hon hade f�tt. Hon betraktade ointresserat hur Freddy McBain och n�gra hotellg�ster arbetade med Geraldine Forbes och lade bandage runt hennes huvud. Hon uppfattade l�sryckta ord och f�rstod att n�gon i s�llskapet var l�kare. Hon noterade att det var fullsatt i k�llaren och att hotellg�sterna hade kompletterats med folk utifr�n som s�kt skydd.
Till sist kom Freddy McBain fram till Lisbeth och satte sig p� huk.
�Hon lever.�
Lisbeth svarade inte.
�Vad h�nde?�
�Vi hittade henne p� stranden utanf�r muren.�
�Jag saknade tre personer d� jag r�knade in g�sterna h�r nere i k�llaren. Du och paret Forbes. Ella sa att du hade sprungit ut som en galning just d� stormen kom.�
�Jag sprang f�r att h�mta min v�n George.� Lisbeth nickade mot sin kamrat. �Han bor l�ngre ned p� v�gen i ett skjul som f�rmodligen inte st�r kvar l�ngre.�
�Det var dumt men v�ldigt modigt�, sa Freddy McBain och sneglade p� George Bland. �S�g ni hennes make, Richard Forbes?�
�Nej�, svarade Lisbeth med en neutral blick. George Bland sneglade p� Lisbeth och skakade p� huvudet.
Ella Carmichael lade huvudet p� sned och gav Lisbeth Salander en skarp blick. Lisbeth tittade tillbaka med uttrycksl�sa �gon.
Geraldine Forbes vaknade till liv vid tretiden p� morgonen. Lisbeth Salander hade vid det laget somnat med huvudet lutat mot George Blands axel.
P� n�got mirakul�st s�tt hade Grenada �verlevt natten. N�r gryningen kom hade stormen bedarrat och ersatts av det v�rsta �sregn Lisbeth Salander n�gonsin upplevt. Freddy McBain sl�ppte upp g�sterna ur k�llaren.
Keys Hotel skulle tvingas genomg� en st�rre renovering. F�r�delsen p� hotellet, liksom l�ngs hela kusten, var omfattande. Ella Carmichaels utomhusbar vid poolen hade helt f�rsvunnit och en veranda var fullst�ndigt demolerad. F�nsterluckor hade skalats bort l�ngs hela fasaden, och taket p� en utskjutande del av hotellet hade vikt sig. Receptionen var ett kaos av br�te.
Lisbeth tog George Bland med sig och vacklade till sitt rum. Hon h�ngde provisoriskt upp en filt �ver den tomma f�nster�ppningen f�r att h�lla regnet ute. George Bland m�tte hennes blick.
�Det blir mindre att f�rklara om vi inte har sett hennes man�, sa Lisbeth innan han hunnit st�lla n�gra fr�gor.
Han nickade. Hon drog av sig sina kl�der och sl�ppte dem i en h�g p� golvet och klappade p� s�ngkanten intill sig. Han nickade igen och kl�dde av sig och kr�p ned intill henne. De somnade n�stan omedelbart.
D� hon vaknade mitt p� dagen sken solen genom revor i molnen. Hon hade ont i varje muskel i kroppen och hennes kn� hade svullnat s� pass att hon hade sv�rt att b�ja benet. Hon sm�g upp ur s�ngen och st�llde sig i duschen och s�g p� den gr�na �dlan som var tillbaka p� v�ggen. Hon satte p� sig shorts och linne och haltade ut ur rummet utan att v�cka George Bland.
Ella Carmichael var fortfarande p� f�tter. Hon s�g tr�tt ut men hade f�tt ig�ng baren inne i receptionen. Lisbeth satte sig vid ett kaf�bord intill bardisken och best�llde kaffe och bad om en sm�rg�s. Hon sneglade genom de utbl�sta f�nstren vid entr�n och s�g en polisbil parkerad. Hon hade precis hunnit f� kaffet d� Freddy McBain kom ut fr�n sitt kontor vid incheckningsdisken med en uniformerad polis i sl�pt�g. McBain uppt�ckte henne och sa n�got till polismannen innan de styrde �ver till Lisbeths bord.
�Det h�r �r konstapel Ferguson. Han vill st�lla n�gra fr�gor.�
Lisbeth nickade artigt. Konstapel Ferguson s�g tr�tt ut. Han tog upp block och penna och antecknade Lisbeths namn.
�Miss Salander, jag har f�rst�tt att du och en v�n hittade mrs Richard Forbes under orkanen i g�r natt.�
Lisbeth nickade.
�Var hittade ni henne?�
�P� stranden strax nedanf�r porten�, svarade Lisbeth. �Vi snubblade praktiskt taget �ver henne.�
Ferguson antecknade.
�Sa hon n�gonting?�
Lisbeth skakade p� huvudet.
�Hon var medvetsl�s?�
Lisbeth nickade f�rnuftigt.
�Hon hade ett ot�ckt s�r i huvudet.�
Lisbeth nickade igen.
�Du vet inte hur hon fick skadan?�
Lisbeth skakade p� huvudet. Ferguson s�g en smula irriterad ut �ver hennes brist p� repliker.
�Det fl�g r�tt mycket br�te genom luften�, sa hon hj�lpsamt. �Jag fick n�stan en planka i huvudet.�
Ferguson nickade allvarligt.
�Du �r skadad i benet?�
Ferguson pekade p� Lisbeths bandage.
�Vad h�nde?�
�Jag vet inte. Jag s�g s�ret f�rst n�r jag kom ned i k�llaren.�
�Du var tillsammans med en ung man.�
�George Bland.�
�Var bor han?�
�I skjulet bakom The Coconut en bit p� v�gen mot flygplatsen. Om skjulet st�r kvar, vill s�ga.�
Lisbeth underl�t att f�rklara att George Bland f�r �gonblicket sov i hennes s�ng en trappa upp.
�S�g ni till hennes make, Richard Forbes?�
Lisbeth skakade p� huvudet.
Konstapel Ferguson kunde uppenbarligen inte komma p� n�gon ytterligare fr�ga att st�lla och slog ihop blocket.
�Tack miss Salander. Jag m�ste skriva en rapport om d�dsfallet.�
�Har hon d�tt?�
�Mrs Forbes �? Nej, hon befinner sig p� sjukhuset i Saint George�s. Hon kan f�rmodligen tacka dig och din kamrat f�r att hon lever. Men hennes make �r d�d. Han hittades p� en parkeringsplats p� flygplatsen f�r tv� timmar sedan.�
Drygt sex hundra meter l�ngre s�derut.
�Han var mycket illa tilltygad�, f�rklarade Ferguson.
�Tr�kigt�, sa Lisbeth Salander utan st�rre tecken p� chock.
N�r McBain och konstapel Ferguson hade avl�gsnat sig kom Ella Carmichael fram och slog sig ned vid Lisbeths bord. Hon st�llde fram tv� shotsglas med rom. Lisbeth s�g fr�gande p� henne.
�Efter en s�dan h�r natt beh�ver man n�got att st�rka sig med. Jag bjuder. Jag bjuder p� hela frukosten.�
De tv� kvinnorna tittade p� varandra. Sedan lyfte de glasen och sk�lade.
Mathilda skulle under l�ng tid fram�t bli f�rem�l f�r vetenskapliga studier och diskussioner bland meteorologiska institutioner i Karibien och USA. Tornados av Mathildas omf�ng var i det n�rmaste ok�nda i regionen. Det ans�gs teoretiskt om�jligt att de ens kunde bildas �ver vatten. S� sm�ningom enades expertisen om att en s�rdeles besynnerlig konstellation av v�derfronter hade samverkat f�r att skapa en �pseudotornado� � n�got som egentligen inte var en riktig tornado utan bara s�g ut att vara det. Dissidenter framf�rde teorier om v�xthuseffekten och en rubbad ekologisk balans.
Lisbeth Salander brydde sig inte om den teoretiska diskussionen. Hon visste vad hon hade sett och beslutade sig f�r att i all framtid f�rs�ka undvika att hamna i v�gen f�r n�got av Mathildas syskon.
Flera m�nniskor hade skadats under natten. Mirakul�st nog hade endast en m�nniska omkommit.
Ingen kunde begripa vad som hade f�rm�tt Richard Forbes att ge sig ut mitt i en full orkan, mer �n m�jligen det of�rst�nd som alltid tycktes pr�gla amerikanska turister. Geraldine Forbes kunde inte bist� med n�gon f�rklaring. Hon hade en sv�r hj�rnskakning och osammanh�ngande minnesbilder av h�ndelserna under natten.
D�remot var hon otr�stlig �ver att ha blivit �nka.
Vanligen inneh�ller en ekvation en eller flera s.k. obekanta, ofta betecknade med x, y, z osv. De v�rden p� de obekanta som g�r att likhet mellan ekvationens b�gge led verkligen f�religger s�gs satisfiera (gottg�ra, tillfredsst�lla) ekvationen eller utg�ra l�sning till den.
Exempel: 3x+4=6x�2(x=2)
Lisbeth Salander landade p� Arlanda halv sju p� morgonen. Hon hade tillbringat tjugosex timmar p� resande fot, varav hela nio timmar p� Grantly Adams Airport p� Barbados. British Airways hade v�grat sl�ppa iv�g planet innan ett m�jligt terroristhot hade avv�rjts och en passagerare med arabiskt utseende hade tagits in till f�rh�r. N�r hon anl�nde till Gatwick i London hade hon missat anslutningen till sista flyget till Sverige och f�tt v�nta i timmar innan hon blev ombokad n�sta morgon.
Lisbeth k�nde sig som en p�se bananer som legat i solen f�r l�nge. Hon hade bara handbagage med sin PowerBook, Dimensions och ett ombyte kl�der h�rt stuvat. Hon passerade oantastad genom det gr�na str�ket vid tullen. N�r hon kom ut till flygbussarna h�lsades hon v�lkommen hem av ett nollgradigt sn�slask.
En kort stund tvekade hon. I hela sitt liv hade hon varit tvungen att v�lja det billigaste alternativet och hon hade fortfarande sv�rt att v�nja sig vid tanken att hon f�rfogade �ver knappt tre miljarder kronor som hon egenh�ndigt hade stulit i en kombinerad Internetkupp och gammalt hederligt bedr�geri. Efter n�gon minut struntade hon i regelboken och viftade efter en taxi. Hon uppgav adressen till Lundagatan och somnade n�stan omedelbart i baks�tet.
Det var f�rst d� taxin stannade p� Lundagatan och chauff�ren puffade p� henne som hon ins�g att hon hade givit honom fel adress. Hon korrigerade och bad taxin forts�tta till G�tgatsbacken. Hon gav ordentligt med dricks i amerikanska dollar och svor till d� hon satte foten i en vattenp�l i r�nnstenen. Hon var kl�dd i jeans, t-tr�ja och en tunn tygjacka. Hon hade sandaler och tunna kortstrumpor p� f�tterna. Hon vacklade �ver till 7-Eleven d�r hon handlade schampo, tandkr�m, tv�l, filmj�lk, mj�lk, ost, �gg, br�d, frysta kanelbullar, kaffe, Liptons tep�sar, inlagd gurka, �pplen, ett storpack Billys Pan Pizza och en limpa Marlboro Light. Hon betalade med Visakort.
N�r hon kom ut p� gatan igen tvekade hon om vilken v�g hon skulle v�lja. Hon kunde v�lja Svartensgatan upp eller H�kens gata en bit ned mot Slussen. Nackdelen med H�kens gata var att hon d� m�ste passera omedelbart utanf�r porten till
Hon s�g sig omkring. Det var en isolerad avkrok mitt p� S�dermalm. Det fanns ingen genomfartstrafik, vilket passade henne f�rtr�ffligt. Det var l�tt att observera vilka som r�rde sig i omgivningen. Det var f�rmodligen ett popul�rt promenadstr�k sommartid, men p� vintern handlade det bara om personer som hade �renden i kvarteret. Inte en m�nniska syntes till � framf�r allt ingen hon k�nde igen och som d�rmed rimligen kunde k�nna igen henne. Lisbeth st�llde ned kassen i sn�modden f�r att gr�va fram nyckeln. Hon �kte till �versta v�ningen och l�ste upp d�rren med namnskylten V. Kulla.
En av Lisbeths f�rsta �tg�rder d� hon pl�tsligt hade kommit i besittning av en stor summa pengar och d�rmed blivit ekonomiskt oberoende resten av livet (eller s� l�nge som knappa tre miljarder kronor kunde t�nkas r�cka) var att se sig om efter en ny bostad. L�genhetsaff�rer hade varit en ny erfarenhet f�r henne. Hon hade aldrig tidigare i sitt liv investerat pengar i n�got st�rre �n enstaka bruksf�rem�l som hon kunde betala kontant eller efter en rimlig avbetalningsplan. De st�rsta enskilda utl�ggen i hennes bokf�ring hade tidigare varit datorer av olika slag och hennes l�ttviktiga Kawasaki. Den sistn�mnda hade hon k�pt f�r 7 000 kronor � ett rent vrakpris. Hon hade k�pt reservdelar f�r ungef�r lika mycket och �gnat flera m�nader till att egenh�ndigt skruva is�r och st�lla i ordning motorcykeln. Hon hade �nskat sig en bil men hade tvekat att k�pa n�gon eftersom hon inte riktigt vetat hur hon skulle f� ihop ekonomin.
En l�genhet, ins�g hon, var en aff�r i en aningen st�rre storleksklass. Hon hade b�rjat med att l�sa l�genhetsannonserna i n�tupplagan av
Hon hade kliat sig i huvudet och provat att ringa p� n�gra annonser p� m�f�, men utan att veta vad hon skulle fr�ga efter. Snart hade hon k�nt sig s� f�nig att hon avbrutit �vningarna. Ist�llet hade hon gett sig ut f�rsta s�ndagen i januari och bes�kt tv� l�genhetsvisningar. Den ena l�genheten l�g p� Vindragarv�gen p� Reimersholme och den andra p� Heleneborgsgatan n�ra Hornstull. L�genheten p� Reimers var en ljus fyrarummare i ett punkthus med utsikt mot L�ngholmen och Essingen. D�r skulle hon kunna trivas. L�genheten p� Heleneborgsgatan var ett kyffe med utsikt mot grannhuset.
Problemet var att hon faktiskt inte visste var hon ville bo, hur hennes bostad skulle se ut och vilka krav hon som k�pare borde st�lla p� sitt hem. Hon hade aldrig tidigare funderat �ver n�got alternativ till de 47 kvadrat p� Lundagatan d�r hon tillbringat sin barndom och som hon genom sin d�varande f�rvaltare Holger Palmgren hade f�tt besittningsr�tt till efter 18-�rsdagen. Hon slog sig ned i den noppiga soffan i sitt kombinerade arbets- och vardagsrum och grubblade.
L�genheten p� Lundagatan l�g p� en innerg�rd och var tr�ng och otrivsam. Utsikten fr�n sovrummet var en brandv�gg i en gavelfasad. Utsikten fr�n k�ket var gatuhusets baksida och entr�n till ett k�llarf�rr�d. Fr�n vardagsrummet kunde hon se en gatlykta och n�gra grenar p� en bj�rk.
Det f�rsta kravet blev s�ledes att hennes nya bostad skulle ha n�gon form av utsikt.
Hon saknade balkong och hade alltid avundats mer v�lbest�llda grannar h�gre upp i huset som tillbringade varma sommardagar med en kall �l under en markis p� balkongen. Det andra kravet blev att hennes nya bostad skulle ha en balkong.
Hur skulle l�genheten se ut? Hon funderade p� Mikael Blomkvists l�genhet � 65 kvadrat i ett enda stort rum i en ombyggd vindsv�ning p� Bellmansgatan och med utsikt mot Stadshuset och Slussen. Hon hade trivts d�r. Hon ville ha en hemtrevlig, l�ttm�blerad och l�ttsk�tt l�genhet. Det blev den tredje punkten p� kravlistan.
I �ratal hade hon varit tr�ngbodd. Hennes k�k var drygt tio kvadratmeter d�r hon fick plats med ett litet k�ksbord och tv� stolar. Vardagsrummet var tjugo kvadrat. Sovrummet var tolv. Hennes fj�rde krav blev att den nya bostaden skulle ha gott om utrymme och flera garderober. Hon ville ha ett riktigt arbetsrum och ett stort sovrum d�r hon kunde bre ut sig.
Hennes badrum var en f�nsterl�s skrubb med fyrkantiga gr� cementplattor p� golvet, ett klumpigt sittbadkar och en plasttapet som aldrig blev riktigt ren hur mycket hon �n skrubbade. Hon ville ha kakel och ett stort badkar. Hon ville ha en tv�ttmaskin i l�genheten och inte i n�gon unken k�llare. Hon ville att det skulle dofta fr�scht i badrummet och hon ville kunna v�dra.
D�refter hade hon g�tt ut p� Internet och unders�kt utbudet av m�klare. Morgonen d�rp� hade hon klivit upp tidigt och bes�kt Nobelm�klarna, det f�retag som enligt somliga hade det b�sta anseendet i Stockholm. Hon hade varit kl�dd i slitna svarta jeans, k�ngor och sin svarta skinnjacka. Hon hade st�llt sig vid en disk och f�rstr�tt betraktat en blond kvinna i 35-�rs�ldern som just loggade in p� Nobelm�klarnas hemsida p� Internet och b�rjade l�gga in bilder p� l�genheter. Slutligen hade en rundn�tt man i 40-�rs�ldern med tunt r�tt h�r kommit fram till Lisbeth. Hon hade fr�gat vilka l�genheter han hade i sortimentet. Han hade sett h�pet p� henne en kort stund och d�refter anlagt en roat farbroderlig ton.
�Jaha, min unga dam, vet f�r�ldrarna om att du t�nker flytta hemifr�n?�
Lisbeth Salander hade betraktat honom under tystnad och med kall blick till dess att han slutat sm�skratta.
�Jag beh�ver en l�genhet�, f�rtydligade hon.
Han harklade sig och sneglade p� sin kollega.
�Jag f�rst�r. Och vad hade du t�nkt dig?�
�Jag vill ha en l�genhet p� S�der. Den ska ha balkong och utsikt mot vatten, minst fyra rum och badrum med f�nster och plats f�r tv�ttmaskin. Och det ska finnas ett l�sbart f�rr�dsutrymme d�r jag kan f�rvara en motorcykel.�
Kvinnan vid datorn hade avbrutit sin verksamhet och nyfiket vridit p� huvudet f�r att stirra p� Lisbeth.
�Motorcykel?� hade den tunnh�rige mannen fr�gat.
Lisbeth Salander hade nickat.
�F�r jag fr�ga � ���h, vad du heter?�
Lisbeth Salander hade presenterat sig. Hon hade fr�gat vad han hette och han hade presenterat sig som Joakim Persson.
�Nu �r det s� att det kostar lite pengar att k�pa en bostadsr�tt h�r i Stockholm ��
Lisbeth hade inte svarat honom. Hon hade fr�gat vilka l�genheter han hade i utbudet, och upplysningen att det kostade pengar var �verfl�dig och irrelevant.
�Vad arbetar du med?�
Lisbeth funderade en stund. Formellt var hon egenf�retagare. I praktiken arbetade hon bara �t Dragan Armanskij och Milton Security, men det hade varit v�ldigt oregelbundet hela det sistlidna �ret och hon hade inte gjort n�got jobb �t honom p� tre m�nader.
�Jag arbetar inte med n�got s�rskilt just nu�, svarade hon sanningsenligt.
�N�h� � du g�r i skolan antar jag.�
�Nej, jag g�r inte i skolan.�
Joakim Persson hade kommit runt disken och v�nligt lagt sin arm runt Lisbeths axlar och varligt lett henne mot ytterd�rren.
�Ja du, unga dam, du �r hj�rtligt v�lkommen tillbaka om n�gra �r, men d� f�r du nog ta med dig lite mer pengar �n vad som ryms i spargrisen. Du f�rst�r, veckopengen r�cker nog inte riktigt till h�r.� Han n�p henne godmodigt i kinden. �S� �terkom g�rna s� ska vi nog hitta en liten lya �ven till dig.�
Lisbeth Salander hade st�tt kvar p� gatan utanf�r Nobelm�klarna i flera minuter. Hon undrade eftert�nksamt vad Joakim Persson skulle tycka om att f� en molotovcocktail genom skyltf�nstret. Sedan hade hon g�tt hem och startat sin PowerBook.
Det tog henne tio minuter att hacka Nobelm�klarnas interna datan�tverk med hj�lp av de l�senord som hon f�rstr�tt observerat att kvinnan bakom disken hade knappat in innan hon b�rjat l�gga in bilder. Det tog drygt tre minuter att inse att den dator som kvinnan arbetat p� faktiskt ocks� var f�retagets n�tverksserver � hur korkad f�r man bli? � och ytterligare tre minuter att skaffa sig tillg�ng till samtliga fjorton datorer som ingick i n�tverket. Efter drygt tv� timmar hade hon g�tt igenom Joakim Perssons bokf�ring och konstaterat att han hade undanh�llit skattemyndigheten n�rmare 750 000 kronor i svarta pengar de senaste tv� �ren.
Hon laddade ned alla n�dv�ndiga filer och mailade dem till skattemyndigheten fr�n ett anonymt e-postkonto p� en server i USA. D�refter jagade hon bort Joakim Persson ur sina tankar.
�terstoden av dagen gick hon igenom Nobelm�klarnas utbud av prisv�rda objekt. Det dyraste objektet var ett mindre slott utanf�r Mariefred, d�r hon inte hade ringaste lust att bos�tta sig. P� pin kiv valde hon ist�llet det n�st dyraste objektet i f�retagets utbud, en storslagen l�genhet vid Mosebacke torg.
Hon �gnade en l�ng stund �t att granska bilder och titta p� planen. Till sist konstaterade hon att l�genheten vid Mosebacke mer �n v�l uppfyllde alla krav hon hade p� sin lista. L�genheten hade tidigare �gts av en direkt�r p� ABB som f�rsvunnit i marginalen sedan han skaffat sig en uppm�rksammad och kritiserad fallsk�rm p� n�gon miljard.
P� kv�llen lyfte hon telefonluren och ringde till Jeremy MacMillan, del�gare i advokatbyr�n MacMillan & Marks i Gibraltar. Hon hade gjort aff�rer med MacMillan tidigare. Mot en frikostig ers�ttning hade han startat ett antal brevl�def�retag som stod som �gare till de konton som f�rvaltade den f�rm�genhet hon ett �r tidigare hade stulit fr�n finansmannen Hans-Erik Wennerstr�m.
Hon anlitade p� nytt MacMillans tj�nster. Den h�r g�ngen gav hon honom instruktioner att f�r hennes f�retags r�kning, Wasp Enterprises, inleda f�rhandlingar med Nobelm�klarna och ink�pa den �tr�v�rda l�genheten p� Fiskargatan vid Mosebacke. F�rhandlingarna tog fyra dagar och notan slutade p� en summa som fick henne att h�ja p� �gonbrynen. Plus fem procent i arvode till MacMillan. Innan veckan var slut hade hon flyttat �ver tv� kartonger med kl�der, s�nglinnen, en madrass och lite k�ksutrustning. Hon hade sovit p� en madrass i l�genheten i drygt tre veckor medan hon unders�kt kliniker f�r plastikkirurgi, avslutat en del ouppklarade byr�kratiska aff�rer (d�ribland ett nattligt samtal med en viss advokat Nils Bjurman) samt betalat f�rskott p� hyror, elr�kningar och andra l�pande utgifter.
D�refter hade hon bokat sin resa ned till kliniken i Italien. N�r behandlingen var avslutad och hon skrivits ut fr�n kliniken hade hon suttit p� ett hotellrum i Rom och funderat �ver vad hon skulle g�ra. Hon borde ha �terv�nt till Sverige och tagit itu med sitt liv, men av flera orsaker tog det emot att ens t�nka p� Stockholm.
Hon hade inget riktigt yrke. Hon s�g ingen framtid p� Milton Security. Det var inte Dragan Armanskijs fel. Han ville nog g�rna att hon skulle bli fast anst�lld och en effektiv kugge i f�retaget, men vid 25 �rs �lder saknade hon utbildning och hon hade ingen lust att uppt�cka att hon skulle fylla 50 �r och fortfarande kn�pade med personunders�kningar av slynglar i vd-v�rlden. Det var en roande hobby � inte en livsuppgift.
En annan orsak till att hon drog sig f�r att �terv�nda till Stockholm stavades Mikael Blomkvist. I Stockholm skulle hon utan tvekan riskera att st�ta ihop med Kalle J�vla Blomkvist och det var f�r �gonblicket ungef�r det sista hon ville g�ra. Han hade s�rat henne. I �rlighetens namn erk�nde hon att det inte varit Mikaels avsikt. Han hade varit schyst. Det var hennes eget fel att hon hade blivit �k�r� i honom. Blotta ordet var som en sj�lvmots�gelse n�r det g�llde Lisbeth J�vla H�nan Salander.
Mikael Blomkvist var en k�nd kvinnokarl. Hon hade i b�sta fall varit en godhj�rtad f�rstr�else som han hade f�rbarmat sig �ver i en stund d� han beh�vde henne och det inte fanns n�got b�ttre till hands, men som han snabbt g�tt vidare fr�n till ett mer underh�llande s�llskap. Hon f�rbannade sig sj�lv f�r att hon hade s�nkt garden och sl�ppt honom in p� livet.
N�r hon kommit till sina sinnens fulla bruk igen hade hon klippt all kontakt med honom. Det hade inte varit helt l�tt, men hon hade st�lsatt sig. Sist hon hade sett honom hade hon st�tt p� perrongen i tunnelbanan i Gamla stan och han hade suttit i en vagn p� v�g in till centrum. Hon hade betraktat honom i en hel minut och beslutat sig f�r att hon inte hade minsta k�nsla kvar d�rf�r att det vore liktydigt med att f�rbl�da. Fuck you. Han hade uppt�ckt henne precis d� d�rrarna sm�llde igen och tittat p� henne med forskande �gon innan hon v�nt p� klacken och g�tt d�rifr�n just d� t�get startade.
Hon begrep inte varf�r han s� envist hade fortsatt att f�rs�ka h�lla kontakten med henne, precis som om hon var n�got j�vla socialprojekt fr�n hans sida. Hon irriterades �ver att han var s� aningsl�s, varje g�ng han mailade till henne fick hon st�ls�tta sig d� hon raderade mailet utan att l�sa det.
Stockholm k�ndes inte det minsta attraktivt. F�rutom frilansandet f�r Milton Security, n�gra avlagda s�ngkamrater och tjejerna i den f�re detta rockgruppen Evil Fingers k�nde hon knappt en enda m�nniska i sin hemstad.
Den enda person hon hade en viss respekt f�r var Dragan Armanskij. Hon hade sv�rt att definiera sina k�nslor f�r honom. Hon hade alltid k�nt en mild f�rv�ning �ver att hon k�nde sig l�tt attraherad av honom. Om han inte hade varit fullt s� gift, inte fullt s� gammal och inte fullt s� konservativ i sin syn p� tillvaron s� hade hon kunnat t�nka sig att g�ra ett n�rmande.
Till sist hade hon tagit fram sin kalender och slagit upp kartdelen. Hon hade aldrig varit i Australien eller Afrika. Hon hade l�st om men aldrig sett pyramiderna eller Angkor Vat. Hon hade aldrig �kt Star Ferry mellan Kowloon och Victoria i Hongkong och hon hade aldrig snorklat i Karibien eller suttit p� en strand i Thailand. Bortsett fr�n n�gra snabba resor f�r jobbets r�kning d� hon vid n�gra tillf�llen bes�kt Baltikum och de nordiska grannl�nderna, och f�rst�s Z�rich och London, hade hon knappt l�mnat Sverige under hela sitt liv. Faktiskt, hon hade s�llan ens varit utanf�r Stockholm.
Hon hade aldrig haft r�d.
Hon hade st�llt sig vid f�nstret p� hotellrummet och tittat ut �ver Via Garibaldi i Rom. Det var en stad som s�g ut som en ruinh�g. Sedan hade hon best�mt sig, hon satte p� sig jackan och gick ned till receptionen och fr�gade om det fanns n�gon resebyr� i n�rheten. Hon bokade en enkel biljett till Tel Aviv och tillbringade de n�stkommande dagarna med att promenera genom gamla staden i Jerusalem och titta p� al-Aqsa-mosk�n och Klagomuren. Hon hade misst�nksamt betraktat bev�pnade soldater i gath�rnen och d�refter flugit till Bangkok och fortsatt att resa under �terstoden av �ret.
Det var bara en sak hon m�ste g�ra. Hon reste till Gibraltar tv� g�nger. Den f�rsta g�ngen f�r att g�ra en djupstudie om den man hon hade utsett att f�rvalta hennes pengar. Den andra g�ngen f�r att se till att han sk�tte sig.
Det k�ndes fr�mmande att vrida om nyckeln till sin egen l�genhet p� Fiskargatan efter s� l�ng tid.
Hon st�llde ned matkassen och sin v�ska i hallen och knappade in den fyrsiffriga kod som st�ngde av det elektroniska larmet. D�refter drog hon av sig alla sina v�ta kl�der och sl�ppte ned dem p� hallgolvet. Hon gick naken in i k�ket och satte p� kylsk�pet och st�llde in matvarorna innan hon letade r�tt p� badrummet och tillbringade de f�ljande tio minuterna i duschen. Hon �t en m�ltid best�ende av ett skivat �pple och en Billys Pan Pizza som hon v�rmde i mikron. Hon �ppnade en flyttkartong och hittade kudde, lakan och en filt som doftade lite suspekt efter att ha legat nedpackad ett �r. Hon b�ddade p� en madrass p� golvet i ett rum intill k�ket.
Hon somnade inom tio sekunder efter att hon lagt huvudet p� kudden och sov n�stan tolv timmar till strax f�re midnatt. Hon klev upp, satte p� kaffebryggaren, svepte en filt runt sig och satte sig med kudden och en cigarett i en f�nstersmyg d�r hon tittade ut mot Djurg�rden och Saltsj�n. Hon fascinerades av ljusen. I m�rkret funderade hon �ver sin tillvaro.
Dagen efter sin hemkomst hade Lisbeth Salander en fullbokad agenda. Hon l�ste d�rren till sin bostad sju p� morgonen. Innan hon l�mnade sitt v�ningsplan �ppnade hon ett v�dringsf�nster i trapphuset och f�ste en reservnyckel p� en tunn koppartr�d som hon najade fast p� baksidan av en stupr�nna. Vis av tidigare erfarenheter hade hon l�rt sig nyttan av att alltid ha en reservnyckel bekv�mt tillg�nglig.
Det var isande kallt i luften. Lisbeth var kl�dd i ett par gamla och slitna jeans som hade en reva under ena bakfickan och ett par bl� underbyxor lyste igenom. Hon hade satt p� sig en t-tr�ja och en varmare polojumper med en s�m som hade b�rjat sl�ppa i halsen. Dessutom hade hon letat r�tt p� sin gamla n�tta skinnjacka med nitar p� axlarna. Hon konstaterade att hon borde l�mna in den till en skr�ddare som kunde laga det trasiga och n�rmast obefintliga fodret i fickorna. Hon hade kraftiga strumpor och k�ngor p� f�tterna. P� det hela taget var hon hyfsat varm.
Hon promenerade S:t Paulsgatan, till Zinkensdamm och vidare upp till sin gamla adress p� Lundagatan d�r hon b�rjade med att kontrollera att hennes Kawasaki stod kvar i k�llarf�rr�det. Hon klappade sadeln innan hon gick upp till sin f�rra bostad och kl�ttrade �ver en monumental h�g med reklam.
Hon hade varit os�ker p� vad hon skulle g�ra med l�genheten, och innan hon l�mnat Sverige ett �r tidigare hade den enklaste l�sningen varit att ordna autogiro f�r att betala l�pande r�kningar. Hon hade fortfarande kvar m�bler, m�dosamt hopsamlade fr�n diverse sopcontainrar, kantst�tta temuggar, tv� �ldre datorer och en hel del papper. Men inget av v�rde.
Hon h�mtade en svart sops�ck fr�n k�ket och �gnade fem minuter �t att separera reklam fr�n post. Merparten av br�ten gick direkt i sops�cken. Hon hade f�tt ett litet antal personliga brev som huvudsakligen visade sig vara bankutdrag, skattekontrolluppgifter fr�n Milton Security eller kamouflerad reklam av n�got slag. En f�rdel med att st� under f�rvaltning var att hon aldrig n�gonsin hade tvingats �gna sig �t skatte�renden � s�dana brev lyste med sin fr�nvaro. I �vrigt hade hon under ett helt �r endast ackumulerat tre personliga f�rs�ndelser.
Det f�rsta brevet var fr�n en advokat Greta Molander som hade agerat god man �t Lisbeth Salanders mor. Brevet inneh�ll en kortfattad information om att bouppteckningen efter hennes mor var avklarad och att Lisbeth Salander och hennes syster Camilla Salander hade f�tt ett arv p� 9 312 kronor vardera. En summa med motsvarande belopp hade utbetalats till fr�ken Salanders bankkonto; kunde hon bekr�fta mottagandet. Lisbeth stoppade brevet i innerfickan i skinnjackan.
Det andra brevet var fr�n direkt�r Mikaelsson, f�rest�ndare f�r �ppelvikens v�rdhem, som v�nligt p�minde henne om att de �nnu f�rvarade en kartong med hennes mors efterl�mnade �godelar � kunde hon ha v�nligheten att kontakta �ppelviken med instruktioner om hon hur hon ville f�rfara med arvegodset. F�rest�ndaren avslutade med att konstatera att om de inte hade h�rt n�got fr�n Lisbeth eller hennes syster (som de inte hade n�gon adress till) innan �ret var slut s� �mnade de kasta f�rem�len. Hon tittade p� brevhuvudet som var daterat i juni och tog fram mobiltelefonen. Efter tv� minuter hade hon f�tt veta att kartongen �nnu inte kastats. Hon bad om urs�kt f�r att hon inte hade h�rt av sig tidigare och lovade att h�mta tillh�righeterna redan n�stkommande dag.
Det sista personliga brevet var fr�n Mikael Blomkvist. Hon funderade en stund men beslutade sig f�r att inte �ppna det utan sl�ngde det i sops�cken.
Hon packade en flyttkartong med enstaka f�rem�l och krimskrams hon ville beh�lla och tog en taxi tillbaka till Mosebacke. Hon sminkade sig och satte p� sig glas�gon och en blond peruk med axell�ngt h�r och stoppade ned ett norskt pass i namnet Irene Nesser i v�skan. Hon granskade sig i spegeln och konstaterade att Irene Nesser var snarlik Lisbeth Salander men �nd� en helt annan m�nniska.
Efter en hastig lunch best�ende av en briebaguette och en caffe latte p� Caf� Eden p� G�tgatan promenerade hon till biluthyrningen p� Ringv�gen d�r Irene Nesser hyrde en Nissan Micra. Hon k�rde till Ikea vid Kungens kurva och tillbringade tre timmar med att beta av sortimentet i varuhuset och anteckna varunummer p� det hon beh�vde. Hon fattade en del snabba beslut.
Hon k�pte tv� soffor av modellen Karlanda i sandf�rgat tyg, fem sviktande f�t�ljer av m�rket Po�ng, tv� runda kaf�bord i klarlackad bj�rk, ett soffbord Svansbo och n�gra udda sm�bord av m�rket Lack. Fr�n avdelningen med bokhyllor och f�rvaring best�llde hon tv� upps�ttningar av Ivar kombination f�rvaringsserie och tv� bokhyllor Bonde, en TV-b�nk och Magiker f�rvaringshylla med d�rrar. Hon kompletterade med en Pax Nexus tred�rrars garderob och tv� sm� byr�ar av modellen Malm.
Hon �gnade en l�ng stund �t att v�lja s�ng och fastnade slutligen f�r Hemnes s�ngstomme med madrass och tillbeh�r. F�r s�kerhets skull k�pte hon ocks� en Lillehammer s�ng att placera i g�strummet. Hon r�knade inte med att n�gonsin ha g�ster, men eftersom hon hade ett g�strum s� var det lika bra att m�blera det.
Badrummet i hennes nya l�genhet var redan fullt utrustat med badrumssk�p, handduksf�rvaring och en kvarl�mnad tv�ttmaskin. Hon k�pte bara en billig tv�ttkorg.
Det hon d�remot beh�vde var k�ksm�bler. Efter viss tvekan best�mde hon sig f�r ett Rosfors k�ksbord i massiv bok och med en bordsskiva i h�rdat glas, samt fyra f�rgglada k�ksstolar.
Hon beh�vde m�bler till sitt arbetsrum och betraktade h�pet n�gra osannolika �arbetsstationer� med sinnrika sk�p f�r f�rvaring av datorer och tangentbord. Till sist skakade hon p� huvudet och best�llde ett helt vanligt skrivbord, Galant i bokfaner med vinklad skiva och avrundade h�rn, samt ett stort f�rvaringssk�p. Hon tog l�ng tid p� sig att v�lja en kontorsstol � i vilken hon troligen skulle tillbringa �tskilliga timmar � och fastnade f�r ett av de dyraste alternativen, en stol av modellen Verksam.
Slutligen gjorde hon en rundtur och k�pte en f�rsvarlig m�ngd lakan, �rngott, handdukar, t�cken, filtar, kuddar, startpaket med bestick, k�ksporslin och pannor, sk�rbr�dor, tre stora mattor, ett flertal arbetslampor och en stor m�ngd kontorsutrustning i form av p�rmar, papperskorg, f�rvaringsboxar och liknande.
N�r rundturen var slut gick hon med sin lista till en kassa. Hon betalade med kortet som var utst�llt p� Wasp Enterprises och legitimerade sig som Irene Nesser. Hon betalade ocks� f�r att f� varorna hemskickade och monterade. Notan slutade p� strax �ver 90 000 kronor.
Hon var tillbaka p� S�der vid femtiden p� eftermiddagen och hann g�ra ett snabbt bes�k p� Axelssons Hemelektronik d�r hon inhandlade en 18-tums-TV och en radio. Strax f�re st�ngningsdags smet hon in p� en vitvarubutik p� Hornsgatan och k�pte en dammsugare. P� Mariahallen handlade hon skurmopp, s�pa, hink, tv�ttmedel, tv�l, tandborstar och en maxibal toalettpapper.
Hon var utmattad men n�jd efter shoppingraseriet. Hon stuvade in alla sina varor i sin hyrda Nissan Micra och kollapsade p� �verv�ningen p� Caf� Java p� Hornsgatan. Hon l�nade en kv�llstidning fr�n bordet intill och konstaterade att socialdemokraterna fortfarande var regeringsparti och att inget av st�rre vikt tycktes ha h�nt i landet under hennes fr�nvaro.
Hon var hemma vid �ttatiden p� kv�llen. I skydd av m�rkret lastade hon ur bilen och forslade upp varorna till V. Kulla. Hon l�mnade allting i en stor h�g i hallen och tillbringade en halvtimme med att hitta en parkeringsplats f�r hyrbilen p� en sidogata. D�refter tappade hon upp vatten i jacuzzin d�r �tminstone tre personer kunde rymmas utan att beh�va tr�ngas. Hon funderade en stund p� Mikael Blomkvist. Innan hon sett brevet fr�n honom p� morgonen hade hon inte t�nkt p� honom p� flera m�nader. Hon undrade om han var hemma hos sig och om han hade s�llskap av Erika Berger.
Efter en stund tog hon ett djupt andetag och v�nde sig med ansiktet ned�t och sj�nk ned under vattenytan. Hon lade h�nderna p� sina br�st och n�p h�rt i br�stv�rtorna och h�ll andan i tre minuter till dess att lungorna b�rjade v�rka pl�gsamt.
Redakt�r Erika Berger sneglade p� klockan d� Mikael Blomkvist kom n�rmare femton minuter f�r sent till det heliga planeringsm�tet som h�lls klockan tio den andra tisdagen varje m�nad. Det var p� dessa m�ten som grovplaneringen av n�sta nummer skedde och l�ngsiktiga beslut om inneh�llet i tidningen
Mikael Blomkvist bad om urs�kt f�r sin sena ankomst och mumlade en f�rklaring som ingen h�rde eller i varje fall inte lade p� minnet. M�tesdeltagarna bestod f�rutom Erika av redaktionssekreteraren Malin Eriksson, del�garen och bildchefen Christer Malm, reportern Monika Nilsson och deltidarna Lottie Karim och Henry Cortez. Mikael Blomkvist konstaterade omedelbart att den 17-�riga praktikanten saknades men att skaran f�tt till�kning av ett helt fr�mmande ansikte vid det lilla konferensbordet p� Erika Bergers rum. Det var mycket ovanligt att Erika sl�ppte in n�gon utomst�ende till
�Det h�r �r Dag Svensson�, sa Erika Berger. �Frilans. Vi kommer att k�pa in en text av honom.�
Mikael Blomkvist nickade och skakade hand med mannen. Dag Svensson var blond, bl��gd, kortsnaggad och hade tre dagars sk�ggstubb. Han var i 30-�rs�ldern och s�g of�rsk�mt v�ltr�nad ut.
�Vi brukar k�ra ett eller tv� temanummer varje �r�, fortsatte Erika. �Den h�r storyn vill jag ha in i majnumret. Tryckeriet �r bokat till den 27 april. Det ger oss drygt tre m�nader att producera texter.�
�Tema om vad�, undrade Mikael samtidigt som han h�llde upp kaffe ur bordstermosen.
�Dag Svensson kom upp till mig i f�rra veckan med utkastet till en story. Jag bad honom vara med p� det h�r redaktionsm�tet. Kan du dra det?� sa Erika till Dag Svensson.
�Trafficking�, sa Dag Svensson. �Allts� sexhandel med flickor. I det h�r fallet huvudsakligen fr�n Baltstaterna och �steuropa. Om jag ska dra storyn fr�n b�rjan s� skriver jag en bok om �mnet och det var d�rf�r jag kontaktade Erika � ni har ju en liten f�rlagsutgivning numera.�
Alla s�g roade ut.
�V�r bokutgivning �r kanske inte s� d�r dramatiskt stor�, sa Mikael f�rsiktigt. �ven Dag Svensson drog p� munnen.
�Jag har f�rst�tt det. Men ni har ett f�rlag.�
�Det finns st�rre f�rlag�, konstaterade Mikael.
�Utan tvekan�, sa Erika Berger. �Men i ett helt �r har vi diskuterat om vi ska b�rja med en nischad bokutgivning vid sidan av den ordinarie verksamheten. Vi har haft det uppe p� tv� styrelsem�ten och alla har varit positiva. Vi t�nker oss en v�ldigt liten utgivning � tre fyra b�cker per �r � som i stort sett bara best�r av reportage i olika �mnen. Typiska journalistiska produkter, med andra ord. Det h�r �r en bra bok att b�rja med.�
�Trafficking�, sa Mikael Blomkvist. �Ber�tta.�
�Jag har rotat i trafficking i fyra �r. Jag kom in p� �mnet genom min sambo � hon heter Mia Bergman och �r kriminolog och genusforskare. Hon har tidigare arbetat p� Brottsf�rebyggande r�det och gjort en utredning om sexk�pslagen.�
�Henne har jag tr�ffat�, sa Malin Eriksson spontant. �Jag gjorde en intervju med henne f�r tv� �r sedan d� hon kom med en rapport som j�mf�rde hur m�n och kvinnor behandlas av domstolar.�
Dag Svensson nickade och log.
�Den v�llade en del uppst�ndelse�, sa han. �Men hon har forskat i trafficking i fem sex �r. Det var s� vi tr�ffades. Jag h�ll p� med en story om sexhandel p� Internet och fick ett tips om att hon visste n�got om det. Och det visste hon. F�r att g�ra en l�ng historia kort � hon och jag b�rjade ocks� jobba ihop, jag som journalist och hon som forskare och under resans g�ng b�rjade vi dejta och f�r ett �r sedan flyttade vi ihop. Hon h�ller p� att doktorera och ska disputera i v�r.�
�S� hon skriver en doktorsavhandling och du �?�
�Jag skriver en popul�rversion av avhandlingen plus min egen research. Samt en kortversion i form av den artikel som Erika har f�tt.�
�Okej, ni jobbar i team. Vad �r storyn?�
�Vi har en regering som inf�rt en tuff sexk�pslag, vi har poliser som ska se till att lagen efterlevs och domstolar som ska d�ma sexf�rbrytare � vi kallar torskarna f�r sexbrottslingar eftersom det blivit kriminellt att k�pa sexuella tj�nster � och vi har massmedia som skriver moraliskt indignerade texter om �mnet och s� vidare. Samtidigt �r Sverige ett av de l�nder som k�per flest horor per capita fr�n Ryssland och Baltikum.�
�Och det kan du bel�gga?�
�Det �r ingen hemlighet. Det �r inte ens nyheter. Det som �r nytt �r att vi har tr�ffat och pratat med ett dussin Lilja 4-ever-tjejer. De flesta �r tjejer i �ldern 15�20 �r, de kommer fr�n social mis�r i �ststaterna och lockas till Sverige med l�ften om jobb av ett eller annat slag men hamnar i klorna p� en fullst�ndigt skrupelfri sexmaffia. N�gra av de personliga upplevelser som de d�r tjejerna haft f�r Lilja 4- ever att framst� som rena familjefilmen. Eller, jag menar att de d�r tjejerna har upplevt s�dant som inte ens g�r att skildra p� film.�
�Okej.�
�Det �r s� att s�ga fokus i Mias avhandling. Men inte i boken.�
Alla lyssnade f�rv�ntansfullt.
�Mia har intervjuat tjejerna. Det jag har gjort �r att jag har kartlagt leverant�rerna och kundkretsen.�
Mikael log. Han hade aldrig tr�ffat Dag Svensson tidigare, men upplevde pl�tsligt att han var precis en s�dan journalist som Mikael gillade, som sk�t in sig p� det v�sentliga i storyn. F�r Mikael var den gyllene journalistiska regeln att det alltid fanns n�gra som var ansvariga.
�Och du har hittat intressanta fakta?�
�Jag kan till exempel dokumentera att en tj�nsteman p� Justitiedepartementet med anknytning till utformningen av sexk�pslagen har utnyttjat �tminstone tv� tjejer som kommit hit genom sexmaffians f�rsorg. En av tjejerna var 15 �r.�
�Hoppsan.�
�Jag har jobbat med den h�r storyn p� deltid i tre �r. Boken kommer att inneh�lla exempelstudier p� torskarna. D�r finns tre poliser varav en jobbar p� S�k och en p� sedlighetsroteln. D�r finns fem advokater, en �klagare och en domare. D�r finns ocks� tre journalister, varav en har skrivit flera texter om sexhandeln. I det privata livet �gnar han sig �t v�ldt�ktsfantasier med en ton�rig hora fr�n Tallinn � och i det h�r fallet �r det knappast n�gon �msesidig sexlek det handlar om. Jag t�nker namnge dem. Jag har vattent�t dokumentation.�
Mikael Blomkvist visslade till. Sedan slutade han le.
�Eftersom jag blivit ansvarig utgivare igen vill jag nog g� igenom dokumentationen med f�rstoringsglas�, sa Mikael Blomkvist. �Sist jag slarvade med k�llkontrollen fick jag tre m�naders f�ngelse.�
�Om ni vill ge ut storyn ska du f� all dokumentation du vill. Men jag har ett villkor f�r att s�lja storyn till
�Dag vill att vi ska ge ut boken ocks�, sa Erika Berger.
�Exakt. Jag vill att den ska komma som ett bombnedslag, och just nu �r
�S�, utan bok, ingen artikel�, summerade Mikael.
�Jag tycker att det l�ter v�ldigt bra�, sa Malin Eriksson. Hon fick ett medh�llande mummel fr�n Henry Cortez.
�Artikeln och boken �r tv� skilda saker�, sa Erika Berger. �I det f�rstn�mnda fallet �r Mikael ansvarig utgivare. Vad g�ller bokutgivningen st�r f�rfattaren som ansvarig utgivare.�
�Jag vet�, sa Dag Svensson. �Det oroar mig inte. I samma �gonblick som boken publiceras kommer Mia att g�ra en polisanm�lan mot samtliga personer som jag namnger.�
�Det kommer att ta hus i helvete�, sa Henry Cortez.
�Det �r bara halva storyn�, sa Dag Svensson. �Jag har ocks� h�llit p� att bena upp n�gra av n�tverken som tj�nar pengar p� sexhandeln. Det handlar allts� om organiserad brottslighet.�
�Och vilka hittar du d�r?�
�Det �r det som �r s� tragiskt. Sexmaffian �r ett sjaskigt anhang av nollor. Jag vet inte riktigt vad jag f�rv�ntade mig d� jag b�rjade den h�r researchen men p� n�got s�tt har vi � �tminstone jag � blivit f�rledda att tro att �maffian� �r ett glassigt g�ng p� samh�llets topp som �ker omkring i flotta lyxbilar. Jag antar att ett antal amerikanska filmer i �mnet har bidragit till den bilden. Din story om Wennerstr�m� � Dag Svensson sneglade p� Mikael � �visade ju ocks� att s� faktiskt kan vara fallet. Men Wennerstr�m tillh�rde p� n�got s�tt undantagen. Det jag hittar �r ett g�ng brutala och sadistiska oduglingar som knappt kan l�sa och skriva och som �r totala idioter d� det kommer till organisation och strategit�nkande. Det finns kopplingar till bikers och lite mer v�lorganiserade kretsar, men p� det hela taget �r det en bunt �snor som driver sexhandeln.�
�Det h�r framg�r v�ldigt tydligt i din artikel�, sa Erika Berger. �Vi har lagstiftning och polisk�r och r�ttsv�sende som vi finansierar med miljontals skattekronor varje �r f�r att hantera den h�r sexhandeln � och de lyckas inte komma �t en bunt totala idioter.�
�Det �r ett enda l�ngt �vergrepp p� m�nskliga r�ttigheter och de tjejer det handlar om sitter s� l�ngt nere p� samh�llsstegen att de �r juridiskt ointressanta. De r�star inte. De kan knappt svenska med undantag f�r det ordf�rr�d de beh�ver f�r att g�ra upp en aff�r. Nittionio komma nittionio procent av alla brott som handlar om sexhandel polisanm�ls aldrig och leder �n mera s�llan till �tal. Det m�ste vara det i s�rklass st�rsta isberget inom svensk kriminalitet. G�r j�mf�relsen att bankr�n skulle hanteras lika nonchalant, det �r ot�nkbart. Min slutsats �r dessv�rre att denna hantering inte skulle kunna forts�tta en enda dag om det inte var s� att r�ttsv�sendet helt enkelt inte vill komma �t den. �vergrepp mot ton�rstjejer fr�n Tallinn och Riga �r inte en prioriterad fr�ga. En hora �r en hora. Det ing�r i systemet.�
�Och det vet varenda j�vel om�, sa Monika Nilsson.
�S� vad s�ger ni?� fr�gade Erika Berger.
�Jag gillar id�n�, sa Mikael Blomkvist. �Vi kommer att sticka ut hakan med den h�r storyn, och det var just det som var po�ngen med att dra ig�ng
�Det �r d�rf�r jag fortfarande jobbar kvar p� tidningen. Ansvarige utgivaren ska g�ra en volta d� och d�, sa Monika Nilsson.
Alla utom Mikael skrattade.
�Han var den ende som var korkad nog att bli ansvarig utgivare�, sa Erika Berger. �Vi k�r det h�r i maj. Och samtidigt kommer din bok ut.�
��r boken klar?� fr�gade Mikael.
�Nej. Jag har synopsis men bara drygt h�lften skrivet. Om ni g�r med p� att ge ut boken och ger ett f�rskott s� kan jag jobba med boken p� heltid. N�stan all research �r gjord. Det som �terst�r �r lite kompletterande saker i marginalen � egentligen bara att bekr�fta s�dant som jag redan vet � och att g�ra konfrontationer med de torskar jag h�nger ut.�
�Vi g�r precis som med Wennerstr�mboken. Det tar en vecka att g�ra layout� � Christer Malm nickade � �och tv� veckor att trycka. Konfrontationerna g�r vi i mars och april och summerar i femton sidor text som blir det sista som skrivs. Vi vill allts� ha manus helt klart den 15 april s� att vi hinner g� igenom alla k�llor.�
�Hur g�r vi med kontrakt och s�dant?�
�Jag har aldrig skrivit bokkontrakt tidigare och m�ste nog ta ett snack med v�r advokat.� Erika Berger rynkade �gonbrynen. �Men jag f�resl�r en projektanst�llning under fyra m�nader fr�n februari till maj. Vi betalar inga �verl�ner.�
�Det �r okej med mig. Jag beh�ver en basl�n s� att jag kan fokusera p� texten p� heltid.�
�I �vrigt �r tumregeln fifty-fifty p� inkomsterna fr�n boken sedan utgifterna �r betalda. Hur l�ter det?�
�Det l�ter f�rbannat bra�, sa Dag Svensson.
�Arbetsuppgifter�, sa Erika Berger. �Malin, jag vill att du blir redakt�r f�r planeringen av temanumret. Det blir din huvuduppgift fr�n och med n�sta m�nadsskifte; du jobbar ihop med Dag Svensson och redigerar manus. Lottie, det betyder att jag vill ha in dig som tillf�llig redaktionssekreterare f�r tidningen under perioden mars till och med maj. Du f�r g� upp till heltid och Malin eller Mikael backar upp dig i m�n av tid.
Malin Eriksson nickade.
�Mikael, jag vill att du blir redakt�r f�r boken.� Hon tittade p� Dag Svensson. �Mikael l�tsas inte om det men han �r faktiskt en j�vla bra redigerare och dessutom researchkunnig. Han kommer att g� igenom varenda stavelse i din bok med mikroskop. Han kommer att sl� ned som en h�k p� varje detalj. Jag �r smickrad �ver att du vill ge ut boken hos oss, men vi har speciella problem p�
�Och jag skulle inte vilja ha det p� n�got annat s�tt.�
�Bra. Men klarar du av att ha n�gon som h�nger �ver axeln p� dig och kritiserar dig s�nder och samman hela v�ren?�
Dag Svensson flinade och tittade p� Mikael.
�S�tt ig�ng.�
Mikael nickade.
�Om det ska bli ett temanummer s� m�ste vi ha fler artiklar. Mikael � jag vill att du skriver om sexhandelns ekonomi. Hur mycket pengar handlar det om �rligen? Vem tj�nar p� sexhandeln och var hamnar pengarna? Kan man hitta bel�gg f�r att en del av pengarna hamnar i statskassan? Monika � jag vill att du kollar p� sexuella �vergrepp i allm�nhet. Prata med kvinnojourerna och forskare och l�kare och myndigheter. Ni tv� plus Dag skriver de b�rande texterna. Henry � jag vill ha en intervju med Dags sambo Mia Bergman och den kan inte Dag g�ra. Portr�tt: vem �r hon, vad forskar hon i och vad �r hennes slutsatser? Sedan vill jag att du g�r in och g�r fallstudier fr�n polisutredningar. Christer � bilder. Jag vet inte hur det h�r ska illustreras. T�nk p� saken.�
�Det h�r �r f�rmodligen det enklaste tema att illustrera som finns. Arty. Inga problem.�
�L�t mig skjuta in en sak�, sa Dag Svensson. �Det finns ett litet f�tal poliser som g�r ett j�vla bra jobb. Det kan vara en id� att intervjua n�gon av dem.�
�Har du namn?� fr�gade Henry Cortez.
�Och telefonnummer�, nickade Dag Svensson.
�Bra�, sa Erika Berger. �Temat f�r majnumret blir sexhandeln. Den po�ng som ska framg� �r att trafficking �r ett brott mot de m�nskliga r�ttigheterna och att dessa brottslingar ska h�ngas ut och behandlas som vilka krigsf�rbrytare eller d�dsskvadroner eller torterare som helst. Nu s�tter vi ig�ng.�
�ppelviken k�ndes som en fr�mmande och obekant plats d� Lisbeth f�r f�rsta g�ngen p� 18 m�nader sv�ngde in p� uppfartsv�gen med sin hyrda Nissan Micra. Sedan hon var 15 �r gammal hade hon regelbundet ett par g�nger varje �r bes�kt v�rdhemmet d�r hennes mor hade institutionaliserats efter att Allt Det Onda hade h�nt. Trots hennes s�llsynta bes�k hade �ppelviken utgjort en permanent fixpunkt i Lisbeths tillvaro. Det var platsen d�r hennes mor hade tillbringat sina sista tio �r och d�r hon slutligen hade avlidit vid endast 43 �rs �lder efter en sista f�rintande hj�rnbl�dning.
Moderns namn hade varit Agneta Sofia Salander. Hennes sista fjorton �r i livet hade pr�glats av upprepade sm� hj�rnbl�dningar som gjort henne of�rm�gen att sk�ta sig sj�lv och sina dagliga rutiner. Tidvis hade modern inte ens varit kommunicerbar och hon hade haft sv�rt att k�nna igen Lisbeth.
Tankarna p� modern ledde alltid till en k�nsla av hj�lpl�shet och nattsvart m�rker hos Lisbeth Salander. Under ton�ren hade hon l�nge n�rt en fantasi att modern skulle tillfriskna och att de skulle kunna skapa n�gon form av relation. Intellektuellt hade hon vetat att det aldrig skulle ske.
Hennes mor hade varit smal och kortv�xt, men inte p� l�nga v�gar s� anorektisk som Lisbeth. Tv�rtom hade modern varit rent ut sagt vacker och v�lproportionerad. Precis som Lisbeths syster.
Camilla.
Lisbeth ville og�rna t�nka p� sin syster.
F�r Lisbeth var det ett �dets ironi att hon och hennes syster var s� dramatiskt olika. De var tvillingar, f�dda inom loppet av tjugo minuter.
Lisbeth var f�rst. Camilla var vacker.
De var s� olika att det tycktes osannolikt att de odlats i samma livmoder. Om n�got inte hade varit defekt i Lisbeth Salanders genetiska kod s� skulle hon ocks� ha varit precis lika str�lande vacker som sin syster.
Och f�rmodligen varit lika korkad.
Fr�n det att de var sm�barn hade Camilla varit ut�triktad, popul�r och framg�ngsrik i skolan. Lisbeth hade varit tyst och inbunden och s�llan svarat p� l�rarnas fr�gor, vilket avtecknades i dramatiskt skilda betygsniv�er. Redan p� l�gstadiet hade Camilla distanserat sig fr�n Lisbeth s� till den milda grad att de inte ens hade g�tt samma v�g till skolan. L�rare och kamrater noterade att de tv� flickorna aldrig umgicks och aldrig satt i n�rheten av varandra. Fr�n tredje �rskurs hade de g�tt i parallellklasser. Sedan de var 12 �r och Allt Det Onda h�nt hade de v�xt upp i olika fosterfamiljer. De hade inte tr�ffats sedan de fyllde 17 �r, och den g�ngen hade m�tet slutat i att Lisbeth f�tt ett bl�tt �ga och Camilla en fl�skl�pp. Lisbeth visste inte var Camilla befann sig nu och hade inte gjort n�got f�rs�k att ta reda p� den saken.
Det fanns ingen k�rlek mellan systrarna Salander.
I Lisbeths �gon var Camilla falsk, rutten och manipulativ. Det var dock Lisbeth som hade tingsr�ttsbeslut p� att hon inte var riktigt klok.
Hon stannade p� bes�ksparkeringen och kn�ppte den slitna skinnjackan innan hon promenerade genom regnet till huvudentr�n. Hon stannade till vid en parksoffa och s�g sig omkring. Just p� den platsen, just vid den soffan, hade hon arton m�nader tidigare sett sin mor f�r sista g�ngen. Hon hade gjort ett spontant bes�k p� �ppelvikens v�rdhem d� hon var p� v�g norrut f�r att bist� Mikael Blomkvist i jakten p� en organiserad men galen seriem�rdare. Hennes mor hade varit orolig och tycktes inte riktigt k�nna igen Lisbeth, men hade �nd� inte velat sl�ppa iv�g henne. Hon hade h�llit fast hennes hand och tittat p� sin dotter med f�rvirrade �gon. Lisbeth hade haft br�ttom. Hon hade lossat greppet, gett sin mamma en kram och stuckit iv�g p� sin motorcykel.
Direkt�ren p� �ppelviken, Agnes Mikaelsson, verkade glad �ver att se Lisbeth. Hon h�lsade v�nligt och gjorde henne s�llskap till ett f�rr�dsutrymme d�r de h�mtade en flyttkartong. Lisbeth lyfte upp den. Den v�gde ett par kilo och inneh�ll inte mycket att visa upp som arvegods efter ett liv.
�Jag visste inte vad jag skulle g�ra med din mors saker�, sa Mikaelsson. �Men jag hade alltid p� k�nn att du skulle komma tillbaka en dag.�
�Jag har varit bortrest�, svarade Lisbeth.
Hon tackade f�r att de hade sparat kartongen, sl�pade tillbaka den till bilen och l�mnade �ppelviken f�r sista g�ngen.
Lisbeth var tillbaka vid Mosebacke strax efter tolv och bar upp sin mors kartong till l�genheten. Hon st�llde den o�ppnad i ett f�rr�d i hallen och gick ut igen.
N�r hon �ppnade porten passerade en polisbil i maklig takt. Lisbeth stannade och betraktade vaksamt den myndiga n�rvaron utanf�r hennes adress men eftersom poliserna inte visade n�gra tecken p� att g� till angrepp s� l�t hon dem l�pa.
Under eftermiddagen bes�kte hon H&M och KappAhl och k�pte en ny garderob. Hon skaffade sig en stor upps�ttning baskl�der i form av byxor, jeans, tr�jor och strumpor. Hon var inte intresserad av dyrbara m�rkeskl�der, men hon k�nde en viss njutning i att kunna k�pa ett halvdussin jeans samtidigt utan att blinka. Hennes mest extravaganta ink�p gjorde hon p� Twilfit d�r hon inf�rskaffade ett stort antal upps�ttningar trosor och bh. Det var �terigen basplagg men efter en halvtimmes generat letande nappade hon ocks� �t sig ett set som hon uppfattade som �sexigt� eller m�jligen �porrigt�, och som hon tidigare aldrig skulle ha �verv�gt att skaffa sig. N�r hon provade setet p� kv�llen k�nde hon sig om�ttligt f�nig. Det hon s�g i spegeln var en tanig tatuerad flicka i grotesk utstyrsel. Hon tog av sig underkl�derna och kastade dem i soporna.
Hon k�pte nya rej�la vinterskor p� Din Sko och tv� par l�ttare inneskor. D�refter impulsshoppade hon ett par svarta promenadboots med h�g klack som gjorde henne n�gra centimeter l�ngre. Dessutom skaffade hon sig en rej�l vinterjacka i brun mocka.
Hon forslade hem sina varor och kokade kaffe och gjorde sm�rg�sar innan hon �kte f�r att l�mna tillbaka hyrbilen vid Ringen. Hon promenerade hem och satt resten av kv�llen i m�rkret i f�nstersmygen och tittade p� vattnet i Saltsj�n.
Mia Bergman, doktorand i kriminologi, skar upp cheesecake och dekorerade med en skiva hallonglass. Hon serverade f�rst Erika Berger och Mikael Blomkvist innan hon satte fram dessertsk�larna till Dag Svensson och sig sj�lv. Malin Eriksson hade resolut v�grat efterr�tt och n�jde sig med svart kaffe i en m�rklig, gammalmodigt blommig porslinskopp.
�Det var min mormors servis�, sa Mia Bergman n�r hon s�g att Malin granskade koppen.
�Hon �r livr�dd att en kopp ska g� s�nder�, sa Dag Svensson. �Den kommer bara fram n�r vi har s�rskilt betydelsefulla g�ster.�
Mia Bergman log. �Jag v�xte upp hos min mormor i flera �r och servisen �r i stort sett det enda jag har kvar efter henne.�
�De �r j�ttefina�, sa Malin. �Sj�lv har jag hundra procent Ikea i k�ket.�
Mikael Blomkvist struntade i blommiga kaffekoppar och granskade ist�llet sk�len med cheesecake med kritiska �gon. Han funderade p� att sl�ppa ut b�ltet ett h�l. Erika Berger delade uppenbarligen hans k�nslor.
�Gode gud, jag borde ocks� ha avst�tt fr�n efterr�tten�, sa hon och sneglade urs�ktande p� Malin innan hon fattade skeden med ett stadigt grepp.
Det var egentligen avsett att vara en enkel arbetsmiddag f�r att dels bekr�fta det beslutade samarbetet, dels forts�tta diskutera uppl�gget f�r
Dag Svensson och Mia Bergman bodde i en tv�a i Enskede. De hade h�ngt ihop i ett par �r men gjort slag i saken och flyttat ihop f�r ett �r sedan.
De hade samlats vid sextiden p� kv�llen och n�r efterr�tten serverades klockan halv nio hade p� det hela taget inte ett ord sagts om det egentliga syftet med middagen. D�remot hade Mikael uppt�ckt att han gillade Dag Svensson och Mia Bergman och trivdes i deras s�llskap.
Det var Erika Berger som sent omsider styrde in samtalet p� det �mne de hade kommit f�r att diskutera. Mia Bergman h�mtade en utprintad kopia av sin avhandling och placerade den p� bordet framf�r Erika. Den hade en �verraskande ironisk titel � From Russia with Love � vilket naturligtvis syftade p� Ian Flemings 007-klassiker. Undertiteln var Trafficking, organiserad brottslighet och samh�llets mot�tg�rder.
�Ni m�ste skilja p� min avhandling och den bok som Dag skriver�, sa hon. �Dags bok �r en agitatorsversion som skjuter in sig p� dem som profiterar p� trafficking. Min avhandling �r statistik, f�ltstudier, lagtexter och en analys av hur samh�llet och domstolarna behandlar offren.�
�Tjejerna allts�.�
�Unga flickor, vanligen 15 till 20 �r, arbetarklass, d�lig utbildning. Det �r tjejer som ofta har r�tt trassliga hemf�rh�llanden och inte s�llan utsatts f�r n�gon form av �vergrepp redan i barndomen � en orsak till att de lockas till Sverige �r f�rst�s att n�gon lurat i dem en massa l�gner.�
�Sexhandlarna.�
�I den bem�rkelsen finns ett sorts genusperspektiv i avhandlingen. Det �r s�llan en forskare kan fastsl� roller l�ngs k�nsgr�nserna s� tydligt. Tjejer � offer; killar � f�r�vare. Med undantag f�r n�gra enstaka kvinnor som sj�lva profiterar p� sexhandeln finns ingen annan form av kriminalitet d�r sj�lva k�nsrollerna �r en f�ruts�ttning f�r brottet. Det finns heller ingen annan form av kriminalitet d�r den sociala acceptansen �r s� stor och d�r samh�llet g�r s� lite f�r att st�vja brottsligheten.�
�Om jag har f�rst�tt saken r�tt s� har Sverige trots allt en ganska tuff lagstiftning mot trafficking och sexhandel�, sa Erika.
�Locka mig inte att skratta. N�got hundratal flickor � det finns ingen exakt statistik � blir �rligen transporterade till Sverige f�r att tj�na som horor, vilket i det h�r fallet ska �vers�ttas med att uppl�ta sin kropp f�r systematiska v�ldt�kter. Sedan lagen om trafficking inf�rdes har den pr�vats i domstol n�gon enstaka g�ng. F�rsta g�ngen var i april 2003 mot den d�r galna bordellmamman som genomg�tt ett k�nsbyte. Och hon frik�ndes naturligtvis.�
�V�nta, jag trodde att hon blev f�lld?�
�F�r bordellverksamhet, ja. Men hon frik�ndes fr�n anklagelserna om trafficking. Det var n�mligen s� att de tjejer som var offer ocks� var vittnen mot henne och de f�rsvann tillbaka till Baltikum. Myndigheterna f�rs�kte f� dem att komma till r�tteg�ngen och de efters�ktes bland annat av Interpol. Efter m�nader av efterspaningar konstaterades att de inte kunde hittas.�
�Vad hade h�nt med dem?�
�Ingenting. TV-programmet Insider gjorde en uppf�ljare och �kte �ver till Tallinn. Det tog reportrarna ungef�r en eftermiddag att leta r�tt p� tv� av tjejerna som bodde hemma hos sina f�r�ldrar. Den tredje tjejen hade flyttat till Italien.�
�Polisen i Tallinn var med andra ord inte s�rskilt effektiv.�
�Sedan dess har vi faktiskt f�tt ett par f�llande domar, men det har genomg�ende handlat om personer som antingen gripits f�r andra brott eller som varit s� uppseendev�ckande korkade att de inte kunnat undg� att gripas. Lagen �r kosmetika. Den anv�nds inte.�
�Okej.�
�Problemet �r att brotten i det h�r fallet �r grov v�ldt�kt, ofta i f�rening med misshandel, grov misshandel och d�dshot, i vissa fall kompletterat med olaga frihetsber�vande�, sk�t Dag Svensson in. �Det �r vardagen f�r m�nga av tjejerna som minikjol och kraftigt sminkade transporteras till n�gon villa i f�rorten. Saken �r ju den att tjejerna inte har n�got val. Antingen �ker hon ut och knullar fula gubben eller s� riskerar hon att misshandlas och torteras av sin hallick. De kan inte fly � kan inte spr�ket och k�nner inte till lagar och regler och vet inte vart de ska v�nda sig. De kan inte �ka hem. En av de f�rsta �tg�rderna �r att ta ifr�n dem passet och i fallet med bordellmamman var de dessutom inl�sta i en l�genhet.�
�Det l�ter som slavl�ger. Tj�nar tjejerna alls n�got p� verksamheten?�
�Jod�, svarade Mia Bergman. Som pl�ster p� s�ren f�r de en bit av kakan. De tj�nstg�r i genomsnitt n�gra m�nader innan de f�r �ka hem igen. De kan ha en rej�l sedelbunt med sig � 20 000 eller upp�t 30 000 kronor, vilket i rysk valuta motsvarar en liten f�rm�genhet. Dessv�rre har de ocks� ofta skaffat sig ganska tunga alkohol- eller narkotikavanor och en livsstil som medf�r att pengarna tar slut ganska snabbt. D�rmed blir systemet sj�lvf�rs�rjande; efter ett tag �r de tillbaka f�r att jobba igen och g�r s� att s�ga frivilligt tillbaka till sin torterare.�
�Hur mycket pengar oms�tter verksamheten �rligen?� fr�gade Mikael.
Mia Bergman sneglade p� Dag Svensson och funderade en stund innan hon svarade.
�Det �r sv�rt att ge ett korrekt svar p� den fr�gan. Vi har r�knat fram och tillbaka en hel del, men mycket av v�ra siffror blir till sist bara uppskattningar.�
�Mellan tummen och pekfingret.�
�Okej, vi vet att till exempel bordellmamman, hon som d�mdes f�r koppleriverksamhet men friades f�r trafficking, under en tv��rsperiod plockade hit trettiofem kvinnor fr�n �st. De var h�r i allt fr�n n�gra veckor till n�gra m�nader. I r�tteg�ngen framgick att under dessa tv� �r drog de tillsammans in drygt tv� miljoner kronor. Jag har r�knat om det till att en tjej uppskattningsvis drar in drygt 60 000 kronor i m�naden. Av detta ska drygt 15 000 r�knas bort i form av utgifter � resor, kl�der, bostad etc. Det �r inget lyxliv, de f�r ofta kinesa i n�gon l�genhet som ligan h�ller dem med. Av de �terst�ende 45 000 kronorna tar ligan mellan 20 000 och 30 000. Ligaledaren stoppar h�lften i sin ficka, s�g 15 000, och f�rdelar resten p� sina anst�llda � chauff�rer, torpeder och andra. Tjejen f�r 10 000�12 000 kronor.
�Och per m�nad ��
�S�g att en liga har tv� eller tre tjejer som gnor �t dem. Det betyder att de drar in n�stan 200 000 i m�naden. Varje liga best�r av i genomsnitt tv� tre personer som ska ha sin utkomst av detta. Ungef�r s� ser v�ldt�ktens ekonomi ut.�
�Och hur m�nga handlar det om � jag menar om man r�knar upp�t.
�Du kan utg� fr�n att det vid varje givet tillf�lle finns ungef�r hundra aktiva tjejer som i n�gon bem�rkelse �r offer f�r trafficking. Det inneb�r att den totala oms�ttningen i hela Sverige varje m�nad hamnar p� drygt 6 miljoner kronor och per �r allts� n�gonstans kring 70 miljoner kronor. Det handlar allts� bara om tjejer som uts�tts f�r trafficking.�
�Det l�ter som sm�pengar.�
�Det �r sm�pengar. Och f�r att f� in dessa t�mligen beskedliga summor ska allts� drygt hundra tjejer v�ldtas. Det g�r mig rasande.�
�Du l�ter inte som en objektiv forskare. Men om det g�r tre killar p� en tjej s� betyder det allts� att drygt fem hundra eller sex hundra m�n har sin f�rs�rjning genom detta.�
�Faktiskt f�rmodligen f�rre �n s�. Jag skulle gissa p� drygt tre hundra karlar.�
�Det l�ter ju inte som ett o�verstigligt problem�, sa Erika.
�Vi stiftar lagar och �r uppr�rda i media men n�stan ingen har n�gonsin pratat med en hora fr�n �stblocket eller har en aning om hennes liv.�
�Hur fungerar det? Jag menar i praktiken. Det borde vara r�tt sv�rt att plocka �ver en 16-�rig flicka fr�n Tallinn utan att det m�rks. Hur fungerar det n�r de kommer hit?� fr�gade Mikael.
�N�r jag b�rjade forska om det h�r trodde jag att det handlade om en oerh�rt v�lorganiserad verksamhet med n�gon form av professionell maffia som mer eller mindre elegant slussade flickor mellan gr�nserna.�
�Men det �r det inte?� fr�gade Malin Eriksson.
�Verksamheten �r organiserad men sent omsider ins�g jag att det i sj�lva verket handlar om m�nga sm� och ganska desorganiserade ligor. Gl�m Armanikostymerna och sportbilen � den genomsnittliga ligan har tv� tre medlemmar, h�lften ryssar eller balter och h�lften svenskar. F�rest�ll er ligaledaren; han �r 40 �r, sitter i undertr�ja och dricker �l och petar sig i naveln. Han saknar utbildning och kan i vissa avseenden betraktas som socialt efterbliven och har haft problem i hela sitt liv.�
�Romantiskt.�
�Han har en kvinnosyn fr�n sten�ldern. Han �r notoriskt v�ldsam, ofta berusad och sp�ar skiten ur den som mopsar sig. Det finns en tydlig hackordning i g�nget och hans medarbetare �r ofta r�dda f�r honom.�
Lisbeths leverans med m�bler fr�n Ikea anl�nde vid halv tio tre dagar senare. Tv� stabila grabbar skakade hand med blonda Irene Nesser som br�t k�ckt p� norska. D�refter �kte de skytteltrafik med den underdimensionerade hissen och tillbringade dagen med att montera bord, sk�p och s�ngar. De var rasande effektiva och tycktes ha gjort proceduren tidigare. Irene Nesser gick ned till S�derhallarna och k�pte grekisk takeaway och bj�d p� lunch.
Grabbarna fr�n Ikea var f�rdiga vid femtiden p� eftermiddagen. N�r de hade g�tt drog Lisbeth Salander av sig peruken och strosade ensam omkring i l�genheten och undrade om hon skulle trivas i sitt nya hem. K�ksbordet s�g f�r elegant ut f�r att vara hennes stil. I rummet n�rmast k�ket, med entr� fr�n b�de hall och k�k, hade hon sitt nya vardagsrum med moderna soffor och en grupp f�t�ljer runt ett kaf�bord n�rmast f�nstret. Hon var n�jd med sovrummet och satte sig f�rsiktigt p� Hemnes s�ngstomme och k�nde p� madrassen.
Hon sneglade in i arbetsrummet som hade utsikt mot Saltsj�n. Yes, det �r effektivt. H�r kan jag jobba.
Exakt vad hon skulle jobba med visste hon dock inte, och i �vrigt k�nde hon sig kritiskt tveksam till m�blemanget.
Okej, vi f�r se vad det blir av det hela.
Lisbeth tillbringade �terstoden av kv�llen med att packa upp och sortera sina tillh�righeter. Hon b�ddade och placerade handdukar, lakan och �rngott i linnesk�pet. Hon �ppnade p�sarna med nyink�pta kl�der och h�ngde upp i garderoberna. Trots de massiva kl�dink�pen fyllde hon bara en br�kdel av utrymmet. Hon satte lampor p� plats och sorterade pannor, porslin och bestick i k�kssk�pen.
Hon granskade kritiskt de tomma v�ggarna och ins�g att hon borde ha k�pt posters eller tavlor eller n�gonting. Det var s�dant som normala m�nniskor hade p� v�ggen. En blomkruka skulle inte heller ha skadat.
D�refter �ppnade hon sina flyttkartonger fr�n Lundagatan och sorterade in b�cker, tidningar, klipp och gamla researchpapper som hon f�rmodligen borde sl�nga. Hon sl�ngde frikostigt gamla n�tta t-tr�jor och strumpor med h�l i. Helt pl�tsligt hittade hon en dildo, fortfarande nedpackad i originalkartongen. Hon log ett skevt leende. Det hade varit en s�dan d�r kn�pp f�delsedagspresent fr�n Mimmi och hon hade fullst�ndigt gl�mt bort dess existens, faktiskt aldrig ens provat den. Hon beslutade sig f�r att �ndra p� den saken och st�llde dildon p� h�gkant p� byr�n vid s�ngen.
Sedan blev hon allvarlig. Mimmi. Hon k�nde ett styng av d�ligt samvete. Hon hade haft ihop det med Mimmi r�tt regelbundet under ett �r och d�refter �vergett henne f�r Mikael Blomkvist utan ett ord till f�rklaring. Hon hade varken sagt adj� eller meddelat att hon t�nkte l�mna Sverige. Hon hade inte heller sagt farv�l eller med ett ord meddelat sig med Dragan Armanskij eller tjejerna i Evil Fingers. De m�ste tro att hon var d�d, eller s� hade de m�jligen gl�mt henne � hon hade aldrig varit en central person i g�nget. Det var precis som om hon hade v�nt ryggen till allt och alla. Hon ins�g pl�tsligt att hon inte heller hade sagt adj� till George Bland p� Grenada och undrade om han gick omkring och spanade efter henne p� stranden. Hon t�nkte p� vad Mikael Blomkvist hade sagt till henne om att v�nskap bygger p� respekt och f�rtroende. Jag sl�sar bort mina v�nner. Hon undrade om Mimmi fanns kvar d�rute n�gonstans och om hon borde h�ra av sig.
Merparten av kv�llen och en bra bit av natten �gnade hon �t att sortera papper i arbetsrummet och installera sina datorer och surfa p� Internet. Hon gjorde en �versikt �ver hur hennes investeringar sk�tte sig och fann att hon var rikare �n f�r ett �r sedan.
Hon gjorde en rutinkontroll av advokat Nils Bjurmans dator men hittade inget av intresse i hans korrespondens och drog slutsatsen att han h�ll sig p� mattan.
Hon hittade ingen antydan till att han hade haft fler kontakter med kliniken i Marseille. Bjurman verkade ha dragit ned sin yrkesm�ssiga och privata verksamhet till ett vegeterande noll�ge. Han anv�nde s�llan mailen och d� han surfade p� Internet bes�kte han huvudsakligen porrsajter.
F�rst vid tv�tiden kopplade hon ned sig. Hon gick ut i sovrummet och kl�dde av sig och sl�ngde kl�derna �ver en stol. Sedan gick hon ut i badrummet f�r att tv�tta sig. H�rnet n�rmast entr�n hade speglar i vinkel fr�n golv till tak. Hon betraktade sig sj�lv en l�ng stund. Hon granskade sitt kantiga skeva ansikte, sina nya br�st och sin stora tatuering p� ryggen. Den var vacker, en l�ng slingrande drake i r�tt och gr�nt och svart som b�rjade p� skuldran och vars smala svans fortsatte �ver h�gra skinkan och slutade p� l�ret. Under det �r hon rest hade hon l�tit h�ret v�xa till axell�ngd men sista veckan p� Grenada hade hon en dag tagit fram en sax och klippt h�ret kort. Det spretade fortfarande �t flera h�ll.
Hon k�nde pl�tsligt att n�gon fundamental f�r�ndring hade skett eller h�ll p� att ske i hennes liv. Kanske var det v�dan av att f�rfoga �ver miljarder och slippa t�nka p� enkronor. Kanske var det vuxenv�rlden som sent omsider tr�ngde sig p�. Kanske var det insikten att med hennes mors d�d s� hade en definitiv punkt satts f�r hennes barndom.
Under det g�ngna �rets resa hade hon gjort sig av med flera piercningar. P� kliniken i Genua hade en ring i br�stv�rtan f�tt stryka med av rent medicinska sk�l i samband med operationen. D�refter hade hon tagit bort en ring i underl�ppen, och p� Grenada hade hon tagit bort en ring som hon haft i v�nstra blygdl�ppen � den hade skavt och hon visste inte riktigt varf�r hon en g�ng hade piercat sig d�r.
Hon gapade och skruvade ut den stav som hon haft genom sin tunga i sju �r. Hon lade den i en sk�l p� hyllan bredvid tv�ttst�llet. Det k�ndes pl�tsligt tomt i munnen. F�rutom n�gra ringar i �ronloben hade hon nu bara tv� piercningar kvar, en ring i v�nstra �gonbrynet och ett smycke i naveln.
Till sist gick hon till sovrummet och kr�p ned under det nyink�pta t�cket. Hon uppt�ckte att den s�ng hon k�pt var gigantisk och att hon bara tog upp en liten br�kdel av ytan. Hon k�nde sig som om hon l�g p� kanten av en fotbollsplan. Hon drog t�cket runt kroppen och funderade en l�ng stund.
Lisbeth Salander tog hissen fr�n garaget till femte v�ningen, det �versta av de tre v�ningsplan i kontorsbyggnaden vid Slussen d�r Milton Security huserade. Hon �ppnade hissd�rren med en piratkopia av en huvudnyckel som hon sett till att f� tag p� flera �r tidigare. Hon tittade automatiskt p� sitt armbandsur d� hon klev ut i den m�rka korridoren. 03.10 p� s�ndagsmorgonen. Nattjouren satt vid larmcentralen p� tredje v�ningen och hon visste att hon med st�rsta sannolikhet skulle vara helt ensam p� v�ningsplanet.
Hon var som alltid f�rundrad �ver att ett professionellt s�kerhetsf�retag hade s� uppenbara brister i sin egen s�kerhet.
I korridoren p� femte v�ningen hade inte mycket f�r�ndrats under det �r som g�tt. Hon b�rjade med att bes�ka sitt eget arbetsrum, en liten kub bakom en glasv�gg i korridoren d�r Dragan Armanskij hade placerat henne. D�rren var ol�st. Det tog inte m�nga sekunder f�r Lisbeth att konstatera att absolut ingenting hade f�r�ndrats p� hennes kontor mer �n att n�gon st�llt in en kartong med pappersskr�p innanf�r d�rren. Rummet inneh�ll ett bord, en kontorsstol, en papperskorg och en naken bokhylla. Kontorsutrustningen bestod av en enfaldig Toshiba PC fr�n 1997 med en l�jligt liten h�rddisk.
Lisbeth hittade inget som tydde p� att Dragan hade �verl�tit rummet till n�gon annan. Hon tolkade detta som ett gott tecken men var samtidigt medveten om att det inte betydde s�rskilt mycket. Rummet var en spillyta p� knappt fyra kvadrat som inte kunde anv�ndas till n�got vettigt.
Lisbeth st�ngde d�rren och promenerade ljudl�st genom hela korridoren och kontrollerade att ingen nattsuddare satt och arbetade p� n�got rum. Hon var ensam. Hon stannade till vid kaffeautomaten och tryckte fram en plastmugg med cappuccino innan hon fortsatte till Dragan Armanskijs rum och �ppnade d�rren med piratnyckeln.
Armanskijs kontor var som alltid irriterande v�lst�dat. Hon gjorde en kort rundtur genom rummet och tittade i bokhyllan innan hon satte sig vid hans skrivbord och kopplade p� datorn.
Hon plockade fram en cd-skiva fr�n innerfickan i sin nyk�pta mockajacka och tryckte in den i cd-spelaren. Hon startade ett program som hette Asphyxia 1.3. Hon hade sj�lv skrivit programmet vars enda funktion var att uppgradera Internet Explorer p� Armanskijs h�rddisk till en modernare version. Proceduren tog ungef�r fem minuter.
N�r hon var klar matade hon ut cd-skivan fr�n datorn och startade om den och den nya versionen av Internet Explorer. Programmet s�g ut och betedde sig exakt som den ursprungliga versionen men var aningen st�rre och en mikrosekund l�ngsammare. Alla inst�llningar var identiska med originalet, inklusive installationsdatum. Av den nya filen syntes inte ett sp�r.
Hon skrev in en ftp-adress till en server i Holland och fick upp en kommandoruta. Hon klickade i en box med texten copy och skrev namnet Armanskij/MiltSec och klickade OK. Datorn b�rjade omedelbart kopiera Dragan Armanskijs h�rddisk till servern i Holland. En klocka angav att processen skulle ta trettiofyra minuter.
Medan �verf�ringen p�gick plockade hon fram reservnyckeln till Armanskijs skrivbord som han f�rvarade i en dekorativ kruka i bokhyllan. Hon �gnade den f�ljande halvtimmen �t att uppdatera sig i de foldrar som Armanskij hade i den �vre h�gra skrivbordsl�dan, d�r han alltid samlade aktuella och akuta �renden. N�r datorn plingade som tecken p� att �verf�ringen var avslutad lade hon tillbaka mapparna i exakt den ordning hon plockat upp dem.
D�refter st�ngde hon datorn och sl�ckte skrivbordsbelysningen och tog den tomma muggen med cappuccino med sig. Hon l�mnade Milton Security samma v�g som hon anl�nt. Klockan var 04.12 d� hon klev in i hissen.
Hon promenerade hem till Mosebacke och satte sig vid sin PowerBook och kopplade upp sig till servern i Holland d�r hon startade en kopia av Asphyxia 1.3. D� programmet kommit ig�ng �ppnades en ruta d�r h�rddisk efterfr�gades. Hon hade ett fyrtiotal alternativ att v�lja bland och scrollade ned�t p� sk�rmen. Hon passerade h�rddisken f�r NilsEBjurman, som hon brukade �gna igenom ungef�r en g�ng varannan m�nad. Hon stannade till en sekund vid MikBlom/laptop och MikBlom/office. Hon hade inte �ppnat ikonerna p� �ver ett �r och funderade vagt p� att radera dem. Av principiella sk�l beslutade hon sig dock f�r att beh�lla dem � eftersom hon en g�ng hackat datorerna vore det dumt att radera informationen och kanske bli tvungen att g�ra om proceduren n�gon dag. Detsamma g�llde f�r en ikon med namnet Wennerstrom som hon inte �ppnat p� l�nge. �garen var d�d. Ikonen Armanskij/MiltSec var den senast skapade och l�g l�ngst ned i listan.
Hon hade kunnat klona hans h�rddisk tidigare men aldrig brytt sig om att g�ra det eftersom hon arbetat p� Miltons och �nd� kunnat l�gga beslag p� den information som Armanskij ville d�lja f�r omv�rlden. Syftet med intr�nget i hans dator var inte illasinnat. Hon ville helt enkelt veta vad f�retaget arbetade med och hur landet l�g. Hon klickade och genast �ppnades en folder med en ny ikon med namnet Armanskij HD. Hon testade att hon kunde �ppna h�rddisken och konstaterade att alla filer fanns p� plats.
Hon satt kvar vid sin dator och l�ste Armanskijs rapporter, ekonomiska redovisningar och e- post till sju p� morgonen. Till sist nickade hon eftert�nksamt och st�ngde datorn. Hon gick in i badrummet och borstade t�nderna och gick d�refter till sovrummet d�r hon kl�dde av sig och l�mnade kl�derna i en h�g p� golvet. Hon kr�p ned i s�ngen och sov till halv ett p� eftermiddagen.
Sista fredagen i januari h�ll
Styrelsem�tet inleddes klockan 16.00 och var avklarat drygt en timme senare. En stor del av m�testiden bestod av f�redragningarna av den ekonomiska ber�ttelsen samt revisionsber�ttelsen. M�tet kunde konstatera att
P� f�rslag fr�n Erika Berger beslutades att en miljon skulle fonderas som buffert f�r framtida kriser, att 250 000 kronor skulle avs�ttas f�r n�dv�ndiga investeringar i reparationer av redaktionslokalen samt ink�p av nya datorer och annan teknisk utrustning, samt att 300 000 kronor skulle avs�ttas i generella l�ne�kningar samt en m�jlighet att erbjuda medarbetaren Henry Cortez heltidstj�nst. Av den �terst�ende summan f�reslogs en utdelning p� 50 000 kronor vardera till del�garna samt en l�nebonus om sammanlagt 100 000 kronor att delas likv�rdigt mellan de fyra fasta medarbetarna oberoende av om de jobbade hel- eller deltid. Marknadschefen Sonny Magnusson fick ingen l�nebonus. Han gick p� ett kontrakt som innebar att han erh�ll procent p� de annonser han s�lde, vilket periodvis gjorde honom till den h�gst avl�nade av alla medarbetare. F�rslaget antogs enh�lligt.
Ett f�rslag fr�n Mikael Blomkvist om att frilansbudgeten borde minskas till f�rm�n f�r ytterligare en framtida reporter p� halvtid f�ranledde en kortare diskussion. Mikael hade Dag Svensson i tankarna, som d�rmed ocks� skulle kunna anv�nda
Efter en kort diskussion om framtida inriktning och utvecklingsplaner �tervaldes Erika Berger som styrelseordf�rande f�r det kommande verksamhets�ret. D�refter f�rklarades m�tet avslutat.
Malin Eriksson hade inte sagt ett ord p� styrelsem�tet. Hon gjorde en ber�kning i huvudet och konstaterade att medarbetarna skulle f� en vinstbonus p� 25 000 kronor, allts� mer �n en extra m�nadsl�n. Hon s�g ingen anledning att protestera mot beslutet.
Omedelbart efter �rsm�tets avslutande sammankallade Erika Berger till ett extra �garskapsm�te. Det innebar att Erika, Mikael, Christer och Harriet stannade kvar medan �vriga l�mnade konferensrummet. S� fort d�rren st�ngts f�rklarade Erika m�tet �ppnat.
�Vi har en enda punkt p� dagordningen. Harriet, enligt den �verenskommelse vi gjorde med Henrik Vanger skulle hans del�gande str�cka sig tv� �r fram�t i tiden. Vi har nu kommit till den punkt d� kontraktet l�per ut. Vi m�ste allts� besluta om vad som ska ske med ditt � eller r�ttare sagt Henriks � del�garskap.�
Harriet nickade.
�Vi vet alla att Henriks del�garskap var en impulshandling framsprungen ur en v�ldigt speciell situation�, sa Harriet. �Den situationen existerar inte l�ngre. Vad f�resl�r ni?�
Christer Malm skruvade irriterat p� sig. Han var den ende i rummet som inte k�nde till exakt vari den speciella situationen bestod. Han visste att Mikael och Erika m�rkade en historia f�r honom, men Erika hade f�rklarat att det handlade om n�got h�gst personligt som r�rde Mikael och som han under inga omst�ndigheter ville diskutera. Christer var inte mer korkad �n att han insett att Mikaels tystnad hade n�got med Hedestad och Harriet Vanger att g�ra. Han ins�g ocks� att han inte beh�vde veta f�r att fatta beslut i principfr�gan, och han hade tillr�ckligt stor respekt f�r Mikael f�r att inte g�ra en stor sak av fr�gan.
�Vi tre har diskuterat saken och kommit till en gemensam st�ndpunkt�, sa Erika. Hon gjorde en paus och s�g Harriet i �gonen. �Innan vi s�ger hur vi resonerat vill vi veta vad du tycker.�
Harriet Vanger tittade i tur och ordning p� Erika, Mikael och Christer. Hennes blick dr�jde sig kvar vid Mikael men hon kunde inte utl�sa n�got ur deras ansikten.
�Om ni vill k�pa ut mig s� kostar det drygt tre miljoner kronor plus r�nta, vilket �r vad familjen Vanger investerat i
�Jo, det har vi�, sa Mikael och log.
Han hade f�tt fem miljoner kronor av Henrik Vanger f�r det arbete han utf�rt �t den gamle industriledaren. I arbetet ingick ironiskt nog bland annat att leta r�tt p� Harriet Vanger.
�I s� fall �r avg�randet i era h�nder�, sa Harriet. �Kontraktet stipulerar att ni kan g�ra er av med det Vangerska �garskapet fr�n och med i dag. Sj�lv skulle jag aldrig ha formulerat ett s� slarvigt kontrakt som Henrik gjorde.�
�Vi kan l�sa ut dig om vi m�ste g�ra det�, sa Erika. �Fr�gan �r allts� vad du vill g�ra. Du styr en industrikoncern � tv� koncerner faktiskt. Hela v�r �rsbudget motsvarar vad ni oms�tter p� en kafferast. Vad har du f�r intresse av att sl�sa din tid p� n�got s� marginellt som
Harriet Vanger betraktade sin styrelseordf�rande med mild blick. Hon var tyst en l�ng stund. Sedan tittade hon p� Mikael och svarade.
�Jag har varit �gare till n�gonting sedan den dag jag f�ddes. Och jag tillbringar mina dagar med att leda en koncern d�r det finns fler intriger �n i en fyrahundrasidig k�rleksroman. D� jag b�rjade sitta i er styrelse s� var det f�r att uppfylla f�rpliktelser som jag inte kunde avs�ga mig. Men vet ni vad � under de g�ngna arton m�naderna har jag uppt�ckt att jag trivs b�ttre med att sitta i den h�r styrelsen �n i alla andra styrelser tillsammans.�
Mikael nickade eftert�nksamt. Harriet flyttade blicken till Christer.
�
Hon tog en klunk ur glaset med Raml�sa och fixerade Erika med blicken.
�Exakt vad detta n�got �r f�r n�gonting �r lite oklart. M�ls�ttningen �r helt enkelt luddig. Ni �r inte ett politiskt parti eller en intresseorganisation. Ni har inga lojaliteter ni m�ste ta h�nsyn till mer �n till varandra. Men ni p�talar brister i samh�llet och ni j�vlas g�rna med offentliga personer som ni inte tycker om. Ni vill ofta f�r�ndra och p�verka. �ven om ni alla l�tsas vara cyniker och nihilister s� �r det bara er egen moral som styr tidningen och jag har vid flera tillf�llen erfarit att det �r en ganska speciell moral. Jag vet inte vad man ska kalla det, men
Hon tystnade och f�rblev tyst s� l�nge att Erika skrattade till.
�Det l�ter bra. Men du har fortfarande inte besvarat fr�gan.�
�Jag trivs i ert s�llskap och att jag har m�tt fantastiskt bra av att sitta i den h�r styrelsen. Det h�r �r n�got av det knasigaste och mest bef�ngda jag varit med om. Om ni vill ha mig kvar s� stannar jag g�rna.�
�Okej�, sa Christer. �Vi har diskuterat fram och tillbaka och vi �r helt ense. Vi bryter kontraktet i dag och k�per ut dig.�
Harriets �gon vidgades en aning.
�Ni vill bli av med mig?�
�N�r vi undertecknade kontraktet l�g vi med huvudet p� stupstocken och v�ntade p� bilan. Vi hade inget val. Vi b�rjade redan d� r�kna dagarna till dess att vi kunde k�pa ut Henrik Vanger.�
Erika �ppnade en mapp och lade fram papper p� bordet som hon sk�t �ver till Harriet Vanger tillsammans med en check med exakt den summa som Harriet hade sagt att det skulle kosta. Hon �gnade igenom kontraktet. Utan ett ord plockade hon upp en penna fr�n bordet och undertecknade.
�D� s�, sa Erika. �Det gick ju sm�rtfritt. Jag vill avtacka Henrik Vanger f�r den tid som varit och f�r de insatser han gjort f�r
�Det ska jag g�ra�, svarade Harriet Vanger neutralt. Hon visade inte med en min vad hon k�nde men var b�de s�rad och djupt besviken �ver att de hade l�tit henne s�ga att hon ville stanna i styrelsen och d�refter l�ttvindigt sparkat ut henne. Det var s� f�rbannat on�digt.
�Och samtidigt vill jag f�rs�ka intressera dig f�r ett helt annat kontrakt�, sa Erika Berger.
Hon plockade fram en ny upps�ttning papper som hon sk�t �ver bordet.
�Vi undrar om du personligen har lust att bli del�gare i
Harriet h�jde p� �gonbrynen.
�Varf�r denna omst�ndliga process?�
�D�rf�r att det f�rr eller senare m�ste g�ras�, sa Christer Malm. �Vi kunde ha f�rnyat det gamla kontraktet med ett �r i taget till n�sta �garskapsm�te eller till dess att vi haft ett stort gr�l i styrelsen och sparkat ut dig. Men det var hela tiden ett kontrakt som m�ste l�sas.�
Harriet lutade sig mot armb�gen och s�g forskande p� honom. Hon flyttade blicken till Mikael och d�refter till Erika.
�Saken �r den att vi skrev kontrakt med Henrik av ekonomiskt tv�ng�, sa Erika. �Vi skriver kontrakt med dig d�rf�r att vi vill. Och till skillnad fr�n det gamla kontraktet blir det inte s� l�tt att sparka ut dig i framtiden.�
�Det �r en v�ldigt stor skillnad f�r oss�, sa Mikael l�gm�lt.
Det var hans enda bidrag till diskussionen.
�Det �r helt enkelt s� att vi tycker att du tillf�r n�got till
Harriet drog kontraktet till sig och l�ste noga igenom varje rad under fem minuter. Till sist tittade hon upp.
�Och det h�r �r ni alla tre �verens om?� fr�gade hon.
Tre huvuden nickade. Harriet lyfte pennan och undertecknade. Hon sk�t tillbaka checken �ver bordet. Mikael rev s�nder den.
Redan vid halv�ttatiden br�t Harriet Vanger upp fr�n s�llskapet. Hon urs�ktade sig med att hon ville g� till sitt hotell och krypa i s�ng. Erika Berger skulle hem till sin man och gjorde henne s�llskap en bit p� v�gen. De skildes �t vid Slussen. Mikael och Christer satt kvar och dr�nade en stund innan Christer urs�ktade sig med att han ocks� m�ste hem.
Harriet Vanger tog taxi till Hotel Sheraton och gick till sitt rum p� sjunde v�ningen. Hon kl�dde av sig och tog ett bad och drog d�refter p� sig hotellets morgonrock. Sedan satte hon sig vid f�nstret och tittade ut mot Riddarholmen. Hon �ppnade ett paket Dunhill och t�nde en cigarett. Hon r�kte ungef�r tre eller fyra cigaretter om dagen, vilket var s� f� att hon k�nde sig n�stan r�kfri och hade f�rm�ga att njuta av okynniga bloss utan att f� d�ligt samvete.
Klockan nio knackade det p� d�rren. Hon �ppnade och sl�ppte in Mikael Blomkvist.
�Skurk�, sa hon.
Mikael log och gav henne en kyss p� kinden.
�Jag trodde f�r ett �gonblick att ni verkligen t�nkte sparka ut mig.�
�Det skulle vi aldrig ha gjort p� det viset. F�rst�r du varf�r vi ville omformulera kontraktet?�
�Ja. Det �r rimligt.�
Mikael �ppnade hennes morgonrock, lade en hand p� hennes br�st och kramade f�rsiktigt.
�Skurk�, sa hon igen.
Lisbeth Salander stannade framf�r d�rren med namnet Wu. Det hade lyst i f�nstret d� hon stod p� gatan och hon h�rde musik fr�n andra sidan d�rren. Namnet var korrekt. F�ljaktligen drog Lisbeth Salander slutsatsen att Miriam Wu �nnu bodde kvar i ettan p� Tomtebogatan vid S:t Eriksplan. Det var fredagskv�ll och Lisbeth hade halvt om halvt hoppats att Mimmi skulle vara ute och roa sig n�gonstans och att det skulle vara m�rkt och sl�ckt i l�genheten. De enda fr�gor som �terstod att f� besvarade var om Mimmi fortfarande ville veta av henne och om hon var ensam och tillg�nglig.
Hon ringde p� d�rrklockan.
Mimmi �ppnade d�rren och lyfte h�pet p� �gonbrynen. Sedan lutade hon sig mot d�rrposten och satte handen mot h�ften.
�Salander. Jag trodde att du var d�d eller n�got.�
�Eller n�got�, sa Lisbeth.
�Vad vill du?�
�Det finns m�nga svar p� den fr�gan.�
Miriam Wu s�g sig omkring i trapphuset innan hon �ter f�ste blicken p� Lisbeth.
�F�rs�k med n�got av svaren.�
�Tja, ta reda p� om du fortfarande �r singel och vill ha s�llskap i natt.�
Mimmi s�g h�pen ut i n�gra sekunder innan hon b�rjade gapskratta.
�Jag k�nner bara en enda m�nniska som ens skulle komma p� tanken att ringa p� min d�rr efter ett och ett halvt �rs tystnad och fr�ga om jag vill knulla.�
�Vill du att jag ska g�?�
Mimmi slutade skratta. Hon var tyst n�gra sekunder.
�Lisbeth � herregud, du menar allvar.�
Lisbeth avvaktade.
Till sist suckade Mimmi och slog upp d�rren.
�Kom in. Jag kan i alla fall bjuda p� kaffe.�
Lisbeth f�ljde henne in och slog sig ned p� den ena av de tv� pallarna vid matplatsen som Mimmi hade placerat i hallen, alldeles innanf�r ytterd�rren. L�genheten var p� 24 kvadrat och bestod av ett tr�ngt rum och en n�gorlunda m�blerbar hall. K�ket var ett koksk�p i en h�rna av hallen dit Mimmi hade dragit vatten i en slang fr�n toaletten.
Medan Mimmi h�llde upp kaffevatten sneglade Lisbeth p� henne. Miriam Wu hade en mamma fr�n Hongkong och en pappa fr�n Boden. Lisbeth visste att hennes f�r�ldrar fortfarande var gifta och bosatta i Paris. Mimmi studerade sociologi i Stockholm. Hon hade en �ldre syster som studerade antropologi i USA. Mammans gener avtecknade sig i form av korpsvart rakt kortklippt h�r och l�tt orientaliska drag. Pappan hade bidragit med klarbl� �gon som gav henne ett s�rpr�glat utseende. Hon hade en bred mun och skrattgropar som varken kom fr�n mamma eller pappa.
Mimmi var 31 �r gammal. Hon gillade att sp�ka ut sig i lackkl�der och g� p� klubbar d�r de k�rde performanceshower � och hon upptr�dde stundom i samma shower. Lisbeth hade inte varit p� klubb sedan hon var 16 �r.
Vid sidan av studierna extrakn�ckte Mimmi en dag i veckan som f�rs�ljare p� Domino Fashion p� en tv�rgata till Sveav�gen. Kunder i stort behov av kl�der av typen sk�terskeuniform i gummi eller h�xutstyrsel i svart l�der frekventerade Domino som b�de designade och tillverkade kl�derna. Mimmi var tillsammans med n�gra v�ninnor del�gare i butiken, vilket innebar ett blygsamt tillskott till studiel�net p� n�gra tusenlappar varje m�nad. Lisbeth Salander hade sett Mimmi d� hon upptr�dde i en besynnerlig show p� Pridefestivalen ett par �r tidigare och d�refter tr�ffat henne i ett �lt�lt senare p� natten. Mimmi hade varit kl�dd i en m�rklig citrongul kl�nning i plast som visade mer �n den dolde. Lisbeth hade haft vissa problem att uppfatta n�gon erotisk nyans i utstyrseln, men hon hade varit tillr�ckligt berusad f�r att pl�tsligt f� lust att ragga upp en flicka som var utkl�dd till citrusfrukt. Till Lisbeths stora h�pnad hade citrusfrukten kastat en blick p� henne, gapskrattat, ogenerat kysst henne och sagt Dig vill jag ha. De hade g�tt hem till Lisbeth och haft sex hela natten.
�jag �r som jag �r�, sa Lisbeth. �Jag �kte f�r att komma bort fr�n allt och alla. Jag borde ha sagt adj�.�
�Jag trodde att n�got hade h�nt dig. Men vi h�ll inte s�rskilt mycket kontakt sista tiden du var h�r.�
�Jag var upptagen.�
�Du �r s� mystisk. Du pratar aldrig om dig sj�lv och jag vet inte var du jobbar eller vem jag skulle ringa n�r du inte svarade p� mobilen.�
�Just nu jobbar jag inte med n�gonting och dessutom �r du precis som jag. Du ville ha sex men du var inte s�rskilt intresserad av ett f�rh�llande. Eller hur?�
Mimmi tittade p� Lisbeth.
�Det �r sant�, svarade hon slutligen.
�Och det var samma sak med mig. Jag har aldrig lovat dig n�gonting.�
�Du har f�r�ndrats�, sa Mimmi.
�Inte mycket.�
�Du ser �ldre ut. Mognare. Du har andra kl�der. Och du har stoppat upp bh:n med n�got.�
Lisbeth sa ingenting. Hon skruvade p� sig. Mimmi hade just r�rt vid det som hon tyckte var pinsamt och som hon hade sv�rt att best�mma hur hon skulle f�rklara. Mimmi hade sett henne naken och skulle inte kunna undg� att notera att en f�r�ndring hade �gt rum. Till sist slog hon ned blicken och mumlade.
�Jag har skaffat br�st.�
�Vad sa du?�
Lisbeth tittade upp och h�jde r�sten, omedveten om att den fick en trotsig ton.
�Jag �kte till en klinik i Italien och opererade in riktiga br�st. Det var d�rf�r jag f�rsvann. Sedan fortsatte jag bara att resa. Nu �r jag tillbaka.�
�Sk�mtar du?�
Lisbeth tittade p� Mimmi med uttrycksl�sa �gon.
�S� dum jag �r. Du sk�mtar aldrig, dr Spock.�
�Jag t�nker inte be om urs�kt. Jag �r �rlig mot dig. Om du vill att jag ska g� s� beh�ver du bara s�ga till.�
�Har du verkligen skaffat nya br�st?�
Lisbeth nickade. Mimmi Wu gapskrattade pl�tsligt. Lisbeth m�rknade.
�Jag vill i alla fall inte att du g�r utan att jag f�tt se hur de ser ut. Sn�lla. Please.�
�Mimmi, jag har alltid gillat att ha sex med dig. Du brydde dig inte ett dyft om vad jag sysslade med och om jag var upptagen s� hittade du n�gon annan. Och du skiter fullst�ndigt i vad folk tycker om dig.�
Mimmi nickade. Hon hade insett att hon var lesbisk redan i h�gstadiet och efter en del pinsamma trevande f�rs�k slutligen blivit invigd i erotikens mysterier d� hon var 17 �r och av en slump f�ljde med en bekant till en fest som RFSL i G�teborg arrangerade. Hon hade d�refter aldrig �verv�gt n�gon annan livsstil. Vid ett enda tillf�lle d� hon var 23 �r hade hon f�rs�kt ha sex med en man. Hon hade genomf�rt samlaget och mekaniskt gjort allt som hon f�rv�ntades g�ra. Det hade inte varit njutbart. Hon tillh�rde ocks� den minoritet i minoriteten som inte var det minsta intresserad av �ktenskap och trohet och myspysiga hemmakv�llar.
�Jag har varit tillbaka i Sverige i n�gra veckor. Jag ville veta om jag m�ste g� ut och ragga eller om du fortfarande �r intresserad.�
Mimmi reste sig och gick fram till Lisbeth. Hon b�jde sig ned och kysste henne l�tt p� munnen.
�Jag hade t�nkt plugga i kv�ll.�
Hon kn�ppte upp �versta knappen i Lisbeths blus.
�Men vad fan ��
Hon kysste henne igen och kn�ppte upp ytterligare en knapp.
�Det h�r m�ste jag helt enkelt f� se.�
Hon kysste henne igen.
�V�lkommen tillbaka.�
Harriet Vanger somnade vid tv�tiden p� morgonen medan Mikael Blomkvist l�g vaken och lyssnade p� hennes andetag. Till sist klev han upp och l�nade en Dunhill fr�n paketet i hennes v�ska.
Han satte sig naken p� en stol intill s�ngen och tittade p� henne.
Mikael hade inte planerat att bli Harriet Vangers �lskare. Tv�rtom, efter tiden i Hedestad k�nde han n�rmast ett behov av att h�lla sig p� arml�ngds avst�nd fr�n familjen Vanger. Han hade tr�ffat Harriet vid n�gra styrelsem�ten f�reg�ende v�r och h�llit en artig distans; de k�nde till varandras hemligheter och hade h�llhakar p� varandra, men f�rutom Harriets f�rpliktelser i
Vid pingsthelgen ett �r tidigare hade Mikael f�r f�rsta g�ngen p� flera m�nader �kt ut till sin stuga i Sandhamn bara f�r att vara i fred och sitta p� bryggan och l�sa en deckare. P� fredagseftermiddagen, n�gra timmar efter att han anl�nt, hade han g�tt en promenad till kiosken f�r att k�pa cigaretter och pl�tsligt sprungit ihop med Harriet. Hon hade k�nt behov av att komma bort fr�n Hedestad och bokat en weekend p� hotellet i Sandhamn, vilket var en plats hon inte bes�kt sedan hon var barn. Hon hade varit 16 �r d� hon flydde fr�n Sverige och 53 �r d� hon �terkom. Det var Mikael som hade sp�rat upp henne.
Efter n�gra inledande h�lsningsfraser hade Harriet f�rl�get tystnat. Mikael k�nde till hennes historia. Och hon visste att han hade beg�tt v�ld p� sina principer f�r att m�rka familjen Vangers fruktansv�rda hemligheter. Han hade gjort det bland annat f�r hennes skull.
Efter en stund hade Mikael bjudit in henne att inspektera hans stuga. Han hade kokat kaffe och de hade suttit p� d�cket utanf�r i flera timmar och pratat. Det var f�rsta g�ngen de hade pratat allvar sedan hon �terkom till Sverige. Mikael hade varit tvungen att fr�ga.
�Vad gjorde ni med det som fanns i Martin Vangers k�llare?�
�Vill du verkligen veta?�
Han nickade.
�Jag st�dade upp sj�lv. Jag br�nde allting som gick att br�nna. Jag l�t riva huset. Jag kunde inte bo d�r och jag kunde inte s�lja det och l�ta n�gon annan bo d�r. F�r mig var det bara f�rknippat med ondska. Jag t�nker bygga ett nytt hus p� tomten; en mindre stuga.�
�Var det ingen som h�jde p� �gonbrynen d� du l�t riva huset? Det var ju en flott och helt modern villa.�
Hon log.
�Dirch Frode spred ut ett rykte om att det var s� sv�ra m�gelskador i huset att det skulle bli dyrare att sanera.�
Dirch Frode var familjen Vangers advokat.
�Hur �r det med Frode?�
�Han fyller 70 snart. Jag h�ller honom sysselsatt.�
De �t middag tillsammans och Mikael ins�g pl�tsligt att Harriet satt och ber�ttade de mest intima och privata detaljer ur sitt liv. N�r han avbr�t henne och fr�gade varf�r funderade hon en stund och svarade att det nog inte fanns n�gon annan i hela v�rlden som hon inte hade orsak att d�lja n�gonting f�r. Dessutom var det sv�rt att v�rja sig mot en liten pojkvasker som hon drygt fyrtio �r tidigare hade suttit barnvakt �t.
Hon hade haft sex med tre m�n i sitt liv. F�rst sin pappa och d�refter sin bror. Hon hade d�dat sin pappa och flytt fr�n sin bror. P� n�got s�tt hade hon �verlevt och tr�ffat en man och skapat sig ett nytt liv.
�Han var �m och k�rleksfull. Trygg och hederlig. Jag var lycklig med honom. Vi fick drygt tjugo �r innan han blev sjuk.�
�Du har aldrig gift om dig? Varf�r inte?�
Hon ryckte p� axlarna.
�Jag var tv�barnsmor i Australien och �gare till en stor jordbruksindustri. Jag kunde aldrig riktigt smita iv�g p� n�gon romantisk weekend. Jag har aldrig saknat sex.�
De satt tysta en stund.
�Det �r sent. Jag borde g� till hotellet.�
Mikael nickade.
�Vill du f�rf�ra mig?�
�Ja�, svarade han.
Mikael reste sig och tog hennes hand och gick in i stugan och upp till sovloftet. Hon hejdade honom pl�tsligt.
�Jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig�, sa hon. �Jag g�r inte s�dant h�r varje dag.�
De hade tillbringat helgen tillsammans och d�refter tr�ffats en natt var tredje m�nad i samband med
Tv� timmar senare gjorde Mimmi kaffe medan Lisbeth l�g naken och svettig ovanp� s�nglinnet. Hon r�kte en cigarett medan hon betraktade Mimmi genom d�rr�ppningen. Hon avundades Mimmis kropp. Hon hade muskler som imponerade. Hon tr�nade p� gym tre kv�llar i veckan, varav en kv�ll thaiboxning eller n�gon s�dan d�r karateskit, vilket hade gett henne en of�rsk�mt v�ltrimmad kropp.
Hon var helt enkelt l�cker. Inte fotomodellvacker, men genuint attraktiv. Hon �lskade att provocera och utmana. N�r hon kl�tt upp sig inf�r en fest kunde hon f� vem som helt intresserad av henne. Lisbeth begrep inte varf�r Mimmi ens brydde sig om en s�dan h�na som hon.
Men hon var glad att Mimmi gjorde det. Sex med Mimmi var s� dramatiskt befriande att Lisbeth bara slappnade av och nj�t och tog f�r sig och gav tillbaka.
Mimmi kom tillbaka till s�ngen med tv� muggar som hon st�llde p� en pall vid s�ngkanten. Hon kr�p upp i s�ngen igen och b�jde sig ned och nafsade p� en av Lisbeths br�stv�rtor.
�Okej, de duger�, sa hon.
Lisbeth sa ingenting. Hon tittade p� Mimmis br�st framf�r hennes �gon. Mimmi hade ocks� ganska sm� br�st men de tycktes helt naturliga p� hennes kropp.
��rligt talat, Lisbeth, du ser skitbra ut.�
�Det �r f�nigt. Br�sten g�r varken till eller fr�n, men jag har i alla fall n�gra.�
�Du �r s� kroppsfixerad.�
�Ska du s�ga som tr�nar som en d�re.�
�Jag tr�nar som en d�re d�rf�r att jag njuter av att tr�na. Det �r en kick, n�stan lika h�ftigt som sex. Du borde prova.�
�Jag boxas�, sa hon.
�Snack � du brukade boxas h�gst en g�ng varannan m�nad och d�rf�r att du blev h�g p� att puckla p� de d�r snorkiga grabbarna. Det �r inte att tr�na f�r att m� bra.�
Lisbeth ryckte p� axlarna. Mimmi satte sig grensle �ver henne.
�Lisbeth, du �r s� bottenl�st sj�lvupptagen och fixerad vid din kropp. Fatta att jag gillade att ha dig i s�ngen inte f�r hur du ser ut utan f�r hur du beter dig. Du �r sexig som fan i mina �gon.�
�Du med. Det �r d�rf�r jag kommer tillbaka till dig.�
�Inte k�rlek?� fr�gade Mimmi med spelat s�rad r�st.
Lisbeth skakade p� huvudet.
�H�nger du ihop med n�gon just nu?�
Mimmi tvekade en stund innan hon nickade.
�Kanske. P� s�tt och vis. M�jligen. Det �r lite komplicerat.�
�Jag snokar inte.�
�Jag vet. Men jag har inget emot att ber�tta. Det �r en kvinna p� universitetet som �r lite �ldre �n jag. Hon �r gift sedan tjugo �r och vi tr�ffas liksom bakom ryggen p� hennes man. F�rort, villa och allt det d�r. Hon �r garderobsflata.�
Lisbeth nickade.
�Hennes man reser r�tt mycket s� vi tr�ffas lite d� och d�. Det har h�llit i sig sedan i h�stas och b�rjar bli lite tr�kigt. Men hon �r verkligen l�cker. Och sedan umg�s jag f�rst�s med det vanliga g�nget.�
�Det jag egentligen undrade om var om jag kan h�lsa p� dig igen?�
Mimmi nickade.
�Jag skulle v�ldigt g�rna vilja att du h�rde av dig.�
��ven om jag f�rsvinner p� ett halv�r igen?�
�H�ll kontakten d�. Jag vill ju veta om du lever eller inte. Och jag kommer i alla fall ih�g din f�delsedag.�
�Inga krav?�
Mimmi suckade och log.
�Vet du, du �r faktiskt en flata som jag skulle kunna bo ihop med. Du skulle l�mna mig i fred d� jag ville vara i fred.�
Lisbeth var tyst.
�Bortsett fr�n att du egentligen inte �r en flata. Inte egentligen. Du �r kanske bisexuell. Du �r nog mest av allt sexuell � du gillar sex och du skiter egentligen i k�net. Du �r en entropisk kaosfaktor.�
�Jag vet inte vad jag �r�, sa Lisbeth. �Men jag �r tillbaka i Stockholm och r�tt usel p� relationer. Sanningen att s�ga s� k�nner jag inte en enda m�nniska h�r. Du �r den f�rsta m�nniska jag pratar med sedan jag kom hem.�
Mimmi granskade henne med allvarliga �gon.
�Vill du verkligen k�nna folk? Du �r den mest anonyma och otillg�ngliga m�nniska jag k�nner.�
De var tysta en kort stund.
�Men dina nya br�st �r verkligen l�ckra.�
Hon lade fingrarna under en br�stv�rta och str�ckte ut skinnet.
�De passar p� dig. Inte f�r stora och inte f�r sm�.�
Lisbeth drog en suck av l�ttnad att recensionerna i alla fall utfallit till bel�tenhet.
�Och det k�nns som br�st.�
Hon kramade br�stet s� kraftigt att Lisbeth drog efter andan och �ppnade munnen. De tittade p� varandra. Sedan b�jde sig Mimmi ned och gav Lisbeth en djup kyss. Lisbeth svarade och slog armarna runt Mimmi. Kaffet kallnade odrucket.
En blond j�tte sv�ngde in i Svavelsj� by mellan J�rna och Vagnh�rad vid elvatiden p� l�rdagsf�rmiddagen. Samh�llet bestod av ungef�r femton hus. Han stannade vid den sista byggnaden, omkring hundrafemtio meter utanf�r sj�lva byn. Det var en sliten f�re detta industribyggnad som tidigare hade varit ett tryckeri men som nu stoltserade med en skylt som f�rkunnade att byggnaden inhyste Svavelsj� MC. Trots att trafiken var obefintlig s�g han sig noga f�r innan han �ppnade bild�rren och klev ur. Det var kallt i luften. Han satte p� sig bruna skinnhandskar och h�mtade en svart sportbag fr�n bagageluckan.
Han var inte s�rskilt orolig �ver att bli iakttagen. Det gamla tryckeriet var bel�get s� att det var n�st intill om�jligt f�r n�gon att parkera en bil i n�rheten utan att bli observerad. Om n�gon statlig myndighet ville h�lla byggnaden under bevakning skulle de vara tvungna att utrusta sina medarbetare i milit�ra kamouflagekl�der och placera dem med teleskop i n�got dike p� andra sidan f�lten. Vilket ganska snart skulle observeras och skvallras om bland m�nniskor i byn, och eftersom tre av husen i byn dessutom �gdes av medlemmar i Svavelsj� MC s� skulle detta snabbt bli k�nt �ven i klubben.
D�remot ville han inte g� in i byggnaden. Polisen hade vid n�gra tillf�llen gjort husrannsakan i klubbhuset och ingen kunde vara s�ker p� att det inte installerats n�gon diskret avlyssningsutrustning. Det innebar att den dagliga konversationen i klubbhuset fr�mst handlade om bilar, brudar och b�rs, och stundom om vilka aktier som var l�mpliga att investera i, men s�llan om n�gra hemligheter av dramatisk betydelse.
Den blonde j�tten v�ntade d�rf�r t�lmodigt till dess att Carl-Magnus Lundin kom ut p� g�rden. Magge Lundin, 36 �r, var Club President. Han hade egentligen en ganska tunn benstomme men hade under n�gra �r lagt p� sig s� m�nga kilo att han nu stoltserade med en markant �lmage. Han hade ljusblont h�r i en h�stsvans och var kl�dd i boots, svarta jeans och en kraftig vinterjacka. Han hade fem domar i meritf�rteckningen. Tv� av dessa var f�r sm�rre narkotikabrott, en var f�r grovt h�leri och en f�r bilst�ld och rattonykterhet. Den femte domen, den allvarligaste, hade renderat honom ett �rs f�ngelse f�r grov misshandel, d� han flera �r tidigare i berusat tillst�nd hade r�jt p� en krog inne i Stockholm.
Magge Lundin och j�tten skakade hand och promenerade l�ngsamt l�ngs st�ngslet kring g�rdsplanen.
�Det var n�gra m�nader sedan sist�, sa Magge.
Den blonde j�tten nickade.
�Vi har en aff�r p� g�ng. 3 060 gram metamfetamin.�
�Samma avtal som f�rra g�ngen?�
�Fifty-fifty.�
Magge Lundin gr�vde fram ett cigarettpaket ur br�stfickan. Han nickade. Han tyckte om att g�ra aff�rer med den blonde j�tten. Metamfetamin betingade ett gatupris p� mellan 160�230 kronor per gram, lite beroende p� tillg�ngen. 3 060 gram motsvarade ett snittv�rde p� drygt 600 000 kronor. Svavelsj� MC skulle distribuera de tre kilona i portioner p� omkring 250 gram till fasta �terf�rs�ljare. I det ledet skulle priset sjunka till omkring 120�130 kronor per gram, vilket skulle minska den sammanlagda inkomsten.
Det var exceptionellt f�rdelaktiga aff�rer f�r Svavelsj� MC. Till skillnad fr�n alla andra leverant�rer var det aldrig n�got tjafs om f�rskottsbetalning eller fasta priser. Den blonde j�tten levererade varorna och beg�rde femtio procent, en h�gst rimlig andel av inkomsterna. De visste mellan tummen och pekfingret vad ett kilo metamfetamin skulle oms�tta; den exakta andelen berodde p� hur n�rig f�rs�ljning Magge Lundin kunde �stadkomma. Det kunde diffa p� n�gra tusenlappar �t endera h�llet fr�n det f�rv�ntade priset, men n�r aff�ren var avklarad skulle den blonde j�tten komma f�r att inkassera en summa av ungef�r 190 000 kronor medan Svavelsj� MC skulle beh�lla en lika stor summa.
De hade gjort m�nga aff�rer genom �ren, alltid med samma system. Magge Lundin visste att den blonde j�tten skulle kunna dubbla sina inkomster genom att sj�lv sk�ta distributionen. Han visste ocks� varf�r den blonde j�tten accepterade en l�gre profit; han kunde f�rbli dold i bakgrunden medan Svavelsj� MC tog alla risker. Den blonde j�tten fick en mindre men relativt s�ker inkomst. Och till skillnad fr�n alla andra leverant�rer han n�gonsin h�rt talas om var det ett f�rh�llande som byggde p� aff�rsprinciper, kredit och v�lvilja. Inga h�rda ord, inget tjafs och inga hotelser.
Den blonde j�tten hade till och med i samband med en vapenleverans som gick alldeles p� tok svalt en f�rlust p� n�rmare 100 000 kronor. Magge Lundin k�nde ingen annan i branschen som skulle ta en s�dan f�rlust. Han hade sj�lv varit n�rmast skr�ckslagen d� han skulle redovisa vad som hade h�nt. Han hade f�rklarat detaljerna omkring varf�r aff�ren g�tt p� tok och hur det kunde komma sig att en polis p� Brottsf�rebyggande Centrum hade gjort ett stort tillslag hos en medlem i Ariska Br�draskapet i V�rmland. Men j�tten hade inte ens h�jt p� �gonbrynen. Han hade n�rmast varit medk�nnande. Det var s�dant som kunde h�nda. Magge Lundin hade inte gjort n�gon profit och femtio procent av ingenting var noll. Det fick skrivas av.
Magge Lundin var inte obeg�vad. Han f�rstod att mindre men t�mligen riskfri profit helt enkelt var en bra aff�rsid�.
Han hade aldrig n�gonsin funderat p� att bl�sa den blonde j�tten. Det skulle vara d�lig stil. Den blonde j�tten och hans kompanjoner accepterade en l�gre profit s� l�nge redovisningen var hederlig. Om han lurade j�tten skulle denne komma p� bes�k och Magge Lundin var �vertygad om att han inte skulle �verleva det bes�ket. Det var f�ljaktligen inget snack om saken.
�N�r kan du leverera?�
Den blonde j�tten sl�ppte sportbagen p� marken.
�Det �r levererat.�
Magge Lundin brydde sig inte om att �ppna v�skan och kontrollera inneh�llet. Ist�llet str�ckte han fram handen som tecken p� att de hade ett avtal som han utan prut �mnade uppfylla.
�Det �r en sak till�, sa j�tten.
�Vad?�
�Vi skulle vilja anlita dig f�r ett specialjobb.�
�L�t h�ra.�
Den blonde j�tten tog fram ett kuvert ur innerfickan p� sin jacka. Magge Lundin �ppnade och plockade fram en passbild och ett ark med persondata. Han h�jde p� �gonbrynen fr�gande.
�Hon heter Lisbeth Salander och bor p� Lundagatan p� S�dermalm i Stockholm.�
�Okej.�
�Hon befinner sig f�rmodligen utomlands nu men kommer att dyka upp igen f�rr eller senare.�
�Okej.�
�Min uppdragsgivare vill ha ett enskilt och ost�rt samtal med henne. Hon m�ste allts� levereras levande. F�rslagsvis till den d�r lagerlokalen vid Yngern. Sedan beh�ver vi n�gon som st�dar upp efter samtalet. Hon m�ste f�rsvinna sp�rl�st.�
�Det ska vi nog kunna ordna. Hur vet vi n�r hon kommer hem igen?�
�Jag kommer att meddela dig n�r det blir aktuellt.�
�Pr�js?�
�Vad s�gs om tio lakan allt som allt? Det �r ett ganska enkelt jobb. �k in till Stockholm, plocka upp henne, leverera henne till mig.�
De skakade hand igen.
Vid det andra bes�ket p� Lundagatan slog sig Lisbeth ned i den noppiga soffan och funderade. Hon m�ste fatta en del strategiska beslut och ett av dessa innebar att best�mma sig f�r om hon skulle beh�lla l�genheten eller inte.
Hon t�nde en cigarett, bl�ste r�k upp mot taket och askade i en tom Coca-Cola-burk.
Hon hade ingen orsak att �lska l�genheten. Hon hade flyttat in d�r med sin mamma och sin syster d� hon var 4 �r. Hennes mamma hade bott i vardagsrummet medan hon och Camilla hade delat p� det lilla sovrummet. D� hon var 12 �r och Allt Det Onda hade h�nt hade hon f�rst flyttats till en barnklinik och d�refter, d� hon fyllde 15, till olika fosterfamiljer. L�genheten hade varit uthyrd i andra hand av hennes gode man, Holger Palmgren, som ocks� hade sett till att den gick tillbaka till henne d� hon fyllde 18 �r och beh�vde tak �ver huvudet.
L�genheten hade varit en fast punkt i hennes tillvaro under st�rre delen av hennes liv. Fast�n hon inte beh�vde l�genheten l�ngre ogillade hon tanken att bara �verge den. Det skulle inneb�ra att fr�mmande m�nniskor skulle trampa omkring p� hennes golv.
Det logistiska problemet bestod i att all hennes offentliga post � i den m�n hon nu alls fick post � gick till adressen p� Lundagatan. Om hon sa upp l�genheten var hon tvungen att skaffa en annan adress. Lisbeth Salander ville inte vara en offentlig m�nniska som bokf�rdes i olika register. Hon hade en paranoikers k�nsloregister och ingen st�rre orsak att lita p� myndigheter eller n�gon annan heller f�r den delen.
Hon tittade ut genom f�nstret och s�g brandv�ggen p� bakg�rden som hon hade sett i hela sitt liv. Hon k�nde sig pl�tsligt l�ttad �ver beslutet att l�mna l�genheten. Hon hade aldrig k�nt sig trygg d�r. Varje g�ng hon hade sv�ngt in p� Lundagatan och n�rmat sig sin port � nykter eller i aldrig s� berusat tillst�nd � hade hon varit uppm�rksam p� omgivningen, p� parkerade bilar eller p� f�rbipasserande. Hon var p� goda grunder �vertygad om att n�gonstans d�rute fanns m�nniskor som ville henne illa, och det var mest sannolikt att de m�nniskor som ville henne illa skulle angripa henne d� hon kom eller gick fr�n sin bostad.
Attackerna hade dock lyst med sin fr�nvaro. Det innebar inte att hon slappnade av. Adressen p� Lundagatan var k�nd i vartenda offentligt register och under alla �r hade hon aldrig haft resurser f�r att h�ja s�kerheten till mer �n att st�ndigt vara vaksam. Nu var situationen annorlunda. Hon ville absolut inte att n�gon skulle k�nna till hennes nya adress vid Mosebacke. Hennes instinkt manade henne att f�rbli s� anonym som m�jligt.
Men det l�ste inte problemet med vad hon skulle g�ra av l�genheten. Hon grubblade en stund och tog d�refter fram mobiltelefonen och ringde till Mimmi.
�Hej, det �r jag.�
�Hej Lisbeth. Du menar att du h�r av dig redan efter en vecka den h�r g�ngen?�
�Jag �r p� Lundagatan.�
�Okej.�
�Jag undrar om du har lust att �verta l�genheten?�
��verta?�
�Du bor i en skokartong.�
�Jag trivs h�r. Ska du flytta?�
�Jag har redan flyttat. L�genheten st�r tom.�
Mimmi tvekade i andra �nden av luren.
�Och du undrar om jag vill �verta den. Lisbeth, jag har inte r�d.�
�Det �r en bostadsr�tt som �r helt betald. Avgiften till f�reningen �r p� 1 480 i m�naden, vilket f�rmodligen �r mindre �n du betalar f�r skokartongen. Och avgiften �r betald ett �r fram�t.�
�Men t�nker du s�lja? Jag menar, den m�ste vara v�rd en bra bit �ver en miljon.�
�Drygt en och en halv om jag ska tro bostadsannonserna.�
�Jag har inte r�d.�
�Jag t�nker inte s�lja. Du kan flytta in h�r i kv�ll, du kan bo h�r hur l�nge du vill och du beh�ver inte betala hyra p� ett �r. Jag f�r inte hyra ut i andra hand men jag kan skriva in dig i kontraktet som min sambo s� slipper du trassel med f�reningen.�
�Men Lisbeth � friar du?� skrattade Mimmi.
Lisbeth var gravallvarlig.
�Jag har ingen nytta av l�genheten och jag vill inte s�lja.�
�Du menar att jag kan bo d�r gratis, typ. Menar du allvar?�
�Ja.�
�Hur l�nge d�?�
�Hur l�nge du vill. �r du intresserad?�
�Sj�lvklart. Jag f�r inte erbjudanden om en gratis l�genhet mitt p� S�der varje dag.�
�Det finns en hake.�
�Jag antog det.�
�Du f�r bo h�r hur l�nge du vill men jag kommer fortfarande att vara skriven h�r och f� min post hit. Allt du beh�ver g�ra �r att ta hand om posten �t mig och h�ra av dig om det kommer n�got som �r av intresse.�
�Lisbeth, du �r den kn�ppaste tjej jag k�nner. Vad sysslar du egentligen med? Var ska du bo?�
�Vi kan ta det sedan�, svarade Lisbeth undvikande.
De kom �verens om att m�tas senare under eftermiddagen s� att Mimmi kunde titta p� l�genheten ordentligt. N�r hon avslutat samtalet k�nde sig Lisbeth genast mycket b�ttre till mods. Hon tittade p� sitt armbandsur och konstaterade att hon hade gott om tid innan Mimmi skulle komma �ver. Hon l�mnade l�genheten och promenerade ned till Handelsbanken p� Hornsgatan d�r hon tog en k�lapp och t�lmodigt v�ntade p� sin tur.
Hon legitimerade sig och f�rklarade att hon befunnit sig utomlands en tid och att hon ville titta p� balansr�kningen p� sitt sparkonto. Hennes offentligt deklarerade sparkapital bestod av 82 670 kronor. Kontot hade varit or�rt i �ver ett �r med undantag f�r en inbetalning p� 9 312 kronor som gjorts under h�sten. Det var hennes morsarv.
Lisbeth Salander tog ut en summa motsvarande arvet i kontanter. Hon funderade en stund. Hon ville anv�nda pengarna till n�got som skulle ha gjort hennes mor n�jd. N�got passande. Hon promenerade till posten p� Rosenlundsgatan och satte anonymt in beloppet p� en av Stockholms kvinnojourer. Hon visste inte riktigt varf�r hon gjorde det.
Klockan var �tta p� fredagskv�llen n�r Erika st�ngde av datorn och str�ckte p� sig. Hon hade tillbringat de senaste nio timmarna med att g�ra finishen p� marsnumret av
Erika Berger k�nde sig f�ljaktligen tr�tt och �m i baken, men hon var p� det hela taget tillfreds med b�de dagen och livet i st�rsta allm�nhet. Tidningens ekonomi var stabil, kurvorna pekade �t r�tt h�ll, texter fl�t in p� deadline eller i varje fall inte dramatiskt f�rsenade, personalen var n�jd och fortfarande efter mer �n ett �r h�g p� den adrenalinkick som Wennerstr�maff�ren hade inneburit.
Efter att ha �gnat en stund �t att f�rs�ka massera sin nacke konstaterade hon att hon beh�vde en dusch och funderade p� att utnyttja den lilla duschskrubben innanf�r pentryt. Men hon k�nde sig f�r sl� och lade ist�llet upp f�tterna p� skrivbordet. Hon skulle fylla 45 �r om tre m�nader och den d�r omtalade framtiden b�rjade i allt h�gre grad ligga bakom henne. Hon hade f�tt ett finmaskigt n�t av sm� rynkor och streck kring �gonen och munnen, men visste att hon fortfarande s�g bra ut. Hon tillbringade tv� stenh�rda pass p� gymmet varje vecka, men hade noterat att det b�rjade bli allt sv�rare att kl�ttra upp i masten under l�ngseglingarna med maken. Det var hon som efter behov fick st� f�r kl�ttrandet � Greger hade en fruktansv�rd svindel.
Erika konstaterade ocks� att hennes f�rsta 45 �r trots ett antal ups and downs p� det hela taget varit lyckosamma. Hon hade pengar, status, en utm�rkt bostad och ett jobb hon gillade. Hon hade en �msint man som �lskade henne och som hon fortfarande efter femton �rs �ktenskap var f�r�lskad i. Och dessutom en behaglig och till synes outslitlig �lskare, som f�rvisso inte tillfredsst�llde hennes sj�l men v�l hennes kropp n�r hon beh�vde.
Hon log d� hon t�nkte p� Mikael Blomkvist. Hon undrade n�r han skulle mobilisera mod att inviga henne i hemligheten att han hade n�got ihop med Harriet Vanger. Varken Mikael eller Harriet hade andats en stavelse om f�rh�llandet, men Erika var inte tappad bakom en vagn. Att det var n�got p� g�ng hade hon insett ett styrelsem�te i augusti d� hon noterat en blick som utv�xlats mellan Mikael och Harriet. P� pin kiv hade hon f�rs�kt ringa till b�de Harriets och Mikaels mobiler senare p� kv�llen och inte s�rskilt f�rv�nad noterat att de var avst�ngda. Det var f�rvisso inget slutgiltigt bevis, men ocks� vid kommande styrelsem�ten hade hon lagt m�rke till att Mikael varit oantr�ffbar p� kv�llen. Det hade n�stan varit roande att se hur snabbt Harriet hade brutit upp fr�n middagen efter �rsm�tet med en vag urs�kt om att hon beh�vde �ka till hotellet och l�gga sig. Erika snokade inte och hon var inte svartsjuk. D�remot t�nkte hon vid n�got l�mpligt tillf�lle retas med dem b�da om saken.
Hon lade sig inte det minsta i Mikaels kvinnoaff�rer, men hon hoppades att hans aff�r med Harriet inte skulle resultera i framtida problem i styrelsen. Dock var det ingen djupare oro. Mikael hade m�nga avslutade f�rh�llanden bakom sig d�r han fortfarande var god v�n med kvinnan i fr�ga, och endast vid s�llsynta tillf�llen hade han hamnat i bryderier.
Sj�lv var Erika Berger oerh�rt glad �ver att vara Mikaels v�n och f�rtrogna. Han var i vissa avseenden korkad och i andra avseenden s� insiktsfull att han n�rmast framstod som ett orakel. D�remot hade Mikael aldrig f�rst�tt hennes k�rlek till sin man. Han hade helt enkelt aldrig begripit varf�r hon betraktade Greger som en f�rtrollande m�nniska, varm, sp�nnande och gener�s, och framf�r allt utan m�nga av de later som hon s� innerligt avskydde hos m�nga m�n. Greger var en man hon ville �ldras tillsammans med. Hon hade velat ha barn med honom, men det hade inte varit m�jligt och nu var det f�r sent. Men i valet av livspartner kunde hon inte f�rest�lla sig ett b�ttre och stabilare alternativ � en m�nniska hon helt och f�rbeh�llsl�st kunde lita p� och som alltid var d�r f�r henne d� hon beh�vde det.
Mikael var annorlunda. Han var en man med s� skiftande karakt�rsdrag att han stundom framstod som n�gon med multipla personligheter. Som yrkesm�nniska var han envis och n�stan patologiskt fokuserad p� sin uppgift. Han grep tag i en story och jobbade sig fram till den punkt d� den n�rmade sig perfektion och han f�rt samman alla l�sa tr�dar. N�r han var som b�st var han briljant och n�r han var usel var han i alla fall l�ngt b�ttre �n genomsnittet. Han tycktes �ga en n�rmast intuitiv beg�vning f�r att avg�ra vilken story som dolde en begravd hund och vad som bara skulle bli en ointressant dussinvara. Erika Berger hade aldrig n�gonsin �ngrat att hon inlett samarbetet med Mikael.
Hon hade heller aldrig �ngrat att hon blivit hans �lskarinna.
Den ende som hade f�rst�tt Erika Bergers passion f�r sex med Mikael Blomkvist var hennes man, och han f�rstod det d�rf�r att hon v�gade diskutera sina behov med honom. Det handlade inte om otrohet utan om ett beg�r. Sex med Mikael Blomkvist gav henne en kick som ingen annan man f�rm�dde ge henne, inklusive Greger.
Sex var viktigt f�r Erika Berger. Hon hade f�rlorat sin oskuld d� hon var 14 �r och �gnat en stor del av ton�ren �t att frustrerat s�ka tillfredsst�llelse. Som ton�ring hade hon testat allt fr�n grovh�ngel med klasskamrater och en kr�nglig aff�r med en �ldre l�rare till telefonsex och veloursex med en neurotiker. Hon hade provat det mesta som intresserade henne inom erotiken. Hon hade lattjat med bondage och varit medlem i Club Xtreme som arrangerade fester av det slag som inte var helt socialt acceptabla. Hon hade vid flera tillf�llen provat sex med andra kvinnor och besviket konstaterat att det inte var hennes bag och att kvinnor inte f�rm�dde upphetsa henne ens br�kdelen s� mycket som en man. Eller tv�. Tillsammans med Greger hade hon utforskat sex med tv� m�n � en av dem framst�ende gallerist � och b�de uppt�ckt att hennes make hade en stark bisexuell l�ggning och att hon sj�lv n�stan paralyserades av njutning av att k�nna hur tv� m�n samtidigt smekte och tillfredst�llde henne, liksom att hon upplevde en sv�rtolkad lustk�nsla av att se sin make bli smekt av en annan man. Den kicken hade hon och Greger upprepat med samma framg�ng med ett par regelbundet �terkommande partners.
Hennes sexliv med Greger var f�ljaktligen inte tr�kigt eller otillfredsst�llande. Det var bara det att Mikael Blomkvist gav henne en helt annan upplevelse.
Han hade talang. Han var helt enkelt JBS. J�vla Bra Sex.
S� bra att det k�ndes som om hon n�tt den optimala balansen med Greger som make och Mikael som �lskare efter behov. Hon kunde inte vara utan n�gon av dem och t�nkte inte v�lja mellan dem.
Och det var detta hennes make hade f�rst�tt, att hon hade ett behov bortom det han sj�lv kunde erbjuda i form av aldrig s� sinnrika akrobatiska �vningar i bubbelpoolen.
Det Erika tyckte b�st om i relationen till Mikael var hans n�rmast obefintliga behov av att kontrollera henne. Han var inte det minsta svartsjuk och �ven om hon sj�lv hade haft flera utbrott av svartsjuka n�r de f�rst hade b�rjat umg�s f�r tjugo �r sedan s� hade hon uppt�ckt att i hans fall beh�vde hon inte vara svartsjuk. Deras relation byggde p� v�nskap och han var gr�nsl�st lojal i fr�gor om v�nskap. Det var ett f�rh�llande som kunde �verleva de tyngsta pr�vningar.
Erika Berger var medveten om att hon tillh�rde en krets av m�nniskor vars val av livsstil troligen inte skulle g� hem hos kristna husmorsf�reningen i Sk�vde. Det bekymrade henne inte. Redan som ton�ring hade hon beslutat sig f�r att vad hon gjorde i s�ngen och hur hon valde att leva sitt liv inte angick n�gon annan �n henne. Men det irriterade henne att s� m�nga av hennes bekanta i alla fall tisslade och tasslade om hennes f�rh�llande till Mikael Blomkvist och alltid bakom hennes rygg.
Mikael var man. Han kunde g� fr�n s�ng till s�ng utan att n�gon h�jde p� �gonbrynen. Hon var kvinna och det faktum att hon hade en enda �lskare och detta med sin mans goda minne � och att hon dessutom varit sin �lskare trogen i tjugo �r � resulterade i de mest intressanta middagskonversationer.
Fuck you all. Hon funderade en stund och lyfte d�refter luren f�r att ringa sin man.
�Hej �lskling. Vad g�r du?�
�Skriver.�
Greger Backman var inte bara konstn�r; han var framf�r allt docent i konsthistoria och f�rfattare till ett flertal b�cker i �mnet. Han deltog ofta i den offentliga debatten och han anlitades av stora arkitektf�retag. Det senaste �ret hade han arbetat p� en bok om vikten av konstn�rlig utsmyckning av byggnader och varf�r m�nniskor trivdes i vissa byggnader och inte alls i andra. Boken hade b�rjat arta sig till en hatskrift om funktionalismen som (misst�nkte Erika) nog skulle skapa en viss oro p� den estetiska debattmarknaden.
�Hur g�r det?�
�Bra. Det flyter. Du d�?�
�Jag �r precis klar med senaste numret. Det ska till tryckeriet p� torsdag.�
�Grattis.�
�Jag �r helt tom.�
�Det l�ter som om du har n�got i tankarna.�
�Har du planerat n�got i kv�ll eller skulle du bli hemskt missn�jd om jag inte kommer hem i natt?�
�H�lsa Blomkvist att han utmanar �det�, sa Greger.
�Jag tror inte han bryr sig.�
�Okej. H�lsa honom att du �r en h�xa som inte g�r att tillfredsst�lla och att han kommer att �ldras i f�rtid.�
�Det vet han redan om.�
�I s� fall �terst�r bara f�r mig att beg� sj�lvmord. Jag kommer att skriva till dess att jag somnar. Ha s� kul.�
De sa hejd� och d�refter ringde Erika till Mikael. Han befann sig hemma hos Dag Svensson och Mia Bergman i Enskede och h�ll just p� att avrunda en diskussion om n�gra intrikata detaljer i Dags bok. Hon undrade om han var upptagen f�r natten eller om han kunde t�nka sig att ge massage till en �mmande rygg.
�Du har nycklar�, sa Mikael. �K�nn dig som hemma.�
�Det ska jag�, svarade hon. �Vi syns om n�gon timme.�
Det tog henne tio minuter att promenera till Bellmansgatan. Hon kl�dde av sig och duschade och gjorde espresso i Mikaels apparat. Sedan kr�p hon ned i Mikaels s�ng och v�ntade naken och f�rv�ntansfullt.
Den optimala tillfredsst�llelsen f�r henne skulle f�rmodligen vara en trekant med hennes man och Mikael Blomkvist, vilket med n�ra nog hundraprocentig s�kerhet aldrig skulle f�rverkligas. Problemet var att Mikael var s� straight att hon retfullt brukade beskylla honom f�r att vara homofob. Han hade noll intresse av m�n. Man kunde tydligen inte f� allt h�r i v�rlden.
Den blonde j�tten rynkade irriterat �gonbrynen medan han f�rsiktigt rattade bilen i drygt femton kilometer i timmen l�ngs en s� uselt underh�llen skogsv�g att han f�r en kort stund trodde att han feltolkat f�rdbeskrivningen. Det hade precis b�rjat skymma n�r v�gen vidgade sig och han �ntligen skymtade stugan. Han parkerade och slog av motorn och s�g sig omkring. Han hade drygt femtio meter kvar.
Han befann sig i n�rheten av Stallarholmen, inte alls l�ngt fr�n Mariefred. Det var en enkel stuga fr�n 1950-talet placerad mitt ute i skogen. Mellan n�gra tr�d kunde han skymta en ljusare strimma av is p� M�laren.
Han kunde f�r sitt liv inte begripa varf�r n�gon skulle vilja tillbringa sin fritid i en isolerad skogsdunge. Han k�nde sig pl�tsligt obehaglig till mods n�r han st�ngde bild�rren bakom sig. Skogen k�ndes hotfull och p�tr�ngande. Han k�nde sig iakttagen. Han b�rjade promenera mot g�rdsplanen men h�rde pl�tsligt ett prasslande som fick honom att tv�rstanna.
Han stirrade ut i skogen. Det var tyst och vindstilla i kv�llningen. Han blev st�ende i tv� minuter med nerverna p� helsp�nn innan han i �gonvr�n skymtade en skepnad som f�rsiktigt r�rde sig mellan tr�den. N�r han fokuserade blicken stod skepnaden absolut stilla ungef�r trettio meter in i skogen och stirrade p� honom.
Den blonde j�tten k�nde en vag panik. Han f�rs�kte urskilja detaljer. Han s�g ett dunkelt knotigt ansikte. Varelsen tycktes vara en dv�rg, ungef�r en meter h�g, och var kamouflagekl�dd i n�got som p�minde om en dr�kt av grankvistar och mossa. En bayersk skogstomte? En irl�ndsk leprechaun? Hur farliga var de?
Den blonde j�tten h�ll andan. Han k�nde nackh�ren resa sig.
Sedan blinkade han kraftigt och ruskade p� huvudet. N�r han �ter tittade hade varelsen flyttat sig ungef�r tio meter till h�ger. Det fanns ingenting d�r. Han visste att han inbillade sig. �nd� kunde han s� tydligt urskilja varelsen bland tr�den. Den r�rde sig pl�tsligt och kom n�rmare. Den tycktes r�ra sig snabbt och ryckigt i en halvcirkel f�r att komma i anfallsposition.
Den blonde j�tten hastade fram den sista biten till stugan. Han knackade aningen f�r h�rt och aningen f�r angel�get p� d�rren. S� fort han h�rde ljudet av m�nskliga r�relser fr�n stugan sj�nk paniken undan. Han sneglade �ver axeln. Det fanns ingenting d�r.
Men han andades ut f�rst d� d�rren �ppnades. Advokat Nils Bjurman h�lsade artigt och bad honom kliva in.
Miriam Wu pustade ut d� hon kom upp efter att ha sl�pat ned den sista sops�cken med Lisbeth Salanders kvarvarande �godelar till grovsoprummet i k�llaren. L�genheten var kliniskt ren och doftade av s�pa, m�larf�rg och nybryggt kaffe. Det sistn�mnda svarade Lisbeth f�r. Hon satt p� en pall och betraktade tankfullt den nakna l�genheten d�r gardiner, mattor, rabattkuponger p� kylsk�pet och hennes vanliga br�te i hallen p� n�got magiskt s�tt hade f�rsvunnit. Hon f�rundrades �ver hur stor l�genheten k�ndes.
Miriam Wu och Lisbeth Salander hade inte samma smak vare sig i fr�ga om kl�der, inredning eller intellektuell stimulans. R�ttelse: Miriam Wu hade smak och best�mda �sikter om hur hon ville att hennes bostad skulle se ut, vilka m�bler hon ville ha och vilka kl�der som var g�ngbara. Lisbeth Salander hade �verhuvudtaget ingen smak, ans�g Mimmi.
Efter att hon hade kommit �ver och inspekterat Lisbeths l�genhet p� Lundagatan med en spekulants �gon hade de resonerat sinsemellan och Mimmi hade konstaterat att det mesta m�ste bort. S�rskilt den el�ndiga smutsbruna soffan i vardagsrummet. Ville Lisbeth beh�lla n�got? Nej. D�refter hade Mimmi tillbringat n�gra heldagar och n�gra timmar varje kv�ll i tv� veckors tid med att sl�nga gamla containerm�bler, rensa rent i sk�p, skura, skrubba badkaret och m�la om v�ggar i k�k, vardagsrum, sovrum och hall och lacka parketten i vardagsrummet.
Lisbeth hade inget intresse av s�dana �vningar men hade kommit �ver vid n�got tillf�lle och fascinerat granskat Mimmi. N�r allt var klart var l�genheten tom s� n�r som p� ett litet skamfilat k�ksbord i massivt tr� som Mimmi �mnade slipa upp och lacka om, tv� stadiga pallar som Lisbeth hade lagt beslag p� i samband med en vindsr�jning i huset och en robust golvhylla i vardagsrummet som Mimmi ansett att hon eventuellt kunde g�ra n�gonting av.
�Jag flyttar in i helgen. �r du s�ker att du inte �ngrar dig?�
�Jag beh�ver inte l�genheten.�
�Men det �r en kanonl�genhet. Jag menar, det finns st�rre och b�ttre l�genheter, men den ligger mitt p� S�der och hyran �r ju ingenting. Lisbeth, du g�r miste om en f�rm�genhet om du inte s�ljer.�
�Jag har pengar s� att jag klarar mig.�
Mimmi tystnade, os�ker p� hur hon skulle tolka Lisbeths knapph�ndiga kommentarer.
�Var ska du bo?�
Lisbeth svarade inte.
�Kan man komma och h�lsa p� dig?�
�Inte just nu.�
Lisbeth �ppnade sin axelv�ska och plockade fram papper som hon sk�t �ver till Mimmi.
�Jag har ordnat kontrakt med bostadsr�ttsf�reningen. Det enklaste �r att anteckna dig som min sambo och att jag s�ljer halva l�genheten till dig. K�pesumman �r p� en krona. Du m�ste underteckna kontraktet.�
Mimmi tog emot pennan och skrev namnteckning och f�delsedata p� kontraktet.
��r det allt?�
�Det �r allt.�
�Lisbeth, jag har i och f�r sig alltid ansett att du �r lite kn�pp, men inser du att du just nu har sk�nkt bort h�lften av den h�r l�genheten till mig? Jag vill g�rna ha l�genheten, men jag vill inte hamna i en situation d� du pl�tsligt �ngrar dig och det blir tjafs mellan oss.�
�Det kommer aldrig att bli tjafs. Jag vill att du bor h�r. Det k�nns bra f�r mig.�
�Men gratis? Utan ers�ttning? Du �r inte klok.�
�Du h�ller r�tt p� min post. Det �r villkoret.�
�Det tar mig s�kert fyra sekunder i veckan. T�nker du komma �ver n�gon g�ng emellan�t f�r att ha sex?�
Lisbeth fixerade Mimmi med blicken. Hon var tyst en stund.
�Det vill jag g�rna, men det ing�r inte i kontraktet. Du kan nobba n�r du vill.�
Mimmi suckade.
�Och jag som just b�rjade se fram emot att f� k�nna mig som en kept woman. Du vet, n�gon som h�ller mig med l�genhet och pr�jsar min hyra och kommer smygandes n�gon g�ng d� och d� f�r att rumla runt i s�ngen.�
De satt tysta en stund. Sedan reste sig Mimmi beslutsamt och gick in i vardagsrummet och sl�ckte den nakna taklampan.
�Kom hit.�
Lisbeth f�ljde efter henne.
�Jag har aldrig haft sex p� golvet i en nym�lad l�genhet d�r det inte finns en m�bel. Jag s�g en film med Marlon Brando en g�ng om ett par i Paris som gjorde det.�
Lisbeth sneglade p� golvet.
�Jag vill leka. Har du lust?�
�Jag har n�stan alltid lust.�
�I kv�ll t�nker jag vara en dominerande bitch. Jag best�mmer. Kl� av dig.�
Lisbeth log ett skevt leende. Hon kl�dde av sig. Det tog minst tio sekunder.
�L�gg dig p� golvet. P� mage.�
Lisbeth gjorde som Mimmi kommenderade. Parketten var kylig och hennes hud knottrades omedelbart. Mimmi anv�nde Lisbeths t-tr�ja med texten You have the right to remain silent till att binda hennes h�nder p� ryggen.
Lisbeth gjorde reflektionen att det var p� ett snarlikt s�tt som advokat Nils J�vla Gubbslemmet Bjurman hade f�ngslat henne drygt tv� �r tidigare.
D�r upph�rde likheterna.
Tillsammans med Mimmi k�nde Lisbeth bara lustfylld f�rv�ntan. Hon var villigt f�ljsam n�r Mimmi v�ltrade �ver henne p� rygg och s�rade hennes ben. Hon betraktade henne i dunklet n�r hon drog av sig sin egen t-tr�ja och fascinerades av hennes mjuka br�st. Sedan kn�t Mimmi sin t-tr�ja som �gonbindel �ver Lisbeths ansikte. Hon h�rde frasandet av kl�der. N�gra sekunder senare k�nde hon Mimmis tunga p� sin mage och hennes fingrar p� insidan av l�ren. Hon var mer upphetsad �n hon varit p� l�nge. Hon blundade h�rt under �gonbindeln och �verl�t �t Mimmi att best�mma takten.
Dragan Armanskij tittade upp d� han h�rde den l�tta knackningen p� d�rrposten och s�g Lisbeth Salander i d�rr�ppningen. Hon balanserade tv� muggar fr�n kaffeautomaten. Han lade l�ngsamt ned pennan och sk�t rapporten ifr�n sig.
�Hej�, sa hon.
�Hej�, svarade Armanskij.
�Det h�r �r ett v�nskapsbes�k�, sa hon. �F�r jag komma in?�
Dragan Armanskij blundade en sekund. Sedan pekade han p� bes�ksstolen. Han sneglade p� klockan. Den var halv sju p� kv�llen. Lisbeth Salander gav honom den ena muggen och slog sig ned. De m�nstrade varandra en stund.
�Mer �n ett �r�, sa Dragan.
Lisbeth nickade.
��r du arg?�
�Borde jag vara arg?�
�Jag sa inte adj�.�
Dragan putade med l�pparna. Han var chockad, men samtidigt l�ttad �ver beskedet att Lisbeth Salander �tminstone inte var d�d. Han k�nde pl�tsligt ocks� en v�ldsam irritation och tr�tthet.
�Jag vet inte vad jag ska s�ga�, svarade han. �Du har ingen plikt att rapportera vad du sysslar med till mig. Vad vill du?�
Hans r�st blev kyligare �n han hade avsett.
�Jag vet inte riktigt. Jag vill nog mest s�ga hej.�
�Beh�ver du jobb? Jag t�nker inte anlita dig fler g�nger.�
Hon skakade p� huvudet.
�Arbetar du n�gon annanstans?�
Hon skakade p� huvudet igen. Hon tycktes f�rs�ka formulera ord. Dragan v�ntade.
�Jag har rest�, sa hon till sist. �Jag kom tillbaka till Sverige nyligen.�
Armanskij nickade eftert�nksamt och granskade henne. Lisbeth Salander hade f�r�ndrats. Det fanns en ny sorts � mognad i hennes val av kl�der och upptr�dande. Och hon hade stoppat bh: n med n�gonting.
�Du har f�r�ndrats. Var har du varit?�
�Lite h�r och d�r ��, svarade hon undvikande men fortsatte d� hon s�g hans irriterade blick.
�Jag �kte till Italien och fortsatte till Mellan�stern och vidare till Hongkong via Bangkok. Jag var ett tag i Australien och Nya Zeeland och hoppade mellan �arna i Stilla havet. Jag var p� Tahiti i en m�nad. Sedan �kte jag genom USA och de senaste m�naderna har jag tillbringat i Karibien.�
Han nickade.
�Jag vet inte varf�r jag inte sa adj�.�
�D�rf�r att du �rligt talat inte bryr dig ett skit om andra m�nniskor�, sa Dragan Armanskij sakligt.
Lisbeth Salander bet sig i underl�ppen. Hon funderade en stund. Det han sa var kanske sant, men hon upplevde �nd� anklagelsen som or�ttvis.
�Det brukar vara s� att m�nniskor inte bryr sig ett dugg om mig.�
�Skitsnack�, svarade Armanskij. �Du har ett attitydproblem och du behandlar folk som faktiskt f�rs�ker vara dina v�nner som skit. S� enkelt �r det.�
Tystnad.
�Vill du att jag ska g�?�
�Du g�r som du vill. Det har du alltid gjort. Men om du g�r nu s� vill jag aldrig se dig igen.�
Lisbeth Salander var pl�tsligt r�dd. En m�nniska hon faktiskt respekterade h�ll p� att f�rkasta henne. Hon visste inte vad hon skulle s�ga.
�Det �r tv� �r sedan Holger Palmgren fick sin stroke. Du har inte bes�kt honom en enda g�ng�, fortsatte Armanskij obevekligt.
Lisbeth stirrade chockad p� Armanskij.
�Lever Palmgren?�
�Du vet allts� inte ens om han lever eller �r d�d.�
�L�karna sa att han ��
�L�karna sa en hel del om honom�, avbr�t Armanskij. �Han var mycket illa d�ran och kunde inte kommunicera med omv�rlden. Det senaste �ret har han repat sig v�sentligt. Han har sv�rt att prata och man m�ste lyssna uppm�rksamt f�r att f�rst� vad han s�ger. Han beh�ver hj�lp med mycket men han kan till och med g� till toaletten p� egen hand. Folk som bryr sig om honom h�lsar p� honom.�
Lisbeth satt som f�rstummad. Det var hon som hade hittat Palmgren d� han f�tt sin stroke tv� �r tidigare. Hon hade larmat ambulans och l�karna hade skakat p� huvudet och konstaterat att prognosen inte var uppmuntrande. Hon hade bosatt sig p� sjukhuset den f�rsta veckan till dess att en l�kare hade sagt att han l�g i koma och att det var ytterst osannolikt att han skulle vakna igen. I det �gonblicket hade hon slutat oroa sig och avskrivit honom fr�n sitt liv. Hon hade rest sig och l�mnat sjukhuset utan att titta tillbaka. Och uppenbarligen utan att kontrollera fakta.
Hon rynkade �gonbrynen. Hon hade f�tt advokat Nils Bjurman p� halsen i den vevan och han hade slukat en hel del av hennes uppm�rksamhet. Men ingen, inte ens Armanskij hade ber�ttat f�r henne att Palmgren levde, �n mindre att han kanske var p� b�ttringsv�gen. Sj�lv hade hon inte ens reflekterat �ver den m�jligheten.
Hon k�nde pl�tsligt t�rar i �gonen. Aldrig tidigare i sitt liv hade hon k�nt sig som en ynklig egoistisk skit. Och aldrig tidigare hade hon f�tt en s� rasande l�gm�ld utsk�llning. Hon s�nkte huvudet.
De satt i tystnad en stund. Det var Armanskij som br�t den.
�Hur har du det?�
Lisbeth ryckte p� axlarna.
�Hur f�rs�rjer du dig. Har du arbete?�
�Nej, jag har inget arbete och jag vet inte vad jag vill jobba med. Men jag har pengar s� jag klarar mig.�
Armanskij granskade henne med forskande �gon.
�Jag kom bara f�rbi f�r att h�lsa p� � jag s�ker inte jobb. Jag vet inte � jag kanske skulle vilja g�ra jobb �t dig i alla fall om du har behov av mig n�gon g�ng, men d� m�ste det vara n�got som intresserar mig.�
�Jag antar att du inte vill ber�tta vad som h�nde uppe i Hedestad i fjol.�
Lisbeth satt tyst.
�N�gonting h�nde. Martin Vanger k�rde ihj�l sig efter att du varit h�r nere och l�nat �vervakningsutrustning och n�gon hotat er till livet. Och hans syster uppstod fr�n de d�da. Det var milt sagt en sensation.�
�Jag har lovat att inte ber�tta.�
Armanskij nickade.
�Och jag antar att du inte heller vill ber�tta n�got f�r mig om vilken roll du spelade i Wennerstr�maff�ren.�
�Jag hj�lpte Kalle Blomkvist med research.� Hennes r�st var pl�tsligt betydligt kyligare. �Det var allt. Jag vill inte bli inblandad.�
�Mikael Blomkvist har s�kt dig med ljus och lykta. Han har h�rt av sig minst en g�ng i m�naden och fr�gat om jag h�rt n�got fr�n dig. Han bryr sig ocks�.�
Lisbeth f�rblev tyst men Armanskij noterade att hennes mun f�rvandlades till ett stramt streck.
�Jag vet inte om jag tycker om honom�, fortsatte Armanskij. �Men han bryr sig faktiskt ocks� om dig. Jag tr�ffade honom en g�ng i h�stas. Han ville inte heller prata om Hedestad.�
Lisbeth Salander ville inte diskutera Mikael Blomkvist.
�Jag kom bara f�rbi f�r att s�ga hej och ber�tta att jag �r tillbaka i stan. Jag vet inte om jag kommer att stanna. Det h�r �r mitt mobilnummer och min nya e-postadress om du beh�ver n� mig.�
Hon gav Armanskij en lapp och reste sig. Han tog emot. Hon var framme vid d�rren d� han ropade efter henne.
�V�nta en sekund. Vad ska du g�ra?�
�Jag ska g� och h�lsa p� Holger Palmgren.�
�Okej. Men jag menar � vad ska du jobba med?�
Hon betraktade honom eftert�nksamt.
�Jag vet inte.�
�Du m�ste ju f�rs�rja dig.�
�Jag sa ju att jag har s� att jag klarar mig.�
Armanskij lutade sig bak�t och funderade. N�r det g�llde Lisbeth Salander var han aldrig riktigt s�ker p� hur han skulle tolka hennes ord.
�Jag har varit s� irriterad p� ditt f�rsvinnande att jag n�stan best�mt mig f�r att inte anlita dig igen.� Han gjorde en grimas. �Du �r s� op�litlig. Men du �r en fruktansv�rt bra researcher. Jag kanske har ett jobb p� g�ng som skulle passa dig.�
Hon skakade p� huvudet. Men hon �terv�nde till hans skrivbord.
�Jag vill inte ha jobb av dig. Jag menar, jag beh�ver inga pengar. Jag menar allvar. Jag �r ekonomiskt oberoende.�
Dragan Armanskij rynkade �gonbrynen i en tvivlande gest. Till sist nickade han.
�Okej, du �r ekonomiskt oberoende, vad det nu betyder. Jag tar dig p� orden. Men om du beh�ver jobb ��
�Dragan, du �r den andra m�nniska jag h�lsar p� sedan jag kom hem. Jag beh�ver inte dina pengar. Men i flera �r har du varit en av de f� personer som jag respekterar.�
�Okej. Men alla m�nniskor m�ste f�rs�rja sig.�
�Ledsen, men jag �r inte l�ngre intresserad av att g�ra personunders�kningar �t dig. H�r av dig om du verkligen st�ter p� ett problem.�
�Vilken sorts problem?�
�Problem av det slag som du inte kan f� r�tsida p�. Om du k�r fast och inte vet vad du ska g�ra. Om jag ska jobba �t dig s� m�ste du komma med n�got som intresserar mig. Kanske p� den operativa sidan.�
�Operativa sidan? Du? Som f�rsvinner sp�rl�st n�r det passar dig.�
�Skitsnack. Jag har aldrig n�gonsin missat ett jobb som jag sagt ja till.�
Dragan Armanskij betraktade henne hj�lpl�st. Begreppet operativ enhet var jargong, men det handlade om f�ltarbete. Det kunde handla om allt fr�n livvaktsskydd till speciella bevakningsuppdrag f�r konstutst�llningar. Hans operativa personal var trygga och stabila veteraner, ofta med en bakgrund inom polisen. Dessutom var nittio procent av dem m�n. Lisbeth Salander var den diametrala motsatsen till alla de kriterier han hade formulerat f�r personalen p� de operativa enheterna p� Milton Security.
�Nja ��, sa han tveksamt.
�Du beh�ver inte anstr�nga dig. Jag tar bara jobb som jag �r intresserad av, s� chansen att jag s�ger nej �r stor. H�r av dig om du f�r ett riktigt knepigt problem. Jag �r bra p� g�tor.�
Hon v�nde p� klacken och f�rsvann ut genom d�rren. Dragan Armanskij skakade p� huvudet. Hon �r kn�pp. Hon �r faktiskt kn�pp.
I n�sta sekund var Lisbeth Salander tillbaka i d�rr�ppningen.
�F�rresten � Du har haft tv� grabbar som �gnat en m�nad �t att skydda den d�r sk�despelerskan Christine Ruterford fr�n tokstollen som skriver anonyma hotbrev. Ni tror att det �r ett insiderjobb eftersom brevskrivaren k�nner till s� m�nga detaljer i hennes liv.�
Dragan Armanskij stirrade p� Lisbeth Salander. Det gick en elektrisk st�t genom honom. Hon gjorde det igen. Hon sl�ngde ur sig en replik om ett �mne som hon absolut inte kunde veta ett dugg om. Hon kunde inte veta.
�Ja �?�
�Gl�m det. Det �r en fejk. Det �r hon sj�lv och hennes pojkv�n som skrivit breven f�r att v�cka uppm�rksamhet. Hon kommer att f� ett nytt brev de n�rmaste dagarna och de kommer att l�cka till massmedia n�sta vecka. Risken �r stor att hon anklagar Miltons f�r att ha l�ckt. Stryk henne fr�n listan med klienter.�
Innan Dragan Armanskij hann s�ga n�got hade hon f�rsvunnit. Han stirrade p� den tomma d�rr�ppningen. Hon kunde inte rimligen veta ett dugg om fallet. Hon m�ste ha en insider p� Miltons som l�ckte information och h�ll henne uppdaterad. Men bara fyra fem personer p� Miltons hade kunskap om �rendet � Armanskij sj�lv, den operative chefen och det f�tal personer som utredde hotelserna � och det var etablerade och stabila proffs. Armanskij gnuggade sig p� hakan.
Han tittade ned p� skrivbordet. Mappen med fallet Ruterford l�g inl�st i hans skrivbordsl�da. Kontoret var larmat. Han sneglade p� klockan igen och konstaterade att Harry Fransson, chefen f�r tekniska avdelningen, hade g�tt f�r dagen. Han startade mailprogrammet i datorn och skickade ett meddelande d�r han bad Fransson komma upp till hans kontor n�sta dag och installera en dold �vervakningskamera.
Lisbeth Salander promenerade raka v�gen hem till Mosebacke. Hon skyndade p� stegen med en k�nsla av att det br�dskade.
Hon ringde S�dersjukhuset och lyckades efter en stunds tragglande i olika telefonv�xlar lokalisera Holger Palmgren. Sedan fjorton m�nader tillbaka befann han sig p� Erstavikens rehabiliteringshem i �lta. Hon s�g pl�tsligt �ppelviken framf�r sig. D� hon ringde fick hon beskedet att han sov men att hon g�rna kunde bes�ka honom n�sta dag.
Lisbeth tillbringade kv�llen med att vandra fram och tillbaka i sin l�genhet. Hon k�nde sig obehaglig till mods. Hon gick och lade sig tidigt och somnade n�stan omedelbart. Hon vaknade sju, duschade och �t frukost p� 7-Eleven. Vid �ttatiden promenerade hon till biluthyrningsfirman vid Ringv�gen. Jag m�ste skaffa en egen bil. Hon hyrde samma Nissan Micra som hon k�rt till �ppelviken n�gra veckor tidigare.
Hon k�nde en pl�tslig nervositet d� hon parkerade vid behandlingshemmet men tog mod till sig och gick in till receptionen d�r hon bad att f� tr�ffa Holger Palmgren.
En kvinna i receptionen med namnskylten Margit konsulterade sina papper och f�rklarade att han befann sig p� sjukgymnastik och inte skulle vara tillg�nglig f�rr�n efter elva. Lisbeth kunde sl� sig ned i v�ntrummet eller �terkomma senare. Hon gick tillbaka till parkeringsplatsen och satte sig i bilen och r�kte tre cigaretter medan hon v�ntade. Klockan elva gick hon �ter in till receptionen. Hon anvisades att g� till matsalen, genom korridoren till h�ger och d�refter till v�nster.
Hon stannade i d�rr�ppningen och s�g Holger Palmgren i en halvtom matsal. Han satt med ansiktet mot henne men fokuserade all sin uppm�rksamhet p� en tallrik. Han h�ll gaffeln i ett klumpigt grepp med hela n�ven och styrde koncentrerat maten till sin mun. Ungef�r var tredje g�ng misslyckades han och tappade inneh�llet.
Han var hopsjunken och s�g ut att ha blivit hundra �r gammal. Hans ansikte var m�rkligt stelt. Han satt i rullstol. Det var f�rst i det �gonblicket som Lisbeth Salander f�rstod att han faktiskt levde och att Armanskij inte hade ljugit f�r henne.
Holger Palmgren svor tyst medan han f�r tredje g�ngen f�rs�kte samla ihop en portion makaronipudding p� gaffeln. Han accepterade att han inte kunde g� ordentligt och att det fanns mycket han var of�rm�gen att g�ra. Men han avskydde att inte kunna �ta ordentligt och att han stundom dreglade som ett sp�dbarn.
Intellektuellt visste han exakt hur han skulle g�ra. S�tta ned gaffeln i r�tt vinkel, skjuta fram, lyfta och styra till munnen. Men det var n�got problem med sj�lva koordinationen. Handen tycktes leva ett eget liv. N�r han beordrade lyft sk�t handen l�ngsamt �t sidan. N�r han styrde mot munnen �ndrade handen riktning i sista stund och styrde mot kinden eller hakan.
Men han visste ocks� att rehabiliteringen gav resultat. S� sent som sex m�nader tidigare hade handen skakat s� kraftigt att han inte kunde f� i sig en enda tugga. Nu gick m�ltiderna visserligen l�ngsamt, men han �t i alla fall p� egen hand. Han t�nkte inte ge upp f�rr�n han �terigen hade full kontroll �ver sina lemmar.
Han s�nkte gaffeln f�r att ta en ny tugga d� en hand sk�t fram snett bakifr�n och milt tog besticket ifr�n honom. Han s�g handen plocka upp en portion av makaronipuddingen och lyfta maten. Han k�nde omedelbart igen den smala dockliknande n�ven och vred huvudet och m�tte Lisbeth Salanders �gon mindre �n en decimeter fr�n sitt ansikte. Hennes blick var avvaktande. Hon verkade �ngslig.
En l�ng stund satt Palmgren or�rlig och stirrade p� hennes ansikte. Hans hj�rta bultade pl�tsligt p� ett helt orimligt s�tt. Sedan �ppnade han munnen och tog emot maten.
Hon matade honom tugga f�r tugga. I vanliga fall avskydde Palmgren att bli assisterad vid matbordet, men han f�rstod Lisbeth Salanders behov. Det handlade inte om att han var ett hj�lpl�st kolli. Hon matade honom som en gest av �dmjukhet � i hennes fall en synnerligen ovanlig �komma. Hon gjorde lagom stora portioner och v�ntade till dess att han hade tuggat f�rdigt. N�r han pekade p� mj�lkglaset med sugr�ret h�ll hon lugnt upp det s� att han kunde dricka.
De v�xlade inte ett ord med varandra under hela m�ltiden. N�r han hade svalt den sista tuggan lade hon ned gaffeln och s�g fr�gande p� honom. Han skakade p� huvudet. Nej, jag vill inte ha p�fyllning.
Holger Palmgren lutade sig bak�t i rullstolen och tog ett djupt andetag. Lisbeth lyfte servetten och torkade honom om munnen. Han k�nde sig pl�tsligt som en maffiaboss i en amerikansk film d�r en capo di tutti capi visade sin v�rdnad. Han s�g framf�r sig hur hon skulle kyssa hans hand och log �t den bef�ngda fantasin.
�Tror du man kan f� en kopp kaffe p� det h�r st�llet?� fr�gade hon.
Han sluddrade. Hans l�ppar och tunga ville inte forma ljuden korrekt.
�Sverigbrd runt hrnt.� Serveringsbord runt h�rnet.
�Vill du ha? Mj�lk utan socker som tidigare?�
Han nickade. Hon st�dade bort brickan och �terkom efter n�gon minut med tv� kaffekoppar. Han noterade att hon drack svart kaffe, vilket var ovanligt. Han log n�r han s�g att hon hade sparat sugr�ret fr�n mj�lkglaset till hans kaffekopp. De satt tysta. Holger Palmgren ville s�ga tusen saker men f�rm�dde inte formulera en stavelse. D�remot m�ttes deras �gon g�ng p� g�ng. Lisbeth Salander s�g fasansfullt skuldmedveten ut. Till sist br�t hon tystnaden.
�Jag trodde att du var d�d�, sa hon. �Jag visste inte att du levde. Hade jag vetat skulle jag aldrig ha � jag skulle ha h�lsat p� dig f�r l�nge sedan.�
Han nickade.
�F�rl�t mig.�
Han nickade igen. Han log. Hans leende var snett, en kr�kning av l�pparna.
�Du l�g i koma och l�karna sa att du skulle d�. De trodde att du skulle d� inom n�got dygn och jag gick bara d�rifr�n. Jag �r ledsen. F�rl�t.�
Han lyfte sin hand och lade den p� hennes lilla n�ve. Hon fattade hans hand i ett fast grepp och andades ut.
�Tu hr rit rschunnen.� Du har varit f�rsvunnen.
�Du har pratat med Dragan Armanskij?�
Han nickade.
�Jag har rest. Jag var tvungen att ge mig av. Jag sa inte adj� till n�gon utan �kte bara. Har du varit orolig?�
Han skakade p� huvudet.
�Du beh�ver aldrig n�gonsin oroa dig f�r mig.�
�Jag hr ldrg rit orlg. Du klar� klar tig lltd. Men Armshij var orogl.� Jag har aldrig varit orolig f�r dig. Du klarar dig alltid. Men Armanskij var orolig.
Hon log f�r f�rsta g�ngen och Holger Palmgren slappnade av. Det var hennes vanliga skeva leende. Han granskade henne, j�mf�rde sin minnesbild av henne med den flicka han s�g framf�r sig. Hon hade f�r�ndrats. Hon var hel och ren och v�lkl�dd. Hon hade tagit bort ringen i l�ppen och � hmm � hennes getingtatuering p� halsen var ocks� borta. Hon s�g vuxen ut. Han skrattade f�r f�rsta g�ngen p� m�nga veckor. Det l�t som en hostattack.
Lisbeth log �nnu skevare och k�nde pl�tsligt en v�rme som hon inte k�nt p� l�nge fylla hennes hj�rta.
�Du r klrt dg brrr.� Du har klarat dig bra. Han pekade p� hennes kl�der. Hon nickade.
�Jag klarar mig utm�rkt.�
�R den nye frvaltren?� Hur �r den nye f�rvaltaren?
Holger Palmgren s�g Lisbeths ansikte m�rkna. Hennes mun stramade pl�tsligt en aning. Hon tittade p� honom med troskyldiga �gon.
�Han �r okej � jag kan hantera honom.�
Palmgrens �gonbryn drog ihop sig till ett fr�getecken. Lisbeth s�g sig omkring i matsalen och bytte �mne.
�Hur l�nge har du varit h�r?�
Palmgren var inte tappad bakom en vagn. Han hade haft en stroke och hade sv�rt att prata och koordinera sina r�relser, men hans f�rst�ndsg�vor var intakta och hans radar noterade omedelbart en falsk ton i Lisbeth Salanders r�st. Under de �r han hade k�nt henne hade han kommit till insikt om att hon aldrig n�gonsin direkt lj�g f�r honom men att hon inte alltid var helt �ppenhj�rtig. Hennes s�tt att ljuga f�r honom bestod i att avleda uppm�rksamheten. Det var uppenbarligen n�got problem med hennes nye f�rvaltare. Vilket inte f�rv�nade Holger Palmgren.
Pl�tsligt k�nde han djup �nger. Hur m�nga g�nger hade han inte t�nkt kontakta sin kollega Nils Bjurman f�r att unders�ka hur Lisbeth Salander hade det men avst�tt? Och varf�r hade han inte tagit itu med hennes omyndighetsf�rklaring medan han fortfarande hade kraft? Han visste varf�r � han hade egoistiskt velat h�lla kvar sin kontakt med henne levande. Han �lskade den j�vla besv�rliga ungen som om hon var den dotter han aldrig f�tt och han ville ha en anledning att beh�lla relationen. Dessutom var det f�r besv�rligt och f�r tungt f�r ett kolli p� ett v�rdhem att b�rja arbeta n�r han hade sv�rt att ens �ppna gylfen d� han stapplade till toaletten. Han k�nde det som om det i sj�lva verket var han som hade svikit Lisbeth Salander. Men hon �verlever alltid � Hon �r den mest kompetenta m�nniska jag n�gonsin tr�ffat.
�Tsrt.�
�Jag f�rstod inte.�
�Tngsr�tt.�
�Tingsr�tten? Vad menar du?�
�Mste hva din o�oo�oomdghtsfrk��
Holger Palmgrens ansikte blev r�tt och f�rvridet d� han inte kunde formulera orden. Lisbeth lade en hand p� hans arm och pressade varligt.
�Holger � oroa dig inte f�r mig. Jag har planer p� att ta itu med min omyndighetsf�rklaring den n�rmaste tiden. Det �r inte ditt jobb l�ngre att oroa dig, men det �r inte osannolikt att jag kommer att beh�va din hj�lp. �r det okej? Kan du vara min advokat om jag beh�ver dig?�
Han skakade p� huvudet.
�Fr gmal.� Han knackade med en knoge mot bordsytan. �Dumm�gbbe.�
�Ja, du �r en j�vla dum gubbtjuv om du har den attityden. Jag beh�ver en advokat. Jag vill ha dig. Du kanske inte kan h�lla en slutpl�dering i r�tten men du kan ge mig r�d n�r det �r dags. Okej.�
Han skakade p� huvudet igen. Sedan nickade han.
�Rbt?�
�Jag f�rst�r inte.�
�Vad rbetr du md? Nte Rmskich.� Vad arbetar du med? Inte Armanskij.
Lisbeth tvekade en minut medan hon funderade hur hon skulle f�rklara sin livssituation. Det blev komplicerat.
�Holger, jag jobbar inte l�ngre �t Armanskij. Jag beh�ver inte l�ngre jobba �t honom f�r att f�rs�rja mig. Jag har egna pengar och m�r bra.�
Palmgrens �gonbryn drog �terigen ihop sig.
�Jag kommer att bes�ka dig m�nga g�nger fr�n och med nu. Jag ska ber�tta f�r dig � men l�t oss inte stressa. Just nu vill jag g�ra n�got annat.�
Hon b�jde sig ned och lyfte upp en v�ska p� bordet och plockade upp ett schackbr�de.
�Jag har inte f�tt sopa banan med dig p� tv� �r.�
Han resignerade. Hon hade n�got fuffens f�r sig som hon inte ville ber�tta om. Han var �vertygad om att han skulle ha inv�ndningar, men han litade tillr�ckligt mycket p� henne f�r att veta att vad hon �n sysslade med s� var det m�jligen Juridiskt Tveksamt, men inget brott mot Guds Lagar. Till skillnad fr�n flertalet andra var n�mligen Holger Palmgren f�rvissad om att Lisbeth Salander var en genuint moralisk m�nniska. Problemet var att hennes moral inte alltid �verensst�mde med vad lagen stipulerade.
Hon placerade schackpj�serna framf�r honom och han ins�g med en k�nsla av chock att det var hans eget br�de. Hon m�ste ha stulit det fr�n l�genheten efter att han insjuknat. Som ett minne? Hon gav honom vitt. Han var pl�tsligt lycklig som ett barn.
Lisbeth Salander stannade hos Holger Palmgren i tv� timmar. Hon hade krossat honom tre g�nger d� en sk�terska avbr�t deras sm�gnabbande vid schackbr�det och f�rklarade att det var dags f�r eftermiddagspasset p� sjukgymnastiken. Lisbeth plockade ihop schackpj�serna och vek ihop br�det.
�Kan du ber�tta hur sjukgymnastiken fungerar?� sa hon till sk�terskan.
�Det �r styrketr�ning och koordinationstr�ning. Och vi g�r framsteg, eller hur?�
Den sista fr�gan var riktad till Holger Palmgren. Han nickade.
�Redan nu kan du g� flera meter. Till sommaren kommer du att sj�lv kunna promenera i parken. �r det h�r din dotter?�
Lisbeth och Holger Palmgrens blickar m�ttes.
�Sterdotr.� Fosterdotter.
�Vad trevligt att du kommit p� bes�k.� �vers�ttning: Var i helvete har du h�llit hus hela den h�r tiden? Lisbeth ignorerade den underf�rst�dda kritiken. Hon b�jde sig fram och kysste honom p� kinden.
�Jag kommer och h�lsar p� dig igen p� fredag.�
Holger Palmgren reste sig m�dosamt fr�n rullstolen. Hon promenerade med honom till en hiss d�r deras v�gar skildes. S� fort hissd�rrarna hade st�ngt gick hon till receptionen och fr�gade vem hon kunde tala med som var ansvarig f�r patienterna och h�nvisades till en dr A. Sivarnandan som hon hittade p� ett kontor l�ngre ned i korridoren. Hon presenterade sig och f�rklarade att hon var Holger Palmgrens fosterdotter.
�Jag vill veta hur han m�r och vad som kommer att h�nda med honom.�
Dr A. Sivarnandan slog upp Holger Palmgrens journal och l�ste de inledande sidorna. Han hade kopp�rrig hy och en tunn mustasch som irriterade Lisbeth. Till sist tittade han upp. Till hennes f�rv�ning talade han med en tydlig finsk brytning.
�Jag har inga anteckningar om att herr Palmgren har en dotter eller fosterdotter. Faktiskt, hans n�rmaste sl�kting tycks vara en 86-�rig kusin bosatt i J�mtland.�
�Han tog hand om mig fr�n det att jag var 13 �r till dess att han fick sin stroke. D� var jag 24.�
Hon gr�vde i innerfickan p� sin jacka och sl�ngde en penna p� skrivbordet framf�r dr A. Sivarnandan.
�Jag heter Lisbeth Salander. Skriv in mitt namn i hans journal. Jag �r den n�rmaste anh�rig han har h�r i v�rlden.�
�Det �r m�jligt�, svarade A. Sivarnandan st�ndaktigt. �Men om du �r hans n�rmaste anh�rig s� har du sannerligen dr�jt med att h�ra av dig. Han har s� vitt jag vet bara haft n�gra enstaka bes�k av en person som inte �r sl�kt med honom men som ska meddelas ifall hans h�lsotillst�nd f�rs�mras eller om han skulle avlida.�
�Det borde vara Dragan Armanskij.�
Dr A. Sivarnandan h�jde p� �gonbrynen och nickade eftert�nksamt.
�Det st�mmer. Du k�nner honom.�
�Du kan ringa honom och verifiera vem jag �r.�
�Det beh�vs inte. Jag tror dig. Jag fick meddelande om att du har suttit och spelat schack med herr Palmgren i tv� timmar. Men jag kan �nd� inte diskutera hans h�lsotillst�nd med dig utan hans godk�nnande.�
�Och n�got s�dant tillst�nd kommer du aldrig att f� av den tjurige j�veln. Han lider n�mligen av vanf�rest�llningen att han inte ska belasta mig med sina pl�gor och att han fortfarande har ett ansvar f�r mig och inte tv�rtom. S� h�r �r det, i tv� �r har jag trott att Palmgren var d�d. Jag fick veta att han levde i g�r. Hade jag vetat att han � det �r komplicerat att f�rklara, men jag vill veta vad han har f�r prognos och om han kommer att bli bra igen.�
Dr A. Sivarnandan lyfte pennan och skrev prydligt in Lisbeth Salanders namn i Holger Palmgrens journal. Han bad om personnummer och telefonnummer.
�Okej, nu �r du formellt hans fosterdotter. Det h�r �r kanske inte helt enligt regelboken men med tanke p� att du �r den f�rsta som bes�ker honom sedan i julas d� herr Armanskij tittade f�rbi � Du har tr�ffat honom i dag och sj�lv kunnat konstatera att han har problem med koordinationen och sv�rt att tala. Han har haft en stroke.�
�Jag vet. Det var jag som hittade honom och ringde ambulans.�
�Aha. D� ska du veta att han v�rdades akut i tre m�nader. Han var medvetsl�s en l�ng period. Oftast vaknar inte patienter ur en s�dan koma, men ibland h�nder det. Han var uppenbarligen inte redo att d�. Han flyttades f�rst till en demensavdelning f�r kroniskt l�ngtidssjuka som �r helt of�rm�gna att ta hand om sig sj�lva. Mot alla odds visade han tecken p� f�rb�ttring och flyttades hit till rehabiliteringen f�r nio m�nader sedan.�
�Vad har han f�r framtid?�
Dr A. Sivarnandan slog ut med h�nderna.
�Har du en kristallkula som �r b�ttre �n min? Sanningen � jag har ingen aning. Han kan d� av en hj�rnbl�dning i natt. Eller han kan leva ett relativt normalt liv i tjugo �r till. Jag vet inte. Man kan v�l s�ga att det �r Gud som avg�r.�
�Och om han lever i tjugo �r till?�
�Det har varit en m�dosam rehabilitering f�r honom, och det �r f�rst de allra senaste m�naderna som vi verkligen kunnat notera tydliga f�rb�ttringar. F�r sex m�nader sedan kunde han �nnu inte �ta utan hj�lp. S� sent som f�r en m�nad sedan kunde han knappt resa sig ur sin stol, vilket bland annat beror p� att hans muskler f�rtvinat av allt s�ngliggande. Nu kan han i alla fall g� hj�lpligt korta str�ckor.�
�Kommer han att bli b�ttre?�
�Ja. Till och med v�sentligt b�ttre. Det var den f�rsta tr�skeln som var sv�r, men nu noterar vi framsteg varje dag. Han har f�rlorat n�stan tv� �r av sitt liv. Om n�gra m�nader, till sommaren, hoppas jag att han ska kunna promenera i parken h�r utanf�r.�
�Talet?�
�Hans problem �r att b�de talcentrum och hans r�relsef�rm�ga slogs ut. Han var verkligen ett kolli under en l�ng tid. Sedan dess har han tvingats l�ra sig att ta kontroll �ver sin kropp och att prata igen. Han har sv�rt att komma ih�g vilka ord han ska anv�nda och han m�ste l�ra sig orden p� nytt. Men samtidigt �r det inte som att l�ra ett barn att tala � han f�rst�r betydelsen av ordet, men han kan inte formulera det. Ge honom ett par m�nader till s� kommer du att m�rka att hans tal f�rb�ttrats j�mf�rt med i dag. Samma sak g�ller f�r orienteringsf�rm�gan. F�r nio m�nader sedan hade han sv�rt att skilja p� h�ger och v�nster, eller p� upp och ned i hissen.�
Lisbeth Salander nickade eftert�nksamt. Hon funderade i tv� minuter. Hon uppt�ckte att hon gillade dr A. Sivarnandan med det indiska utseendet och den finska brytningen.
�Vad st�r A f�r?� fr�gade hon pl�tsligt.
Han tittade roat p� henne.
�Anders.�
�Anders?�
�Jag �r f�dd i Sri Lanka men adopterades till �bo d� jag bara var n�gra m�nader gammal.�
�Okej Anders, hur kan jag hj�lpa till?�
�Bes�k honom. Ge honom intellektuell stimulans.�
�Jag kan komma varje dag.�
�Jag vill inte att du ska vara h�r varje dag. Om han tycker om dig s� vill jag att han ska se fram emot dina bes�k och inte bli uttr�kad av dem.�
�Kan n�gon form av specialistv�rd f�rb�ttra hans odds? Jag betalar vad det kostar.�
Han log pl�tsligt mot Lisbeth Salander men blev med ens allvarlig.
�Jag �r r�dd f�r att det �r vi som �r specialistv�rden. Jag �nskar f�rst�s att vi hade b�ttre resurser och att vi slapp alla nedsk�rningar, men jag f�rs�krar dig att han f�r mycket kompetent v�rd.�
�Och om du inte beh�vde bry dig om nedsk�rningarna, vad hade du d� kunnat erbjuda honom?�
�Idealet f�r patienter som Holger Palmgren vore naturligtvis att jag kunde erbjuda honom en personlig tr�nare p� heltid. Men det var l�nge sedan vi hade den sortens resurser i Sverige.�
�Anst�ll en.�
�F�rl�t?�
�Anst�ll en personlig tr�nare till Holger Palmgren. Leta r�tt p� den b�sta du kan hitta. G�r det redan i morgon. Och se till att precis allt han beh�ver i teknisk utrustning och annat finns tillg�ngligt. Jag ska se till att pengar finns fonderade redan i slutet av den h�r veckan f�r att betala l�n och den utrustning som kan beh�vas.�
�Sk�mtar du?�
Lisbeth tittade med sin h�rda, raka blick p� dr Anders Sivarnandan.
Mia Bergman bromsade och sv�ngde in sin Fiat till trottoarkanten utanf�r Gamla stans tunnelbana. Dag Svensson �ppnade d�rren och gled in p� passagerarplatsen i farten. Han b�jde sig fram och gav henne en kyss p� kinden medan hon lotsade in bilen bakom en SL-buss.
�Hej�, sa hon utan att ta blicken fr�n trafiken. �Du s�g s� allvarlig ut, har det h�nt n�got?�
Dag Svensson suckade och drog p� sig s�kerhetsb�ltet.
�Nej, inget allvarligt. Lite trassel med texten bara.�
�Vad d�?�
�En m�nad till deadline. Jag har gjort nio av de tjugotv� konfrontationer vi planerade. Jag har problem med Bj�rck p� S�po. Fanskapet �r l�ngtidssjukskriven och svarar inte p� telefon i hemmet.�
�Ligger han p� sjukhus?�
�Vet inte. Har du f�rs�kt f� information fr�n S�po n�gon g�ng? De erk�nner inte ens att han arbetar d�r.�
�Har du provat med hans f�r�ldrar?�
�D�da b�da tv�. Han �r ogift. Han har en bror som �r bosatt i Spanien. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska f� tag p� honom.�
Mia Bergman sneglade p� sin sambo medan hon navigerade via Slussen till tunneln mot Nyn�sv�gen.
�I v�rsta fall m�ste vi lyfta avsnittet om Bj�rck. Blomkvist kr�ver att alla vi anklagar ska f� en chans att kommentera innan vi h�nger ut dem.�
�Och det vore synd att missa en representant f�r hemliga polisen som springer hos horor. Vad ska du g�ra?�
�Leta r�tt p� honom f�rst�s. Hur m�r du sj�lv? Inga nerver?�
Han petade henne f�rsiktigt i sidan av mellang�rdet.
�Faktiskt inte. N�sta m�nad ska jag disputera och bli doktor och jag k�nner mig lugn som en filbunke.�
�Du kan �mnet. Varf�r vara nerv�s?�
�Titta i baks�tet.�
Dag Svensson v�nde sig om och s�g en kasse.
�Mia � den �r tryckt�, utbrast han.
Han h�ll upp en tryckt avhandling.
From Russia with Love
Trafficking, organiserad brottslighet och samh�llets mot�tg�rder
Av Mia Bergman
�Jag trodde att den inte skulle komma f�rr�n n�sta vecka. Fan � vi m�ste korka upp en flaska vin d� vi kommer hem. Grattis doktorn!�
Han b�jde sig fram och pussade henne p� kinden igen.
�Lugn, jag blir inte doktor f�rr�n om tre veckor. Och h�ll fingrarna i styr medan jag k�r.�
Dag Svensson skrattade. Sedan blev han allvarlig igen.
�F�rresten, smolk i gl�djeb�garen och allt det d�r � du intervjuade en tjej som heter Irina P. f�r n�got �r sedan.�
�Irina P., 22 �r, fr�n Sankt Petersburg. Hon kom hit f�rsta g�ngen 1999 och har gjort n�gra v�ndor. Hurs�?�
�Jag tr�ffade Gulbrandsen i dag. Polisen som h�ll i bordellutredningen i S�dert�lje. L�ste du i f�rra veckan att de hade hittat en tjej som fl�t i S�dert�lje kanal? Det var rubriker i kv�llstidningarna. Det var Irina P.�
�Nej, s� f�rf�rligt.�
De �kte under tystnad upp f�rbi Skanstull.
�Hon �r med i avhandlingen�, sa Mia Bergman till sist. �Hon finns under pseudonymen Tamara.�
Dag Svensson slog upp intervjuavsnittet i From Russia with Love och bl�ddrade fram Tamara. Han l�ste med koncentration medan Mia passerade Gullmarsplan och Globen.
�Hon blev hitplockad av n�gon som du kallar Anton.�
�Jag kan inte anv�nda riktiga namn. Jag har blivit f�rvarnad om att jag kan f� kritik f�r det p� disputationen, men jag kan inte namnge tjejerna. De skulle riskera att bli ihj�lslagna. Och jag kan f�ljaktligen inte namnge torskarna heller eftersom de skulle kunna lista ut vilken av tjejerna jag pratat med. S� i alla fallstudier har jag bara pseudonymer och avidentifierade personer s� att det inte finns n�gra specifika detaljer.
�Vem �r Anton?�
�Han heter f�rmodligen Zala. Jag har aldrig riktigt kunnat identifiera honom men jag tror att han �r polack eller jugoslav och egentligen heter n�got annat. Jag pratade med Irina P. fyra fem g�nger och det var f�rst vid det sista m�tet som hon namngav honom. Hon h�ll p� att reda ut sitt liv och t�nkte l�gga av men hon var riktigt rej�lt r�dd f�r honom.�
�Hmm ��, sa Dag Svensson.
�Vad d�?�
�Jag undrar just � Jag st�tte p� namnet Zala f�r n�gon vecka sedan.�
�Var d�?�
�Jag gjorde en konfrontation med Sandstr�m � den d�r j�vla torsken till journalist. Fy fan. Det �r en riktig skitst�vel.�
�Hurs�?�
�Han �r egentligen inte riktig journalist. Han g�r reklamtidningar f�r f�retag. Men han har allts� rej�lt st�rda fantasier om v�ldt�kt som han f�rverkligar med den d�r tjejen ��
�Jag vet. Det var jag som intervjuade henne.�
�Men har du noterat att han gjort layouten till en informationsfolder om sexuellt �verf�rbara sjukdomar �t Folkh�lsoinstitutet?�
�Det visste jag inte.�
�Jag konfronterade honom i f�rra veckan. Han blev f�rst�s fullkomligt kn�ckt d� jag lade fram all dokumentation och fr�gade varf�r han springer hos ton�rshoror fr�n �stblocket f�r att f� leva ut v�ldt�ktsfantasier. S� sm�ningom fick jag en sorts f�rklaring av honom.�
�Jas�?�
�Sandstr�m hade hamnat i en situation d�r han inte bara var kund utan ocks� gick �renden �t sexmaffian. Han gav mig de namn han k�nde till, d�ribland Zala. Han sa inget speciellt om honom, men det �r ett r�tt ovanligt namn.�
Mia Bergman sneglade p� honom.
�Du vet inte vem han �r?� fr�gade Dag.
�Nej. Jag har aldrig kunnat identifiera honom. Han �r bara ett namn som dyker upp d� och d�. Tjejerna verkar j�vligt r�dda f�r honom och ingen har velat ber�tta n�got mer.�
Dr A. Sivarnandan hejdade stegen mot matsalen d� han uppt�ckte Holger Palmgren och Lisbeth Salander. De satt b�jda �ver ett schackbr�de. Hon hade tagit f�r vana att komma en g�ng i veckan, oftast s�ndagar. Hon anl�nde alltid vid tretiden och tillbringade ett par timmar med att spela schack med honom. Hon l�mnade honom vid �ttatiden p� kv�llen d� det var dags f�r honom att g� och l�gga sig. Han hade noterat att hon inte behandlade honom det minsta v�rdsamt eller som en sjukling � tv�rtom tycktes de st�ndigt sm�gnabbas och hon l�t honom g�rna passa upp p� henne genom att h�mta kaffe.
Dr A. Sivarnandan rynkade �gonbrynen. Han blev inte klok p� denna besynnerliga flicka som betraktade sig som Holger Palmgrens fosterdotter. Hon hade ett s�rpr�glat utseende och tycktes bevaka omgivningen med st�rsta misst�nksamhet. Det var st�rt om�jligt att sk�mta med henne.
Det tycktes ocks� n�rmast om�jligt att konversera vanligt med henne. D� han vid ett tillf�lle fr�gat vad hon arbetade med hade hon svarat undvikande.
N�gra dagar efter sitt f�rsta bes�k hade hon �terkommit med en bunt papper som f�rkunnade att en ideell stiftelse hade bildats med det uttalade syftet att bist� sjukhemmet med Holger Palmgrens rehabilitering. Stiftelsens ordf�rande var en advokat med en adress i Gibraltar. Styrelsen bestod av en ledamot, �ven han advokat med adress i Gibraltar, samt en revisor vid namn Hugo Svensson med adress i Stockholm. Stiftelsen fonderade 2,5 miljoner kronor som dr A. Sivarnandan kunde f�rfoga �ver efter eget huvud, men med det uttalade syftet att pengarna skulle anv�ndas f�r att ge Holger Palmgren all t�nkbar v�rd. F�r att kunna anv�nda fonden var Sivarnandan tvungen att rekvirera pengar fr�n revisorn, som d�refter sk�tte utbetalningarna.
Det var ett ovanligt, f�r att inte s�ga unikt, arrangemang.
Sivarnandan hade funderat n�gra dagar �ver om det fanns n�got oetiskt i uppl�gget. Han kunde inte hitta n�gra omedelbara inv�ndningar och beslutade d�rf�r att anst�lla Johanna Karolina Oskarsson, 39 �r, som Holger Palmgrens personliga assistent och tr�nare. Hon var en legitimerad sjukgymnast med kompletterande betyg i psykologi och med bred erfarenhet fr�n rehabiliteringsv�rden. Hon var formellt anst�lld av stiftelsen och till Sivarnandans stora h�pnad utbetalades den f�rsta m�nadsl�nen i f�rskott s� fort anst�llningskontraktet hade undertecknats. Fram till dess hade han vagt undrat om det var n�gon sorts bef�ngd bluff.
Det tycktes ocks� ge resultat. Under den g�ngna m�naden hade Holger Palmgrens koordinationsf�rm�ga och allm�ntillst�nd f�rb�ttrats v�sentligt, vilket kunde avl�sas i de tester han genomgick varje vecka. Sivarnandan undrade hur mycket av f�rb�ttringen som hade med tr�ningen att g�ra och hur mycket som var tack vare Lisbeth Salander. Det r�dde ingen tvekan om att Holger Palmgren anstr�ngde sig till det yttersta och s�g fram emot hennes bes�k som ett f�rtjust barn. Han tycktes road av att regelbundet f� stryk i schack.
Dr Sivarnandan hade gjort dem s�llskap vid ett tillf�lle. Det var ett m�rkligt parti. Holger Palmgren spelade vitt och hade �ppnat sicilianskt och gjort allting r�tt.
Han hade funderat l�nge och v�l p� varje drag. Oavsett vilka fysiska handikapp som uppst�tt efter stroken s� var det inget fel p� hans intellektuella sk�rpa.
Lisbeth Salander hade suttit och l�st en bok om ett s� udda �mne som frekvenskalibrering av radioteleskop i viktl�st tillst�nd. Hon satt p� en kudde f�r att komma upp i b�ttre niv� vid bordet. N�r Palmgren gjort sitt drag hade hon tittat upp och flyttat n�gon pj�s till synes helt utan eftertanke, varefter hon �terg�tt till boken. Palmgren hade kapitulerat efter 27:e draget. Salander hade tittat upp och med rynkad panna granskat br�det ett par sekunder.
�Nej�, hade hon sagt. �Du har en chans att f� remi.�
Palmgren hade suckat och �gnat fem minuter �t att granska br�det. Till sist hade han sp�nt �gonen i Lisbeth Salander.
�Bevisa det.�
Hon roterade br�det och �vertog hans pj�ser. Hon fick remi p� 39:e draget.
�Herregud�, sa Sivarnandan.
�Hon bara �r s�dan. Spela aldrig om pengar med henne�, sa Palmgren.
Sivarnandan hade sj�lv spelat schack sedan han var barn och som ton�ring st�llt upp i skolm�sterskapen i �bo d�r han kommit tv�a. Han betraktade sig som en kompetent amat�r. Han ins�g att Lisbeth Salander var en ruggig schackspelare. Hon hade uppenbarligen aldrig spelat f�r en klubb, och d� han n�mnde att partiet tycktes ha varit en variant av ett klassiskt parti av Lasker s�g hon helt of�rst�ende ut. Hon tycktes aldrig ha h�rt talas om Emanuel Lasker. Han kunde inte motst� frestelsen att undra �ver om hennes talang var medf�dd och om hon i s� fall hade andra talanger som kunde intressera en psykolog.
Men han fr�gade ingenting. Han konstaterade att Holger Palmgren tycktes m� b�ttre �n n�gonsin sedan hon anl�nt till Ersta.
Advokat Nils Bjurman kom hem sent p� kv�llen. Han hade tillbringat fyra veckor i ett str�ck i sommarstugan utanf�r Stallarholmen. Han var modstulen. Inget hade h�nt som i sak f�r�ndrat hans miserabla livssituation. Mer �n att den blonde j�tten levererat besked att de var intresserade av hans f�rslag � det skulle kosta honom hundra tusen kronor.
En h�g med f�rs�ndelser hade samlats p� golvet under brevl�deinkastet. Han plockade upp dem och lade dem p� k�ksbordet. Han hade utvecklat ett ointresse f�r allt som hade med arbete och omv�rlden att g�ra, och det var f�rst senare p� kv�llen som hans blick f�ll p� bunten med post. Han bl�ddrade igenom den f�rstr�tt.
Ett av breven kom fr�n Handelsbanken. Han spr�ttade upp kuvertet och fick n�stan en chock d� han uppt�ckte att det var en kopia p� ett uttag motsvarande 9 312 kronor fr�n Lisbeth Salanders konto.
Hon �r tillbaka.
Han gick in i sitt arbetsrum och lade dokumentet p� sitt skrivbord. Han betraktade det med hatfyllda �gon i �ver en minut medan han samlade tankarna. Han var tvungen att leta r�tt p� telefonnumret. Sedan lyfte han luren och slog numret till en mobiltelefon med kontantkort. Den blonde j�tten svarade med en l�tt brytning.
�Ja?�
�Det �r Nils Bjurman.�
�Vad vill du?�
�Hon �r tillbaka i Sverige.�
En kort tystnad uppstod i andra �nden.
�Det �r bra. Ring inte fler g�nger p� det h�r numret.�
�Men ��
�Du ska f� besked inom kort.�
Till hans stora irritation br�ts samtalet. Bjurman svor inv�rtes. Han gick bort till barsk�pet och h�llde upp ungef�r en deciliter Kentucky bourbon. Han drog i sig glaset i tv� svep. Jag m�ste dra ned p� spriten, t�nkte han. D�refter h�llde han upp ytterligare tv� centiliter och tog med glaset tillbaka till skrivbordet d�r han �terigen tittade p� beskedet fr�n Handelsbanken.
Miriam Wu masserade Lisbeth Salanders rygg och nacke. Hon hade kn�dat intensivt i tjugo minuter medan Lisbeth huvudsakligen n�jt sig med en eller annan suck av bel�tenhet. Att f� massage av Mimmi var v�ldsamt sk�nt och hon k�nde sig som en kattunge som bara ville purra och vifta med tassarna.
Hon kv�vde en suck av besvikelse d� Mimmi klatschade henne p� rumpan och sa att det fick r�cka. En stund l�g hon stilla i den f�f�nga f�rhoppningen att Mimmi skulle forts�tta men d� hon h�rde Mimmi str�cka sig efter sitt vinglas v�ltrade hon sig �ver p� rygg.
�Tack�, sa hon.
�Jag tror att du sitter stilla framf�r en dator hela dagarna. Det �r d�rf�r du f�r ont i ryggen.�
�Jag har bara str�ckt en muskel.�
B�gge l�g nakna i Mimmis s�ng p� Lundagatan. De drack r�dvin och var lagom fnittriga. Sedan Lisbeth �terupptagit bekantskapen med Mimmi var det som om hon inte kunde f� nog av henne. Det hade blivit en ovana att ringa henne var och varannan dag � p� tok f�r ofta. Hon betraktade Mimmi och p�minde sig om att inte till�ta sig att bli alltf�r f�st vid n�gon igen. Det skulle kunna sluta med att n�gon blev s�rad.
Miriam Wu lutade sig pl�tsligt bakl�nges �ver s�ngkanten och �ppnade l�dan i nattduksbordet. Hon plockade upp ett litet platt paket inslaget i blommigt presentpapper med en rosett i guldsn�re och kastade det i famnen p� Lisbeth.
�Vad �r det h�r?�
�Din f�delsedagspresent.�
�Jag fyller inte �r f�rr�n om �ver en m�nad.�
�Din f�delsedagspresent fr�n i fjol. D� var det om�jligt att f� tag p� dig. Jag hittade den d� jag packade flyttkartongerna.�
Lisbeth satt tyst en kort stund.
�Ska jag �ppna den?�
�Tja, om du har lust.�
Hon st�llde ned vinglaset och skakade p� paketet och �ppnade f�rsiktigt. Hon plockade ut ett vackert cigarettetui med ett lock i svart och bl�f�rgad emalj och n�gra sm� kinesiska tecken som dekoration.
�Du borde sluta r�ka�, sa Miriam Wu. �Men om du ska h�lla p� s� kan du i alla fall ha cigaretterna i en estetisk f�rpackning.�
�Tack�, sa Lisbeth. �Du �r den enda som n�gonsin ger mig f�delsedagspresenter. Vad betyder tecknen?�
�Hur i all v�rlden skulle jag veta det? Jag begriper inte kinesiska. Det �r bara en liten pryl som jag hittade p� en loppmarknad.�
�Det �r ett vackert etui.�
�Det �r bara billigt krafs. Men det s�g ut som om det var gjort f�r dig. Vi har slut p� vin. Ska vi g� ut och ta en �l?�
�Betyder det att vi m�ste kliva upp ur s�ngen och kl� p� oss?�
�Jag �r r�dd f�r det. Men vad �r det f�r vits med att bo p� S�der om man inte g�r p� krogarna h�r d� och d�.�
Lisbeth suckade.
�Kom igen�, sa Miriam Wu och petade p� smycket i Lisbeths navel. �Vi kan g� tillbaka hit igen efter krogen.�
Lisbeth suckade igen och satte ned ena foten p� golvet och str�ckte sig efter sina trosor.
Dag Svensson satt vid sitt l�nade skrivbord i en h�rna p�
�Flitens lampa och allt det d�r. Hej Micke. Jag har petat i boken och gl�mde tiden. Vad g�r du h�r?�
�Skulle bara h�mta en bok jag gl�mde. G�r allt bra?�
�Jo, nja, nej � Jag har �gnat tre veckor �t att f�rs�ka sp�ra den d�r j�vla Bj�rck p� S�po. Det verkar som om han kidnappats av n�gon utl�ndsk underr�ttelsetj�nst. Han �r som uppslukad av jorden.�
Dag ber�ttade om sina vederm�dor. Mikael drog fram en stol och satte sig och funderade en stund.
�Har du provat med lotteritricket?�
�Vad?�
�Hitta p� ett namn, skriv ett brev som meddelar att han vunnit en mobiltelefon med GPS- navigator eller vad tusan som helst. Printa ut det s� att det ser snyggt och anst�ndigt ut och posta till hans adress � i det h�r fallet den d�r boxadressen han har. Han har allts� redan vunnit mobiltelefonen. Dessutom �r han en av tjugo personer som kan g� vidare och vinna 100 000 kr. Allt han beh�ver g�ra �r att st�lla upp i en marknadsunders�kning f�r olika produkter. Unders�kningen kommer att ta en timme att genomf�ra och sk�ts av en professionell intervjuare. Och sedan � tja.�
Dag Svensson stirrade p� Mikael med vid�ppen mun.
�Menar du allvar?�
�Varf�r inte? Du har f�rs�kt allt annat och �ven en doldis p� S�k borde kunna r�kna ut att oddsen att vinna 100 000 �r r�tt schysta om han �r en av tjugo utvalda.�
Dag Svensson gapskrattade.
�Du �r inte klok. �r det lagligt?�
�Jag har sv�rt att tro att det �r olagligt att ge bort en mobiltelefon.�
�Du �r fan i mig inte klok.�
Dag Svensson fortsatte att skratta. Mikael tvekade en kort stund. Han var egentligen p� v�g hem till sig och gick s�llan p� krogen, men han gillade Dag Svenssons s�llskap.
�Har du lust att g� och ta en �l?� fr�gade han spontant.
Dag Svensson tittade p� klockan.
�Visst�, sa han. �G�rna. En snabb �l. L�t mig sl� en signal till Mia. Hon �r ute med n�gra tjejer och ska plocka upp mig p� v�g hem.�
De gick till Kvarnen mest f�r att det var bekv�mt och n�ra. Dag Svensson sm�skrattade medan han i huvudet komponerade brevet till Bj�rck p� RPS/S�k. Mikael sneglade lite tvivlande p� sin l�ttroade medarbetare. De hade turen att f� ett bord alldeles intill entr�n och best�llde var sin stor stark. Med huvudena ihop b�rjade de pokulera om det �mne som f�r n�rvarande uppslukade Dag Svenssons tid.
Mikael s�g inte att Lisbeth Salander stod i baren tillsammans med Miriam Wu. Lisbeth tog ett kliv bak�t s� att hon fick Mimmi mellan sig och Mikael Blomkvist. Hon betraktade honom bakom Mimmis axel.
Det var f�rsta g�ngen hon g�tt ut p� krogen sedan hon �terv�nt och naturligtvis m�ste hon snubbla �ver honom. Kalle J�vla Blomkvist.
Det var f�rsta g�ngen hon hade sett honom p� �ver ett �r.
�Vad �r det f�r fel?� fr�gade Mimmi.
�Inget�, sa Lisbeth Salander.
De fortsatte att prata. Eller r�ttare sagt, Mimmi fortsatte att ber�tta en historia som handlade om en flata hon tr�ffat under en resa till London n�gra �r tidigare. Det handlade om ett bes�k p� en konsthall och en allt dr�pligare situation som utvecklades n�r Mimmi f�rs�kte ragga upp henne. Lisbeth nickade d� och d� och missade som vanligt helt po�ngen med storyn.
Mikael Blomkvist hade inte f�r�ndrats n�mnv�rt, konstaterade hon. Han s�g of�rsk�mt bra ut; ledig och avslappnad men med ett seri�st ansiktsuttryck. Han lyssnade till vad hans bordsgranne sa och nickade med j�mna mellanrum. Det tycktes vara ett allvarligt samtal.
Lisbeth flyttade blicken till Mikaels kamrat. En blond kortsnaggad snubbe, n�gra �r yngre �n Mikael, som talade med ett fokuserat ansiktsuttryck och tycktes f�rklara n�gonting. Hon hade aldrig sett honom tidigare och hade ingen aning om vem han var.
Helt pl�tsligt kom ett helt s�llskap fram till Mikaels bord och skakade hand med honom. Mikael fick en klapp p� kinden av en kvinna som sa n�got som s�llskapet skrattade �t. Mikael s�g besv�rad ut men skrattade ocks�.
Lisbeth Salander rynkade ett �gonbryn.
�Du lyssnar inte p� vad jag s�ger�, sa Mimmi.
�Det g�r jag visst.�
�Du �r uruselt krogs�llskap. Jag ger upp. Ska vi g� hem och knulla ist�llet?�
�Om ett tag�, svarade Lisbeth.
Hon st�llde sig en aning n�rmare Mimmi och lade en hand p� hennes h�ft. Mimmi tittade ned p� sin partner.
�Jag har lust att kyssa dig p� munnen.�
�G�r inte det.�
��r du r�dd att folk ska tro att du �r en flata?�
�Jag vill inte v�cka uppm�rksamhet just nu.�
�L�t oss g� hem d�.�
�Inte just nu. V�nta ett tag.�
De beh�vde inte v�nta l�nge. Redan tjugo minuter efter att de anl�nt fick mannen i Mikaels s�llskap ett samtal p� sin mobil. De t�mde �lglasen och reste sig samtidigt.
�Kolla�, sa Mimmi. �Det d�r �r Mikael Blomkvist. Han blev mer k�ndis �n en rockstj�rna efter Wennerstr�maff�ren.�
�Jas�, sa Lisbeth.
�Missade du den grejen? Det var ungef�r d� du drog utomlands.�
�Jag har h�rt talas om den.�
Lisbeth dr�jde i ytterligare fem minuter innan hon tittade p� Mimmi.
�Du ville kyssa mig p� munnen.�
Mimmi tittade h�pet p� henne.
�Jag retades bara.�
Lisbeth st�llde sig p� t� och drog ned Mimmis ansikte till sin niv� och gav henne en l�ng tungkyss. N�r de skildes fick de appl�der.
�Du �r ju kn�pp�, sa Mimmi.
Lisbeth Salander kom inte hem till sig f�rr�n vid sjutiden p� morgonen. Hon drog ut halslinningen p� t-tr�jan och sniffade. Hon funderade p� att ta en dusch men struntade i det och l�mnade ist�llet sina kl�der i en h�g p� golvet och gick och lade sig. Hon sov till fyra p� eftermiddagen d� hon klev upp och gick ned till S�derhallarna och �t frukost.
Hon funderade p� Mikael Blomkvist och sin egen reaktion �ver att pl�tsligt befinna sig i samma lokal som han. Hon hade blivit irriterad �ver hans n�rvaro, men hon konstaterade ocks� att det inte l�ngre gjorde ont att se honom. Han hade f�rvandlats till ett litet blip nere vid horisonten, ett mindre st�rningsmoment i tillvaron.
Det fanns betydligt v�rre st�rningar i livet.
Men hon �nskade pl�tsligt att hon hade haft mod att g� fram till honom och s�ga hej.
Eller m�jligen bryta benen av honom, hon var inte s�ker p� vilket.
Hursomhelst var hon pl�tsligt nyfiken p� vad han sysslade med. Hon gjorde n�gra �renden under eftermiddagen och kom hem vid sjutiden d� hon kopplade upp sin PowerBook och startade Asphyxia 1.3. Ikonen MikBlom/laptop l�g fortfarande kvar p� servern i Holland. Hon dubbelklickade och �ppnade en identisk kopia av Mikael Blomkvists h�rddisk. Det var det f�rsta bes�ket i hans dator sedan hon l�mnat Sverige mer �n ett �r tidigare. Hon noterade tillfredsst�llt att han �nnu inte hade uppgraderat till senaste MacOS, vilket skulle ha inneburit att Asphyxia hade slagits ut och buggningen avbrutits. Hon konstaterade ocks� att hon m�ste skriva om programvaran s� att en uppgradering inte st�rde.
Volymen p� h�rddisken hade �kat med n�rmare 6,9 gigabyte sedan hennes f�reg�ende bes�k. En stor del av �kningen bestod av pdf-filer och Quarkdokument. Dokumenten tog inte stor plats; det gjorde d�remot bildmapparna, trots att bilderna var komprimerade. Sedan han �terg�tt som ansvarig utgivare hade han tydligen b�rjat arkivera en kopia av varje nummer av
Hon sorterade h�rddisken i datumordning med de �ldsta dokumenten l�ngst upp och noterade att Mikael i stor utstr�ckning hade �gnat de senaste m�naderna �t en mapp som hade titeln <Dag Svensson> och uppenbarligen utgjorde ett bokprojekt. D�refter �ppnade hon Mikaels mail och l�ste omsorgsfullt igenom adresslistan i hans korrespondens.
En adress fick Lisbeth att haja till. Den 26 januari hade Mikael f�tt e-post fr�n Harriet J�vla Vanger. Hon knackade upp mailet och l�ste n�gra kortfattade rader om ett kommande �rsm�te p�
Lisbeth sm�lte informationen en stund. Sedan ryckte hon p� axlarna och laddade ned Mikael Blomkvists mail, Dag Svenssons bokmanuskript som hade arbetsnamnet Iglarna och undertiteln Horindustrins samh�llsb�rare. Hon hittade �ven en kopia av en avhandling med titeln From Russia with Love f�rfattad av en kvinna vid namn Mia Bergman.
Hon kopplade ned sig och gick ut i k�ket och satte p� kaffebryggaren. D�refter satte hon sig i den nya soffan i vardagsrummet med sin PowerBook. Hon �ppnade cigarettetuiet hon f�tt av Mimmi och t�nde en Marlboro Light. �terstoden av kv�llen tillbringade hon med att l�sa.
Vid niotiden hade hon avslutat Mia Bergmans avhandling. Hon bet sig eftert�nksamt i underl�ppen.
Vid halv elva var hon klar med Dag Svenssons bok. Hon ins�g att
Vid halv tolv var hon i slutet av Mikael Blomkvists e-post n�r hon pl�tsligt satte sig upp och sp�rrade upp �gonen.
Hon k�nde en kall k�re l�ngs ryggraden.
Det var ett mail fr�n Dag Svensson till Mikael Blomkvist.
I en bisats n�mnde Svensson att han hade funderingar kring en �steuropeisk gangster vid namn Zala som eventuellt skulle kunna bli ett eget kapitel � men konstaterade att det var ont om tid till stoppdatum. Mikael hade inte svarat p� mailet.
Zala.
Lisbeth Salander satt or�rlig och funderade till dess att sk�rmsl�ckaren gick ig�ng.
Dag Svensson lade ifr�n sig sitt anteckningsblock och kliade sig i huvudet. Han betraktade eftert�nksamt det enda ord som stod l�ngst upp p� den uppslagna sidan i hans anteckningsblock. Fyra bokst�ver.
Zala.
Han �gnade tre minuter �t att konfunderad rita ett antal labyrintiska ringar kring namnet. Sedan reste han sig och h�mtade en kopp kaffe fr�n pentryt. Han sneglade p� sitt armbandsur och konstaterade att han borde g� hem och sova, men han hade uppt�ckt att han trivdes med att sitta p�
Zala.
Fram till dess hade han varit ot�lig att f� manuskriptet f�rdigskrivet och boken publicerad. Nu �nskade han pl�tsligt att han hade mera tid p� sig.
Han funderade p� det obduktionsprotokoll som kriminalinspekt�r Gulbrandsen hade l�tit honom l�sa. Irina P. hade hittats i S�dert�lje kanal. Hon hade utsatts f�r kraftigt v�ld och hade krosskador i ansikte och br�stkorg. D�dsorsaken var bruten nacke men �tminstone tv� av hennes �vriga skador hade bed�mts som d�dliga. Hon hade f�tt sex revben kn�ckta och v�nster lunga punkterad. Hon hade en brusten mj�lte till f�ljd av grov misshandel. Skadorna var sv�rtolkade. Patologen hade framkastat en teori om att eventuellt en tr�klubba inlindad i tyg hade anv�nts. Varf�r en m�rdare skulle linda in ett mordvapen i tyg kunde inte f�rklaras, men krosskadorna inneh�ll inga karakt�ristika fr�n vanliga tillhyggen.
Mordet var fortfarande ol�st och Gulbrandsen hade konstaterat att utsikterna att l�sa fallet inte var dramatiskt stora.
Namnet Zala hade dykt upp vid fyra tillf�llen i det material som Mia Bergman hade sammanst�llt under de senaste �ren, men alltid i periferin, alltid n�stan sp�klikt undflyende. Ingen visste vem han var eller om han ens existerade. N�gra av flickorna hade omtalat honom som ett ickedefinierat hot som utgjorde en fara f�r olydiga. Han hade �gnat en vecka �t att lista ut mera om Zala och st�llt fr�gor till poliser, journalister och flera k�llor med anknytning till sexhandeln som han hade arbetat fram.
Han hade p� nytt kontaktat journalisten Per-�ke Sandstr�m som han skoningsl�st t�nkte h�nga ut i boken. Sandstr�m hade vid det laget b�rjat inse allvaret i situationen. Han hade b�nat och bett att Dag Svensson skulle ha f�rbarmande. Han hade erbjudit pengar. Dag Svensson hade ingen som helst avsikt att avst� fr�n uth�ngningen. D�remot anv�nde han sin makt till att pressa Sandstr�m p� information om Zala.
Resultatet var nedsl�ende. Sandstr�m var en korrumperad fan som sprungit �renden �t sexmaffian. Han hade aldrig tr�ffat Zala, men hade talat med honom p� telefon och visste att han existerade. Kanske. Nej, han hade inget telefonnummer. Nej, han kunde inte ber�tta vem som hade etablerat kontakten.
Dag Svensson hade drabbats av insikten att Per-�ke Sandstr�m var r�dd. Det var en r�dsla bortom hotet om uth�ngning. Han var livr�dd. Varf�r?
Resorna till Holger Palmgrens rehabilitering vid Erstaviken var en tids�dande procedur med kommunala f�rdmedel och det var n�stan lika kr�ngligt att hyra bil vid varje bes�k. I mitten av mars beslutade sig Lisbeth Salander f�r att k�pa en bil och b�rjade med att skaffa parkeringsplats. Vilket var ett betydligt st�rre problem �n sj�lva bilen.
Hon hade parkeringsplats i garaget under huset vid Mosebacke men ville inte att bilen skulle kunna kopplas vidare till fastigheten p� Fiskargatan. D�remot hade hon flera �r tidigare st�llt sig i k� f�r en parkeringsplats i garaget till sin gamla bostadsr�ttsf�rening p� Lundagatan. Hon ringde f�r att h�ra var i k�n hon befann sig och fick beskedet att hon faktiskt stod h�gst upp. Inte bara det; fr�n och med det kommande m�nadsskiftet skulle det dessutom finnas en ledig plats. Flyt. Hon ringde Mimmi och bad henne omg�ende skriva ett kontrakt med f�reningen. Dagen d�rp� b�rjade hon jaga bil.
Hon hade tillr�ckligt gott om pengar att k�pa vilken exklusivt mandarinf�rgad Rolls Royce eller Ferrari som helst men var helt ointresserad av att �ga n�got uppseendev�ckande. Ist�llet bes�kte hon tv� bilhandlare i Nacka och fastnade f�r en fyra �r gammal vinr�d Honda med automatl�da. Det tog henne en timme att till f�rs�ljarens f�rtvivlan envisas med att g� igenom varje detalj i motorn. Av principiella sk�l prutade hon ned priset med n�gra tusenlappar och betalade kontant.
D�refter k�rde hon �ver Hondan till Lundagatan d�r hon knackade p� hos Mimmi och l�mnade reservnycklar. Jovisst, Mimmi fick g�rna anv�nda bilen om hon fr�gade i f�rv�g. Eftersom garageplatsen inte skulle vara ledig f�rr�n vid m�nadsskiftet parkerade de ute p� gatan tills vidare.
Mimmi var p� v�g till en dejt och bio med en v�ninna som Lisbeth aldrig h�rt talas om. Eftersom hon var vulgom�lad och uppkl�dd i n�got l�bbigt med vad som p�minde om ett hundkoppel runt halsen antog Lisbeth att det var n�gon av Mimmis flammor, och n�r Mimmi fr�gade om hon ville f�lja med tackade hon nej. Hon hade inte minsta lust att hamna i en trekant tillsammans med n�gon av Mimmis l�ngbenta v�ninnor som s�kert var bottenl�st sexig men skulle f� henne att k�nna sig som en idiot. D�remot hade Lisbeth ett �rende p� stan och de gjorde s�llskap p� tunnelbanan till H�torget d�r de skildes.
Lisbeth promenerade till OnOff p� Sveav�gen och hann in genom d�rrarna tv� minuter f�re st�ngningsdags. Hon k�pte en tonerkassett till sin laserskrivare och bad att f� den utan kartong s� att hon fick plats med den i sin rygga.
N�r hon kom ut fr�n butiken var hon t�rstig och hungrig. Hon promenerade till Stureplan d�r hon av en slump best�mde sig f�r Caf� Hedon, ett st�lle hon aldrig tidigare bes�kt eller ens h�rt talas om. Hon k�nde omedelbart igen advokat Nils Bjurman snett bakifr�n och tv�rv�nde i d�rren. Hon st�llde sig vid perspektivf�nstret mot trottoaren och str�ckte p� nacken s� att hon kunde iaktta sin f�rvaltare i skydd av en serveringsdisk.
�synen av Bjurman v�ckte inga dramatiska k�nslor hos Lisbeth Salander, varken ilska, hat eller r�dsla. F�r Lisbeths vidkommande skulle v�rlden utan tvekan vara en b�ttre plats utan honom, men han levde d�rf�r att hon hade beslutat att han var mer anv�ndbar f�r henne p� det viset. Hon flyttade blicken till mannen mitt emot Bjurman och vidgade �gonen n�r han reste sig. Klick.
Det var en synnerligen storvuxen man, minst tv� meter och v�lbyggd. Till och med exceptionellt v�lbyggd. Han hade ett vekt ansikte med kort ljusblond snagg, men gav p� det hela taget ett mycket potent intryck.
Lisbeth s�g den blonde j�tten b�ja sig fram och l�gm�lt s�ga n�gra ord till Bjurman, som nickade. De skakade hand och Lisbeth s�g att Bjurman snabbt drog tillbaka sin hand.
Vad �r du f�r en figur och vad har du med Bjurman att g�ra?
Lisbeth Salander promenerade snabbt en bit nedf�r gatan och st�llde sig vid entr�n till en tobaksaff�r. Hon betraktade en l�psedel d� blondinen kom ut fr�n Hedon och utan att se sig omkring sv�ngde v�nster. Han passerade mindre �n trettio centimeter fr�n Lisbeths ryggtavla. Hon gav honom femton meters f�rspr�ng innan hon f�ljde efter.
Det blev ingen l�ng promenad. Den blonde j�tten gick direkt ned i tunnelbanan vid Birger Jarlsgatan och k�pte biljett vid sp�rren. Han st�llde sig p� s�derg�ende perrong � vilket var det h�ll som Lisbeth i vilket fall skulle �t � och klev p� t�get mot Norsborg. Han klev av vid Slussen och bytte till gr�n linje mot Farsta men klev av redan vid Skanstull och promenerade till Blombergs kaf� p� G�tgatan.
Lisbeth Salander stannade utanf�r. Hon granskade eftert�nksamt den man som den blonde j�tten slog sig ned tillsammans med. Klick. Lisbeth konstaterade snabbt att n�got skumt var i g�rningen. Han var �verviktig med magert ansikte och en kraftig �lmage. H�ret var uppsatt i h�stsvans och han hade en blond mustasch. Han var kl�dd i svarta jeans och jeansjacka och boots med h�g klack. P� ovansidan av h�ger hand hade han en tatuering vars motiv Lisbeth inte kunde urskilja. Han hade en guldl�nk runt armleden och r�kte Lucky Strike. Blicken var stirrig som p� n�gon som var p�t�nd r�tt ofta. Lisbeth noterade ocks� att han hade en v�st under jeansjackan. Hon kunde inte se hela v�sten men f�rstod att han var en biker.
Den blonde j�tten best�llde ingenting. Han verkade f�rklara n�got. Mannen med jeansjackan nickade med j�mna mellanrum men tycktes inte bidra till konversationen. Lisbeth p�minde sig sj�lv att hon n�gon dag skulle g�ra slag i saken och k�pa en distansmikrofon.
Redan efter drygt fem minuter reste sig den blonde j�tten och l�mnade Blombergs kaf�. Lisbeth backade n�gra steg men han tittade inte ens �t hennes h�ll. Han promenerade fyrtio meter och sv�ngde uppf�r trapporna till Allhelgonagatan d�r han gick fram till en vit Volvo och �ppnade bild�rren. Han startade och sv�ngde f�rsiktigt ut p� gatan. Lisbeth hann precis uppfatta bilnumret innan han f�rsvann runt h�rnet i n�sta gatukorsning.
Lisbeth v�nde och skyndade tillbaka till Blombergs. Hon hade varit borta i mindre �n tre minuter men bordet var redan tomt. Hon sv�ngde runt och tittade upp och ned l�ngs trottoaren utan att se mannen med h�stsvansen. Sedan tittade hon tv�rs �ver gatan och s�g en skymt av honom precis d� han sk�t upp d�rren till McDonald�s.
Hon var tvungen att g� in f�r att uppt�cka honom igen. Han satt vid den bortre kanten i s�llskap med en annan man som var snarlikt kl�dd. Han hade sin v�st p� utsidan av jeansjackan. Lisbeth l�ste orden. SVAVELSJ� MC. Dekorationen var ett stiliserat mc-hjul som s�g ut som ett keltiskt kors med en yxa.
Lisbeth l�mnade restaurangen och stod obeslutsamt kvar p� G�tgatan i en minut innan hon b�rjade promenera norrut. Hon hade en k�nsla av att hela hennes inre varningssystem pl�tsligt g�tt upp i h�gsta beredskap.
Lisbeth stannade vid 7-Eleven och veckohandlade ett storpack Billys Pan Pizza, tre frysta fiskgrat�nger, tre baconpajer, ett kilo �pplen, tv� limpor, ett halvt kilo ost, mj�lk, kaffe, en limpa Marlboro Light och kv�llstidningarna. Hon tog Svartensgatan upp till Mosebacke och s�g sig noga omkring innan hon slog in portkoden till fastigheten p� Fiskargatan. Hon satte in en av baconpajerna i mikron och drack mj�lk direkt ur f�rpackningen. Hon startade kaffebryggaren och satte sig d�refter vid sin dator d�r hon klickade upp Asphyxia 1.3 och loggade in p� den speglade kopian av advokat Bjurmans h�rddisk. Hon tillbringade den kommande halvtimmen med att noga g� igenom inneh�llet i hans dator.
Hon hittade absolut inget av intresse. Bjurman tycktes s�llan anv�nda e-post och hon hittade bara ett dussin korta personliga mail till eller fr�n bekanta. Inget av mailen hade n�gon anknytning till Lisbeth Salander.
Hon hittade en nytillkommen mapp med h�rdporrbilder som antydde att han fortfarande hade intresse av kvinnor som f�rnedrades i sadistiska sammanhang. Tekniskt sett utgjorde det ingen �vertr�delse av hennes regel att han inte fick umg�s med kvinnor.
Hon knackade upp mappen med dokument om Bjurmans uppdrag som Lisbeth Salanders f�rvaltare och l�ste noga varje m�nadsrapport. De korresponderade utan avvikelser med de kopior som hon instruerat honom att fortl�pande maila till en av hennes m�nga hotmailadresser.
Allting helt normalt.
M�jligen en liten avvikelse � D� hon �ppnade Words dokumentinformation om de olika m�nadsrapporterna kunde hon konstatera att han brukade skapa dokumenten n�gon av de f�rsta dagarna i varje m�nad, att han �gnade varje rapport i genomsnitt fyra timmars redigeringstid och s�nde den till �verf�rmyndarn�mnden punktligt den 20:e varje m�nad. De befann sig nu i mitten av mars och han hade �nnu inte p�b�rjat arbetet med den innevarande m�nadens rapport. Slarv? Sent ute? Upptagen med annat? N�got fuffens p� g�ng? En rynka bildades i Lisbeth Salanders panna.
Hon st�ngde av datorn och satte sig i f�nstersmygen och �ppnade cigarettetuiet hon f�tt av Mimmi. Hon t�nde en cigarett och tittade ut i m�rkret. Hon hade slarvat med att h�lla koll p� Bjurman. Han �r hal som en �l.
Hon k�nde en stor oro. F�rst Kalle J�vla Blomkvist, sedan namnet Zala och nu Nils J�vla Gubbslemmet Bjurman tillsammans med en anabolstinn alfahane med kontakter i en outlawklubb. Inom loppet av n�gra dygn hade flera st�rningar uppst�tt i den ordnade tillvaro som Lisbeth Salander f�rs�kte skapa omkring sig.
Klockan halv tre samma natt satte Lisbeth Salander nyckeln i portl�set i den fastighet p� Upplandsgatan n�ra Odenplan d�r advokat Nils Bjurman bodde. Hon stannade utanf�r hans d�rr, �ppnade f�rsiktigt brevinkastet och sk�t ned en extremt ljudk�nslig mikrofon som hon inhandlat p� Counterspy Shop i Mayfair i London. Hon hade aldrig h�rt talas om Ebbe Carlsson, men det var samma butik d�r han k�pt den fam�sa avlyssningsutrustning som i slutet av 1980-talet f�ranledde Sveriges justitieminister att hastigt avg�. Lisbeth placerade �ronsn�ckan p� plats och justerade volymen.
Hon h�rde ett dovt brummande fr�n ett kylsk�p och skarpa tickanden fr�n �tminstone tv� klockor, varav den ena var en v�ggklocka i vardagsrummet till v�nster om entr�d�rren. Hon justerade volymen och lyssnade utan att andas. Hon h�rde alla m�jliga knakanden och brus fr�n fastigheten men inget ljud av m�nsklig aktivitet. Det tog henne en minut att uppfatta och s�rskilja de svaga ljuden av tunga regelbundna andetag.
Nils Bjurman sov.
Hon drog upp mikrofonen och stoppade den i skinnjackans innerficka. Hon var kl�dd i m�rka jeans och hade gymnastikskor med r�gummisula. Hon satte ljudl�st i nyckeln i l�set och sk�t upp d�rren en aning. Innan hon �ppnade helt plockade hon fram en elpistol fr�n jackans ytterficka. Hon hade inte tagit n�got annat vapen med sig. Hon ans�g sig inte beh�va ytterligare f�rst�rkning f�r att kunna hantera Bjurman.
Hon klev in i hallen, st�ngde ytterd�rren och tassade p� ljudl�sa f�tter mot den inre hallen vid hans sovrum. Hon tv�rstannade d� hon s�g ljuset fr�n en t�nd lampa, men vid det laget kunde hon redan h�ra hans snarkningar. Hon sm�g strax vidare in i hans sovrum. Han hade en t�nd lampa i f�nstret. Vad �r det f�r fel, Bjurman? Lite m�rkr�dd?
Hon st�llde sig bredvid hans s�ng och betraktade honom i flera minuter. Han hade �ldrats och verkade ov�rdad. Det luktade i rummet p� ett s�tt som antydde att han inte sk�tte sin hygien.
Hon k�nde inte ett uns av medlidande. Under en sekund blixtrade en antydan till skoningsl�st hat i hennes �gon. Hon noterade ett glas p� nattduksbordet och b�jde sig fram och sniffade. Sprit.
Till sist l�mnade hon sovrummet. Hon gjorde en kort tur genom k�ket, hittade inget anm�rkningsv�rt, fortsatte genom vardagsrummet och stannade vid d�rren till arbetsrummet. Hon stack ned handen i jackfickan och plockade upp ett dussin sm� kn�ckebr�dsbitar som hon f�rsiktigt placerade i dunklet p� parkettgolvet. Om n�gon sm�g genom vardagsrummet skulle knastret f�rvarna henne.
Hon satte sig bakom advokat Nils Bjurmans arbetsbord och placerade elpistolen l�tt tillg�nglig framf�r sig. Hon b�rjade metodiskt s�ka igenom l�dorna och gick igenom korrespondens med Bjurmans privata banktillgodohavanden och ekonomiska uppst�llningar. Hon noterade att han hade blivit slarvigare och mer sporadisk i sina uppdateringar, men hittade inget av intresse.
Den understa skrivbordsl�dan var l�st. Lisbeth Salander rynkade �gonbrynen. Vid hennes bes�k ett �r tidigare hade alla l�dor varit ol�sta. Hennes blick blev ofokuserad medan hon visualiserade bilden av l�dans inneh�ll. Den hade inneh�llit en kamera, ett teleobjektiv, en liten Olympus fickbandspelare, ett l�derbundet fotoalbum och en liten ask med halsband, smycken och en guldring med inskription Tilda och Jacob Bjurman � 23 april 1951. Lisbeth k�nde till att det var hans f�r�ldrars namn och att b�gge var avlidna. Hon antog att det var en vigselring som bevarades som minne.
Allts�, han l�ser in s�dant som han uppfattar som v�rdefullt.
Hon �vergick till att granska jalusisk�pet bakom skrivbordet och plockade fram de tv� p�rmar som inneh�ll hans uppdrag som hennes f�rvaltare. Under femton minuter bl�ddrade hon noggrant igenom papper f�r papper. Rapporterna var oklanderliga och antydde att Lisbeth Salander var en sn�ll och sk�tsam flicka. Fyra m�nader tidigare hade han lagt in ett antagande att hon i hans �gon framstod s� rationell och kompetent att det fanns orsak att vid n�stkommande �rs �versyn ta upp en diskussion om det verkligen fanns giltiga sk�l till f�rvaltarskapet. Det var elegant formulerat och utgjorde den f�rsta byggstenen i upph�vandet av hennes omyndighetsf�rklaring.
P�rmen inneh�ll �ven handskrivna minnesanteckningar som visade att Bjurman kontaktats av en Ulrika von Liebenstaahl vid �verf�rmyndarn�mnden f�r ett allm�nt samtal om Lisbeths allm�ntillst�nd. Orden �n�dv�ndigt med psykiatrisk utv�rdering� fanns understrukna.
Lisbeth putade med l�pparna och st�llde tillbaka p�rmarna och s�g sig omkring.
Ytligt sett kunde hon inte hitta n�got att anm�rka p�. Bjurman tycktes sk�ta sig helt i enlighet med hennes instruktioner. Hon bet sig i underl�ppen. Det k�ndes i alla fall som om n�got var p� tok.
Hon hade rest sig fr�n stolen och var p� v�g att sl�cka skrivbordslampan n�r hon hejdade sig. Hon plockade fram p�rmarna igen och �gnade igenom dem p� nytt. F�rbryllad.
P�rmarna borde ha inneh�llit mer. Ett �r tidigare hade det funnits en summering av hennes utveckling sedan barndomen fr�n �verf�rmyndarn�mnden. Den saknades. Varf�r skulle Bjurman plocka ut papper fr�n en aktiv dokumentation? Hon rynkade �gonbrynen. Hon kunde inte komma p� n�gon riktigt bra orsak. S�vida han inte samlade ytterligare dokumentation p� n�gon annan plats. Hon l�t blicken svepa �ver jalusihyllan och den understa skrivbordsl�dan.
Hon hade ingen dyrk med sig och tassade ist�llet tillbaka till Bjurmans sovrum och fiskade upp hans nyckelknippa fr�n kavajen som h�ngde �ver en herrbetj�nt i tr�. Samma f�rem�l som ett �r tidigare fanns i l�dan. Men samlingen hade kompletterats med en platt kartong vars omslagsbild visade en Colt 45 Magnum.
Hon t�nkte igenom den research om Bjurman som hon gjort n�stan tv� �r tidigare. Han �gnade sig �t skytte och var medlem i en skytteklubb. Enligt det offentliga vapenregistret hade han en licens f�r en Colt 45 Magnum.
Hon kom motvilligt till slutsatsen att det inte var onaturligt att han h�ll l�dan l�st.
Hon gillade inte l�get men hon kunde inte hitta n�gon omedelbar f�rev�ndning att v�cka Bjurman och sp�a skiten ur honom.
Mia Bergman vaknade halv sju. Hon h�rde morgon-TV p� l�g volym fr�n vardagsrummet och k�nde doften av nybryggt kaffe. Hon h�rde ocks� knattrandet av tangenter fr�n Dag Svenssons iBook. Hon log.
Hon hade inte sett Dag arbeta s� h�rt p� en story tidigare.
Hon undrade om det var r�tt �gonblick att st�ra hans koncentrationsf�rm�ga. Hennes mens var tre veckor f�rsenad. Hon var inte s�ker och hade inte gjort n�got graviditetstest �nnu.
Hon undrade om det var dags.
Hon var snart 30 �r. Om mindre �n en m�nad skulle hon disputera. Doktor Bergman. Hon log igen och beslutade att inte s�ga n�got till Dag innan hon sj�lv var s�ker och m�jligen v�nta till dess att han var klar med sin bok och hon satt p� disputationsfesten.
Hon drog sig i tio minuter innan hon klev upp och gick ut i vardagsrummet med ett lakan runt kroppen. Han tittade upp.
�Klockan �r inte sju �n�, sa hon.
�Blomkvist �r kaxig igen�, svarade han.
�Har han varit stygg mot dig? R�tt �t dig. Du gillar honom, va?�
Dag Svensson lutade sig bak�t i vardagsrumssoffan och m�tte hennes blick. Efter en stund nickade han.
�
�Aha. Och vad sa du?�
�Att jag inte visste. Jag har flummat runt som frilans i s� m�nga �r nu. Jag skulle vilja ha n�got stadigare.�
�
Han nickade.
�Micke har sonderat terr�ngen och fr�gade om jag skulle vara intresserad av halvtid. Samma kontrakt som Henry Cortez och Lottie Karim g�r p�. Jag f�r ett skrivbord och en basinkomst fr�n
�Vill du det?�
�Om de kommer med ett konkret erbjudande kommer jag att s�ga ja.�
�Okej, men klockan �r fortfarande inte sju �n och det �r l�rdag.�
��sch. Jag t�nkte bara pilla lite med texten.�
�Jag tycker att du ska komma tillbaka till s�ngen och pilla med n�got annat.�
Hon log mot honom och vek upp en flik av lakanet. Han satte datorn i vilol�ge.
Lisbeth Salander �gnade en stor del av de n�rmast f�ljande dygnen �t research framf�r sin PowerBook. S�kandet spretade �t en m�ngd olika h�ll och hon var inte alltid p� det klara med exakt vad hon s�kte.
En del av faktasamlandet var enkelt. Fr�n Mediaarkivet sammanst�llde hon en �versikt av Svavelsj� MC:s historik. Klubben d�k f�rst upp i tidningsnotiserna 1991 under namnet T�lje Hog Riders i samband med att polisen gjorde ett tillslag mot klubbhuset, vid denna tid bel�get i ett nedlagt skolhus utanf�r S�dert�lje. Tillslaget hade f�ranletts av att oroliga grannar larmat om skottlossning vid gamla skolan; polisen ryckte ut med stor insatsstyrka och avbr�t en synnerligen �lstinn fest som urartat till en skyttet�vling med en AK4 som sedan visade sig ha stulits i b�rjan av 1980-talet fr�n det nedlagda regementet I 20 i V�sterbotten.
Svavelsj� MC hade enligt en kartl�ggning i en kv�llstidning sex eller sju medlemmar och ett dussintal hangarounds. Samtliga fullv�rdiga medlemmar hade vid n�got tillf�lle straffats f�r brott, huvudsakligen p� t�mligen amat�rm�ssig men stundom v�ldsam niv�. Tv� personer i klubben stack ut fr�n m�ngden. Ledare f�r Svavelsj� MC var en Carl-Magnus �Magge� Lundin som portr�tterades i Aftonbladets n�tupplaga i samband med att polisen �r 2001 gjorde ett tillslag i klubblokalen. Lundin var d�md vid fem tillf�llen i slutet av 1980-talet och b�rjan av 1990-talet. Tre av r�tteg�ngarna hade handlat om st�lder, h�leri och narkotikaf�rseelser. En av domarna handlade om gr�vre brottslighet, d�ribland en grov misshandel som gett arton m�nader. Lundin hade frigivits 1995 och kort d�refter avancerat till posten som president f�r T�lje Hog Riders, som nu allts� kallade sig Svavelsj� MC.
Klubbens nummer tv� var enligt polisens g�ngenhet en Sonny Nieminen, 37 �r, som f�rekom i inte mindre �n tjugotre avsnitt i straffregistret. Han hade inlett sin karri�r som 16-�ring d� han d�mdes till skyddstillsyn och v�rd enligt socialtj�nstlagen f�r misshandel och st�ld. Under de kommande tio �ren hade Sonny Nieminen d�mts f�r fem fall av st�ld, ett fall av grov st�ld, tv� fall av olaga hot, tv� narkotikabrott, utpressning, v�ld mot tj�nsteman, tv� fall av olaga vapen och ett fall av grovt olaga vapen, rattonykterhet och inte mindre �n sex fall av misshandel. Han hade d�mts enligt en f�r Lisbeth Salander obegriplig skala till skyddstillsyn, b�ter och upprepade v�ndor p� en eller tv� m�nader i f�ngelse till dess att han 1989 pl�tsligt d�mts till tio m�naders f�ngelse f�r grov misshandel och r�n. Han var ute n�gra m�nader senare och h�ll sig i skinnet fram till oktober 1990 d� han under ett krogbes�k i S�dert�lje hamnade i ett slagsm�l som slutade med dr�p och ett sex�rigt f�ngelsestraff. Nieminen hade kommit ut igen 1995, numera som Magge Lundins n�rmaste v�n.
1996 hade han gripits f�r delaktighet i ett v�pnat r�n mot en v�rdetransport. Han hade inte sj�lv deltagit i r�net men f�rsett tre unga m�n med de vapen som beh�vts f�r uppgiften. Det blev den andra st�rre voltan. Han d�mdes till fyra �rs f�ngelse och sl�pptes 1999. D�refter hade Nieminen mirakul�st nog undvikit att gripas av polisen f�r ytterligare brott. Enligt en tidningsartikel fr�n 2001, d�r Nieminen inte namngavs men d�r bakgrunden var s� detaljerad att det inte var s�rskilt sv�rt att r�kna ut vem som �syftades, var han misst�nkt f�r delaktighet i �tminstone ett mord p� en medlem i en konkurrerande outlawklubb.
Lisbeth best�llde fram passfoton p� Nieminen och Lundin. Nieminen hade ett bildsk�nt ansikte med m�rkt lockigt h�r och farliga �gon. Magge Lundin s�g ut som en komplett idiot. Hon hade inga sv�righeter att identifiera Lundin som den man som tr�ffat den blonde j�tten p� Blombergs konditori och Nieminen som den man som v�ntat p� McDonald�s.
Via bilregistret sp�rade hon �garen till den vita Volvo som den blonde j�tten hade k�rt iv�g med. Det visade sig vara biluthyrningsfirman Auto-Expert i Eskilstuna. Hon lyfte telefonluren och fick prata med en Refik Alba p� f�retaget i fr�ga.
�Mitt namn �r Gunilla Hansson. Min hund blev i g�r p�k�rd av en person som smet. Skitst�veln k�rde en bil vars registreringsnummer visar att den hyrts fr�n er. Det var en vit Volvo.�
Hon l�mnade registreringsnumret.
�Jag beklagar.�
�Jag vill ha mer �n s�. Jag vill ha namnet p� skitst�veln s� att jag kan skicka ers�ttningskrav.�
�Har du polisanm�lt saken?�
�Nej, jag vill g�ra upp i godo.�
�Jag beklagar, men jag kan inte l�mna ut namn p� v�ra kunder om det inte finns en polisanm�lan.�
Lisbeth Salanders r�st m�rknade. Hon undrade om det var god f�retagssed att tvinga henne att polisanm�la f�retagets kunder ist�llet f�r att g�ra upp i godo. Refik Alba beklagade igen och sa att han dessv�rre inte kunde g�ra n�got �t saken. Hon argumenterade i ytterligare ett par minuter men fick inte fram n�got namn p� den blonde j�tten.
Namnet Zala var ytterligare en �terv�ndsgr�nd. Med tv� avbrott f�r Billys Pan Pizza tillbringade Lisbeth Salander merparten av ett dygn vid datorn. Hennes enda s�llskap var en 1,5- literflaska Coca-Cola.
Hon hittade hundratals m�nniskor med namnet Zala � allt fr�n en italiensk elitidrottare till en tons�ttare i Argentina. Hon hittade inget av det hon s�kte.
Hon provade namnet Zalachenko men hittade inget av v�rde.
Frustrerad vacklade hon slutligen in i sitt sovrum och sov tolv timmar i str�ck. N�r hon vaknade var klockan elva p� f�rmiddagen. Hon satte p� kaffebryggaren och tappade upp ett bad i jacuzzin. Hon h�llde p� badskum och bar in kaffe och sm�rg�sar och �t frukost i badet. Hon �nskade pl�tsligt att hon hade haft s�llskap av Mimmi. Men hon hade �nnu inte ens avsl�jat var hon bodde.
Vid tolvtiden klev hon upp ur badet, frotterade sig och satte p� en morgonrock. Hon satte p� datorn igen.
Namnen Dag Svensson och Mia Bergman gav b�ttre utdelning. Via Googles s�kmotor kunde hon snabbt s�tta ihop en kortfattad summering av vad de hade gjort under de f�reg�ende �ren. Hon laddade ned kopior av n�gra av Dags artiklar och hittade en bildbyline av honom. Utan st�rre f�rv�ning konstaterade hon att det var den man hon sett i s�llskap med Mikael Blomkvist p� Kvarnen n�gra kv�llar tidigare. Namnet hade f�tt ett ansikte och vice versa.
Hon hittade flera texter om eller av Mia Bergman. N�gra �r tidigare hade hon v�ckt uppm�rksamhet med en rapport om s�rbehandling av m�n och kvinnor i domstolar. Denna hade f�ranlett b�de ett antal ledarstick och inl�gg p� olika kvinnoorganisationers debattsidor; Mia Bergman hade sj�lv bidragit med flera av de sistn�mnda inl�ggen. Lisbeth Salander l�ste uppm�rksamt. Vissa feminister ans�g att Bergmans slutsatser var viktiga, medan andra kritiserade henne f�r att �sprida borgerliga illusioner�. Exakt vari de borgerliga illusionerna bestod framgick dock inte.
Vid tv�tiden p� eftermiddagen gick hon in i Asphyxia 1.3, men ist�llet f�r MikBlom/laptop valde hon MikBlom/office, Mikael Blomkvists bordsdator p�
F�r att kunna g� in i andra datorer p�
Det m�ste g�ras f�rsiktigt. Under den kommande timmen hackade sig Lisbeth Salander f�rsiktigt fr�n dator till dator och lagrade hem e-post fr�n Erika Berger, Christer Malm och en f�r henne obekant medarbetare vid namn Malin Eriksson. Till sist hittade hon Dag Svenssons bordsdator, enligt systeminformationen en �ldre Macintosh PowerPC med bara 750 megabytes h�rddisk, allts� en �verbliven burk som med stor sannolikhet bara anv�ndes som ordbehandlare av tillf�lliga medarbetare. Den var uppkopplad, vilket betydde att Dag Svensson i det �gonblicket satt p�
Den blonde j�tten var missn�jd och k�nde sig obehaglig till mods. Han hade precis h�mtat 203 000 kronor i kontanter, vilket var ov�ntat mycket f�r de tre kilo metamfetamin som han levererat till Magge Lundin i slutet av januari. Det var ocks� en god f�rtj�nst f�r n�gra timmars praktiskt arbete � att h�mta amfetaminet fr�n kuriren, f�rvara det en stund och leverera till Magge Lundin och d�refter inkassera femtio procent av profiten. Det r�dde ingen tvekan om att Svavelsj� MC kunde oms�tta den summan varje m�nad, och Magge Lundins g�ng var bara en av tre liknande operationer � de �vriga tv� fanns i G�teborgs- respektive Malm�trakten. Tillsammans kunde g�ngen ta in mer �n en halv miljon kronor i ren vinst varje m�nad.
�nd� k�nde han sig s� obehaglig till mods att han k�rde in till v�gkanten och parkerade och st�ngde av motorn. Han hade inte sovit p� drygt trettio timmar och k�nde sig dimmig. Han �ppnade d�rren och str�ckte p� benen och urinerade vid v�gkanten. Det var kyligt och stj�rnklart. Han stod vid ett f�lt inte l�ngt fr�n J�rna.
Konflikten var n�rmast ideologisk till sin natur. Tillg�ngen p� metamfetamin var o�ndligt mindre �n fyrtio mil fr�n Stockholm. Efterfr�gan p� den svenska marknaden var odiskutabelt stor. Resten var en fr�ga om logistik � hur transportera den efterfr�gade produkten fr�n punkt A till punkt B eller n�rmare best�mt fr�n ett k�llarkontor i Tallinn till Frihamnen i Stockholm?
Detta st�ndigt �terkommande problem � hur b�ra sig �t f�r att garantera en regelbunden transport fr�n Estland till Sverige? Det var k�rnpunkten och den verkligt svaga l�nken eftersom allt de hade efter flera �rs anstr�ngningar var st�ndiga improvisationer och tillf�lliga l�sningar.
Problemet var att det alltf�r ofta den senaste tiden uppst�tt gnissel. Den blonde j�tten var stolt �ver sin organisationsf�rm�ga. Under loppet av n�gra �r hade han skapat ett v�loljat maskineri av kontakter som odlats med avv�gda portioner morot och piska. Det var han som hade gjort fotarbetet, identifierat partners, f�rhandlat fram �verenskommelser och sett till att leveranserna hamnat p� r�tt plats.
Moroten var det incitament underleverant�rer som Magge Lundin erbj�ds � en god och rimligt riskfri profit. Systemet var oklanderligt. Magge Lundin beh�vde inte lyfta ett finger f�r att f� varorna levererade till sig � inga kr�ngliga uppk�psresor eller p�tvungna f�rhandlingar med personer som kunde vara allt fr�n narkotikapoliser till ryska maffian och som lika g�rna kunde bl�sa honom p� allting. Lundin visste att den blonde j�tten levererade och d�refter inkasserade sina femtio procent.
Piskan beh�vdes d� det allt oftare den senaste tiden hade tillst�tt komplikationer. En l�smynt gatulangare som hade f�tt p� tok f�r stor insyn i varukedjan hade s� n�r implicerat Svavelsj� MC. Den blonde hade varit tvungen att gripa in och bestraffa.
Den blonde j�tten var bra p� att bestraffa.
Han suckade.
Han k�nde att hela verksamheten h�ll p� att bli alltf�r sv�r att �verblicka. Verksamheten var helt enkelt f�r m�ngsidig.
Han t�nde en cigarett och str�ckte p� benen vid v�gkanten.
Metamfetaminet var en utm�rkt, diskret och hanterbar inkomstk�lla � stor profit mot sm� risker. Vapenaff�rerna var i viss m�n ber�ttigade om de okloka sidosp�ren kunde identifieras och undvikas. Med tanke p� risken var det helt enkelt inte ekonomiskt f�rsvarbart att leverera tv� handeldvapen f�r n�gra tusenlappar till ett par korkade snorungar som t�nkte r�na kiosken i grannhuset.
Enstaka fall av industrispionage eller smuggling av elektroniska komponenter �sterut � �ven om marknaden hade avtagit dramatiskt p� senare �r � hade ett visst ber�ttigande.
D�remot var horor fr�n Baltikum helt of�rsvarbara ur ekonomisk synvinkel. Hororna var sm�pengar och egentligen bara en komplikation som n�r som helst kunde ge upphov till hycklande skriverier i massmedia och debatter i den besynnerliga politiska enhet som kallades f�r den svenska riksdagen och vars spelregler i den blonde j�ttens �gon i b�sta fall var oklara. F�rdelen med hororna var att de var i det n�rmaste juridiskt riskfria. Alla gillar en hora � �klagare, domare, snutj�vlar och en och annan riksdagsman. Ingen skulle gr�va alltf�r djupt f�r att st�vja verksamheten.
Inte ens en d�d hora skulle n�dv�ndigtvis orsaka politiska f�rvecklingar. Om polisen kunde gripa en uppenbart misst�nkt inom loppet av n�gra timmar och den misst�nkte fortfarande hade blodst�nk p� sina kl�der s� skulle det naturligtvis resultera i en f�llande dom och n�gra �rs f�ngelse eller v�rd p� n�gon obskyr anstalt. Men om n�gon misst�nkt inte hittats inom fyrtio�tta timmar visste den blonde av erfarenhet att polisen snart skulle f� viktigare ting att utreda.
Men den blonde j�tten gillade inte hortraden. Han gillade inte hororna med sina spacklade ansikten och g�lla fylleskratt. De var orena. De var humankapital av det slag som kostade lika mycket som de inbringade. Och eftersom det handlade om humankapital fanns alltid risken att n�gon av hororna skulle bli tokig och f� f�r sig att de kunde hoppa av eller b�rja sladdra till polisen eller till journalister eller andra utomst�ende. D�rmed skulle han tvingas rycka in och bestraffa. Och om avsl�jandet var tillr�ckligt tydligt skulle kedjan av �klagare och poliser tvingas agera � annars skulle det bli ett j�vla liv i den d�r f�rbannade riksdagen. Hortraden var strul.
Br�derna Atho och Harry Ranta var typexempel p� strul. De var tv� onyttiga parasiter som hade f�tt p� tok f�r mycket insyn i verksamheten. Helst av allt hade han velat vira in dem i en k�tting och dumpa dem i hamnen. Ist�llet hade han k�rt dem till Estlandsf�rjan och t�lmodigt v�ntat medan de bordade fartyget. Semestern f�ranleddes av att en j�vla journalist hade b�rjat snoka i deras aff�rer och det hade beslutats att de skulle vara osynliga till dess att saken hade bl�st �ver.
Han suckade igen.
Framf�r allt gillade inte den blonde j�tten sidosp�r som Lisbeth Salander. Hon var helt ointressant f�r hans vidkommande. Hon utgjorde ingen som helst profit.
Han gillade inte advokat Nils Bjurman och kunde inte begripa varf�r man beslutat att g�ra honom till viljes. Men nu var bollen i rullning. Order hade utg�tt, uppdraget hade lagts ut p� entreprenad hos Svavelsj� MC.
Men han gillade inte alls l�get. Han hade onda aningar.
Han h�jde blicken och tittade ut �ver det m�rka f�ltet och kastade cigarettfimpen i diket. Helt pl�tsligt skymtade han r�relse i �gonvr�n och fr�s. Han fokuserade blicken. Det fanns ingen belysning utom en svag m�nsk�ra men han kunde i alla fall tydligt urskilja konturerna av en svart skepnad som kr�p mot honom ungef�r trettio meter fr�n v�gen. Varelsen r�rde sig l�ngsamt och gjorde sm� korta pauser.
Den blonde j�tten k�nde pl�tsligt kallsvett i pannan.
Han hatade varelsen p� f�ltet.
I mer �n en minut stod han n�stan paralyserad och stirrade f�rh�xad p� skepnadens l�ngsamma men m�lmedvetna framryckning. N�r varelsen var s� n�ra att han kunde se �gon glimma i m�rkret tv�rv�nde han och sprang tillbaka till bilen. Han slet upp d�rren och fumlade med nycklarna. Han k�nde paniken v�xa till dess att han �ntligen fick ig�ng motorn och slog p� helljuset. Varelsen hade kommit upp p� v�gen och den blonde j�tten kunde �ntligen urskilja detaljer i skenet fr�n billyktorna. Det s�g ut som en enorm stingrocka som hasade sig fram�t. Den hade en gadd som en skorpion.
En sak var helt klar. Varelsen kom inte fr�n denna v�rlden. Det var ett monster som kommit upp ur underjorden.
Han fick in en v�xel och rivstartade. N�r bilen passerade s�g han att varelsen gjorde ett utfall men inte n�dde fram till bilen. F�rst flera kilometer senare slutade han skaka.
Lisbeth �gnade natten �t att utforska den research som Dag Svensson och
Erika Berger skickade en fr�ga till Mikael Blomkvist om hur konfrontationerna fortl�pte; han svarade kortfattat att de hade problem att hitta mannen fr�n Tjekan. Hon tolkade detta som att en av de personer som skulle h�ngas ut i reportaget arbetade p� S�kerhetspolisen. Malin Eriksson skickade en summering av en sidoresearch till Dag Svensson med kopia till Mikael Blomkvist och Erika Berger. B�de Svensson och Blomkvist svarade med kommentarer och f�rslag till kompletteringar. Mikael och Dag utbytte e-post n�gra g�nger varje dygn. Dag Svensson redogjorde f�r en konfrontation han haft med en journalist vid namn Per-�ke Sandstr�m.
Fr�n Dag Svenssons e-post kunde hon ocks� konstatera att han kommunicerade med en person vid namn Gulbrandsen p� en yahoo-adress. Det tog en stund innan hon f�rstod att Gulbrandsen m�ste vara polis och att meningsutbytet p�gick off the record, via en icke offentlig adress ist�llet f�r Gulbrandsens polisadress. Gulbrandsen var f�ljaktligen en k�lla.
Mappen med namnet <Zala> var frustrerande kortfattad och inneh�ll endast tre Worddokument. Det l�ngsta av dessa dokument, 128 kB, hade dokumentnamnet [Irina P] och inneh�ll en fragmentarisk skildring av en prostituerad kvinnas liv. Det framgick att hon var d�d. Lisbeth l�ste med uppm�rksamhet Dag Svenssons summering av obduktionsprotokollet.
S� vitt Lisbeth kunde f�rst� hade Irina P. utsatts f�r s� exceptionellt grovt �verv�ld att tre av de skador hon tillfogats var d�dande var f�r sig.
Lisbeth k�nde igen en formulering i texten som var ett ordagrant citat fr�n Mia Bergmans avhandling. I avhandlingen handlade det om en kvinna med namnet Tamara. Lisbeth utgick fr�n att Irina P. och Tamara var samma person och l�ste med stor uppm�rksamhet intervjuavsnittet i avhandlingen.
Det andra dokumentet hade namnet [Sandstr�m] och var betydligt kortare. Det inneh�ll samma summering som Dag Svensson hade mailat till Blomkvist och som visade att en journalist vid namn Per-�ke Sandstr�m var en av de torskar som utnyttjat en flicka fr�n Baltikum, men att han ocks� sprungit �renden �t sexmaffian och att han f�tt ers�ttning i form av droger eller sex. Lisbeth fascinerades av att Sandstr�m vid sidan av sin produktion av f�retagstidningar ocks� hade skrivit flera frilansartiklar i en dagstidning d�r han indignerat f�rd�mde sexhandeln och bland annat avsl�jat att en icke namngiven svensk aff�rsman hade gjort ett bes�k p� en bordell i Tallinn.
Namnet Zala n�mndes inte i vare sig dokumentet [Sandstr�m] eller [Irina P] men Lisbeth drog slutsatsen att eftersom b�gge dokumenten l�g i en mapp med dokumentnamnet <Zala> s� m�ste det existera en koppling. Det tredje och sista dokumentet i mappen var dock d�pt till [Zala]. Det var kortfattat och uppst�llt i punktform.
Enligt Dag Svensson hade namnet Zala figurerat vid nio tillf�llen i samband med narkotika, vapen eller prostitution sedan mitten av 1990-talet. Ingen tycktes veta vem Zala var men olika k�llor hade angett honom som jugoslav, polack eller eventuellt tjeck. Alla uppgifter var andrahandsk�llor; ingen av de personer som Dag Svensson diskuterat med tycktes n�gonsin ha tr�ffat Zala.
Dag Svensson hade utf�rligt diskuterat Zala med k�lla G (Gulbrandsen?) och framf�rt teorin att Zala kunde vara ansvarig f�r mordet p� Irina P. Det framgick inte vad k�lla G ans�g om teorin, men d�remot att Zala ett �r tidigare hade varit f�rem�l f�r en diskussionspunkt under ett m�te med �s�rskilda utredningsgruppen om organiserad brottslighet�. Namnet hade dykt upp s� m�nga g�nger att polisen hade b�rjat st�lla fr�gor och f�rs�kt bilda sig en uppfattning om huruvida Zala existerade eller inte.
S� vitt Dag Svensson kunnat utr�na hade namnet Zala dykt upp f�r f�rsta g�ngen i samband med ett r�n mot en v�rdetransport i �rkelljunga 1996. R�narna hade kommit �ver 3,3 miljoner kronor men klantat sig s� dramatiskt att polisen redan efter ett dygn hade kunnat identifiera och gripa ligan. Efter ytterligare ett dygn hade �nnu en person gripits. Det var yrkesf�rbrytaren Sonny Nieminen, medlem i Svavelsj� MC, som enligt uppgift hade tillhandah�llit de vapen som anv�nts vid r�net och senare d�mdes f�r detta till ett fyra�rigt f�ngelsestraff.
Inom en vecka efter v�rdetransportr�net 1996 hade ytterligare tre personer h�ktats f�r delaktighet i r�net. H�rvan omfattade d�rmed �tta personer varav sju styvnackat hade v�grat prata med polisen. Den �ttonde, en blott 19-�rig pojke vid namn Birger Nordman, hade brutit samman och babblat sig genom polisf�rh�ren. R�tteg�ngen blev en promenadseger f�r �klagaren, vilket resulterade i (misst�nkte Dag Svenssons polisk�lla) att Birger Nordman tv� �r senare hittades nedgr�vd i ett sandtag i V�rmland efter att ha avvikit fr�n en permission.
Enligt k�lla G misst�nkte polisen att Sonny Nieminen hade varit huvudman bakom hela ligan. Det misst�nktes �ven att Nordman hade d�dats p� uppdrag av Sonny Nieminen, men n�gon dokumentation existerade inte. Nieminen betraktades dock som synnerligen farlig och h�nsynsl�s. P� k�ken hade Nieminen dykt upp i samband med Ariska Br�draskapet, en nazistisk f�ngelseorganisation som i sin tur hade koppling till Br�draskapet Wolfpack och vidare till b�de outlawklubbar i MC-v�rlden och till diverse v�ldsamma nazistiska pappskalleorganisationer som Svenska Motst�ndsr�relsen och liknande.
Det som intresserade Lisbeth Salander var dock n�got helt annat. En av de uppgifter framlidne r�naren Birger Nordman hade l�mnat under polisf�rh�ren var p�st�endet att de vapen som anv�nts vid r�net hade kommit fr�n Nieminen, som i sin tur f�tt dem fr�n en f�r Nordman obekant jugoslav vid namn �Sala�.
Dag Svensson hade dragit slutsatsen att det handlade om en doldis i den kriminella milj�n. Eftersom ingen passande person med namnet Zala f�rekom i folkbokf�ringen gissade Dag att namnet var ett smeknamn, men att det ocks� kunde handla om en s�rdeles f�rslagen bov som medvetet upptr�dde under falskt namn.
Den sista punkten inneh�ll en kort redog�relse f�r journalisten Sandstr�ms uppgifter om Zala. Vilket inte var s�rskilt mycket. Enligt Dag Svensson hade Sandstr�m vid ett tillf�lle pratat p� telefon med en person med detta namn. Av anteckningarna framgick inte vad samtalet hade handlat om.
Vid fyratiden p� morgonen st�ngde Salander sin PowerBook och satte sig i f�nstersmygen och tittade ut mot Saltsj�n. Hon satt stilla i tv� timmar och r�kte eftert�nksamt den ena cigaretten efter den andra. Hon var tvungen att fatta en del strategiska beslut och hon var tvungen att g�ra en konsekvensanalys.
Hon ins�g att hon m�ste sp�ra Zala och en g�ng f�r alla avsluta deras mellanhavanden.
P� l�rdagskv�llen veckan f�re p�sk bes�kte Mikael Blomkvist en gammal flickv�n p� Slipgatan vid Hornstull. Han hade f�r ovanlighetens skull tackat ja till en inbjudan till en fest. Hon var numera gift och inte det minsta intresserad av intimt umg�nge med Mikael, men hon arbetade inom media och de brukade heja p� varandra d� de emellan�t st�tte ihop. Hon hade precis skrivit f�rdigt en bok som hade varit i vardande i minst tio �r och som handlade om n�got s� m�rkligt som kvinnosynen inom massmedia. Mikael hade vid ett tillf�lle bidragit med material till boken, vilket var orsaken till att han blivit inbjuden.
Mikaels roll hade enkelt best�tt i att g�ra research p� en enkel fr�ga. Han hade plockat fram de j�mst�lldhetsplaner som TT, Dagens Nyheter, Rapport och ett antal andra media skrytsamt h�ll sig med och d�refter prickat av hur m�nga m�n respektive kvinnor i f�retagens ledningar ovanf�r redaktionssekreterarniv�. Resultatet blev pinsamt. Vd � man. Styrelseordf�rande � man. Chefredakt�r � man. Utrikeschef � man. Redaktionschef � man � och s� vidare till dess att den f�rsta kvinnan d�k upp, oftast som ett undantag i form av en Christina Jutterstr�m eller en Amelia Adamo.
Festen var privat och g�sterna bestod huvudsakligen av olika personer som p� ett eller annat s�tt hade hj�lpt henne med boken.
Det var en uppsluppen afton med god mat och avstressat prat. Mikael hade t�nkt g� hem relativt tidigt men flertalet g�ster var gamla bekanta som s�llan tr�ffades. Dessutom var det ingen i s�llskapet som b�rjade dribbla alltf�r mycket om Wennerstr�maff�ren. Tillst�llningen drog ut p� tiden och f�rst vid tv�tiden p� s�ndagsmorgonen br�t k�rntruppen av g�ster upp. De f�ljdes �t till L�ngholmsgatan och skingrades.
Mikael s�g nattbussen passera innan han hunnit fram till h�llplatsen, men natten var ljum och han beslutade sig f�r att promenera hem ist�llet f�r att v�nta p� n�sta buss. Han f�ljde H�galidsgatan fram till kyrkan och sv�ngde upp p� Lundagatan, vilket omedelbart v�ckte minnen.
Mikael hade h�llit sitt l�fte fr�n december att sluta bes�ka Lundagatan i det f�f�nga hoppet att Lisbeth Salander skulle dyka upp vid horisonten igen. Denna natt stannade han till p� andra sidan gatan framf�r hennes port. Han fick en impuls att g� �ver gatan och prova att ringa p� hennes d�rr, men ins�g det osannolika i f�rhoppningen att hon pl�tsligt skulle dyka upp och det �n mindre sannolika att hon skulle vilja prata med honom igen.
Slutligen ryckte han p� axlarna och fortsatte promenaden mot Zinkensdamm. Han hade hunnit n�stan ytterligare sextio meter d� han h�rde ett ljud och vred p� huvudet och hans hj�rta slog ett dubbelslag. Det var sv�rt att missta sig p� den spinkiga kroppen. Lisbeth Salander hade just kommit ut p� gatan och promenerade bort fr�n honom. Hon stannade vid en parkerad bil.
Mikael �ppnade munnen f�r att ropa till henne d� r�sten fastnade i strupen. Pl�tsligt s�g han en skepnad l�sg�ra sig fr�n en av bilarna som stod parkerade l�ngs trottoaren. Det var en man som gled upp bakom Lisbeth Salanders rygg. Mikael uppfattade honom som l�ng och med en distinkt mage. Han hade h�stsvans.
Lisbeth Salander h�rde ett ljud och s�g en r�relse i �gonvr�n i samma �gonblick som hon skulle s�tta nyckeln i d�rren till den vinr�da Hondan. Han kom upp mot henne snett bakifr�n och hon snodde runt en sekund innan han var framme vid henne. Hon identifierade honom omedelbart som Carl- Magnus �Magge� Lundin, 36 �r, Svavelsj� MC, som n�gra dagar tidigare hade m�tt den blonde j�tten p� Blombergs kaf�.
Hon registrerade Magge Lundin som drygt 120 kilo tung och aggressiv. Hon anv�nde nycklarna som knogj�rn och tvekade inte en mikrosekund innan hon med en reptilsnabb r�relse slet upp ett djupt sk�rs�r i hans kind, fr�n n�sroten till �rat. Han grep luft n�r Lisbeth Salander d�refter tycktes sjunka genom marken.
Mikael Blomkvist s�g Lisbeth Salander sl� ut med n�ven. I samma �gonblick som hon tr�ffade sin angripare sj�nk hon ned p� marken och rullade mellan hjulen under bilen.
Lisbeth var uppe p� andra sidan bilen sekunder senare, beredd till strid eller flykt. Hon m�tte fiendens blick �ver motorhuven och beslutade sig omedelbart f�r det sistn�mnda alternativet. Han bl�dde fr�n kinden. Innan han ens hunnit fokusera blicken p� henne var hon p� v�g �ver Lundagatan i riktning mot H�galidskyrkan.
Mikael stod paralyserad med gapande mun n�r angriparen pl�tsligt fick fart och rusade efter Lisbeth Salander. Han s�g ut som en stridsvagn som jagade en leksaksbil.
Lisbeth tog trapporna till �vre Lundagatan med tv� trappsteg �t g�ngen. P� toppen av trappan sneglade hon �ver axeln och s�g f�rf�ljaren s�tta foten p� det f�rsta trappsteget. Han �r snabb. Hon h�ll p� att snubbla men registrerade i sista sekunden br�ten av trianglar och sandh�gar d�r Gatukontoret hade rivit upp gatan.
Magge Lundin var n�stan uppe d� Lisbeth Salander kom in i hans synf�lt igen. Han hade tid att registrera att hon kastade n�gonting men hann inte reagera f�rr�n den fyrkantiga gatstenen tr�ffade honom i sidan av pannan. Det var ingen bra tr�ff, men stenen hade en avsev�rd kraft och slet upp ett andra s�r i hans ansikte. Han k�nde hur han f�rlorade fotf�stet och hur v�rlden tumlade d� han ramlade bakl�nges nedf�r trappan. Han lyckades bryta fallet d� hans hand fick grepp om ledst�ngen men han f�rlorade flera sekunder.
Mikaels f�rlamning lossnade d� mannen f�rsvann vid trappan. Han vr�lade efter honom att han skulle ge fan i det d�r.
Lisbeth var halvv�gs �ver g�rden n�r hon uppfattade Mikael Blomkvists r�st. Vad i helvete? Hon bytte riktning och sneglade �ver r�cket vid avsatsen. Hon s�g Mikael Blomkvist tre meter under henne l�ngre ned p� gatan. Hon tvekade en tiondels sekund innan hon �ter satte fart.
Samtidigt som Mikael b�rjade springa mot trappan registrerade han att en Dodge Van startade utanf�r Lisbeth Salanders port alldeles intill den bil hon hade f�rs�kt �ppna. Fordonet sv�ngde ut fr�n trottoaren och passerade Mikael i riktning mot Zinkensdamm. Han s�g ett ansikte skymta n�r fordonet passerade. Nummerpl�ten var ol�sbar i nattbelysningen.
Mikael sneglade obeslutsamt p� fordonet men fortsatte att springa efter Lisbeths f�rf�ljare. Han kom i kapp vid toppen av trappan. Mannen hade stannat med ryggen mot Mikael och stod or�rlig och tittade sig omkring.
Precis d� Mikael var framme vid honom v�nde han sig om och gav Mikael en kraftig backhand �ver ansiktet. Mikael var helt of�rberedd. Han dr�sade nedf�r trappan med huvudet f�rst.
Lisbeth h�rde Mikaels halvkv�dna rop och stannade n�stan. Vad i helvete h�nder? Sedan kastade hon en blick �ver axeln och s�g Magge Lundin drygt fyrtio meter bort s�tta fart mot henne. Han �r snabbare. Han kommer att hinna i kapp.
Hon slutade tveka och vek av till v�nster och satte h�gsta fart uppf�r ett par trappor till g�rdsterrassen mellan husen. Hon kom upp p� en g�rdsplan som inte erbj�d minsta g�mst�lle och avverkade str�ckan fram till n�sta h�rn p� en tid som skulle ha imponerat p� Carolina Kl�ft. Hon sv�ngde h�ger och ins�g att hon var p� v�g in i en �terv�ndsgr�nd och gjorde en 180 graders gir. Precis d� hon n�dde gaveln p� n�sta hus skymtade hon Magge Lundin i toppen av trappan till g�rdsplanen. Hon fortsatte utom synh�ll i ytterligare n�gra meter och d�k huvudstupa in i ett buskage av rhododendron som v�xte i en rabatt l�ngs hela gaveln.
Hon h�rde Magge Lundins tunga fotsteg men kunde inte se honom. Hon l�g helt stilla inne i buskaget och tryckte sig mot v�ggen.
Lundin passerade hennes g�mst�lle och stannade mindre �n fem meter bort. Han dr�jde i tio sekunder innan han fortsatte att jogga l�ngs g�rden. Efter n�gon minut kom han tillbaka. Han stannade p� samma plats som tidigare. Den h�r g�ngen stod han stilla i trettio sekunder. Lisbeth sp�nde sina muskler beredd till omedelbar flykt om hon skulle bli uppt�ckt. Sedan r�rde han sig igen. Han passerade mindre �n tv� meter fr�n henne. Hon h�rde hans steg f�rsvinna �ver g�rden.
Mikael hade sm�rta i nacke och k�ke d� han m�dosamt och vimmelkantigt kom p� f�tter igen. Han k�nde blodsmak fr�n en sprucken l�pp. Han f�rs�kte ta n�gra steg men snubblade.
Han kom upp till toppen av trappan igen och s�g sig omkring. Han s�g angriparen jogga hundra meter l�ngre ned p� gatan. Mannen med h�stsvansen stannade och spanade mellan husen och fortsatte sedan att springa l�ngs gatan. Mikael gick fram till kanten och tittade efter honom. Han sprang �ver Lundagatan och klev in i den Dodge Van som startat vid Lisbeths port. Bilen f�rsvann omedelbart runt h�rnet ned mot Zinkensdamm.
Mikael promenerade l�ngsamt l�ngs �vre Lundagatan och spanade efter Lisbeth Salander. Han kunde inte se henne n�gonstans. Han kunde �verhuvudtaget inte se en levande m�nniska och h�pnade �ver hur �dslig en Stockholmsgata pl�tsligt kan vara klockan tre en s�ndagsmorgon i mars. Efter en stund gick han tillbaka till Lisbeths port p� nedre Lundagatan. N�r han passerade bilen d�r �verfallet �gt rum trampade han p� n�got och hittade Lisbeths nyckelknippa. D� han b�jde sig ned f�r att ta upp den s�g han hennes axelv�ska under bilen.
Mikael stod kvar en l�ng stund och v�ntade, os�ker p� vad han borde g�ra. Till sist gick han bort till porten och provade nycklarna. De passade inte.
Lisbeth Salander stannade under buskarna i femton minuter utan att r�ra sig mer �n f�r att snegla p� klockan. Strax efter tre h�rde hon en port �ppnas och st�ngas och steg i riktning mot g�rdens cykelst�ll.
N�r ljuden avtagit reste hon sig l�ngsamt p� kn� och stack upp huvudet ur buskaget. Hon granskade varje vinkel och vr� p� g�rdsplanen men kunde inte se Magge Lundin. S� tyst hon kunde promenerade hon tillbaka till gatan, hela tiden beredd att g�ra en helomv�ndning och fly. Hon stannade vid murkr�net och spanade l�ngs Lundagatan d� hon s�g Mikael Blomkvist framf�r hennes port. Han h�ll hennes v�ska i handen.
Hon stod blick stilla, dold bakom en lyktstolpe n�r Mikael Blomkvists blick svepte �ver kr�net. Han s�g henne inte.
Mikael Blomkvist stod kvar utanf�r hennes port i n�rmare trettio minuter. Hon iakttog honom t�lmodigt och or�rlig till dess att han gav upp och b�rjade g� ned mot Zinkensdamm. N�r han f�rsvunnit utom synh�ll avvaktade hon ytterligare en stund innan hon b�rjade fundera p� vad som hade h�nt.
Mikael Blomkvist.
Hon kunde f�r sitt liv inte begripa hur han hade kunnat dyka upp p� scenen ur tomma intet. I �vrigt gav angreppet inte utrymme f�r m�nga tolkningar.
Carl J�vla Magnus Lundin.
Magge Lundin hade tr�ffat den blonde j�tte som hon hade sett en skymt av tillsammans med advokat Nils Bjurman.
Nils J�vla Gubbslemmet Bjurman.
Den f�rbannade sopan har hyrt n�gon j�vla alfahane f�r att g�ra mig illa. Trots att jag gjort j�vligt klart f�r honom vad konsekvensen kan bli.
Lisbeth Salander kokade pl�tsligt inombords. Hon var s� rasande att hon k�nde blodsmak i munnen. Nu skulle hon bli tvungen att bestraffa honom.
De meningsl�sa ekvationer, som inte �r riktiga f�r n�got v�rde, kallas absurditeter.
(a+b)(a�b)=a��b�+1
Mikael Blomkvist satte r�dpennan i marginalen p� Dag Svenssons manuskript och gjorde ett utropstecken med en cirkel runt och skrev ordet fotnot. Han ville ha en k�llh�nvisning till ett p�st�ende.
Det var onsdag, aftonen f�re sk�rtorsdagen, och
Dag Svensson hade inte synts till. Mikael satt ensam och kn�pade med hans manuskript. Boken skulle bli tolv kapitel och omfatta 290 sidor, hade de sent omsider kommit fram till. Dag Svensson hade levererat slutversion p� nio av de tolv kapitlen och Mikael Blomkvist hade nagelfarit varje ord och returnerat texterna med krav p� f�rtydliganden eller f�rslag p� omformuleringar.
Dag Svensson var dock enligt Mikael en mycket skicklig skribent och hans redigerande inskr�nkte sig huvudsakligen till marginella randanm�rkningar. Han fick anstr�nga sig f�r att hitta n�got han verkligen kunde sl� ned p�. Under de veckor manuskripth�gen hade vuxit p� Mikaels skrivbord hade de bara varit helt oense om ett enda avsnitt p� ungef�r en sida som Mikael ville stryka och som Dag benh�rt k�mpat f�r att beh�lla. Men det var petitesser.
Kort sagt hade
Under de g�ngna m�naderna hade Mikael l�rt sig tre saker om Dag. Han var en noggrann journalist som inte l�mnade m�nga l�sa tr�dar. Han saknade den tungsinta retorik som pr�glade s� m�nga andra socialreportage och f�rvandlade dem till pekoral. Boken var mer �n ett reportage � det var en krigsf�rklaring. Mikael log stillsamt. Dag Svensson var ungef�r femton �r yngre �n Mikael men han k�nde igen den passion som han sj�lv en g�ng hade besuttit d� han dragit ut till strid mot usla ekonomijournalister och kn�pat ihop en skandalbok som �nnu inte hade f�rl�tits p� vissa redaktioner.
Problemet var att Dag Svenssons bok m�ste h�lla hela v�gen. Den reporter som sticker ut hakan p� det s�ttet m�ste antingen ha hundra procent torrt p� f�tterna eller avst� fr�n att publicera. Dag Svensson l�g p� nittio�tta procent. Det fanns svaga punkter som m�ste nagelfaras ytterligare och p�st�enden som han inte hade dokumenterat p� ett s�tt som Mikael var n�jd med.
Vid halvsextiden �ppnade han sin skrivbordsl�da och plockade fram en cigarett. Erika Berger hade inf�rt totalt r�kf�rbud p� redaktionen men han var ensam och ingen skulle vara inne under helgen. Han fortsatte att arbeta i ytterligare fyrtio minuter innan han samlade ihop arken och lade kapitlet p� Erika Bergers skrivbord f�r genoml�sning. Dag Svensson hade lovat att maila en slutversion av de �terst�ende tre kapitlen n�sta morgon, vilket skulle ge Mikael en m�jlighet att g� igenom materialet under helgen. P� tisdagen efter p�skhelgen var ett m�te inplanerat d�r Dag, Erika, Mikael och redaktionssekreteraren Malin Eriksson skulle tr�ffas f�r att fastst�lla slutversion av b�de boken och
Mikael tittade p� klockan och kostade p� sig att smygr�ka ytterligare en cigarett. Han satte sig vid f�nstret och tittade ned p� G�tgatan. Han petade eftert�nksamt med tungan p� s�ret p� insidan av l�ppen. Det hade b�rjat l�ka. Han undrade f�r tusende g�ngen vad som egentligen hade h�nt utanf�r Lisbeth Salanders port p� Lundagatan.
Det enda han visste med s�kerhet var att Lisbeth Salander befann sig i livet och att hon var tillbaka i stan.
Under dagarna som g�tt hade han dagligen f�rs�kt f� kontakt med henne. Han hade skickat mail till den adress hon hade anv�nt mer �n ett �r tidigare men inte f�tt n�got svar. Han hade promenerat till Lundagatan. Han b�rjade misstr�sta.
Namnskylten p� d�rren hade �ndrats till Salander-Wu. Det fanns 230 personer med efternamnet Wu i folkbokf�ringen, varav drygt 140 var bosatta i Stockholms l�n. Ingen dock p� Lundagatan. Mikael hade ingen aning om vilken av dessa Wu som hade flyttat in till Salander, om hon hade skaffat pojkv�n eller om l�genheten var uthyrd i andra hand. Ingen hade �ppnat d� han knackat p�.
Till sist hade han satt sig och skrivit ett vanligt gammaldags brev till henne.
Han hade naturligtvis inte h�rt ett ljud fr�n henne.
N�r han kommit hem p� morgonen efter �verfallet p� Lundagatan hade han �ppnat hennes v�ska och lagt upp inneh�llet p� k�ksbordet. Det bestod av en pl�nbok med en id-handling fr�n posten och ungef�r 600 svenska kronor i kontanter och 200 amerikanska dollar samt ett m�nadskort fr�n SL.
D�r fanns ett �ppnat paket Marlboro Light, tre Bic-t�ndare, en ask halstabletter, en �ppen f�rpackning med pappersn�sdukar, en tandborste, tandkr�m och tre tamponger i ett sidofack, ett o�ppnat paket kondomer med en plastetikett som visade att de inhandlats p� Gatwick Airport i London, en inbunden anteckningsbok med styva svarta p�rmar i A5-format, fem kulspetspennor, en t�rgaspatron, en liten p�se med l�ppstift och makeup, en FM-radio med �ronsn�cka men utan batterier och g�rdagens Aftonbladet.
Det mest fascinerande f�rem�let i v�skan var en hammare som l�g l�tt tillg�nglig i ett ytterfack. Attacken hade dock kommit s� �verraskande att Lisbeth varken hunnit g�ra bruk av hammaren eller t�rgaspatronen. Hon hade uppenbarligen bara anv�nt nycklarna som knogj�rn � det fanns sp�r av blod och hud p� dem.
Hennes nyckelknippa bestod av sex nycklar. Tre av dessa var typiska l�genhetsnycklar � portnyckel, l�genhetsnyckel och nyckel till s�kerhetsl�s. De passade dock inte till porten p� Lundagatan.
Mikael hade slagit upp och bl�ddrat igenom anteckningsboken sida f�r sida. Han k�nde igen hennes prydliga knapph�ndiga handstil och kunde t�mligen omg�ende konstatera att det inte precis var en flickas hemliga dagbok. Ungef�r tre fj�rdedelar av boken var fylld med vad som s�g ut att vara matematiskt klotter. L�ngst upp p� f�rsta sidan fanns en ekvation som till och med Mikael k�nde igen.
(x�+y�=z�)
Mikael Blomkvist hade aldrig haft sv�rt f�r att r�kna. Han hade g�tt ut gymnasiet med h�gsta betyg i matematik, vilket dock inte p� n�got s�tt innebar att han var en god matematiker utan bara att han kunde tillgodog�ra sig inneh�llet i skolans undervisning. Men sidorna i Lisbeth Salanders bok inneh�ll klotter av ett slag som Mikael varken begrep eller �mnade f�rs�ka begripa. En ekvation str�ckte sig �ver ett helt uppslag och avslutades med �verstrykningar och �ndringar. Han hade sv�rt att avg�ra om det ens var seri�sa matematiska formler och utr�kningar, men eftersom han k�nde till Lisbeth Salanders egenheter antog han att ekvationerna var korrekta och s�kerligen hade n�gon esoterisk betydelse.
Han bl�ddrade fram och tillbaka en l�ng stund. Ekvationerna var lika begripliga som om han hade f�tt ett h�fte med kinesiska tecken framf�r sig. Men han begrep vad hon f�rs�kte g�ra. (x�+y�=z�). Hon hade blivit fascinerad av Fermats g�ta, en klassiker som till och med Mikael Blomkvist hade h�rt talas om. Han suckade djupt.
Den allra sista sidan i blocket inneh�ll n�gra ytterst knapph�ndiga och kryptiska anteckningar som absolut inte hade med matematik att g�ra men som �nd� s�g ut som en formel.
(Blondie + Magge) = NEB
De var understrukna och inringade och f�rklarade inte ett dugg. L�ngst ned p� sidan fanns telefonnumret till Auto-Expert biluthyrning i Eskilstuna.
Mikael gjorde inga f�rs�k att tolka anteckningarna. Han drog slutsatsen att anteckningarna var klotter som tillkommit medan hon funderat p� n�got.
Mikael Blomkvist fimpade och satte p� sig kavajen, kopplade p� larmet p� redaktionen och promenerade till terminalen vid Slussen d�r han tog bussen ut till yuppiereservatet vid St�ket i L�nnersta. Han var inbjuden att �ta middag hos sin syster Annika Blomkvist, gift Giannini, som fyllde 42 �r.
Erika Berger inledde sin helgledighet med en tre kilometer l�ng, bekymrad och ursinnig joggingrunda som slutade vid �ngb�tsbryggan i Saltsj�baden. Hon hade slarvat med timmarna p� gymmet de senaste m�naderna och k�nde sig stel och otr�nad. Hon promenerade tillbaka. Hennes make var f�redragsh�llare p� en utst�llning p� Moderna museet och det skulle dr�ja �tminstone till �ttatiden innan han kom hem, varvid Erika t�nkte �ppna ett gott vin och starta bastun och f�rf�ra sin man. Det skulle i alla fall skingra tankarna p� det aktuella problem som hon grubblade �ver.
Fyra dagar tidigare hade hon lunchdejtats av vd:n f�r ett av Sveriges st�rsta medief�retag. �ver salladen hade han med allvar i r�sten f�rklarat sin intention att rekrytera henne som chefredakt�r f�r f�retagets st�rsta dagstidning. Styrelsen har diskuterat flera namn och vi �r ense om att du skulle vara en stor tillg�ng f�r tidningen. Det �r dig vi vill ha. Med jobberbjudandet f�ljde en l�n som fick hennes inkomster fr�n
Erbjudandet hade kommit som en blixt fr�n en klar himmel och gjort henne m�ll�s. Varf�r just jag?
Han hade varit m�rkligt luddig men efter hand kom f�rklaringen att hon var k�nd, respekterad och en omvittnat duglig chef. Hennes s�tt att dra upp
�Men jag delar inte tidningens politiska grundsyn.�
�Vem bryr sig. Du �r inte k�nd motst�ndare heller. Du ska vara chef � inte politruk � och ledarsidan sk�ter nog sig sj�lv.�
Han hade inte sagt det, men det var ocks� en klassfr�ga. Erika kom fr�n r�tt bakgrund och milj�.
Hon hade svarat att hon spontant var attraherad av f�rslaget men att hon inte kunde svara omedelbart. Hon var tvungen att t�nka p� saken ordentligt och de hade kommit �verens om att hon skulle l�mna besked inom den n�rmaste tiden. Vd:n hade f�rklarat att om det var l�nen som utgjorde grund f�r hennes tvekan s� befann hon sig i en position d�r hon f�rmodligen kunde f�rhandla upp siffrorna ytterligare. Dessutom tillkom en exceptionellt h�ftig fallsk�rm. Det �r dags f�r dig att b�rja t�nka p� pensionsvillkor.
Snart 45 �r. Hon hade gjort hund�ren som nyb�rjare och vikarie. Hon hade f�tt ihop
Det fanns uppenbara nackdelar. Ett ja skulle inneb�ra att partnerskapet med Mikael avbr�ts. Han skulle aldrig f�lja henne till Den Stora Draken, hur sockrat erbjudande hon �n skulle ge honom. Han beh�vde inte pengarna och han trivdes f�rtr�ffligt med att i lugn takt peta med sina egna texter.
Erika trivdes med sin roll som chefredakt�r p�
Men Erika Berger var frestad. Inte s� mycket av l�nen som av det faktum att jobbet innebar att hon definitivt skulle f�rvandlas till en av landets tyngsta akt�rer i mediebranschen. Det �r ett erbjudande som aldrig kommer tillbaka, hade vd:n sagt.
N�gonstans nedanf�r Grand Hotel i Saltsj�baden ins�g hon till sin f�rtvivlan att hon inte skulle kunna s�ga nej. Och hon b�vade f�r det �gonblick d� hon skulle vara tvungen att ber�tta nyheten f�r Mikael Blomkvist.
Som alltid �gde middagen hos familjen Giannini rum i ett milt kaos. Annika hade tv� barn, Monica, 13, och Jennie, 10 �r. Hennes man Enrico Giannini, som var Skandinavienchef f�r ett internationellt bioteknikf�retag, hade v�rdnaden om en Antonio, 16 �r gammal, fr�n ett tidigare �ktenskap. �vriga g�ster var Enricos mamma Antonia och Enricos bror Pietro, dennes fru Eva-Lotta, samt deras barn Peter och Nicola. Dessutom bodde Enricos syster Marcella med fyra barn i samma kvarter. Till middagen hade �ven inbjudits Enricos faster Angelina, som av sl�kten betraktades som spritt spr�ngande galen eller i varje fall om�ttligt excentrisk, samt hennes nye pojkv�n.
Kaosfaktorn var f�ljaktligen t�mligen h�g vid det gener�st tilltagna matsalsbordet. Konversationen f�rsiggick p� en smattrande blandning av svenska och italienska, ibland samtidigt, och situationen blev inte mindre pl�gsam av att Angelina �gnade kv�llen �t att diskutera varf�r Mikael �nnu var ungkarl och f�resl� ett antal l�mpliga kandidater bland d�ttrarna i hennes bekantskapskrets. Till sist f�rklarade Mikael att han g�rna skulle gifta sig men att hans �lskarinna dessv�rre redan var gift. D�rmed tystnade �ven Angelina en kort stund.
Halv �tta p� kv�llen pep Mikaels mobiltelefon. Han hade trott att han st�ngt av telefonen och h�ll p� att missa samtalet innan han gr�vt fram den ur innerfickan i kavajen som n�gon hade lagt p� hatthyllan i hallen. Det var Dag Svensson.
�St�r jag?�
�Inte s�rskilt. Jag �r p� middag hos min syster och en pluton fr�n hennes mans sl�kt. Vad h�nder?�
�Tv� saker. Jag har f�rs�kt f� tag p� Christer Malm men han svarar inte i telefon.�
�Han och pojkv�nnen �r p� teater i kv�ll.�
�Fan. Jag hade lovat att tr�ffa honom p� redaktionen i morgon f�rmiddag med de bilder och illustrationer som vi vill ha med i boken. Christer skulle titta p� det �ver p�skhelgen. Men nu har Mia pl�tsligt hittat p� att hon vill �ka upp till f�r�ldrarna i Dalarna �ver p�sk och visa sin avhandling. I s� fall �ker vi tidigt i morgon bitti.�
�Okej.�
�Det �r pappersbilder, s� jag kan inte maila. Skulle jag kunna buda �ver bilderna till dig redan i kv�ll?�
�Jo � men h�rdu, jag �r ute vid L�nnersta. Jag stannar kvar h�r ett tag till och �ker in�t stan sedan. Enskede blir bara en kort avstickare. Jag kan lika g�rna sv�nga f�rbi hos dig och plocka upp bilderna p� v�gen. �r det okej om jag kommer fram�t elvatiden?�
Det hade Dag Svensson ingenting emot.
�Den andra saken � tror jag inte att du kommer att gilla.�
�Shoot.�
�Jag har snubblat �ver en grej som jag skulle vilja hinna kolla upp innan boken g�r i tryck.�
�Okej � vad handlar det om?�
�Zala, stavas med Z.�
�Vad �r en Zala?�
�Zala �r en gangster, troligen fr�n �ststaterna, m�jligen fr�n Polen. Jag n�mnde honom i ett mail till dig f�r n�gon vecka sedan.�
�Sorry, det har jag gl�mt.�
�Han dyker upp lite h�r och d�r i materialet. Folk verkar skraja f�r honom och ingen vill snacka om honom.�
�Jaha.�
�F�r ett par dagar sedan snubblade jag �ver honom igen. Jag tror att han befinner sig i Sverige och att han borde ing� i listan �ver torskar i kapitel sju.�
�Dag � du kan inte b�rja gr�va fram nytt material tre veckor innan vi skickar boken till tryck.�
�Jag vet. Men det h�r �r lite av en kantboll. Jag pratade med en polis som ocks� h�rt talas om Zala och � jag tror att det kan vara l�nt att �gna n�gra dagar i n�sta vecka �t att kolla upp honom.�
�Varf�r det? Du har gott om f�hundar i texten.�
�Det h�r verkar vara en s�rskild f�hund. Ingen vet riktigt vem han �r. Jag har en k�nsla i magen att det skulle l�na sig att rota ett varv till.�
�Man ska aldrig f�rakta magk�nslan�, sa Mikael. �Men �rligt talat � vi kan inte skjuta upp deadline i det h�r l�get. Tryckeriet �r bokat och boken m�ste komma ut samtidigt som
�Jag vet�, svarade Dag Svensson modstulet.
Mia Bergman hade just bryggt en kanna kaffe och h�llt upp i bordstermosen d� det ringde p� d�rren. Klockan var strax f�re nio. Dag Svensson var n�rmast d�rren och i tron att det var Mikael Blomkvist som kommit tidigare �n aviserat �ppnade han utan att f�rst titta genom d�rr�gat. Ist�llet f�r Mikael Blomkvist tittade han ned p� en kortv�xt dockliknande flicka som s�g ut att vara i ton�ren.
�Jag s�ker Dag Svensson och Mia Bergman�, sa flickan.
�Jag �r Dag Svensson�, sa han.
�Jag vill prata med er.�
Dag tittade automatiskt p� klockan. Mia Bergman kom ut i hallen och st�llde sig nyfiket bakom sin sambo.
��r det inte lite v�l sent f�r ett bes�k?� sa Dag.
Flickan betraktade honom under t�lmodig tystnad.
�Vad vill du prata om?� undrade han.
�Jag vill prata om boken du t�nker publicera p�
Dag och Mia tittade p� varandra.
�Och vem �r du?�
�Jag �r intresserad av �mnet. F�r jag komma in eller ska vi diskutera h�r ute i trapphuset?�
Dag Svensson tvekade en sekund. Flickan var visserligen en vilt fr�mmande m�nniska och tidpunkten f�r bes�ket var udda, men hon verkade tillr�ckligt harml�s f�r att han skulle h�lla upp d�rren. Han visade in henne till matbordet i vardagsrummet.
�Vill du ha kaffe?� fr�gade Mia.
Dag sneglade irriterat p� sin sambo.
�Vad s�gs om att svara p� fr�gan om vem du �r?� sa han.
�Ja tack. Till kaffet allts�. Jag heter Lisbeth Salander.�
Mia ryckte p� axlarna och �ppnade bordstermosen. Hon hade redan dukat fram koppar i v�ntan p� Mikael Blomkvists bes�k. �Och vad f�r dig att tro att jag t�nker publicera en bok p�
Han var pl�tsligt djupt misst�nksam, men flickan ignorerade honom och tittade ist�llet p� Mia Bergman. Hon gjorde en grimas som kunde tolkas som ett skevt leende.
�Intressant avhandling�, sa hon.
Mia Bergman s�g h�pen ut.
�Hur kan du veta n�got om min avhandling?�
�Jag r�kade komma �ver en kopia�, svarade flickan kryptiskt.
Dag Svenssons irritation tilltog.
�Nu f�r du faktiskt f�rklara f�r mig vad du vill�, insisterade han.
Flickan m�tte hans blick. Han lade pl�tsligt m�rke till att hennes irisar var s� m�rkbruna att hennes �gon blev korpsvarta i ljuset. Han ins�g att han m�ste ha missbed�mt hennes �lder � hon var �ldre �n han f�rst hade trott.
�Jag vill veta varf�r du g�r omkring och st�ller fr�gor om Zala, Alexander Zala�, sa Lisbeth Salander. �Och jag vill framf�r allt veta exakt vad du vet om honom.�
Alexander Zala, t�nkte Dag Svensson chockad. Han hade aldrig tidigare h�rt n�got f�rnamn.
Dag Svensson granskade flickan framf�r honom. Hon lyfte kaffekoppen och tog en klunk utan att sl�ppa honom med blicken. Hennes �gon saknade helt v�rme. Han k�nde pl�tsligt ett vagt obehag.
Till skillnad fr�n Mikael och �vriga vuxna i s�llskapet (och trots att hon var f�delsedagsbarnet) hade Annika Giannini bara druckit l�tt�l och avst�tt fr�n b�de vin och nubbe till maten. Vid halv elva p� kv�llen var hon f�ljaktligen nykter och eftersom hon betraktade sin storebror som en i vissa avseenden komplett idiot som emellan�t m�ste tas om hand s� erbj�d hon sig gener�st att skjutsa hem honom via Enskede. Hon hade �nd� planerat att k�ra honom till bussh�llplatsen p� V�rmd�v�gen och det skulle inte ta s� l�ng tid att �ka in till stan.
�Varf�r skaffar du dig inte en egen bil?� klagade hon i alla fall d� Mikael satte p� sig s�kerhetsb�ltet.
�D�rf�r att till skillnad fr�n dig bor jag p� promenadavst�nd fr�n jobbet och beh�ver bil ungef�r en g�ng per �r. Dessutom hade jag inte kunnat k�ra eftersom din karl bj�d p� br�nnvin fr�n Sk�ne.�
�Han b�rjar f�rsvenskas. F�r tio �r sedan skulle han ha bjudit p� italiensk sprit.�
De anv�nde bilf�rden �t bror-och-syster-prat. Bortsett fr�n en ih�rdig faster, tv� mindre ih�rdiga mostrar och en eller annan avl�gsen kusin eller syssling s� var Mikael och Annika ensamma i sl�kten. �ldersskillnaden p� tre �r hade inneburit att de inte hade haft s�rskilt mycket gemensamt i ton�ren, men ist�llet hade de funnit varandra desto b�ttre i vuxen �lder.
Annika hade l�st juridik och Mikael betraktade henne som den klart mer beg�vade av de tv�. Hon hade seglat igenom studierna, avverkat n�gra �r i en tingsr�tt och d�refter varit bitr�de till en av Sveriges mer k�nda advokater innan hon sa upp sig och �ppnade eget. Annika hade specialiserat sig p� familjer�tt, vilket efter hand hade omvandlats till ett j�mst�lldhetsprojekt. Hon hade engagerat sig som advokat f�r misshandlade kvinnor, skrivit en bok i �mnet och blivit ett respekterat namn. Till r�ga p� allt hade hon engagerat sig politiskt f�r socialdemokraterna, vilket f�ranledde Mikael att reta henne f�r att vara en politruk. Sj�lv hade Mikael redan i tidiga �r beslutat att han inte kunde kombinera partitillh�righet med bibeh�llen journalistisk trov�rdighet. Han undvek till och med att r�sta, och vid de tillf�llen han hade gjort det s� hade han alltid v�grat att avsl�ja vad han r�stat p� till och med f�r Erika Berger.
�Hur m�r du?� undrade Annika d� de passerade Skurubron.
�Jovars, jag m�r bra.�
�S� vad �r problemet?�
�Problemet?�
�Jag k�nner dig, Micke. Du har sett tankfull ut hela kv�llen.�
Mikael satt tyst en stund.
�Det �r en komplicerad historia. Jag har tv� problem just nu. Det ena handlar om en tjej jag l�rde k�nna f�r tv� �r sedan, som hj�lpte mig i samband med Wennerstr�maff�ren och d�refter bara f�rsvann ut ur mitt liv utan f�rklaring. Jag har inte sett r�ken av henne p� mer �n ett �r f�rr�n i f�rra veckan.�
Mikael ber�ttade om �verfallet p� Lundagatan.
�Har du gjort en polisanm�lan?� fr�gade Annika genast.
�Nej.�
�Varf�r inte?�
�Den h�r tjejen �r exceptionellt privat. Det var hon som blev �verfallen. Hon f�r g�ra anm�lan.�
Vilket Mikael misst�nkte var n�got som sannolikt inte l�g h�gst upp p� Lisbeth Salanders dagordning.
�Tjurskalle�, sa Annika och klappade Mikael p� kinden. �Ska alltid sk�ta saker och ting sj�lv. Vilket �r det andra problemet?�
�Vi h�ller p� med en story p�
Annika sneglade h�pet p� sin bror.
�Konsultera mig�, utbrast hon. �Det var n�got nytt.�
�Storyn handlar om trafficking och v�ld mot kvinnor. Du jobbar med v�ld mot kvinnor och du �r advokat. Du jobbar visserligen inte med tryckfrihetsm�l, men jag skulle v�ldigt g�rna vilja att du l�ste igenom texten innan vi g�r i tryck. Det �r b�de tidningsartiklar och en bok, s� det �r r�tt mycket att l�sa.�
Annika var tyst n�r hon sv�ngde ned p� Hammarby fabriksv�g och passerade Sickla sluss. Hon snirklade sig fram p� sm�gator parallellt med Nyn�sv�gen till dess att hon kunde sv�nga upp p� Enskedev�gen.
�Vet du Mikael, jag har varit riktigt arg p� dig en enda g�ng i hela mitt liv.�
�Jas�, svarade Mikael h�pet.
�Det var n�r du blev �talad av Wennerstr�m och d�mdes till tre m�naders f�ngelse f�r �rekr�nkning. Jag var s� f�rbannad p� dig att jag h�ll p� att krevera.�
�Varf�r det? Jag gjorde bort mig.�
�Du har gjort bort dig �tskilliga g�nger f�rr. Men den g�ngen beh�vde du en advokat och den enda du inte v�nde dig till var mig. Ist�llet satt du och tog emot skit i b�de massmedia och i r�tteg�ngen. Du f�rsvarade dig inte ens. Jag h�ll p� att avlida.�
�Det var speciella omst�ndigheter. Du hade inte kunnat g�ra n�gonting.�
�Jo, men det begrep jag f�rst ett �r senare d�
�Det fanns ingenting du hade kunnat g�ra f�r att vinna r�tteg�ngen.�
�Du fattar inte po�ngen, storebror. Jag begriper ocks� att det var ett hoppl�st fall. Jag har l�st domen. Men po�ngen var att du inte kom till mig och bad om hj�lp. Typ, hej syrran, jag beh�ver en advokat. Det var d�rf�r jag aldrig d�k upp i r�tten.�
Mikael funderade p� saken.
�Sorry. Jag borde ha gjort det, antar jag.�
�Ja, det borde du.�
�Jag funkade inte det �ret. Jag orkade inte prata med n�gon alls. Jag ville bara l�gga mig ned och d�.�
�Vilket du inte gjorde precis.�
�F�rl�t mig.�
Annika Giannini log pl�tsligt.
�Vackert. En urs�kt tv� �r senare. Okej. Jag l�ser g�rna texten. �r det br�ttom?�
�Ja. Vi g�r snart i tryck. Sv�ng till v�nster h�r.�
Annika Giannini parkerade tv�rs �ver gatan fr�n den port p� Bj�rneborgsv�gen d�r Dag Svensson och Mia Bergman bodde. �Det tar bara n�gon minut�, sa Mikael och joggade �ver gatan och slog portkoden. S� fort han kom innanf�r d�rrarna ins�g han att n�got var p� tok. Han h�rde uppr�rda r�ster eka i trapphuset och promenerade upp de tre v�ningarna till Dag Svensson och Mia Bergman. Det var f�rst d� han kom upp till plan tre som han ins�g att tumultet r�rde deras l�genhet. Fem grannar stod ute i trapphuset. D�rren till Dag och Mia var p� gl�nt.
�Vad st�r p�?� fr�gade Mikael mera av nyfikenhet �n av oro.
R�sterna tystnade. Fem par �gon betraktade honom. Tre kvinnor och tv� m�n, samtliga i pensions�ldern. En av kvinnorna var kl�dd i nattlinne.
�Det l�t som skott.� Mannen som svarade var i 70-�rs�ldern och kl�dd i brun morgonrock.
�Skott?� sa Mikael med ett f�raktigt ansiktsuttryck.
�Alldeles nyss. De sk�t inne i l�genheten f�r en minut sedan. D�rren stod �ppen.�
Mikael tr�ngde sig fram och ringde p� d�rrklockan samtidigt som han gick in i l�genheten.
�Dag? Mia?� ropade han.
Han fick inget svar.
Pl�tsligt k�nde han en iskyla dra l�ngs nacken. Han k�nde doften av svavel. Sedan klev han fram till vardagsrumsd�rren. Det f�rsta han s�g var k�res�tegudj�vlar Dag Svensson framstupa i en enorm meterbred blodp�l framf�r matsalsm�beln d�r han och Erika hade �tit middag n�gra m�nader tidigare.
Mikael skyndade fram till Dag, samtidigt som han slet upp mobilen och slog 112 till SOS Alarm. Han fick omg�ende svar.
�Jag heter Mikael Blomkvist. Jag beh�ver ambulans och polis.�
Han gav adressen.
�Vad g�ller saken?�
�En man. Han tycks vara skjuten i huvudet och �r livl�s.�
Mikael b�jde sig ned och f�rs�kte k�nna puls p� halsen. Sedan s�g han den enorma kratern i Dags bakhuvud och ins�g att han stod i vad som m�ste vara en v�sentlig del av Dag Svenssons hj�rnsubstans. Han drog l�ngsamt tillbaka handen.
Ingen ambulanstransport i v�rlden skulle kunna r�dda Dag Svensson.
Helt pl�tsligt uppt�ckte han sk�rvorna av en av de kaffekoppar som Mia Bergman hade �rvt efter sin mormor och som hon var s� r�dd om. Han reste sig hastigt och s�g sig omkring.
�Mia�, skrek han.
Grannen i den bruna morgonrocken hade kommit in i hallen efter honom. Mikael v�nde sig om vid vardagsrumsd�rren och pekade p� grannen.
�Stanna d�r�, vr�lade han. �Backa tillbaka ut i trappan.�
Grannen s�g f�rst ut som om han t�nkte protestera men lydde befallningen. Mikael stod stilla i femton sekunder. Sedan gick han runt blodp�len och f�rsiktigt f�rbi Dag Svensson fram till sovrumsd�rren.
Mia Bergman l�g p� rygg p� golvet framf�r s�ngens fot�nda. NejnejnejinteMiaocks�f�rgudsskull. Hon hade skjutits genom ansiktet. Kulan hade g�tt in i underkanten av k�ken nedanf�r v�nster �ra. Utg�ngsh�let i tinningen var stort som en apelsin och hennes h�gra �gonh�la gapade tom. Blodfl�det var om m�jligt �nnu kraftigare �n f�r hennes sambo. Kraften fr�n kulan hade varit s� v�ldsam att v�ggen vid s�ngens huvud�nda, flera meter fr�n Mia Bergman, var fylld av blodst�nk.
Mikael blev medveten om att han h�ll i mobilen i ett krampaktigt tag med linjen till larmcentralen fortfarande �ppen och att han hade h�llit andan. Han drog in luft i lungorna och h�jde telefonen.
�Vi beh�ver polis. Tv� personer �r skjutna. Jag tror att de �r d�da. Skynda.�
Han h�rde r�sten fr�n SOS Alarm s�ga n�got men f�rm�dde inte uppfatta orden. Han k�nde det pl�tsligt som om det var n�got fel p� hans h�rsel. Det var helt tyst omkring honom. Han h�rde inte ljudet av sin egen r�st d� han f�rs�kte s�ga n�gonting. Han s�nkte mobilen och backade ut ur l�genheten. D� han kom ut i trapphuset ins�g han att han skakade i hela kroppen och att hj�rtat bultade p� ett abnormt s�tt. Utan ett ord tr�ngde han sig igenom den f�rstenade skaran av grannar och satte sig p� trappavsatsen. Han h�rde avl�gset grannarna st�lla fr�gor till honom. Vad har h�nt? Har de gjort sig illa? Har det h�nt n�got? Ljuden fr�n deras r�ster l�t som om de kom genom en tunnel.
Mikael satt som bed�vad. Han ins�g att han befann sig i ett chocktillst�nd. Han b�jde ned huvudet mellan kn�na. Sedan b�rjade han t�nka. Herregud � de har blivit m�rdade. De har alldeles nyss skjutits. M�rdaren kan fortfarande vara kvar i l�genheten� nej, jag skulle ha sett honom. L�genheten �r bara 55 kvadrat. Han kunde inte sluta skaka. Dag hade legat framstupa och han hade aldrig sett hans ansikte men bilden av Mias s�ndertrasade ansikte gick inte att utpl�na fr�n n�thinnan.
Helt pl�tsligt �terv�nde h�rseln som om n�gon vridit p� en volymkontroll. Han reste sig hastigt och tittade p� grannen i den bruna morgonrocken.
�Du�, sa han. �St�ll dig h�r och se till att ingen g�r in i l�genheten. Polis och ambulans �r p� v�g. Jag g�r ned och sl�pper in dem genom porten.�
Mikael tog trapporna med tre steg �t g�ngen. P� bottenv�ningen r�kade han kasta en blick mot k�llartrappan och tv�rstannade. Han tog ett steg ned mot k�llaren. Halvv�gs nedf�r trappan l�g en revolver fullt synlig. Mikael konstaterade att det tycktes vara en Colt 45 Magnum � ett Palmem�rdarvapen.
Han betvingade impulsen att lyfta upp vapnet och l�t det ligga. Ist�llet gick han och st�llde upp porten och stod sedan stilla i nattluften. Det var f�rst d� han h�rde den korta signalen fr�n bilhornet som han kom ih�g att hans syster satt och v�ntade p� honom. Han gick tv�rs �ver gatan.
Annika Giannini �ppnade munnen f�r att s�ga n�got spydigt om sin brors senf�rdighet. Sedan s�g hon uttrycket i hans ansikte.
�Har du sett n�gon medan du suttit h�r och v�ntat?� fr�gade Mikael.
Hans r�st l�t hes och onaturlig.
�Nej. Vem skulle det vara? Vad har h�nt?�
Mikael var tyst i n�gra sekunder medan han granskade omgivningen. Allt var lugnt och stilla p� gatan. Han gr�vde i kavajfickan och hittade ett hopskrynklat paket med en �verbliven cigarett. N�r han t�nde den h�rde han avl�gset ljudet av sirener som n�rmade sig. Han tittade p� klockan. Den var 23.17.
�Annika � det h�r kommer att bli en l�ng natt�, sa han utan att titta p� henne n�r polisbilen sv�ngde upp p� gatan.
F�rst p� plats var poliserna Magnusson och Ohlsson. De hade varit p� Nyn�sv�gen efter att ha svarat p� ett larm som hade visat sig vara falskt. Magnusson och Ohlsson f�ljdes av en ledarbil med kommissarien i yttre tj�nst, Oswald M�rtensson, som hade befunnit sig vid Skanstull d� omr�desanropet fr�n ledningscentralen hade g�tt ut. De anl�nde n�stan samtidigt fr�n vardera h�llet och s�g en man i jeans och m�rk kavaj mitt p� gatan som h�jde handen till stopptecken. En kvinna klev samtidigt ut ur en parkerad bil n�gra meter fr�n mannen.
Alla tre poliserna avvaktade n�gra sekunder. Larmcentralen hade rapporterat uppgifter om att tv� personer hade skjutits, och mannen h�ll ett m�rkt f�rem�l i v�nster hand. Det tog n�gra sekunder att f�rvissa sig om att det var en mobiltelefon. De klev ur bilarna samtidigt, justerade kopplen och tog sig en n�rmare titt p� figurerna. M�rtensson tog omedelbart bef�let.
��r det du som slagit larm om skottlossning?�
Mannen nickade. Han tycktes ordentligt uppskakad. Han r�kte en cigarett och darrade p� handen d� han f�rde den till munnen.
�Vad heter du?�
�Jag heter Mikael Blomkvist. Tv� personer sk�ts f�r bara n�gra minuter sedan i den h�r fastigheten. De heter Dag Svensson och Mia Bergman. De finns p� tredje v�ningen. Det st�r n�gra grannar utanf�r d�rren.�
�Herregud�, sa kvinnan.
�Vem �r du?� fr�gade M�rtensson.
�Jag heter Annika Giannini.�
�Bor ni h�r?�
�Nej�, svarade Mikael Blomkvist. �Jag skulle bes�ka paret som skjutits. Det h�r �r min syster som gav mig skjuts fr�n en middagsbjudning.�
�Du p�st�r allts� att tv� personer skjutits. S�g du vad som h�nde?�
�Nej. Jag hittade dem.�
�Vi f�r g� upp och titta�, sa M�rtensson.
�V�nta�, sa Mikael. �Enligt grannarna f�ll skotten bara en kort stund innan jag anl�nde. Jag slog larm inom en minut efter att jag kommit hit. Sedan dess har det g�tt mindre �n fem minuter. Det betyder att m�rdaren fortfarande befinner sig i n�romr�det.�
�Men du har inget signalement?�
�Vi har inte sett n�gon person. Det �r m�jligt att n�gon av grannarna sett n�got.�
M�rtensson tecknade till Magnusson som lyfte sin komradio och l�gm�lt b�rjade rapportera till ledningscentralen. Han v�nde sig till Mikael.
�Kan du visa v�gen�, sa han.
D� de kom in genom porten stannade Mikael och pekade tyst mot k�llartrappan. M�rtensson b�jde sig ned och granskade vapnet. Han gick hela v�gen nedf�r trappan och k�nde p� k�llard�rren. Den var l�st.
�Ohlsson, stanna och h�ll ett �ga p� det h�r�, sa M�rtensson.
Utanf�r Dags och Mias l�genhet hade uppslutningen av grannar tunnats ut. Tv� grannar hade f�rsvunnit in till sig, men mannen i den bruna morgonrocken stod fortfarande posterad. Han tycktes l�ttad d� han s�g uniformerna.
�Jag har inte sl�ppt in n�gon�, sa han.
�Det �r bra�, sa b�de Mikael och M�rtensson.
�Det tycks vara blodsp�r i trappan�, sa polisman Magnusson.
Alla tittade p� sp�ren efter fotsteg. Mikael tittade p� sina italienska loafers.
�Det �r f�rmodligen mina skor�, sa Mikael. �Jag har varit inne i l�genheten. Det �r en avsev�rd m�ngd blod.�
M�rtensson tittade forskande p� Mikael. Han anv�nde en penna f�r att peta upp l�genhetsd�rren och konstaterade ytterligare blodsp�r i hallen.
�Till h�ger. Dag Svensson finns i vardagsrummet och Mia Bergman i sovrummet.�
M�rtensson gjorde en snabb inspektion av l�genheten och kom ut redan efter n�gra sekunder. Han pratade i komradion och beg�rde f�rst�rkning fr�n kriminaljouren. Medan han pratade anl�nde ambulanspersonalen. M�rtensson hejdade dem samtidigt som han avslutade samtalet.
�Tv� personer. S� vitt jag kan se �r de bortom all hj�lp. Kan en av er titta in och undvika att st�ka till p� brottsplatsen.�
Det tog inte l�ng stund att konstatera att ambulanspersonalen var �verfl�dig. En jourhavande l�kare beslutade att kropparna inte beh�vde forslas till sjukhus f�r �terupplivningsf�rs�k. Det bed�mdes att hoppet var ute. Mikael k�nde sig pl�tsligt kraftigt illam�ende och v�nde sig till M�rtensson.
�Jag g�r ut. Jag m�ste ha luft.�
�Jag kan nog tyv�rr inte sl�ppa iv�g dig.�
�Det �r lugnt�, sa Mikael. �Jag sitter p� bron utanf�r porten.�
�Kan jag f� se din legitimation.�
Mikael halade upp pl�nboken och lade den i M�rtenssons hand. Sedan v�nde han utan ett ord och gick ned och satte sig p� bron utanf�r huset d�r Annika fortfarande v�ntade tillsammans med polismannen Ohlsson. Hon satte sig bredvid honom.
�Micke, vad har h�nt?� fr�gade Annika.
�Tv� m�nniskor som jag tyckte v�ldigt bra om har blivit m�rdade. Dag Svensson och Mia Bergman. Det var hans manuskript jag ville att du skulle l�sa.�
Annika Giannini ins�g att det inte var l�ge att ans�tta Mikael med fr�gor. Hon lade ist�llet armen runt sin brors skuldror och h�ll om honom medan ytterligare polisbilar anl�nde. Redan hade en handfull nyfikna nattflan�rer stannat till p� trottoaren p� andra sidan gatan. Mikael betraktade dem stumt medan polisen b�rjade s�tta upp avsp�rrningar. En mordutredning tog sin b�rjan.
Klockan var strax efter tre p� morgonen d� Mikael och Annika �ntligen fick l�mna kriminaljouren. De hade tillbringat en timme i Annikas bil utanf�r fastigheten i Enskede i v�ntan p� att en jour�klagare skulle anl�nda f�r att sk�ta inledningen av f�runders�kningen. D�refter � eftersom Mikael var god v�n till de tv� offren och eftersom han hade hittat dem och slagit larm � hade de blivit ombedda att f�lja med till Kungsholmen f�r att, som det hette, bist� utredningen.
D�r hade de f�tt v�nta en l�ng stund innan de blev f�rh�rda av en kriminalinspekt�r Anita Nyberg fr�n jouren. Hon hade r�gblont h�r och s�g ut som en ton�ring.
Jag b�rjar bli gammal, t�nkte Mikael.
Vid halv tre p� morgonen hade han druckit s� m�nga koppar avslaget bryggkaffe att han var nykter och illam�ende. Han hade pl�tsligt varit tvungen att avbryta f�rh�ret och upps�ka en toalett d�r han kr�ktes hejdl�st. Hela tiden hade han bilden av Mia Bergmans s�ndertrasade ansikte p� n�thinnan. Han hade druckit flera muggar vatten och g�ng p� g�ng sk�ljt sig i ansiktet innan han �terv�nde till f�rh�ret. Han f�rs�kte samla tankarna och svara s� utf�rligt han kunde p� Anita Nybergs fr�gor.
Hade Dag Svensson och Mia Bergman n�gra fiender?
Nej, inte vad jag k�nner till.
Har de f�tt hotelser?
Inte vad jag k�nner till.
Hur var deras f�rh�llande?
De verkade �lska varandra. Dag ber�ttade vid ett tillf�lle att de t�nkte skaffa barn d� Mia var f�rdig doktor.
Anv�nde de narkotika?
Jag har ingen aning. Jag tror inte det och om de gjorde det var det nog p� niv�n festjoint vid h�gtidliga tillf�llen.
Hur kom det sig att du �kte hem till dem s� sent p� kv�llen?
Mikael f�rklarade sammanhanget.
Var det inte ovanligt att �ka hem till dem s� sent p� kv�llen?
Jo. F�rvisso. Det var f�rsta g�ngen det skedde.
Hur k�nde du dem?
Genom arbetet. Mikael f�rklarade i o�ndlighet.
Och g�ng p� g�ng fr�gorna som etablerade det besynnerliga tidsschemat.
Skotten hade h�rts i hela huset. De hade avlossats med mindre �n fem sekunders mellanrum. Den 70-�rige mannen i brun morgonrock var n�rmaste granne och pensionerad major fr�n kustartilleriet. Han hade rest sig fr�n TV-soffan efter det andra skottet och omedelbart hasat sig ut i trapphuset. Med avdrag f�r att han hade problem med h�fterna och sv�rt att resa sig s� uppskattade han sj�lv att det hade tagit kanske trettio sekunder innan han �ppnade sin l�genhetsd�rr. Varken han eller n�gon annan granne hade sett n�gon g�rningsman.
Enligt alla uppskattningar fr�n grannarna hade Mikael anl�nt till l�genhetsd�rren inom mindre �n tv� minuter efter att skotten hade fallit.
Inr�knat att han och Annika hade haft gatan under uppsikt i s�kert n�rmare trettio sekunder medan Annika k�rde fram till r�tt port, parkerade och v�xlade n�gra ord innan Mikael gick �ver gatan och uppf�r trapporna s� fanns det ett tidsf�nster p� uppskattningsvis mellan trettio och fyrtio sekunder. Under denna tid hade en dubbelm�rdare hunnit l�mna l�genheten, ta sig nedf�r trapporna, dumpa vapnet p� bottenv�ningen, l�mna fastigheten och f�rsvinna utom synh�ll innan Annika bromsade in. Och allt detta utan att n�gon enda m�nniska hade sett s� mycket som en skymt av g�rningsmannen.
Alla konstaterade att Mikael och Annika m�ste ha missat m�rdaren med sekunders marginal.
Ett sv�vande �gonblick ins�g Mikael att kriminalinspekt�r Anita Nyberg lekte med tanken att Mikael kunde ha varit g�rningsmannen, att han bara g�tt ned en v�ning och l�tsats anl�nda till platsen n�r grannarna samlades. Men Mikael hade alibi i form av sin syster och ett rimligt tidsschema. Hans f�rehavanden inklusive telefonsamtalet med Dag Svensson kunde bekr�ftas av ett stort antal medlemmar i familjen Giannini.
Till sist sa Annika ifr�n. Mikael hade l�mnat all rimlig och t�nkbar hj�lp. Han var synbart tr�tt och m�dde inte bra. Det var dags att avbryta och l�ta honom g� hem. Hon p�minde om att hon var sin brors advokat och att han hade vissa av Gud eller �tminstone riksdagen fastst�llda r�ttigheter.
N�r de kom ut p� gatan stod de tysta en l�ng stund vid Annikas bil.
�G� hem och sov�, sa hon.
Mikael skakade p� huvudet.
�Jag m�ste �ka hem till Erika�, sa han. �Hon k�nde dem ocks�. Jag kan inte bara ringa och ber�tta och jag vill inte att hon ska vakna och h�ra om det p� nyheterna.�
Annika Giannini tvekade en stund men ins�g att hennes bror hade r�tt.
�Saltsj�baden allts�, sa hon.
�Orkar du?�
�Vad �r lillasystrar till f�r?�
�Om du ger mig lift ut till Nacka centrum s� kan jag ta taxi d�rifr�n eller v�nta p� n�gon buss.�
�Snack. Hoppa in s� k�r jag dig.�
Annika Giannini var uppenbarligen ocks� tr�tt och Mikael lyckades �vertala henne att avst� fr�n den timsl�nga omv�gen runt L�nnerstasunden och ist�llet sl�ppa av honom i Nacka centrum. Han pussade henne p� kinden, tackade f�r all hj�lp under natten och v�ntade tills hon hade v�nt bilen och f�rsvunnit �t sitt h�ll innan han ringde efter en taxi.
Det var �ver tv� �r sedan Mikael Blomkvist senast hade varit ute i Saltsj�baden. Han hade bara varit ute och h�lsat p� Erika och hennes man vid n�gra enstaka tillf�llen. Han antog att det var ett tecken p� omognad.
Exakt hur Erika och Gregers �ktenskap fungerade hade Mikael inte en aning om. Han hade k�nt Erika sedan tidigt 1980-tal. Han �mnade forts�tta att ha ett f�rh�llande med henne till dess att han var f�r gammal f�r att orka upp ur rullstolen. F�rh�llandet hade bara avbrutits under en kort period i slutet av 1980-talet d� b�de han och Erika hade gift sig p� var sitt h�ll. Uppeh�llet hade varat i mer �n ett �r innan de b�da hade varit otrogna mot sina respektive.
F�r Mikaels del resulterade det i en skilsm�ssa. F�r Erikas del resulterade det i att Greger Backman konstaterade att en s�dan m�ng�rig sexuell passion f�rmodligen var s� stark att det vore orimligt att tro att konventioner eller allm�n samh�llsmoral kunde h�lla dem borta fr�n varandras s�ngar. Han f�rklarade ocks� att han inte ville riskera att f�rlora Erika Berger p� det s�tt som Mikael hade f�rlorat sin fru.
N�r Erika hade bek�nt sin otrohet hade Greger Backman knackat p� hos Mikael Blomkvist. Mikael hade v�ntat och fruktat hans bes�k � han k�nde sig som en skit. Men ist�llet f�r att sl� Mikael p� k�ften hade Greger Backman f�reslagit en krogrunda. De hade avverkat tre pubar p� S�dermalm innan de var tillr�ckligt runda under f�tterna f�r en seri�s konversation, vilket skedde p� en parksoffa vid Mariatorget omkring soluppg�ngen.
Mikael hade haft sv�rt att tro Greger Backman d� han frankt f�rklarat att om Mikael f�rs�kte sabotera hans �ktenskap med Erika Berger s� skulle han komma p� �terbes�k i nyktert tillst�nd och med en kn�lp�k, men att om det bara handlade om k�ttets lusta och sj�lens of�rm�ga till m�ttlighet och besinning s� var det okej f�r hans vidkommande.
Mikael och Erika hade fortsatt sitt f�rh�llande med Greger Backmans goda minne och utan att f�rs�ka d�lja n�got f�r honom. S� vitt Mikael visste var Greger och Erika fortfarande lyckliga i sitt �ktenskap. Han accepterade att Greger accepterade deras f�rh�llande utan protester, s� till den grad att Erika bara beh�vde lyfta telefonen och ringa och f�rklara att hon t�nkte tillbringa natten hos Mikael om andan f�ll p�, vilket den gjorde med viss regelbundenhet.
Greger Backman hade aldrig med ett enda ord kritiserat Mikael. Tv�rtom tycktes han anse att Erikas och Mikaels f�rh�llande var av godo och att hans egen k�rlek till Erika f�rdjupades genom att han aldrig kunde ta henne f�r given.
D�remot hade Mikael aldrig k�nt sig bekv�m i Gregers s�llskap, vilket var en dyster p�minnelse om att ocks� aldrig s� frigjorda f�rh�llanden hade ett pris. Och f�ljaktligen hade han enbart bes�kt Saltsj�baden vid n�gra enstaka tillf�llen d� Erika varit v�rdinna f�r st�rre fester och d�r hans fr�nvaro skulle ha uppfattats som demonstrativ.
Nu stannade han framf�r deras 250 kvadratmeter stora villa. Trots olusten �ver att komma med d�liga nyheter satte han resolut fingret p� ringklockan och h�ll knappen intryckt i n�rmare fyrtio sekunder till dess att han h�rde steg. Greger Backman �ppnade, med en handduk virad runt midjan och ett ansikte fyllt av s�mndrucken vrede som �vergick i yrvaken h�pnad d� han s�g sin frus �lskare p� trappan.
�Hej Greger�, sa Mikael.
�God morgon Blomkvist. Vad fan �r klockan?�
Greger Backman var blond och mager. Han hade v�ldigt mycket h�r p� br�stet och n�stan inget h�r alls p� huvudet. Han hade veckogammal sk�ggstubb och ett markant �rr �ver h�gra �gonbrynet som hade sitt upphov i en allvarlig seglingsolycka flera �r tidigare.
�Strax efter fem�, sa Mikael. �Kan du v�cka Erika? Jag m�ste prata med henne.�
Greger Backman antog att om Mikael Blomkvist hade �vervunnit sin ovilja mot att bes�ka Saltsj�baden och tr�ffa honom s� m�ste n�got extraordin�rt ha intr�ffat. Dessutom s�g Mikael ut att vara i stort behov av en grogg eller �tminstone en s�ng att sova ut i. Han h�ll s�ledes upp d�rren och sl�ppte in Mikael.
�Vad har h�nt?� fr�gade han.
Innan Mikael hann svara kom Erika Berger nedf�r trappan fr�n �verv�ningen samtidigt som hon kn�t sk�rpet till en vit morgonrock i frott�. Hon tv�rstannade halvv�gs d� hon s�g Mikael i hallen.
�Vad?�
�Dag Svensson och Mia Bergman�, sa Mikael.
Hans ansikte avsl�jade omedelbart vilket besked han hade kommit f�r att l�mna.
�Nej.� Hon lade en hand p� sin mun.
�Jag har precis kommit fr�n polisen. Dag och Mia blev m�rdade i natt.�
�M�rdade�, sa b�de Erika och Greger samtidigt.
Erika s�g p� Mikael med tvivlande blick.
�P� allvar?�
Mikael nickade tungt.
�N�gon gick in i deras l�genhet i Enskede och sk�t dem. Det var jag som hittade dem.�
Erika satte sig i trappan.
�Jag ville inte att du skulle beh�va h�ra om det p� morgonnyheterna�, sa Mikael.
Klockan var en minut i sju p� sk�rtorsdagsmorgonen d� Mikael och Erika klev in p�
�Vad i helvete h�nder?� fr�gade Christer Malm.
Malin Eriksson hyssjade och vred p� volymen f�r sjunyheterna.
Tv� personer, en man och en kvinna, sk�ts sent i g�r kv�ll till d�ds i en l�genhet i Enskede. Polisen uppger att det handlar om ett dubbelmord. Ingen av de d�da �r sedan tidigare k�nd av polisen. Vad som ligger bakom d�det �r inte k�nt. V�r reporter Hanna Olofsson �r p� plats.
�Det var strax f�re midnatt som polis larmades om skottlossning i en fastighet p� Bj�rneborgsv�gen h�r i Enskede. Enligt en granne hade flera skott avlossats i l�genheten. N�got motiv �r inte k�nt och hittills har ingen gripits f�r d�det. Polisen har sp�rrat av l�genheten och en teknisk unders�kning p�g�r.�
�Det var kortfattat�, sa Malin och s�nkte volymen. Sedan b�rjade hon gr�ta. Erika gick bort till henne och lade armen runt hennes axlar.
�Fy fan�, sa Christer Malm utan n�gon s�rskild adress.
�S�tt er�, sa Erika Berger med best�md r�st. �Mikael ��
Mikael ber�ttade �terigen vad som hade h�nt under natten. Han pratade med entonig r�st och anv�nde saklig journalistprosa d� han beskrev hur han funnit Dag och Mia.
�Fy fan�, sa Christer Malm p� nytt. �Det �r ju inte klokt.�
Malin �vermannades p� nytt av k�nslor. Hon b�rjade gr�ta igen och gjorde inget f�rs�k att d�lja t�rarna.
�F�rl�t mig�, sa hon.
�Jag k�nner precis likadant�, sa Christer.
Mikael undrade varf�r han inte f�rm�dde gr�ta. Han k�nde bara en stor tomhet, n�stan som om han var bed�vad.
�Det vi vet nu p� morgonen �r allts� inte s� v�rst mycket�, sa Erika Berger. �Vi m�ste prata om tv� saker. F�r det f�rsta ligger vi tre veckor fr�n att g� i tryck med Dag Svenssons material. Ska vi fortfarande publicera? Kan vi publicera? Det �r det ena. Det andra �r en fr�ga som jag och Mikael diskuterade p� v�gen in till stan.�
�Vi vet inte varf�r morden �gde rum�, sa Mikael. �Det kan vara n�got privat i Dag och Mias liv eller det kan vara ett rent vansinnesd�d. Men vi kan inte utesluta att det hade n�got med deras arbete att g�ra.�
En tystnad f�ll �ver bordet. Till sist harklade sig Mikael.
�Vi st�r som sagt i begrepp att publicera en j�vligt tung story d�r vi n�mner namn p� personer som minst av allt vill bli uppm�rksammade i sammanhanget. Dag b�rjade g�ra konfrontationerna f�r tv� veckor sedan. Min tanke var allts� om n�gon av dem ��
�V�nta�, sa Malin Eriksson. �Vi h�nger ut tre poliser varav en jobbar p� S�k och en p� sedlighetsroteln, flera advokater, en �klagare och en domare och ett par snuskhumrar till journalister. Skulle allts� n�gon av dem ha beg�tt ett dubbelmord f�r att hindra publiceringen?�
�Nja, jag vet inte�, sa Mikael eftert�nksamt. �De har en hel del att f�rlora men spontant tycker jag att de m�ste vara f�rbaskat obeg�vade om de tror att de kan tysta en s�dan h�r story genom att m�rda en journalist. Men vi h�nger ocks� ut ett antal hallickar, och �ven om vi anv�nder fingerade namn s� �r det inte s� sv�rt att r�kna ut vilka de �r. N�gra av dem �r tidigare d�mda f�r v�ldsbrott.�
�Okej�, sa Christer. �Men du beskriver morden som rena avr�ttningarna. Om jag fattat po�ngen med Dag Svenssons story r�tt s� handlar det inte om s�rskilt beg�vade typer. �r de kapabla att beg� ett dubbelmord och komma undan med det?�
�Hur beg�vad m�ste man vara f�r att avfyra tv� skott?� fr�gade Malin.
�Just nu spekulerar vi om s�dant vi inte vet n�got om�, avbr�t Erika Berger. �Men vi m�ste faktiskt st�lla fr�gan. Om Dags artiklar � eller Mias avhandling f�r den delen � var orsaken till morden s� m�ste vi h�ja s�kerheten h�r p� redaktionen.�
�Och en tredje fr�ga�, sa Malin. Ska vi g� till polisen med namnen? Vad sa du till polisen i natt?�
�Jag svarade p� alla fr�gor de st�llde. Jag ber�ttade vilken story Dag jobbade med, men jag fick inga fr�gor om detaljer och jag n�mnde inga namn.�
�Vi borde f�rmodligen g�ra det�, sa Erika Berger.
�Det �r inte helt sj�lvklart�, svarade Mikael. �Vi kan m�jligen ge dem en namnlista, men vad g�r vi om polisen b�rjar st�lla fr�gor om hur vi har f�tt tag p� namnen? Vi f�r inte r�ja de k�llor som vill vara anonyma. Det r�r flera av tjejerna som Mia pratat med.�
�Vilken j�vla soppa�, sa Erika. �Vi �r tillbaka vid den f�rsta fr�gan � ska vi publicera?�
Mikael h�ll upp en hand.
�V�nta. Vi kan ta en omr�stning om saken, men jag �r faktiskt ansvarig utgivare och f�r f�rsta g�ngen n�gonsin t�nker jag fatta ett beslut p� alldeles egen hand. Svaret �r nej. Vi kan inte publicera i n�sta nummer. Det �r alldeles orimligt att vi bara k�r p� enligt planerna.�
Tystnaden l�grade sig �ter �ver bordet.
�Jag vill v�ldigt g�rna publicera, men vi m�ste f�rmodligen omformulera en hel del. Det var Dag och Mia som hade dokumentationen, och storyn byggde ocks� p� att Mia t�nkte l�mna en polisanm�lan mot de personer som vi skulle namnge. Hon satt p� expertkunskaper. Sitter vi p� de kunskaperna?�
Det sm�llde i ytterd�rren och Henry Cortez stod pl�tsligt i d�rr�ppningen.
��r det Dag och Mia?� fr�gade han andf�tt.
Alla nickade.
�Fy fan. Det �r ju inte klokt.�
�Hur h�rde du det?� undrade Mikael.
�Jag hade varit ute med tjejen och vi var p� v�g hem d� vi h�rde det p� taxiradion. Polisen efterlyste information om k�rningar till gatan. Jag k�nde igen adressen. Jag var tvungen att komma in.�
Henry Cortez s�g s� skakad ut att Erika reste sig och gav honom en kram innan hon bad honom sl� sig ned. Hon �terkn�t till diskussionen.
�Jag tror att Dag g�rna skulle vilja att vi publicerade hans story.�
�Och det tycker jag att vi ska g�ra. Definitivt boken. Men l�get just nu �r att vi m�ste skjuta fram publiceringen.�
�S� vad g�r vi nu?� fr�gade Malin. �Det �r inte bara en artikel som m�ste bytas ut � det �r ju ett temanummer och hela tidningen m�ste g�ras om.�
Erika var tyst en stund. Sedan log hon dagens f�rsta utmattade leende.
�Hade du t�nkt vara ledig i p�sk, Malin?� undrade hon. �Gl�m det. Vi g�r s� h�r � Malin, du och jag och Christer s�tter oss och planerar ett helt nytt nummer utan Dag Svensson. Vi f�r se om vi kan f� loss n�gra texter som vi hade planerat f�r juninumret. Mikael, hur mycket material hade du hunnit f� av Dag Svensson?�
�Jag har slutversion p� nio av tolv kapitel. Jag har n�st sista version p� kapitel tio och elva. Dag skulle maila slutversion � jag ska kolla mailen � men jag har bara en tumnagel p� det avslutande kapitel tolv. Det �r d�r han ska summera och dra slutsatser.�
�Men du och Dag hade pratat igenom alla kapitel?�
�Jag vet vad han t�nkte skriva, om det �r det du menar.�
�Okej, du f�r s�tta dig med texterna � b�de boken och artikeln. Jag vill veta hur mycket som saknas och om vi kan rekonstruera s�dant som Dag inte hade hunnit l�mna. Kan du g�ra en f�ruts�ttningsl�s bed�mning redan under dagen?�
Mikael nickade.
�Jag vill ocks� att du funderar p� vad vi ska s�ga till polisen. Vad �r ofarligt och var b�rjar vi riskera att bryta mot k�llskyddet. Ingen p� tidningen f�r s�ga n�got utan att du godk�nt det.�
�Det l�ter bra�, sa Mikael.
�Tror du p� allvar att Dags story kan ligga bakom morden?�
�Eller Mias avhandling � jag vet inte. Men vi kan inte bortse fr�n m�jligheten.�
Erika Berger funderade en stund.
�Nej, det kan vi inte g�ra. Du f�r h�lla i det.�
�H�lla i vad d�?�
�Utredningen.�
�Vilken utredning?�
�V�r utredning, f�r helvete.� Erika Berger h�jde pl�tsligt r�sten. �Dag Svensson var journalist och arbetade f�r
Hon sneglade p� Malin Eriksson.
�Malin, om du hj�lper mig att skissa upp ett helt nytt nummer i dag s� g�r jag och Christer grovjobbet. Men du har jobbat v�ldigt mycket med Dag Svensson och andra texter i temanumret. Jag vill att du bevakar utvecklingen i mordutredningen tillsammans med Mikael.�
Malin Eriksson nickade.
�Henry � kan du jobba i dag?�
�Sj�lvklart.�
�B�rja ringa till �vriga medarbetare p�
�Okej. Jag ringer f�rst medarbetarna och sedan sticker jag hem och duschar och �ter frukost. Tillbaka om fyrtiofem minuter om jag inte �ker direkt in p� Kungsholmen.�
�Vi h�ller kontakten under dagen.�
En kort tystnad uppstod vid bordet.
�Okej�, sa Mikael till slut. ��r vi klara?�
�Jag antar det�, sa Erika. �Har du br�ttom?�
�Jo. Jag m�ste ringa ett samtal.�
Harriet Vanger �t frukost best�ende av kaffe och rostat br�d med ost och apelsinmarmelad p� glasverandan i Henrik Vangers hus i Hedeby d� hennes mobil ringde. Hon svarade utan att titta p� displayen.
�Godmorgon Harriet�, sa Mikael Blomkvist.
�Kors i taket. Jag trodde att du var en s�dan som aldrig klev upp f�re �tta.�
�Det g�r jag inte heller, f�rutsatt att jag hunnit g� och l�gga mig. Vilket jag inte har gjort i natt.�
�Har det h�nt n�got?�
�Har du lyssnat p� nyheterna?�
Mikael ber�ttade kortfattat om nattens h�ndelser.
�S� f�rf�rligt�, sa Harriet Vanger. �Hur m�r du?�
�Tack f�r att du fr�gade. Jag har m�tt b�ttre. Men orsaken att jag ringer dig �r allts� att du sitter i
�Och du menar att jag borde vara f�rberedd. Okej. Vad f�r jag s�ga?�
�S�g som det �r. Du �r informerad om vad som h�nt. Du �r f�rst�s chockad �ver de brutala morden, men du �r inte insatt i det redaktionella arbetet och kan d�rmed inte kommentera n�gra spekulationer. Det �r polisens sak att utreda morden, inte
�Tack f�r f�rvarningen. �r det n�got jag kan g�ra?�
�Inte just nu. Men om jag kommer p� n�got s� h�r jag av mig.�
�Bra. Och Mikael � h�ll mig underr�ttad, please.�
Redan klockan sju p� sk�rtorsdagsmorgonen hade det formella ansvaret som f�runders�kningsledare f�r utredningen av dubbelmordet i Enskede landat p� �klagare Richard Ekstr�ms skrivbord. Nattens jour�klagare, en relativt ung och oerfaren jurist, hade insett att Enskedemorden hade en potential ut�ver det vanliga. Han hade ringt och v�ckt bitr�dande l�ns�klagaren som i sin tur v�ckt bitr�dande l�nspolism�staren. Tillsammans hade de beslutat bolla arbetet till en nitisk och erfaren �klagare. Deras val hade fallit p� Richard Ekstr�m, 42 �r.
Ekstr�m var en smal och sp�nstig man p� 167 centimeter, tunnh�rigt blond och f�rsedd med ett haksk�gg. Han var alltid oklanderligt kl�dd och hade p� grund av sin ringa l�ngd skor med f�rh�jda klackar. Han hade inlett sin karri�r som bitr�dande �klagare i Uppsala, varifr�n han rekryterats som utredare till Justitiedepartementet d�r han arbetat med att j�mka samman svensk lagstiftning med EU och gjort s� bra ifr�n sig att han en tid tj�nstgjort som enhetschef. Han hade v�ckt uppm�rksamhet med en utredning om organisatoriska brister i r�ttss�kerheten d�r han pl�derat f�r �kad effektivitet, ist�llet f�r de krav p� �kade resurser som vissa polismyndigheter kr�vde. Efter fyra �r p� Justitie hade han g�tt vidare till �klagarmyndigheten i Stockholm d�r han hanterat flera m�l med anknytning till uppm�rksammade r�n eller v�ldsbrott.
Inom statsf�rvaltningen antogs han vara socialdemokrat, men i verkligheten var Ekstr�m totalt partipolitiskt ointresserad. Han b�rjade f� en viss medial uppm�rksamhet och i maktens korridorer var han en man som h�ga vederb�rande h�ll �gonen p�. Han var definitivt en potentiell kandidat f�r h�gre befattningar och tack vare sin f�rmodade ideologiska �dra hade han ett brett kontaktn�t i b�de politiska och polisi�ra kretsar. Bland poliser r�dde delade meningar om Ekstr�ms kapacitet. Hans utredningar p� Justitie hade inte gynnat de kretsar inom polisen som h�vdade att b�sta s�ttet att v�rna r�ttss�kerheten var att rekrytera fler poliser. Men Ekstr�m hade � andra sidan utm�rkt sig f�r att inte l�gga fingrarna emellan d� han drev ett m�l till r�tteg�ng.
N�r Ekstr�m hade f�tt en hastig f�redragning fr�n kriminaljouren om nattens h�ndelser i Enskede konstaterade han snabbt att detta var ett �rende med stor kinetisk energipotential som utan tvivel skulle skapa turbulens i massmedia. Det var inget dussinmord. De tv� d�da var en doktorerande kriminolog och en journalist � det sistn�mnda ett ord han hatade eller �lskade beroende p� situationen.
Strax efter sju hade Ekstr�m en hastig telefonkonferens med chefen f�r l�nskriminalen. Kvart �ver sju lyfte Ekstr�m luren och v�ckte kriminalinspekt�r Jan Bublanski, bland kollegor b�ttre k�nd under �knamnet konstapel Bubbla. Bublanski var egentligen ledig under p�skveckan f�r att kompensera ett �vertidsberg som ackumulerats under det g�ngna �ret, men ombads nu avbryta ledigheten och per omg�ende inst�lla sig i polishuset i syfte att fungera som spaningsledare i utredningen om Enskedemorden.
Bublanski var 52 �r och hade arbetat som polis i mer �n halva sitt liv, sedan han var 23 �r. Han hade tillbringat sex �r i radiobil och avverkat b�de vapenroteln och st�ldroteln innan han l�st p�byggnadskurser och avancerat till l�nskriminalens v�ldsrotel. Han hade noga r�knat varit delaktig i trettiotre mord- eller dr�putredningar de senaste tio �ren. Av dessa hade han varit spaningsledare f�r sjutton utredningar, varav fjorton var uppklarade och tv� ans�gs polisi�rt l�sta, vilket innebar att polisen visste vem som var m�rdaren men inte hade tillr�cklig bevisning f�r att lagf�ra personen i fr�ga. I ett enda �terst�ende fall, numera sex �r gammalt, hade Bublanski och hans medarbetare misslyckats. Det handlade om en k�nd alkoholist och br�kmakare som knivskurits till d�ds i sin bostad i Bergshamra. Brottsplatsen var en mardr�m av fingeravtryck och DNA-sp�r fr�n flera dussin personer som under �rens lopp supit eller slagits i l�genheten. Bublanski och hans kollegor var �vertygade om att m�rdaren stod att finna i mannens vidlyftiga bekantskapskrets av alkoholister och missbrukare, men m�rdaren hade trots intensivt utredningsarbete fortsatt att g�cka polisen. Utredningen hade i praktiken lagts till handlingarna.
P� det hela taget hade Bublanski en god uppklarandestatistik och betraktades av sina kollegor som synnerligen v�lmeriterad.
Bland kollegorna ans�gs dock Bublanski vara aningen kufisk, vilket delvis berodde p� att han var jude och vid vissa h�gtidsdagar hade synts i kippa i polishusets korridorer. Detta hade vid ett tillf�lle f�ranlett en kommentar fr�n en sedermera avg�ngen polism�stare som var av den uppfattningen att det var ol�mpligt att b�ra kippa i polishuset, p� samma s�tt som han ans�g det ol�mpligt att en polis sprang omkring i turban. N�gon vidare debatt blev det dock aldrig av det hela. En journalist hade snappat upp kommentaren och b�rjat st�lla fr�gor, varefter polism�staren snabbt retirerat till sitt tj�nsterum.
Bublanski tillh�rde S�derf�rsamlingen och best�llde vegetarisk mat om koscher inte fanns att tillg�. Han var dock inte mer ortodox �n att han arbetade p� sabbaten. �ven Bublanski ins�g redan tidigt att det aktuella dubbelmordet i Enskede inte var n�gon rutinutredning. Richard Ekstr�m hade tagit honom �t sidan s� fort denne kommit innanf�r d�rrarna strax efter �tta.
�Det h�r verkar vara en el�ndig historia�, h�lsade Ekstr�m. �Paret som skjutits �r en journalist och en kriminolog. Och inte nog med det. De hittades av en annan journalist.�
Bublanski nickade. Det n�rmast garanterade att �rendet skulle h�rdbevakas och nagelfaras av massmedia.
�Och f�r att ytterligare str� salt i s�ren � den journalist som hittade paret var Mikael Blomkvist p� tidningen
�Ooops�, sa Bublanski.
�K�nd fr�n cirkusen kring Wennerstr�maff�ren.�
�Vet vi n�gonting om motivet?�
�I nul�get inte ett dugg. Ingen av de skjutna �r k�nd av oss. Det verkar vara ett sk�tsamt par. Flickan skulle doktorera om n�gra veckor. Det h�r �rendet m�ste f� h�gsta prioritet.�
Bublanski nickade. F�r honom hade mord alltid h�g prioritet.
�Vi tills�tter en grupp. Du f�r jobba s� fort du kan och jag ska se till att du har alla resurser. Du f�r Hans Faste och Curt Svensson till hj�lp. Du f�r ocks� in Jerker Holmberg. Han arbetar med dr�pet i Rinkeby men det verkar som om g�rningsmannen avvikit utomlands. Han �r en lysande brottsplatsunders�kare. Du kan ocks� anv�nda span fr�n Rikskriminalen efter behov.�
�Jag vill ha in Sonja Modig.�
��r hon inte lite v�l ung?�
Bublanski h�jde p� �gonbrynen och tittade f�rv�nat p� Ekstr�m.
�Hon �r 39 �r och d�rmed bara n�gra �r yngre �n du. Dessutom �r hon mycket sk�rpt.�
�Okej, du beslutar vilka du vill ha i gruppen, bara det g�r undan. Ledningen har redan varit p� oss.�
Vilket Bublanski tog som en mild �verdrift. Ledningen hade i denna arla morgonstund knappt hunnit l�mna frukostbordet.
Polisutredningen b�rjade p� allvar med m�tet strax f�re nio d� kriminalinspekt�r Bublanski samlade sin trupp i ett konferensrum p� l�nskriminalen. Bublanski betraktade samlingen. Han var inte helt n�jd med gruppens sammans�ttning.
Sonja Modig var den person i rummet som han hade st�rst f�rtroende f�r. Hon hade arbetat som polis i tolv �r, varav fyra �r p� v�ldsroteln d�r hon deltagit i flera utredningar som Bublanski lett. Hon var noggrann och metodisk, men Bublanski hade tidigt noterat att hon �ven hade den egenskap som han personligen betraktade som den mest v�rdefulla i knepiga utredningar. Hon hade fantasi och f�rm�ga att associera. Vid �tminstone tv� komplicerade utredningar hade Sonja Modig hittat m�rkliga och l�ngs�kta kopplingar som andra missat, vilket resulterat i genombrott i spaningarna. Dessutom hade Sonja Modig en sval intellektuell humor som Bublanski uppskattade.
Bublanski var ocks� n�jd med att ha Jerker Holmberg i truppen. Holmberg var 55 �r gammal och ursprungligen fr�n �ngermanland. Han var en fyrkantig och tr�kig m�nniska som helt saknade den fantasi som gjorde Sonja Modig ov�rderlig. D�remot var Holmberg enligt Bublanski den kanske b�ste brottsplatsunders�karen inom hela den svenska polisk�ren. De hade samarbetat i �tskilliga utredningar genom �rens lopp och Bublanski var av den fasta �vertygelsen att om det fanns n�got att hitta p� brottsplatsen s� skulle Holmberg g�ra det. Hans prim�ra uppgift var f�ljaktligen att ta kommandot �ver allt arbete i l�genheten i Enskede.
Kollegan Curt Svensson var relativt ok�nd f�r Bublanski. Det var en tystl�ten och kraftigt byggd man med s� stubinkort blont h�r att han p� h�ll tycktes vara helt skallig. Svensson var 38 �r gammal och hade nyligen kommit till roteln fr�n Huddingepolisen d�r han �gnat m�nga �r �t utredningar om g�ngbrottslighet. Han hade rykte om sig att besitta ett h�ftigt hum�r och h�rda nypor, vilket var en omskrivning f�r att han m�jligen anv�nde metoder gentemot klientelet som inte var helt f�renliga med det polisi�ra reglementet. Vid ett tillf�lle tio �r tidigare hade Curt Svensson anm�lts f�r misshandel, vilket resulterat i en utredning d�r han dock friats p� alla punkter.
Curt Svenssons rykte byggde dock p� en helt annan h�ndelse. I oktober 1999 hade Curt Svensson tillsammans med en kollega �kt till Alby f�r att h�mta ett lokalt bus till f�rh�r. Det lokala buset var inte ok�nd hos polisen. Han hade i flera �r h�llit grannarna i fastigheten i skr�ck och dragit p� sig klagom�l genom att st�ndigt bete sig hotfullt mot omgivningen. Nu var han efter tips till polisen misst�nkt f�r att ha r�nat en videobutik i Norsborg. Det var ett t�mligen rutinartat ingripande som gick kolossalt p� tok d� buset ist�llet f�r att sn�llt f�lja med hade dragit kniv. Kollegan hade f�tt flera avv�rjningsskador i h�nderna och v�nster tumme avskuren innan v�ldsmannen riktat sin uppm�rksamhet mot Curt Svensson som f�r f�rsta g�ngen i sin karri�r tvingades avlossa sitt tj�nstevapen. Curt Svensson avlossade tre skott. Det f�rsta av dessa var ett varningsskott. Det andra var verkanseld som dock hade missat v�ldsmannen, vilket i sig var en prestation eftersom avst�ndet hade varit mindre �n tre meter. Det tredje skottet hade tr�ffat olyckligt mitt i kroppen och slitit av stora kroppspuls�dern, vilket resulterade i att v�ldsmannen f�rbl�dde inom loppet av n�gra minuter. Den efterf�ljande utredningen hade sent omsider helt friat Curt Svensson fr�n ansvar, n�got som gav upphov till en medial debatt d�r det statliga v�ldsmonopolet sk�rsk�dades och d�r Curt Svensson n�mndes i samma andetag som de tv� bypoliser som hade slagit ihj�l Osmo Vallo.
Bublanski hade inledningsvis haft en del dubier om Curt Svensson men hade efter �nnu ett halvt �r inte uppt�ckt n�got som f�ranledde hans direkta kritik eller vrede. Tv�rtom hade Bublanski efter hand b�rjat f� en viss respekt f�r Curt Svenssons tystl�tna kompetens.
Den siste medlemmen i Bublanskis team var Hans Faste, 47 �r gammal och en veteran sedan femton �r p� v�ldet. Faste var den direkta orsaken till att Bublanski inte var helt n�jd med gruppens sammans�ttning. Faste hade en plus- och en minussida. P� plussidan stod att han hade bred erfarenhet och stor rutin fr�n komplicerade utredningar. P� minuskontot bokf�rde Bublanski sin �sikt att Faste var egocentrisk och hade en gapig humor som kunde st�ra varje normalbeg�vad m�nniska i omgivningen och som i allra h�gsta grad st�rde Bublanski. Det fanns personliga drag och egenskaper hos Faste som Bublanski helt enkelt ogillade. Men okej, d� han h�lls i strama tyglar var han en kompetent utredare. Faste hade dessutom blivit n�got av en mentor f�r Curt Svensson som inte tycktes ha n�gra synpunkter p� gapigheten. De dubblerade ofta under spaningarna.
Till m�tet hade dessutom kallats kriminalinspekt�r Anita Nyberg fr�n kriminaljouren f�r att informera om de f�rh�r hon h�llit med Mikael Blomkvist under natten, liksom kommissarie Oswald M�rtensson f�r att redog�ra f�r vad som hade skett p� plats i samband med larmet. B�gge var utmattade och ville hem och sova s� fort som m�jligt, men Anita Nyberg hade redan hunnit f� fram bilder fr�n brottsplatsen som skickades runt i gruppen.
Efter trettio minuters samtal hade de h�ndelsef�rloppet klart f�r sig. Bublanski summerade.
�Med f�rbeh�llet att den tekniska unders�kningen av brottsplatsen �nnu p�g�r tycks det allts� vara p� f�ljande vis � En ok�nd person som ingen av grannarna eller andra vittnen lagt m�rke till har g�tt in i en l�genhet i Enskede och d�dat paret Svensson och Bergman.�
�Vi vet �nnu inte om det vapen som hittades �r identiskt med mordvapnet, men det �r redan skickat till SKL�, sk�t Anita Nyberg in. �Det har h�gsta prioritet. Vi har ocks� hittat en portion av en kula � den som tr�ffade Dag Svensson � relativt intakt i v�ggen mot sovrummet. D�remot �r kulan som tr�ffade Mia Bergman s� fragmenterad att jag tvivlar p� att den �r anv�ndbar.�
�Tack f�r det. En Colt Magnum �r allts� en j�vla cowboypistol som borde vara totalf�rbjuden. Har vi n�got serienummer?�
�Inte �nnu�, sa Oswald M�rtensson. �Jag skickade vapnet och kulfragmentet med bud till SKL direkt fr�n brottsplatsen. Jag tyckte att det var b�ttre att de fick ta hand om det �n att jag b�rjade fingra p� det.�
�Bra s�. Jag har inte hunnit �ka ut och titta p� brottsplatsen �n, men ni tv� har varit d�r. Vad �r era slutsatser?�
Anita Nyberg och Oswald M�rtensson v�xlade blickar. Nyberg �verl�t �t sin �ldre kollega att f�ra deras gemensamma talan.
�F�r det f�rsta tror vi att det var en ensam m�rdare. Det var en ren avr�ttning. Jag f�r en k�nsla av att det �r en person som haft mycket stor orsak att d�da Svensson och Bergman och g�tt till verket med stor beslutsamhet.�
�Och vad grundar du den k�nslan p�?� undrade Hans Faste.
�L�genheten var v�lordnad och v�lst�dad. Det handlar inte om r�n eller misshandel eller n�got liknande. F�r det f�rsta har bara tv� skott avlossats. B�gge skotten tr�ffade avsett m�l i huvudet med stor precision. Det handlar allts� om n�gon som kan hantera vapen.�
�Okej.�
�Om vi tittar p� skissen � vi har rekonstruerat det s� att mannen, Dag Svensson, sk�ts fr�n mycket n�ra h�ll � f�rmodligen s� n�ra att revolverpipan trycktes mot hans huvud. Det finns tydliga br�nns�r runt ing�ngsh�let. Han var gissningsvis den som sk�ts f�rst. Svensson kastades mot matsalsm�beln. M�rdaren torde ha st�tt p� tr�skeln till hallen eller alldeles innanf�r �ppningen till vardagsrummet.�
�Okej.�
�Skotten f�ll enligt vittnen inom loppet av n�gra sekunder. Mia Bergman sk�ts fr�n h�ll. Gissningsvis befann hon sig i d�rr�ppningen till sovrummet och f�rs�kte vrida sig bort. Kulan tr�ffade henne under v�nster �ra och kom ut alldeles ovanf�r h�ger �ga. Kraften kastade in henne i sovrummet d�r hon hittades. Hon ramlade mot kanten av s�ngens gavel och hasade ned p� golvet.�
�En skytt med vana att hantera vapen�, inst�mde Faste.
�Mer �n s�. Det finns inga fotsp�r som tyder p� att m�rdaren g�tt in i sovrummet f�r att kontrollera att han d�dat henne. Han visste att han hade tr�ffat och v�nde p� klacken och l�mnade l�genheten. Allts�, tv� skott, tv� d�da och d�refter ut. Dessutom ��
�Ja?�
�Utan att f�reg� den tekniska unders�kningen s� misst�nker jag att m�rdaren har anv�nt jaktammunition. D�den torde ha varit �gonblicklig. Det var ohyggliga skador i b�gge offren.�
En kort tystnad uppstod runt bordet. Det var en debatt som ingen i f�rsamlingen ville bli p�mind om. Det finns tv� typer av ammunition � h�rda helmantlade kulor som g�r rakt genom kroppen och f�rorsakar j�mf�relsevis blygsamma skador och mjuk ammunition som expanderar i kroppen och f�rorsakar massiv skada. Det �r v�ldigt stor skillnad p� en person som tr�ffas av en kula som �r nio millimeter i diameter och en kula som expanderar till att bli tv�, kanske tre centimeter i diameter. Den sistn�mnda typen kallas jaktammunition och har till syfte att orsaka massiv f�rbl�dning, vilket anses humant vid �lgjakt eftersom syftet d�r �r att s� snabbt och sm�rtfritt som m�jligt nedl�gga ett byte. D�remot �r jaktammunition i internationell lag f�rbjuden i krig eftersom den stackare som tr�ffas av en expanderande kula n�stan ofelbart avlider i stort sett var helst i kroppen tr�ffpunkten sitter.
I sin visdom hade dock svensk polis tv� �r tidigare inf�rt jaktammunition i polisens arsenal. Exakt varf�r denna ammunition inf�rts var en smula oklart, men helt klart var att om till exempel den riksbekante demonstranten Hannes Westberg som tr�ffades i buken under G�teborgskravallerna 2001 hade blivit skjuten med jaktammunition s� hade han inte �verlevt.
�S� syftet var med andra ord att d�da�, sa Curt Svensson.
Han syftade p� Enskede men bek�nde samtidigt sin st�ndpunkt i den tysta debatt som p�gick runt bordet.
B�de Anita Nyberg och Oswald M�rtensson nickade.
�Och sedan har vi det osannolika tidsschemat�, sa Bublanski.
�Exakt. Efter skotten l�mnade m�rdaren omedelbart l�genheten, gick nedf�r trapporna, sl�ppte vapnet och f�rsvann ut i natten. Kort d�refter � det m�ste handla om sekunder � anl�nde Blomkvist och hans syster i bil.�
�Hmm�, sa Bublanski.
�En m�jlighet �r att m�rdaren f�rsvann genom k�llaren. Det finns en sidoentr� han kan ha anv�nt; ut p� bakg�rden och via en gr�smatta ut p� en parallellgata. Men det f�ruts�tter att han hade nyckel till k�llard�rren.�
�Finns det n�got som tyder p� att m�rdaren f�rsvann den v�gen?�
�Nej.�
�S� vi har inte minsta beskrivning att g� p�, sa Sonja Modig. �Men varf�r sl�ngde han vapnet? Om han tagit det med sig � eller om han bara hade sl�ngt det en bit fr�n fastigheten � skulle det ha dr�jt innan vi hittat det.�
Alla ryckte p� axlarna. Det var en fr�ga som ingen kunde besvara.
�Vad ska vi tro om Blomkvist?� fr�gade Hans Faste.
�Han var uppenbart chockad�, sa M�rtensson. �Men han agerade korrekt och klart�nkt och gav ett vederh�ftigt intryck. Hans syster bekr�ftade telefonsamtalet och bilf�rden. Jag tror inte att han var inblandad.�
�Han �r en k�ndisjournalist�, sa Sonja Modig.
�Det h�r kommer att bli en mediecirkus�, inst�mde Bublanski. �Desto st�rre orsak att vi l�ser det s� fort som m�jligt. Okej � Jerker, du f�r naturligtvis ta itu med brottsplatsen och grannarna. Faste, du och Curt f�r jobba med offren. Vilka �r de, vad sysslar de med, vad har de f�r bekantskapskrets, vem kan ha motiv att d�da dem? Sonja, du och jag g�r igenom vittnesm�len fr�n natten. D�refter f�r du sammanst�lla tidsschemat �ver vad Dag Svensson och Mia Bergman gjorde under det sista dygnet innan de blev m�rdade. Vi siktar p� att ha ett m�te igen vid 14.30.�
Mikael Blomkvist b�rjade arbetet med att s�tta sig vid det skrivbord p� redaktionen som st�tt till Dag Svenssons f�rfogande under v�ren. Han satt f�rst helt stilla en l�ng stund som om han inte riktigt f�rm�dde ta itu med uppgiften. Sedan kopplade han p� datorn.
Dag Svensson hade en egen laptop och hade till stor del arbetat fr�n hemmet, men han hade ocks� suttit p� redaktionen ungef�r tv� dagar i veckan och betydligt oftare den sista tiden. P�
Mikael gjorde en kopia av zip-skivan och l�ste in den i s�kerhetssk�pet p� sitt eget rum. D�refter �gnade han fyrtiofem minuter �t att snabbt g� igenom inneh�llet p� originalskivan. Skivan inneh�ll ett trettiotal mappar och or�kneliga undermappar. Det var fyra �rs samlad research till Dag Svenssons projekt om trafficking. Han l�ste dokumentnamnen och s�kte efter s�dant som kunde inneh�lla kvalificerat hemligt material � namn p� Dag Svenssons skyddade k�llor. Han noterade att Dag Svensson hade varit noga med k�llorna � allt s�dant material l�g i en mapp som d�pts till <K�llor/hemlig>. Mappen inneh�ll 134 dokument av varierande storlek, flertalet ganska sm�. Mikael markerade samtliga dokument och raderade dem. Han kastade inte dokumenten i papperskorgen utan sl�ppte dem p� en ikon f�r programmet Burn som inte bara kastade dokumenten utan raderade dem byte f�r byte.
D�refter angrep han Dag Svenssons mail. Dag hade f�tt en egen tillf�llig e-postadress p�
Slutligen tog han itu med det berg av papper i form av referensmaterial, anteckningar, pressklipp, domar och korrespondens som Dag Svensson hade samlat p� sig under resans g�ng. Han tog det s�kra f�re det os�kra och gick bort till kopieringsapparaten och gjorde en kopia p� allt som s�g ut att vara viktigt. Proceduren omfattade n�stan tv� tusen sidor och tog tre timmar att slutf�ra.
Han sorterade ut allt material som p� n�got s�tt kunde ha anknytning till en hemlig k�lla. Det blev en bunt p� drygt fyrtio sidor, huvudsakligen i form av anteckningar fr�n tv� A4-block som Dag Svensson hade haft inl�sta i skrivbordet. Detta material lade Mikael i ett kuvert och bar in till sitt eget rum. D�refter placerade han allt �vrigt material som tillh�rde Dag Svenssons projekt p� plats p� hans skrivbord.
F�rst d�refter andades han ut och gick ned till 7-Eleven d�r han drack kaffe och �t en pizza slice. Han antog felaktigt att polisen n�r som helst skulle anl�nda f�r att titta igenom Dag Svenssons arbetsbord.
Bublanski fick ett ov�ntat genombrott i spaningarna redan strax efter tio p� morgonen d� docent Lennart Granlund p� Statens kriminaltekniska laboratorium i Link�ping ringde.
�Det g�ller dubbelmordet i Enskede.�
�Redan?�
�Vi fick in vapnet tidigt i morse och jag �r inte helt klar med analysen, men jag har information som jag tror att du kanske �r intresserad av.�
�Bra. Ber�tta d� vad du kommit fram till�, manade konstapel Bubbla t�lmodigt.
�Vapnet �r en Colt 45 Magnum, tillverkad i USA 1981.�
�Jaha.�
�Vi har s�krat fingeravtryck och m�jligen DNA � men den analysen kommer att ta lite tid. Vi har ocks� tittat p� kulorna som paret sk�ts med. Inte ov�ntat kom kulorna fr�n vapnet. Det brukar vara s� d� vi hittar ett vapen i trapphuset vid en mordplats. Kulorna �r v�ldigt fragmenterade men vi har en bit att j�mf�ra med. Det �r sannolikt att det �r mordvapnet.�
�Ett illegalt vapen, antar jag. Har du n�got serienummer?�
�Vapnet �r helt legalt. Det �gs av en advokat Nils Erik Bjurman och inhandlades 1983. Han �r medlem i polisens skytteklubb. Han har en adress p� Upplandsgatan vid Odenplan.�
�Vad fan s�ger du?�
�Vi har ocks� som sagt hittat flera fingeravtryck p� vapnet. Det �r avtryck fr�n �tminstone tv� personer.�
�Jaha.�
�Vi kan v�l f�ruts�tta att den ena upps�ttningen tillh�r Bjurman, f�r s� vitt inte vapnet stulits eller s�lts � men det har jag ingen information om.�
�Aha. Vi har med andra ord en ledtr�d som man s�ger p� polisspr�k.�
�Vi har en tr�ff i registret p� den andra personen. Avtryck fr�n h�ger tumme och pekfinger.�
�Vem?�
�En kvinna f�dd 78-04-30. Hon greps f�r en misshandel i Gamla stan 1995 och d� togs avtrycken.�
�Har hon n�got namn?�
�Jo. Hon heter Lisbeth Salander.�
Konstapel Bubbla h�jde p� �gonbrynen och antecknade namn och personnummer p� ett block p� sitt skrivbord.
N�r Mikael Blomkvist �terkom till redaktionen efter den sena lunchen gick han direkt till sitt arbetsrum och st�ngde d�rren, ett tecken p� att han inte ville bli st�rd. Han hade �nnu inte tid att ta itu med all sidoinformation som fanns i Dag Svenssons mail och anteckningar. Han var tvungen att s�tta sig och g�ra en genomg�ng av b�de boken och artiklarna med helt nya �gon, nu med f�ruts�ttningen att f�rfattaren var d�d och d�rmed inte kunde svara p� knepiga fr�gor.
Han m�ste avg�ra om boken alls kunde utges i framtiden. Han m�ste ocks� avg�ra om det fanns n�got i materialet som kunde utg�ra motiv f�r mord. Han �ppnade sin dator och b�rjade arbeta.
Jan Bublanski tog ett kort samtal med f�runders�kningsledaren Richard Ekstr�m f�r att informera om vad som framkommit fr�n SKL. Det beslutades att Bublanski och kollegan Sonja Modig skulle upps�ka advokat Bjurman f�r ett samtal � det kunde omvandlas till ett f�rh�r eller till och med ett gripande om s� skulle vara befogat � medan kollegorna Hans Faste och Curt Svensson skulle koncentrera sig p� Lisbeth Salander f�r att be henne f�rklara hur hennes fingeravtryck hade kunnat dyka upp p� ett mordvapen.
S�kandet efter advokat Bjurman f�ranledde inledningsvis inga dramatiska problem. Hans adress fanns antecknad i skattel�ngden, vapenregistret och bilregistret och stod dessutom helt offentligt i telefonkatalogen. Bublanski och Modig �kte till Odenplan och lyckades smita in genom porten till fastigheten p� Upplandsgatan n�r en yngre man kom ut just som de anl�nde.
D�refter blev det knepigare. N�r de ringde p� d�rren var det ingen som �ppnade. De �kte d�rf�r vidare till Bjurmans kontor vid S: t Eriksplan och upprepade proceduren med samma nedsl�ende resultat.
�Han kanske �r i r�tten�, sa kriminalinspekt�r Sonja Modig.
�Han har kanske flytt till Brasilien efter att ha beg�tt ett dubbelmord�, sa Bublanski.
Sonja Modig nickade och sneglade p� sin kollega. Hon trivdes i hans s�llskap. Hon skulle inte ha haft n�got emot att fl�rta med honom om det inte hade varit s� att hon var tv�barnsmor och b�de hon och Bublanski var lyckligt gifta p� var sitt h�ll. Hon sneglade p� m�ssingsskyltarna p� de andra d�rrarna p� v�ningsplanet och konstaterade att de n�rmaste grannarna bestod av en tandl�kare Norman, ett f�retag som kallades N-Consulting och en advokat Rune H�kansson.
De knackade p� hos H�kansson.
�Hej, jag heter Modig och det h�r �r kriminalinspekt�r Bublanski. Vi �r fr�n polisen och har ett �rende till din kollega advokat Bjurman h�r intill. Du r�kar inte veta var man f�r tag p� honom?�
H�kansson skakade p� huvudet.
�Jag ser s�llan till honom nu f�r tiden. Han blev allvarligt sjuk f�r tv� �r sedan och har i det n�rmaste avvecklat verksamheten. Skylten finns kvar p� d�rren men han �r h�r bara n�gon g�ng varannan m�nad.�
�Allvarligt sjuk?� fr�gade Bublanski.
�Jag vet inte riktigt. Han var alltid i full fart och sedan blev han sjuk. Cancer eller n�got, antar jag. Jag k�nner honom bara ytligt.�
�Du tror eller du vet att han fick cancer?� fr�gade Sonja Modig.
�Nja � jag vet inte. Han hade en sekreterare, Britt Karlsson eller Nilsson eller n�got s�dant. En �ldre kvinna. Hon blev uppsagd och det var hon som ber�ttade att han hade blivit sjuk, men p� vilket s�tt vet jag inte. Det h�r var v�ren 2003. Jag s�g honom inte f�rr�n i slutet av �ret och d� s�g han tio �r �ldre ut, utm�rglad och pl�tsligt gr�h�rig � jag drog mina slutsatser. Hurs�? Har han gjort n�got?�
�Inte vad vi vet�, svarade Bublanski. �Inte desto mindre s�ker vi honom i ett br�dskande �rende.�
De �terv�nde till l�genheten p� Odenplan och knackade �terigen p� d�rren till Bjurmans l�genhet. Fortfarande inget svar. Till sist tog Bublanski fram sin mobiltelefon och slog numret till Bjurmans mobil. Han fick beskedet att abonnenten du s�ker kan inte n�s f�r tillf�llet, var v�nlig och f�rs�k senare.
Han provade att ringa numret till l�genheten. I trapphuset kunde de h�ra svaga ringsignaler fr�n andra sidan d�rren innan en telefonsvarare gick ig�ng och bad uppringaren l�mna ett meddelande. De tittade p� varandra och ryckte p� axlarna.
Klockan var ett p� eftermiddagen.
�Kaffe?�
�Hellre en hamburgare.�
De promenerade till Burger King vid Odenplan. Sonja Modig �t en Whopper och Bublanski tog en vegetarisk burgare innan de �terv�nde till polishuset.
�klagare Ekstr�m kallade till m�te vid konferensbordet i sitt tj�nsterum klockan tv� p� eftermiddagen. Bublanski och Modig tog plats bredvid varandra vid v�ggen intill f�nstret. Curt Svensson kom tv� minuter senare och slog sig ned mitt emot. Jerker Holmberg kom in med en bricka med kaffe i pappersmuggar. Han hade gjort ett kort bes�k i Enskede och �mnade �terv�nda senare under eftermiddagen d� teknikerna var klara.
�Var �r Faste?� undrade Ekstr�m.
�Han �r hos socialn�mnden, han ringde f�r fem minuter sedan och sa att han skulle bli en stund f�rsenad�, svarade Curt Svensson.
�Okej. Vi k�r i alla fall. Vad har vi?� inledde Ekstr�m utan ceremonier. Han pekade f�rst p� Bublanski.
�Vi har s�kt advokat Nils Bjurman. Han �r inte hemma och inte p� sitt kontor. Enligt en advokatkollega blev han sjuk f�r tv� �r sedan och har i praktiken avvecklat sin verksamhet.�
Sonja Modig fortsatte.
�Bjurman �r 56 �r gammal, finns inte i kriminalregistret. Han �r huvudsakligen aff�rsjurist. Jag har inte hunnit titta mer p� hans bakgrund.�
�Men han �ger allts� vapnet som anv�ndes i Enskede.�
�Det �r helt riktigt. Han har vapenlicens och �r medlem i Polisens skytteklubb�, sa Bublanski. �Jag pratade med Gunnarsson p� vapen � han �r ju ordf�rande i klubben och k�nner mycket v�l till Bjurman. Han gick med i klubben 1978 och satt som kass�r i styrelsen mellan 1984 och 1992. Gunnarsson beskriver Bjurman som en utm�rkt skytt, lugn och sansad och inga konstigheter.�
�Intresserad av vapen?�
�Gunnarsson sa att han uppfattade Bjurman som mera intresserad av f�reningslivet �n av sj�lva skyttet. Han tyckte om att t�vla men framstod inte som n�gon vapenfetischist. 1983 var han med i SM och hamnade p� trettonde plats. De senaste tio �ren har han trappat ned p� skyttet och bara dykt upp p� �rsm�ten och liknande.�
�Har han flera vapen?�
�Han har haft licens f�r sammanlagt fyra handeldvapen sedan han gick med i skytteklubben. F�rutom Colten en Beretta, en Smith & Wesson och en t�vlingspistol av m�rket Rapid. Samtliga tre s�ldes f�r tio �r sedan i klubben och licenserna �vergick till andra medlemmar. Inga konstigheter.�
�Men vi vet allts� inte var han befinner sig.�
�Det st�mmer. Men vi har bara s�kt honom sedan tiotiden i f�rmiddags och han kanske �r ute och promenerar p� Djurg�rden eller ligger p� sjukhus eller n�got.�
I det �gonblicket kom Hans Faste in genom d�rren. Han tycktes andf�dd.
�F�rl�t att jag �r sen. F�r jag g� rakt in?�
Ekstr�m gjorde en inbjudande gest med handen.
�Lisbeth Salander �r ett riktigt intressant namn. Jag har tillbringat dagen p� socialen och hos �verf�rmyndarn�mnden.� Han drog av sig skinnjackan och h�ngde den �ver ryggst�det innan han satte sig och slog upp ett anteckningsblock.
��verf�rmyndarn�mnden?� fr�gade Ekstr�m med rynkade �gonbryn.
�Det h�r �r en j�vligt st�rd brud�, sa Hans Faste. �Hon �r omyndigf�rklarad och st�lld under f�rvaltning. Gissa vem som �r hennes f�rvaltare.� Han gjorde en konstpaus. �Advokat Nils Bjurman som allts� �ger det vapen som anv�ndes nere i Enskede.�
Samtliga i rummet h�jde p� �gonbrynen.
Det tog Hans Faste femton minuter att dra den kunskap han inh�mtat om Lisbeth Salander.
�Sammanfattningsvis�, sa Ekstr�m n�r Faste var klar, �har vi allts� fingeravtryck p� mordvapnet fr�n en kvinna som under ton�ren �kte in och ut p� psyket, som antas f�rs�rja sig som fnask och som tingsr�tten omyndigf�rklarat och som har dokumenterat v�ldsam l�ggning. Vad fan g�r hon alls ute p� gatorna?�
�Hon har haft v�ldstendenser sedan hon gick i sm�skolan�, sa Faste. �Hon tycks vara ett rej�lt psykfall.�
�Men vi har �nnu inget som direkt kopplar henne till paret i Enskede.� Ekstr�m trummade med fingertopparna. �Okej, det h�r dubbelmordet �r kanske inte s� sv�rl�st i alla fall. Har vi n�gon adress till Salander?�
�Hon �r skriven p� Lundagatan p� S�dermalm. Skattemyndigheten uppger att hon periodvis f�tt l�n av Milton Security, s�kerhetsf�retaget.�
�Och vad fan har hon gjort �t dem?�
�Jag vet inte. Men det �r en ganska blygsam �rsinkomst under n�gra �r. Hon kanske jobbar som st�dare eller n�got.�
�Hmm�, sa Ekstr�m. �Det g�r att ta reda p�. Men just nu har jag en k�nsla av att det br�dskar att hitta Salander.�
�Jag inst�mmer�, sa Bublanski. �Vi f�r ta detaljerna efter hand. Vi har nu kommit s� l�ngt att vi har en misst�nkt. Faste, du och Curt �ker ned till Lundagatan och f�rs�ker plocka in Salander. Var f�rsiktiga � vi vet ju inte om hon har fler vapen och vi vet inte hur galen hon �r.�
�Okej.�
�Bubbla�, avbr�t Ekstr�m. �Chefen f�r Milton Security heter Dragan Armanskij. Jag tr�ffade honom i samband med en utredning f�r n�gra �r sedan. Han �r p�litlig. �k ned till honom och ta ett personligt samtal om Salander. Du borde hinna innan han f�rsvinner f�r dagen.�
Bublanski s�g irriterad ut, vilket berodde dels p� att Ekstr�m anv�nt Bublanskis �knamn, dels p� att han formulerat sitt f�rslag som en order. Sedan nickade han kort och flyttade blicken till Sonja Modig.
�Modig, du f�r forts�tta att s�ka advokat Bjurman. Knacka p� hos grannarna. Jag tror att det br�dskar att f� tag p� honom ocks�.�
�Okej.�
�Vi m�ste hitta kopplingen mellan Salander och paret i Enskede. Och vi m�ste placera Salander nere i Enskede vid tiden f�r mordet. Jerker, du f�r ta fram bilder p� henne och kolla av med grannarna. D�rrknackning under kv�llen. Plocka n�gra uniformer som hj�lper till.�
Bublanski gjorde en paus och kliade sig i nacken.
�Fan, med lite tur har vi faktiskt l�st det h�r el�ndet redan under kv�llen. Jag trodde att det h�r skulle bli en l�ngvarig aff�r.�
�En sak till�, sa Ekstr�m. �Media ligger p�. Jag har utlovat en presskonferens till klockan tre. Jag kan ta den om jag f�r n�gon fr�n presstj�nsten som bisittare. Jag gissar att en del journalister kommer att ringa direkt till er ocks�. Det h�r med Salander och Bjurman h�ller vi tyst om s� l�nge det g�r.�
Alla nickade.
Dragan Armanskij hade t�nkt g� tidigare fr�n jobbet. Det var sk�rtorsdag och han och hans fru planerade att �ka ut till fritidshuset p� Blid� under p�skhelgen. Han hade precis st�ngt sin portf�lj och satt p� sig rocken d� receptionen ringde och annonserade att en kriminalinspekt�r Jan Bublanski s�kte honom. Armanskij k�nde inte Bublanski men det faktum att det var en polis som s�kte honom var tillr�ckligt f�r att han skulle sucka och h�nga tillbaka rocken p� galgen vid hatthyllan. Han hade ingen lust att ta emot bes�ket, men Milton Security hade inte r�d att nonchalera polisen. Han m�tte Bublanski vid hissen i korridoren.
�Tack f�r att du tog dig tid�, h�lsade Bublanski. �Jag ska h�lsa fr�n min chef, �klagare Richard Ekstr�m.�
De skakade hand.
�Ekstr�m, honom har jag haft att g�ra med ett par g�nger. Det �r n�gra �r sedan sist. Vill du ha kaffe?�
Armanskij stannade vid kaffeautomaten och tryckte fram tv� muggar innan han �ppnade d�rren till sitt rum och erbj�d Bublanski plats i den bekv�ma bes�ksf�t�ljen vid f�nsterbordet.
�Armanskij � ryskt?� undrade Bublanski nyfiket. �Jag har ocks� ett ski-namn.�
�Min sl�kt kom fr�n Armenien. Och du?�
�Polen.�
�Vad kan jag hj�lpa dig med?�
Bublanski plockade fram ett anteckningsblock och slog upp det.
�Jag arbetar med utredningen kring morden i Enskede. Jag antar att du har lyssnat p� nyheterna i dag.�
Armanskij nickade kort.
�Ekstr�m sa att du inte �r l�smynt.�
�I min position tj�nar man inget p� att bli ov�n med polisen. Jag kan h�lla tyst, om det �r det du undrar.�
�Bra. Just nu s�ker vi en person som tidigare ska ha arbetat �t dig. Hennes namn �r Lisbeth Salander. K�nner du till henne?�
Armanskij k�nde hur en cementklump formades i hans mage. Han r�rde inte en min.
�Av vilken orsak s�ker ni efter fr�ken Salander?�
�L�t s�ga att vi har orsak att betrakta henne som intressant i utredningen.�
Cementklumpen i Armanskijs mage expanderade. Det gjorde n�stan fysiskt ont. Sedan den dag han f�rst tr�ffade Lisbeth Salander hade han haft en stark k�nsla av att hennes liv var en f�rd mot en katastrof. Men han hade alltid f�rest�llt sig henne som offer, inte som g�rningsman. Han r�rde fortfarande inte en min.
�Ni misst�nker allts� Lisbeth Salander f�r dubbelmorden i Enskede. Har jag uppfattat det r�tt?�
Bublanski tvekade en kort sekund innan han nickade.
�Vad kan du ber�tta om Salander?�
�Vad vill du veta?�
�F�r det f�rsta � hur f�r vi tag p� henne?�
�Hon bor p� Lundagatan. Jag m�ste sl� upp den exakta adressen. Jag har ett mobilnummer till henne.�
�Adressen har vi. Mobilnumret �r intressant.�
Armanskij gick till sitt skrivbord och slog upp numret. Han l�ste h�gt medan Bublanski antecknade.
�Hon arbetar �t dig.�
�Hon har eget f�retag. Jag lade ut jobb p� henne av och till fr�n 1998 och fram till f�r ungef�r ett och ett halvt �r sedan.�
�Vilken sorts jobb gjorde hon?�
�Research.�
Bublanski tittade upp fr�n sitt anteckningsblock och h�jde h�pet p� �gonbrynen.
�Research�, upprepade han.
�Personunders�kningar, n�rmare best�mt.�
�Ett �gonblick � talar vi om samma flicka?� undrade Bublanski. �Den Lisbeth Salander vi spanar efter saknar betyg fr�n grundskolan och �r omyndigf�rklarad.�
�Det heter inte l�ngre omyndigf�rklarad�, p�pekade Armanskij milt.
�Skit samma vad det heter. Den flicka vi s�ker framst�r i dokumentationen som en djupt st�rd och v�ldsben�gen m�nniska. Dessutom har vi en rapport fr�n socialn�mnden d�r det antyds att hon var prostituerad i slutet av 1990-talet. Det finns inget i hennes papper som pekar p� att hon skulle kunna ha ett kvalificerat arbete.�
�Papper �r en sak. M�nniskor en annan.�
�Du menar att hon �r kvalificerad att g�ra personunders�kningar �t Milton Security?�
�Inte bara det. Hon �r den �verl�gset b�sta researcher jag n�gonsin tr�ffat.�
Bublanski s�nkte l�ngsamt sin penna och rynkade pannan.
�Det l�ter som om du har � respekt f�r henne.�
Armanskij tittade ned p� sina h�nder. Fr�gan markerade en skiljev�g. Han hade alltid vetat att Lisbeth Salander f�rr eller senare skulle hamna ordentligt i klistret. Han kunde inte f�r sitt liv begripa vad som kunde ha f�rm�tt henne att bli inblandad i ett dubbelmord i Enskede � som g�rningsman eller p� annat s�tt � men han accepterade ocks� att han inte k�nde till s�rskilt mycket om hennes privatliv. Vad har hon blivit inblandad i? Armanskij mindes hennes pl�tsliga bes�k p� hans kontor d� hon kryptiskt f�rklarat att hon hade pengar s� hon klarade sig och att hon inte beh�vde jobb.
Det kloka och f�rst�ndiga i detta �gonblick skulle vara att distansera sig sj�lv och framf�r allt Milton Security fr�n allt samr�re med Lisbeth Salander. Armanskij gjorde reflektionen att Lisbeth Salander nog var den ensammaste m�nniska han k�nde.
�Jag har respekt f�r hennes kompetens. Den hittar du inte i hennes betyg och meritf�rteckning.�
�Du k�nner allts� till hennes bakgrund.�
�Att hon st�r under f�rvaltarskap och att hon haft en trasslig uppv�xt. Ja.�
�Och �nd� anlitade du henne.�
�Just d�rf�r anlitade jag henne.�
�F�rklara.�
�Hennes f�rre f�rvaltare, Holger Palmgren, var gamle J.F. Miltons advokat. Han tog sig an henne d� hon var ton�ring och han �vertalade mig att ge henne jobb. Jag anst�llde henne f�rst f�r att sortera post och sk�ta kopieringsapparaten och s�dant. Sedan visade det sig att hon hade oanade talanger. Och den d�r socialrapporten om att hon eventuellt skulle vara prostituerad kan du gl�mma. Det �r strunt. Lisbeth Salander hade en strulig ton�rsperiod och var utan tvekan lite vild av sig � vilket dock inte �r att betrakta som ett lagbrott. Prostitution �r nog det sista hon skulle �gna sig �t.�
�Hennes nye f�rvaltare heter Nils Bjurman.�
�Honom har jag aldrig tr�ffat. Palmgren fick en hj�rnbl�dning f�r ett par �r sedan. Kort d�refter drog Lisbeth Salander ned p� de arbeten hon gjorde f�r mig. Det sista jobb hon gjorde f�r mig var i oktober f�r ett och ett halvt �r sedan.�
�Varf�r slutade du anlita henne?�
�Det var inte mitt val. Det var hon som br�t f�rbindelsen och f�rsvann utomlands utan ett ord till f�rklaring.�
�F�rsvann utomlands?�
�Hon var borta i drygt ett �r.�
�Det kan inte st�mma. Advokat Bjurman har skickat m�nadsrapporter om henne under hela det g�ngna �ret. Vi har kopior uppe p� Kungsholmen.�
Armanskij ryckte p� axlarna och log milt.
�N�r tr�ffade du henne senast?�
�F�r ungef�r tv� m�nader sedan, i b�rjan av februari. Hon d�k upp fr�n ingenstans p� ett artighetsbes�k. D� hade jag inte h�rt av henne p� �ver ett �r. Hon tillbringade hela fjol�ret utomlands och reste omkring i Asien och Karibien.�
�F�rl�t mig, men jag blir en smula f�rvirrad. D� jag kom hit hade jag intrycket att Lisbeth Salander var en psykiskt sjuk flicka som inte ens hade g�tt ut grundskolan och som stod under f�rvaltarskap. Sedan ber�ttar du att du anlitade henne som h�gt kvalificerad researcher, att hon hade ett eget f�retag och att hon tj�nade tillr�ckligt med pengar f�r att ta ett �r ledigt och �ka jorden runt, och detta utan att hennes f�rvaltare sl�r larm. Det �r n�got som inte st�mmer h�r.�
�Det �r mycket som inte st�mmer d� det handlar om Lisbeth Salander.�
�F�r jag fr�ga � hur bed�mer du henne?�
Armanskij funderade en stund.
�Hon �r nog en av de mest irriterande orubbliga m�nniskor jag tr�ffat i hela mitt liv�, sa han slutligen.
�Orubblig?�
�Hon g�r absolut ingenting som hon inte har lust att g�ra. Hon bryr sig inte ett dyft om vad andra m�nniskor tycker om henne. Hon �r rasande kompetent. Och hon �r absolut inte som andra m�nniskor.�
�Galen?�
�Hur definierar du galen?�
��r hon i st�nd att m�rda tv� m�nniskor med ber�tt mod?�
Armanskij var tyst l�nge.
�Jag �r ledsen�, sa han till slut. �Jag kan inte besvara fr�gan. Jag �r cyniker. Jag tror att alla m�nniskor har en inneboende kraft att d�da andra m�nniskor. I desperation eller av hat eller �tminstone f�r att v�rna sig sj�lv.�
�Det betyder att du inte h�ller det f�r uteslutet i alla fall.�
�Lisbeth Salander g�r ingenting som hon inte har orsak att g�ra. Om hon har m�rdat n�gon s� har hon ansett att hon haft goda sk�l att g�ra det. F�r jag fr�ga � p� vilka grunder misst�nker ni att hon �r inblandad i morden i Enskede?�
Bublanski tvekade en stund. Han m�tte Armanskijs blick.
�Helt konfidentiellt.�
�Absolut.�
�Mordvapnet �gs av hennes f�rvaltare. Hennes fingeravtryck finns p� det.�
Armanskij bet ihop t�nderna. Det var en graverande omst�ndighet.
�Jag har bara h�rt om morden p� Ekot. Vad handlade det om? Droger?�
��r hon inblandad i droger?�
�Inte vad jag vet. Men hon hade som sagt en strulig ton�rsperiod och omh�ndertogs f�r fylla vid n�gra tillf�llen. Jag antar att hennes journal kan ge besked om det fanns narkotika med i bilden.�
�Problemet �r att vi inte vet vad det finns f�r motiv f�r morden. Det var ett sk�tsamt par. Hon var kriminolog och h�ll just p� att doktorera. Han var journalist. Dag Svensson och Mia Bergman. Ringer det ingen klocka?�
Armanskij skakade p� huvudet.
�Vi f�rs�ker begripa kopplingen mellan dem och Lisbeth Salander.�
�Jag har aldrig h�rt talas om dem.�
Bublanski reste sig. �Tack f�r att du tog dig tid. Det har varit ett fascinerande samtal. Jag vet inte om jag blev s� v�rst mycket klokare, men jag hoppas att det kan stanna mellan oss.�
�Inga problem.�
�Jag �terkommer till dig om det skulle beh�vas. Och f�rst�s, om Lisbeth Salander skulle h�ra av sig ��
�Sj�lvklart�, svarade Dragan Armanskij.
De skakade hand. Bublanski var framme vid d�rren d� han hejdade sig och v�nde sig till Armanskij igen.
�Du r�kar inte k�nna till n�got om vilka personer Lisbeth Salander umg�s med? V�nner, bekanta ��
Armanskij skakade p� huvudet.
�Jag k�nner inte till ett dugg om hennes privatliv. En av de f� personer som betyder n�got i hennes liv �r Holger Palmgren. Hon b�r ha s�kt kontakt med honom. Han finns p� ett behandlingshem i Ersta.�
�Hon fick aldrig bes�k d� hon arbetade h�r?�
�Nej. Hon arbetade hemifr�n och var huvudsakligen h�r bara f�r att avrapportera. Med f� undantag tr�ffade hon aldrig ens n�gon klient. M�jligen ��
Armanskij slogs pl�tsligt av en tanke.
�Vad?�
�Det finns m�jligen ytterligare en person som hon kanske s�kt kontakt med. En journalist som hon umgicks med f�r tv� �r sedan och som s�kt henne under tiden hon befann sig utomlands.�
�Journalist?�
�Hans namn �r Mikael Blomkvist. Kommer du ih�g Wennerstr�maff�ren?�
Bublanski sl�ppte d�rrhandtaget och gick l�ngsamt tillbaka till Dragan Armanskij.
�Det var Mikael Blomkvist som hittade paret i Enskede. Du har just etablerat en koppling mellan Salander och mordoffren.�
Armanskij k�nde tyngden av cementklumpen i magen.
Sonja Modig f�rs�kte ringa advokat Nils Bjurman tre g�nger inom loppet av en halvtimme. Vid varje tillf�lle m�ttes hon av beskedet att abonnenten inte kunde n�s.
Vid halvfyratiden satte hon sig i bilen och k�rde till Odenplan och ringde p� hans d�rr. Resultatet var lika nedsl�ende som tidigare under dagen. Hon �gnade de kommande tjugo minuterna �t att knacka d�rr i fastigheten f�r att ta reda p� om n�gon av grannarna k�nde till var Bjurman befann sig.
I elva av de nitton l�genheter hon ringde p� hos var ingen hemma. Hon sneglade p� klockan. Det var naturligtvis fel tid p� dagen att bedriva d�rrknackning. Och det skulle sannolikt inte bli l�ttare under p�skdagarna. I de �tta l�genheter hon fick svar var alla hj�lpsamma. Fem av dessa visste vem Bjurman var � en artig och belevad herre p� fj�rde v�ningen. Ingen kunde ge besked om var han befann sig. S� sm�ningom lyckades hon utr�na att Bjurman m�jligen umgicks privat med en av sina n�rmaste grannar, en aff�rsman vid namn Sj�man. Hos Sj�man var det dock ingen som svarade d� hon ringde p�.
Frustrerad lyfte Sonja Modig sin telefon och ringde p� nytt till Bjurmans telefonsvarare. Hon presenterade sig, l�mnade sitt mobilnummer och bad Bjurman att omg�ende kontakta henne.
Hon gick tillbaka till Bjurmans d�rr och slog upp sitt anteckningsblock och skrev en lapp d�r hon bad Bjurman ringa henne. Hon bifogade sitt visitkort och sl�ppte ned det genom brevinkastet. I samma �gonblick som hon skulle st�nga brevinkastet h�rde hon att en telefon ringde inne i l�genheten. Hon b�jde sig ned och lyssnade uppm�rksamt medan fyra signaler gick fram. Hon h�rde telefonsvararen klicka ig�ng men kunde inte h�ra n�got meddelande.
Hon st�ngde brevinkastet och stirrade p� d�rren. Exakt vilken impuls som fick henne att str�cka fram handen och k�nna p� handtaget kunde hon inte redog�ra f�r men till sin stora f�rv�ning uppt�ckte hon att d�rren var ol�st. Hon sk�t upp d�rren och tittade in i hallen.
�Hall�, ropade hon f�rsiktigt och lyssnade. Hon h�rde inga ljud.
Hon tog ett kliv in i hallen och stannade tveksamt. Det hon just hade gjort var m�jligen att betrakta som hemfridsbrott. Hon hade ingen befogenhet att g�ra husrannsakan och ingen r�tt att befinna sig i advokat Bjurmans l�genhet, �ven om d�rren var ol�st. Hon sneglade till v�nster och s�g en del av ett vardagsrum och hade precis beslutat sig f�r att backa ut ur l�genheten d� hennes blick f�ll p� hallbyr�n. Hon s�g en kartong till en revolver av m�rket Colt Magnum.
Pl�tsligt k�nde Sonja Modig ett starkt obehag. Hon �ppnade jackan och drog sitt tj�nstevapen, vilket hon n�stan aldrig tidigare hade gjort.
Hon os�krade vapnet och h�ll mynningen riktad mot golvet och gick fram till vardagsrummet och tittade in. Hon s�g inget anm�rkningsv�rt men hennes obehag �kade. Hon backade tillbaka och sneglade in i k�ket. Tomt. Hon gick in i en inre hall och petade upp sovrumsd�rren.
Advokat Nils Bjurman l�g framstupa �ver s�ngen. Hans kn�n vilade p� golvet. Det s�g ut som om han st�llt sig p� kn� f�r att be aftonb�n. Han var naken.
Hon s�g honom fr�n sidan. Redan fr�n sin position vid d�rren kunde Sonja Modig avg�ra att han inte var vid liv. Halva hans panna hade spr�ngts bort av ett skott mot bakhuvudet.
Sonja Modig backade ut ur l�genheten. Hon hade fortfarande sitt tj�nstevapen i handen d� hon �ppnade mobilen ute i trapphuset och ringde till kriminalinspekt�r Bublanski. Hon kunde inte n� honom. Hon ringde ist�llet till �klagare Ekstr�m. Hon noterade tiden. Klockan var arton minuter �ver fyra.
Hans Faste betraktade porten till den adress p� Lundagatan d�r Lisbeth Salander var folkbokf�rd och d�rmed f�rmodades vara bosatt. Han sneglade p� Curt Svensson och d�refter p� sitt armbandsur. Tio �ver fyra.
Efter att ha inf�rskaffat portkoden fr�n fastighetssk�taren hade de redan varit inne i fastigheten och lyssnat vid d�rren med namnskylten Salander-Wu. De hade inte kunnat uppfatta n�gra ljud fr�n l�genheten och ingen hade �ppnat n�r de ringt p�. De hade �terv�nt till bilen och placerat sig s� att de hade porten under uppsikt.
Fr�n bilen hade de telefonledes erfarit att den person i Stockholm som nyligen inkluderats i kontraktet till bostadsr�tten p� Lundagatan var en Miriam Wu, f�dd 1974 och tidigare bosatt vid S:t Eriksplan.
De hade en passbild med Lisbeth Salanders ansikte fasttejpad ovanf�r bilradion. Faste reflekterade h�gljutt att hon s�g ut som en skata.
�Fan, hororna ser allt j�vligare ut. Du ska vara r�tt n�dbedd f�r att plocka upp henne.�
Curt Svensson sa ingenting.
Tjugo �ver fyra blev de uppringda av Bublanski som meddelade att han var p� v�g fr�n Armanskij till
�Jaha�, sa Faste. �Enligt Bubbla vill �klagaren f�rst ha ett erk�nnande innan de anh�ller n�gon.�
Curt Svensson sa ingenting. De betraktade lojt personer som r�rde sig i omgivningen.
Tjugo minuter i fem ringde �klagare Ekstr�m p� Hans Fastes mobil.
�Det har h�nt saker. Vi har hittat advokat Bjurman skjuten till d�ds i sin l�genhet. Han har varit d�d �tminstone ett dygn.�
Hans Faste satte sig upp i bils�tet.
�Uppfattat. Vad g�r vi?�
�Jag har beslutat att Lisbeth Salander �r lyst. Hon �r anh�llen i sin fr�nvaro som sk�ligen misst�nkt f�r tre mord. Vi l�gger ut ett l�nslarm. Hon ska gripas. Vi f�r bed�ma henne som farlig och eventuellt bev�pnad.�
�Uppfattat.�
�Jag skickar en piketstyrka till Lundagatan. De f�r g� in och s�kra l�genheten.�
�Det �r uppfattat.�
�Har ni haft kontakt med Bublanski?�
�Han �r p�
�Och har tydligen st�ngt av mobilen. Kan ni f�rs�ka ringa honom och informera.�
Faste och Svensson tittade p� varandra.
�Fr�gan �r allts� vad vi g�r om hon dyker upp�, sa Curt Svensson.
�Om hon �r ensam och det ser bra ut plockar vi henne. Om hon hinner in i l�genheten s� f�r piketstyrkan rycka in. Den h�r bruden �r spritt spr�ngande galen och tydligen p� m�rdarstr�t. Hon kan ha fler vapen i l�genheten.�
Mikael Blomkvist var d�dstr�tt n�r han dumpade manusbunten p� Erika Bergers skrivbord och tungt satte sig i hennes bes�ksstol vid f�nstret mot G�tgatan. Han hade tillbringat eftermiddagen med att f�rs�ka reda ut vad som skulle ske med Dag Svenssons ofullbordade bok.
�mnet var k�nsligt. Dag Svensson hade bara varit d�d i n�gra timmar och redan satt hans arbetsgivare och funderade p� hur hans journalistiska kvarl�tenskap skulle hanteras. Mikael var medveten om att en utomst�ende kunde uppfatta det som cyniskt och kallhamrat. Sj�lv uppfattade han det inte p� det s�ttet. Han k�nde det som om han befann sig i ett n�stan viktl�st tillst�nd. Det var ett speciellt syndrom som varje arbetande nyhetsjournalist k�nde till och som sparkade ig�ng i stunder av kris.
N�r andra har sorg blir nyhetsjournalisten effektiv. Och trots den bed�vande chock som pr�glade de n�rvarande medlemmarna av
F�r Mikael var det en sj�lvklarhet. Dag Svensson var av samma skrot och korn och skulle ha gjort exakt detsamma om rollerna hade varit ombytta. Han skulle ha fr�gat sig vad han kunde g�ra f�r Mikael. Dag Svensson hade l�mnat en kvarl�tenskap i form av ett bokmanuskript med en explosiv story. Dag Svensson hade arbetat i flera �r med att samla material och sortera fakta, en uppgift som han hade lagt ned hela sin sj�l i och som han nu aldrig skulle f� tillf�lle att slutf�ra.
Framf�r allt hade han arbetat p�
Morden p� Dag Svensson och Mia Bergman var inte ett nationellt trauma som till exempel mordet p� Olof Palme och skulle inte f�ljas av landssorg. Men f�r medarbetarna p�
Det var nu Mikaels och Erikas uppgift att b�de avsluta Dag Svenssons arbete med boken och att besvara fr�gorna om vem och varf�r.
�Jag kan rekonstruera texten�, sa Mikael. �Jag och Malin m�ste g� igenom boken rad f�r rad och komplettera med research s� att vi kan svara p� fr�gor. Till stor del beh�ver vi bara f�lja Dags egna anteckningar, men vi har problem i kapitel fyra och fem som fr�mst baseras p� Mias intervjuer och d�r vi helt enkelt inte vet vilka k�llorna �r men med n�gra undantag tror jag att vi kan anv�nda referenserna i hennes avhandling som prim�rk�lla.�
�Vi saknar det sista kapitlet.�
�Det st�mmer. Men jag har Dags utkast och vi pratade igenom det s� m�nga g�nger att jag vet precis vad han t�nkte s�ga. Jag f�resl�r att vi helt enkelt bryter ut summeringen och g�r det som ett efterord d�r jag �ven f�rklarar hur han resonerade.�
�Okej. Jag vill se det innan jag godk�nner n�got. Vi kan inte l�gga ord i hans mun.�
�Ingen fara. Jag skriver kapitlet som en personlig betraktelse med mitt namn under. Det framg�r solklart att det �r jag som skriver och inte han. Jag ber�ttar om hur det kom sig att han b�rjade jobba med boken och vilken sorts m�nniska han var. Och jag slutar med att rekapitulera vad han sa vid s�kert ett dussin samtal de senaste m�naderna. Det finns mycket i hans utkast som jag kan citera. Jag tror att det kan bli v�rdigt.�
�Fan � jag vill publicera den h�r boken mer �n n�gonsin�, sa Erika.
Mikael nickade. Han f�rstod precis vad hon menade.
�Har du h�rt n�got nytt?� fr�gade han.
Erika Berger lade ned sina l�sglas�gon p� skrivbordet och skakade p� huvudet. Hon reste sig och h�llde upp tv� kaffe fr�n termosen och slog sig ned mitt emot Mikael.
�Jag och Christer har en skiss p� n�sta nummer. Vi plockar tv� artiklar som var t�nkta till numret d�rp� och har lagt ut texter p� frilansare. Men det blir ett spretigt nummer utan n�gon riktig styrsel.�
De satt tysta en stund.
�Har du lyssnat p� nyheterna?� fr�gade Erika.
Mikael skakade p� huvudet.
�Nej. Jag vet vad som kommer att s�gas.�
�Morden toppar i hela nyhetsfl�det. Andranyheten �r ett utspel fr�n centern.�
�Vilket betyder att absolut inget annat h�nt i landet.�
�Polisen har inte namngett Dag och Mia �n. De beskrivs som ett �sk�tsamt par�. Det finns �nnu inga referenser till att det var du som hittade dem.�
�Jag tippar att polisen kommer att g�ra allt f�r att d�lja det. Det �r �tminstone till v�r f�rdel.�
�Varf�r skulle polisen d�lja det?�
�D�rf�r att polisen av principiella sk�l inte gillar mediecirkus. Jag har ett visst nyhetsv�rde och f�ljaktligen tycker polisen att det �r j�ttebra att ingen vet att det var jag som hittade dem. Jag skulle gissa att det l�cker ut n�gon g�ng i natt eller i morgon bitti.�
�S� ung och s� cynisk.�
�Vi �r inte s� unga l�ngre, Ricky. Jag t�nkte p� det n�r jag blev f�rh�rd av den d�r polisen i natt. Hon s�g ut som om hon fortfarande gick p� h�gstadiet.�
Erika skrattade svagt. Hon hade visserligen f�tt sova n�gra timmar under natten, men hon b�rjade ocks� k�nna av tr�ttheten. Snart skulle hon �verraskande framtr�da som chefredakt�r f�r en av landets st�rsta tidningar. Nej � det var inte l�ge att sl�ppa den nyheten till Mikael.
�Henry Cortez ringde f�r en stund sedan. En f�runders�kningsledare som heter Ekstr�m h�ll n�gon sorts presskonferens vid tretiden�, sa hon.
�Richard Ekstr�m?�
�Ja. K�nner du till honom?�
�Politisk nisse. Garanterad mediecirkus. Det �r inte tv� torghandlare i Rinkeby som blivit m�rdade. Det h�r kommer att f� stor publicitet.�
�Han p�st�r i alla fall att polisen f�ljer vissa sp�r och har f�rhoppningar om att l�sa det h�r snabbt. Men p� det hela taget sa han ingenting. D�remot var det fullsatt med journalister p� presskonferensen.�
Mikael ryckte p� axlarna. Han gnuggade sig i �gonen.
�Jag kan inte bli av med bilden av Mias kropp p� n�thinnan. Fan, jag hade ju just l�rt k�nna dem.�
Erika nickade dystert.
�Vi f�r v�nta och se. N�gon j�vla galning ��
�Jag vet inte. Jag har t�nkt p� det hela dagen.�
�Hur menar du?�
�Mia hade skjutits fr�n sidan. Jag s�g ett ing�ngsh�l p� sidan av halsen och utg�ngsh�let i pannan. Dag hade skjutits framifr�n i pannan med utg�ngsh�l i bakhuvudet. S� vitt jag kunde se hade bara tv� skott avlossats. Det k�nns inte som ett vansinnesd�d.�
Erika betraktade eftert�nksamt sin partner.
�Vad f�rs�ker du s�ga?�
�Om det inte �r ett vansinnesd�d s� m�ste det finnas ett motiv. Och ju mer jag t�nker p� det, desto mer k�nns det som om det h�r manuset �r ett j�vla bra motiv.�
Mikael pekade p� pappersbunten p� Erikas skrivbord. Erika f�ljde hans blick. Sedan tittade de p� varandra.
�Det beh�ver inte ha med sj�lva boken att g�ra. De kanske hade snokat f�r mycket och lyckats � jag vet inte. N�gon k�nde sig hotad.�
�Och anlitade en hitman. Micke � det h�nder i amerikanska filmer. Den d�r boken handlar om torskarna. Den namnger poliser, politiker, journalister � Det skulle allts� vara n�gon av de som m�rdat Dag och Mia?�
�Jag vet inte, Ricky. Men vi skulle g� i tryck om tre veckor med det tuffaste kn�cket om trafficking som n�gonsin publicerats i Sverige.�
I det �gonblicket stack Malin Eriksson in huvudet i d�rr�ppningen och sa att en kriminalinspekt�r Jan Bublanski ville prata med Mikael Blomkvist.
Bublanski skakade hand med Erika Berger och Mikael Blomkvist och slog sig ned i den tredje stolen vid f�nsterbordet. Han granskade Mikael Blomkvist och s�g en h�l�gd m�nniska med dygnsgammal sk�ggstubb.
�Har det framkommit n�got nytt?� fr�gade Mikael Blomkvist.
�Kanske det. Jag har f�rst�tt att det var du som hittade paret i Enskede och larmade polisen i g�r natt.�
Mikael nickade tr�tt.
�Jag vet att du ber�ttat f�r kriminaljouren under natten, men jag undrar om du kan f�rtydliga n�gra detaljer f�r mig.�
�Vad vill du veta?�
�Hur kom det sig att du �kte hem till Svensson och Bergman s� sent p� kv�llen?�
�Det �r ingen detalj utan en hel roman�, log Mikael tr�tt. �Jag var p� middag hos min syster � hon bor vid nybyggarghettot vid St�ket. Dag Svensson ringde mig p� mobilen och f�rklarade att han inte skulle hinna komma f�rbi p� redaktionen under sk�rtorsdagen � i dag allts� � som vi tidigare hade kommit �verens om. Han skulle l�mna bilder till Christer Malm. Orsaken var att han och Mia hade beslutat att �ka hem till hennes f�r�ldrar �ver p�sk och de ville �ka tidigt p� morgonen. Han undrade om det var okej att han ist�llet tittade f�rbi min bostad p� morgonen. Jag svarade att eftersom jag var s� pass n�ra kunde jag sv�nga f�rbi och h�mta bilderna p� v�g hem fr�n min syster.�
�S� du �kte ned till Enskede f�r att h�mta bilder.�
Mikael nickade.
�Kan du t�nka dig n�got motiv att m�rda paret Svensson och Bergman?�
Mikael och Erika sneglade p� varandra. B�gge satt tysta.
�Vad?� undrade Bublanski.
�Vi har f�rst�s diskuterat saken under dagen och vi �r lite oense. Eller egentligen inte oense � bara os�kra. Vi vill inte spekulera.�
�Ber�tta.�
Mikael f�rklarade inneh�llet i Dag Svenssons kommande bok och hur han och Erika hade funderat �ver om det kunde ha n�got samband med morden. Bublanski satt tyst en stund och sm�lte informationen.
�S� Dag Svensson stod i begrepp att h�nga ut poliser.�
Han gillade inte alls den v�ndning samtalet hade tagit och s�g framf�r sig hur ett �polissp�r� under �versk�dlig framtid skulle vandra fram och tillbaka i media i olika konspirativa sammanhang.
�Nej�, svarade Mikael. �Dag Svensson stod i begrepp att h�nga ut brottslingar, varav n�gra r�kade vara poliser. D�r finns �ven n�gra personer som tillh�r min egen yrkesgrupp, n�mligen journalister.�
�Och den h�r informationen t�nker ni g� ut med nu?�
Mikael sneglade p� Erika.
�Nej�, svarade Erika Berger. �Vi har �gnat dagen �t att stoppa det p�g�ende arbetet med n�sta nummer. Vi kommer med st�rsta sannolikhet att publicera Dag Svenssons bok, men det kommer att ske f�rst d� vi vet vad som har h�nt, och i nul�get m�ste boken omarbetas en del. Vi kommer inte att sabotera polisutredningen om morden p� tv� v�nner, om det �r det du �r orolig f�r.�
�Jag m�ste ta en titt p� Dag Svenssons skrivbord, och eftersom det �r en tidningsredaktion kan det vara k�nsligt att g�ra husrannsakan.�
�Du hittar allt material i Dag Svenssons laptop�, sa Erika.
�Jaha�, sa Bublanski.
�Jag har g�tt igenom Dag Svenssons skrivbord�, sa Mikael. �Jag har plockat bort n�gra anteckningar som direkt identifierar k�llor som vill vara anonyma. Allt annat st�r till ditt f�rfogande och jag har satt en lapp p� bordet att inget f�r flyttas eller r�ras. Problemet h�r �r dock att inneh�llet i Dag Svenssons bok �r hemligt till dess att det blir tryckt. Vi vill s�lunda mycket og�rna att manuskriptet sprids till polisen och s�rskilt inte om vi ska h�nga ut ett par poliser.�
Fan, t�nkte Bublanski. Varf�r skickade jag inte hit n�gon direkt i morse. D�refter nickade han och sl�ppte �mnet.
�Okej. Vi har en person som vi vill h�ra i samband med morden. Jag har orsak att tro att det �r en person du k�nner. Jag vill veta vad du vet om en kvinna vid namn Lisbeth Salander.�
Mikael Blomkvist s�g f�r en sekund ut som ett levande fr�getecken. Bublanski noterade att Erika Berger gav Mikael ett skarpt �gonkast.
�Nu f�rst�r jag inte.�
�Du k�nner Lisbeth Salander?�
�Ja, jag k�nner Lisbeth Salander.�
�Hur k�nner du henne?�
�Varf�r fr�gar du?�
Bublanski gjorde en irriterad gest med handen.
�Som jag sa vill vi h�ra henne upplysningsvis i samband med morden. Hur k�nner du henne?�
�Men � det �r orimligt. Lisbeth Salander har ingen koppling till Dag Svensson eller Mia Bergman.�
�D� f�r vi i lugn och ro fastst�lla det�, svarade Bublanski t�lmodigt. �Men min fr�ga kvarst�r. Hur k�nner du Lisbeth Salander?�
Mikael str�k sig �ver sk�ggstubben och gnuggade sig i �gonen medan tankarna tumlade runt i hans huvud. Till sist m�tte han Bublanskis blick.
�Jag anlitade Lisbeth Salander att g�ra research f�r mig i ett helt annat �rende f�r tv� �r sedan.�
�Vad handlade det om?�
�Jag �r ledsen, men nu kommer vi in p� fr�gor som handlar om grundlagen och k�llskydd och s�dant. Tro mig p� mitt ord att det inte hade ett dugg med Dag Svensson och Mia Bergman att g�ra. Det var ett helt annat �rende som i dag �r avslutat.�
Bublanski �verv�gde hans ord. Han gillade inte att n�gon p�stod att det fanns hemligheter som inte kunde ber�ttas ens vid en mordutredning, men han valde att tills vidare l�ta saken bero.
�N�r s�g du senast Lisbeth Salander?�
Mikael �verv�gde svaret.
�S� h�r �r det; under h�sten f�r tv� �r sedan umgicks jag med Lisbeth Salander. Det tog slut vid jultid det �ret. D�refter f�rsvann hon fr�n stan. Jag har inte sett skymten av henne p� mer �n ett �r f�rr�n f�r en vecka sedan.�
Erika Berger h�jde p� �gonbrynen. Bublanski antog att detta var nyheter f�r henne.
�Ber�tta om m�tet.�
Mikael tog ett djupt andetag och beskrev d�refter kortfattat h�ndelsen utanf�r hennes port p� Lundagatan. Bublanski lyssnade med stigande f�rv�ning. Han f�rs�kte avg�ra om Blomkvist diktade eller talade sanning.
�S� du pratade aldrig med henne?�
�Nej, hon f�rsvann bland husen p� �vre Lundagatan. Jag v�ntade en l�ng stund men hon d�k aldrig upp igen. Jag har skrivit ett brev till henne och bett henne h�ra av sig.�
�Och du k�nner inte till n�gon som helst koppling mellan henne och paret i Enskede.�
�Nej.�
�Okej � kan du beskriva den h�r personen som du tror �verf�ll henne.�
�Jag tror inte. Han gick till angrepp och hon f�rsvarade sig och flydde. Jag s�g honom p� ungef�r fyrtio till fyrtiofem meters h�ll. Det var mitt i natten och m�rkt ute.�
�Var du berusad?�
�Jag var en aning rund under f�tterna men jag var inte stupfull. Han var blond med h�ret i h�stsvans. Han var kl�dd i m�rk midjekort jacka. Han hade kraftig �lmage. D� jag kom uppf�r trapporna p� Lundagatan s�g jag honom bara bakifr�n men han v�nde sig om n�r han rappade till mig. Jag fick intrycket att han hade magert ansikte och ljusa t�ttsittande �gon.�
�Varf�r har du inte ber�ttat det h�r tidigare?� sk�t Erika Berger in.
Mikael Blomkvist ryckte p� axlarna.
�Det var en helg emellan och du �kte till G�teborg f�r att vara med i det d�r j�vla debattprogrammet. Du var borta i m�ndags och i tisdags tr�ffades vi bara som hastigast. Det gled �t sidan.�
�Men med tanke p� vad som h�nde i Enskede � du har inte ber�ttat det h�r f�r polisen�, konstaterade Bublanski.
�Varf�r skulle jag ber�tta det f�r polisen? Jag kunde lika g�rna ber�tta att jag ertappade en ficktjuv som f�rs�kte muddra mig i tunnelbanan p� T-centralen f�r en m�nad sedan. Det finns ingen som helst relevant koppling mellan Lundagatan och vad som h�nde i Enskede.�
�Men du gjorde ingen polisanm�lan om �verfallet?�
�Nej.� Mikael tvekade en kort stund. �Lisbeth Salander �r en mycket privat m�nniska. Jag �verv�gde att g� till polisen men beslutade att det nog var hennes sak att g�ra anm�lan. Jag ville i alla fall tala med henne f�rst.�
�Vilket du inte har gjort?�
�Jag har inte pratat med Lisbeth Salander sedan annandag jul f�r ett �r sedan.�
�Varf�r tog ert � om f�rh�llande �r r�tt ord, varf�r tog det slut?�
Mikael fick n�got m�rkt i blicken. Han v�gde sina ord en stund innan han slutligen svarade.
�Det vet jag inte. Hon br�t kontakten med mig fr�n en dag till en annan.�
�Hade n�got h�nt?�
�Nej. Inte om du menar i form av gr�l eller s�dant. Ena dagen var vi goda v�nner. Dagen d�rp� svarade hon inte i telefon. Sedan f�rsvann hon ut ur mitt liv.�
Bublanski �verv�gde Mikaels f�rklaring. Den l�t uppriktig och styrktes av att Dragan Armanskij hade beskrivit hennes f�rsvinnande fr�n Milton Security med snarlika ord. N�got hade uppenbarligen h�nt med Lisbeth Salander under vintern ett �r tidigare. Han v�nde sig till Erika Berger.
�K�nner du ocks� Lisbeth Salander?�
�Jag har tr�ffat henne en enda g�ng. Kan du f�rklara f�r mig varf�r du st�ller fr�gor om Lisbeth Salander i samband med Enskede?� fr�gade Erika Berger.
Bublanski skakade p� huvudet.
�Hon �r kopplad till mordplatsen. Det �r allt jag kan s�ga. D�remot m�ste jag tillst� att ju mer jag h�r om Lisbeth Salander desto mer f�rbryllad blir jag. Hur var hon som person?�
�I vilket avseende?� fr�gade Mikael.
�Hur skulle du beskriva henne?�
�Yrkesm�ssigt � en av de b�sta gr�vare jag n�gonsin tr�ffat.�
Erika Berger sneglade p� Mikael Blomkvist och bet sig i underl�ppen. Bublanski blev �vertygad om att n�gon pusselbit saknades och att de k�nde till n�got som de inte ville ber�tta.
�Och som person?�
Mikael satt tyst en l�ng stund.
�Hon var en mycket ensam och udda m�nniska. Socialt inbunden. Pratade og�rna om sig sj�lv. Hon �r samtidigt en m�nniska med en stark egen vilja. Hon har moral.�
�Moral?�
�Ja. En alldeles egen moral. Du kan inte lura henne att g�ra n�gonting mot hennes vilja. I hennes v�rld �r saker och ting antingen �r�tt� eller �fel�, s� att s�ga.�
Bublanski reflekterade �ver att Mikael Blomkvist �n en g�ng beskrev henne p� samma s�tt som Dragan Armanskij. Tv� m�n som hade k�nt henne hade bed�mt henne precis likadant.
�K�nner du Dragan Armanskij?� fr�gade Bublanski.
�Vi har tr�ffats ett par g�nger. Jag gick ut och drack en �l med honom i fjol d� jag f�rs�kte ta reda p� vart Lisbeth hade f�rsvunnit.�
�Och du s�ger att hon var en kompetent researcher�, upprepade Bublanski.
�Den b�sta jag tr�ffat�, upprepade Mikael.
Bublanski trummade f�r en sekund med fingrarna och sneglade ut genom f�nstret p� str�mmen av m�nniskor nere p� G�tgatan. Han k�nde sig underligt kluven. Den r�ttspsykiatriska dokumentation som Hans Faste hade plockat fram fr�n �verf�rmyndarn�mnden h�vdade att Lisbeth Salander var en djupt psykiskt st�rd, v�ldsben�gen och n�rmast f�rst�ndshandikappad m�nniska. De svar han f�tt fr�n b�de Armanskij och Blomkvist avvek kraftigt fr�n den bild som psykiatrisk expertis under flera �rs studier hade fastslagit. B�gge beskrev henne som en udda m�nniska, men b�gge hade ocks� ett st�nk av beundran i r�sten.
Blomkvist anv�nde dessutom uttrycket att han �umgicks� med henne under en period � vilket antydde en sexuell f�rbindelse av n�got slag. Bublanski undrade vilka regler som g�llde f�r omyndigf�rklarade personer. Kunde Blomkvist ha gjort sig skyldig till n�gon form av �vergrepp genom att utnyttja en person i beroendest�llning?
�Och hur uppfattade du hennes sociala handikapp?� fr�gade han.
�Handikapp?� fr�gade Mikael.
�F�rvaltarskapet och hennes psykiska problem.�
�F�rvaltarskapet?� ekade Mikael.
�Psykiska problem?� fr�gade Erika Berger.
Bublanski flyttade h�pet blicken fr�n Mikael Blomkvist till Erika Berger och tillbaka. De visste inte. De visste faktiskt inte. Bublanski var pl�tsligt irriterad p� b�de Armanskij och Blomkvist och framf�r allt Erika Berger med sina eleganta kl�der och sitt mond�na kontor med utsikt mot G�tgatan. H�r sitter hon och talar om f�r andra m�nniskor vad de ska tycka. Men han riktade sin irritation mot Mikael.
�Jag fattar inte vad det �r f�r fel p� dig och Armanskij�, sa han.
�F�rl�t?�
�Lisbeth Salander har �kt in och ut p� psyket sedan hon var ton�ring�, sa Bublanski till sist. �En r�ttspsykiatrisk unders�kning och ett domslut i tingsr�tten har fastst�llt att hon �r inkompetent att sk�ta sina egna aff�rer. Hon �r omyndigf�rklarad. Hon har en dokumenterat v�ldsam l�ggning och har haft trassel med myndigheterna i hela sitt liv. Och nu �r hon i h�gsta grad misst�nkt f�r � delaktighet i ett dubbelmord. Och b�de du och Armanskij pratar om henne som om hon vore n�gon sorts prinsessa.�
Mikael Blomkvist satt fullst�ndigt stilla och stirrade p� Bublanski.
�L�t mig uttrycka det s� h�r�, fortsatte Bublanski. �Vi s�kte en koppling mellan Lisbeth Salander och paret i Enskede. Det visade sig att du, som hittade offren, var kopplingen. Vill du kommentera det p� n�got s�tt?�
Mikael lutade sig bak�t. Han sl�t �gonen och f�rs�kte f� r�tsida p� situationen. Lisbeth Salander misst�nkt f�r morden p� Dag och Mia. Det st�mmer inte. Det �r inte rimligt. Var hon kapabel att m�rda? Mikael s�g pl�tsligt hennes ansiktsuttryck framf�r sig, d� hon tv� �r tidigare hade g�tt loss p� Martin Vanger med en golfklubba. Hon skulle utan tvekan ha d�dat honom. Hon gjorde inte det eftersom hon var tvungen att r�dda mitt liv. Han fingrade automatiskt p� halsen d�r Martin Vangers strypsnara hade suttit. Men Dag och Mia � det �r inte logiskt.
Han var medveten om att Bublanski iakttog honom skarpt. Precis som Dragan Armanskij m�ste han g�ra ett val. F�rr eller senare skulle han bli tvungen att avg�ra i vilken ringh�rna han skulle st�lla sig om Lisbeth Salander anklagades f�r mord. Skyldig eller oskyldig?
Innan han hann s�ga n�gonting ringde telefonen p� Erikas skrivbord. Hon svarade och r�ckte luren till Bublanski.
�N�gon som heter Hans Faste vill tala med dig.�
Bublanski tog luren och lyssnade uppm�rksamt. B�de Mikael och Erika kunde se att hans ansiktsuttryck f�r�ndrades.
�N�r g�r de in?�
Tystnad.
�Vad �r adressen nu igen �? Lundagatan � okej, jag �r i n�rheten och �ker dit.�
Bublanski reste sig hastigt.
�F�rl�t, jag m�ste avbryta samtalet. Salanders nuvarande f�rvaltare har just hittats skjuten till d�ds och hon �r nu lyst och anh�llen i sin fr�nvaro f�r tre mord.�
Erika Berger gapade. Mikael Blomkvist s�g ut som om han tr�ffats av blixten.
Bes�ttandet av l�genheten p� Lundagatan var en taktiskt sett relativt okomplicerad procedur. Hans Faste och Curt Svensson lutade sig mot motorhuven p� bilen och avvaktade medan piketstyrkans manskap, f�rsedda med f�rst�rkningsvapen, ockuperade trapphuset och intog g�rdshuset.
Efter tio minuter hade piketstyrkan konstaterat vad Faste och Svensson redan visste. Det var ingen som �ppnade d�rren d� n�gon ringde p�.
Hans Faste tittade l�ngs Lundagatan som till stor irritation f�r passagerare p� buss 66 var avsp�rrad fr�n Zinkensdamm till H�galidskyrkan. En buss hade fastnat innanf�r avsp�rrningarna i backen och kom varken fram�t eller bak�t. Till sist gick Faste fram och beordrade en uniform att kliva �t sidan och sl�ppa fram bussen. Ett stort antal nyfikna �sk�dare betraktade tumultet fr�n h�jden p� �vre Lundagatan.
�Det m�ste finnas ett enklare s�tt�, sa Faste.
�Enklare �n vad d�?� undrade Svensson.
�Enklare �n att ta in stormtrupperna varje g�ng ett bus ska gripas nuf�rtiden.�
Curt Svensson avstod fr�n kommentarer.
�Det handlar ju i alla fall om en 150 centimeter l�ng brud som v�ger typ 40 kilo�, sa Faste.
Det hade beslutats att det inte var n�dv�ndigt att sl� in d�rren med en sl�gga. Bublanski ansl�t sig medan de v�ntade p� att en l�ssmed skulle borra upp l�set och kliva �t sidan s� att trupperna kunde inta l�genheten. Det tog ungef�r �tta sekunder att okul�rbesiktiga de 45 kvadratmetrarna och konstatera att Lisbeth Salander varken g�mde sig under s�ngen, i badrummet eller i n�gon garderob. D�refter fick Bublanski klartecken att komma in.
De tre poliserna tittade sig nyfiket omkring i den oklanderligt v�lst�dade och smakfullt m�blerade l�genheten. M�blerna var enkla. K�ksstolarna var m�lade i olika ljusa pastellf�rger. P� v�ggarna i rummen fanns konstn�rliga svartvita fotografier inramade. P� den m�blerbara platsen i hallen fanns en hylla med cd-spelare och en stor skivsamling. Bublanski konstaterade att den bestod av allt fr�n h�rdrock till opera. Allting s�g arty ut. Dekorativt. Smakfullt.
Curt Svensson unders�kte k�ket och hittade ingenting anm�rkningsv�rt. Han bl�ddrade igenom en h�g med tidningar och kontrollerade diskb�nk, k�kssk�p och frysfacket i kylsk�pet.
Faste �ppnade garderober och byr�l�dor i sovrummet. Han visslade till d� han hittade handbojor och en del sexleksaker. I en garderob hittade han en upps�ttning latexkl�der av det slag som hans mamma skulle ha blivit generad �ver att ens titta p�.
�H�r har det varit fest�, sa han h�gt och h�ll upp en lackkl�nning som enligt en etikett var designad av �Domino Fashion� � vad det nu var f�r n�gonting.
Bublanski tittade p� byr�n i hallen d�r han uppt�ckte en liten h�g o�ppnade brev adresserade till Lisbeth Salander. Han bl�ddrade igenom bunten och konstaterade att det var r�kningar och bankutdrag samt ett enda personligt brev. Det var fr�n Mikael Blomkvist. S� l�ngt st�mde allts� Blomkvists historia. D�refter b�jde han sig ned och plockade upp posten med fotavtryck fr�n piketstyrkan nedanf�r brevinkastet. Posten bestod av tidningen Thai Pro Boxing, gratistidningen S�dermalmsnytt och tre kuvert, samtliga adresserade till Miriam Wu.
Bublanski slogs av en obehaglig misstanke. Han gick in i badrummet och �ppnade badrumssk�pet. Han hittade en kartong med Alvedon och en halvfull tub med Citodon. Citodon var receptbelagt. Medicinen var utst�lld p� en Miriam Wu. Det fanns en tandborste i badrumssk�pet.
�Faste, varf�r st�r det Salander-Wu p� d�rren?� fr�gade han.
�Ingen aning�, svarade Faste.
�Okej, om jag fr�gar s� h�r � varf�r ligger det post p� hallgolvet adresserad till en Miriam Wu och varf�r finns det en receptbelagd tub Citodon i badrumssk�pet utst�lld p� Miriam Wu? Varf�r finns det bara en tandborste? Och varf�r � n�r man bet�nker att Lisbeth Salander enligt uppgift �r en tv�rhand h�g � tycks de d�r skinnbyxorna du just h�ller upp passa p� en person som �r �tminstone 175 centimeter l�ng?�
Det uppstod en kort f�rl�gen tystnad i l�genheten. Curt Svensson br�t den.
�Skit�, sa han.
Christer Malm k�nde sig tr�tt och miserabel d� han �ntligen kom hem efter den oplanerade arbetsdagen. Han k�nde doften av n�got kryddstarkt fr�n k�ket och gick in och kramade om sin pojkv�n.
�Hur m�r du?� fr�gade Arnold Magnusson.
�Som en p�se skit�, sa Christer.
�Jag har h�rt om det p� nyheterna hela dagen. De har inte sl�ppt namnen. Men det l�ter f�r j�vligt.�
�Det �r f�r j�vligt. Dag jobbade �t oss. Han var en v�n och jag tyckte v�ldigt bra om honom. Jag k�nde inte hans flickv�n Mia, men det gjorde b�de Micke och Erika.�
Christer s�g sig omkring i k�ket. De hade k�pt l�genheten p� Allhelgonagatan och flyttat in bara tre m�nader tidigare. Helt pl�tsligt k�ndes det som en fr�mmande v�rld.
Telefonen ringde. Christer och Arnold tittade p� varandra och beslutade sig f�r att ignorera samtalet. Sedan gick telefonsvararen ig�ng och de h�rde en v�lbekant st�mma.
�Christer. �r du d�r? Lyft luren.�
Det var Erika Berger som ringde f�r att uppdatera Christer om att polisen nu jagade Mikael Blomkvists f�rra researcher f�r morden p� Dag och Mia.
Christer mottog nyheten med en k�nsla av overklighet.
Henry Cortez hade helt missat kalabaliken p� Lundagatan av den enkla orsaken att han hela tiden befunnit sig utanf�r polisens presscenter p� Kungsholmen och d�rmed i praktiken i informationsskugga. Inget nytt hade framkommit sedan den hastiga presskonferensen tidigare p� eftermiddagen. Han var tr�tt, hungrig och irriterad �ver att hela tiden avvisas av de personer han f�rs�kte f� kontakt med. F�rst vid sextiden, d� r�den mot Lisbeth Salanders l�genhet redan var �ver, snappade han upp ett rykte om att polisen hade en misst�nkt i spaningarna. Sn�pligt nog kom informationen fr�n en kollega i kv�llspressen som hade t�tare kontakt med sin hemmaredaktion. Kort d�refter lyckades Henry �ntligen klura ut �klagare Richard Ekstr�ms privata mobilnummer. Han presenterade sig och st�llde de relevanta fr�gorna om vem, hur och varf�r.
�Vilken tidning sa du att du kommer ifr�n?� motfr�gade Richard Ekstr�m.
�Tidskriften
�Jag kan inte ber�tta n�got just nu.�
�N�r kan du g�ra det?�
�Vi kommer kanske att h�lla ytterligare en presskonferens senare i kv�ll.�
�klagare Richard Ekstr�m l�t sv�vande. Henry Cortez drog i guldringen i sin �rsnibb.
�Presskonferenser �r till f�r nyhetsjournalister som g�r i tryck omedelbart. Jag jobbar p� en m�nadstidning och vi har ett personligt intresse att f� veta vad som h�nder.�
�Jag kan inte hj�lpa dig. Du f�r ge dig till t�ls som alla andra.�
�Enligt mina k�llor �r det en kvinna som efterspanas. Vem �r hon?�
�Jag kan inte uttala mig just nu.�
�Kan du dementera att det �r en kvinna som efterspanas?�
�Nej, jag menar att jag kan inte uttala mig ��
Kriminalinspekt�r Jerker Holmberg stod p� tr�skeln till sovrummet och betraktade eftert�nksamt den v�ldiga blodp�len p� golvet d�r Mia Bergman hade �terfunnits. N�r han vred p� huvudet kunde han fr�n d�rr�ppningen se en motsvarande blodp�l d�r Dag Svensson hade legat. Han reflekterade �ver den omfattande blodsutgjutelsen. Det var v�sentligt mer blod �n han var van att skottskador gav upphov till, vilket antydde att den ammunition som anv�nts hade orsakat fruktansv�rda skador, vilket i sin tur antydde att kommissarie M�rtensson hade haft r�tt i sitt antagande att m�rdaren anv�nt jaktammunition. Blodet hade koagulerat i en svart och rostbrun massa som t�ckte s� stora delar av golvytan att ambulanspersonal och tekniska roteln ofr�nkomligen hade tvingats kliva i det och d�rmed fortplantat sp�ren genom l�genheten. Holmberg hade gymnastikskor med bl� plast�verdrag.
Det var i det �gonblicket som den verkliga brottsplatsunders�kningen enligt hans �sikt inleddes. Kvarlevorna efter de tv� offren hade burits ut fr�n l�genheten. Jerker Holmberg var ensam kvar sedan tv� kvarvarande tekniker hade sagt godkv�ll och avl�gsnat sig. De hade fotograferat offren och m�tt blodst�nk p� v�ggar och konfererat om splatter distribution areas och droplet velocity. Holmberg visste vad orden betydde men hade bara �gnat den tekniska unders�kningen f�rstr�tt intresse. Kriminalteknikernas arbete skulle utmynna i en omfattande rapport som i detalj skulle avsl�ja var m�rdaren st�tt placerad i f�rh�llande till sina offer, p� vilket avst�nd han befunnit sig, i vilken ordning skotten fallit och vilka fingeravtryck som kunde vara av intresse. Men f�r Jerker Holmberg var det ointressant. Den tekniska unders�kningen skulle inte inneh�lla en enda stavelse om vem m�rdaren var eller vilket motiv han eller hon � nu var det ju en kvinna som var huvudmisst�nkt � hade haft f�r att utf�ra morden. Det var de fr�gor som han hade i uppgift att f�rs�ka besvara.
Jerker Holmberg gick in i sovrummet. Han placerade en sliten portf�lj p� en stol och plockade fram en fickbandspelare, en digitalkamera och ett anteckningsblock.
Han b�rjade med att �ppna l�dorna i en byr� bakom sovrumsd�rren. De tv� �versta l�dorna inneh�ll underkl�der, jumprar och ett smyckeskrin som uppenbarligen hade tillh�rt Mia Bergman. Han sorterade varje f�rem�l p� s�ngen och unders�kte smyckeskrinet noga men kunde konstatera att det inte inneh�ll n�got av st�rre v�rde. I den understa byr�l�dan hittade han tv� fotoalbum och tv� p�rmar med hush�llsekonomi. Han kn�ppte p� bandspelaren.
�Beslagsprotokoll fr�n Bj�rneborgsv�gen 8B. Sovrum, understa byr�l�dan. Tv� inbundna fotoalbum i A4-format. En p�rm med svart rygg m�rkt hush�ll och en p�rm med bl� rygg m�rkt k�pehandlingar inneh�llande uppgifter om l�n och amorteringar f�r l�genhet. En liten kartong inneh�llande handskrivna brev, vykort och personliga f�rem�l.�
Han bar ut f�rem�len till hallen och placerade dessa i en kapps�ck. Han fortsatte med l�dorna i borden p� vardera sidan av dubbels�ngen men hittade inget av intresse. Han �ppnade garderoberna och sorterade kl�der och k�nde efter i varje ficka och i skorna om det fanns n�got bortgl�mt eller undang�mt f�rem�l och v�nde d�refter sitt intresse till hyllorna l�ngst upp i garderoberna. Han �ppnade kartonger och sm� f�rvaringsboxar. Med j�mna mellanrum hittade han papper eller f�rem�l som han av olika anledningar inkluderade i beslagsprotokollet.
Det stod ett skrivbord inkl�mt i ett h�rn i sovrummet. Det var en mycket liten hemarbetsplats med en station�r dator av m�rket Compaq och en gammal sk�rm. Under bordet fanns en rullhurts och vid sidan av skrivbordet en l�g golvhylla. Jerker Holmberg visste att det var vid arbetsplatsen han sannolikt skulle g�ra de viktigaste fynden � i den m�n fynd stod att finna � och sparade skrivbordet till sist. Ist�llet gick han ut i vardagsrummet och fortsatte brottsplatsunders�kningen. Han �ppnade vitrinsk�pet och gick noga igenom varje sk�l, l�da och hylla. D�refter v�nde han blicken till den stora bokhyllan i vinkel mot ytterv�ggen och v�ggen mot badrummet. Han tog fram en stol och b�rjade uppifr�n genom att unders�ka om n�got fanns dolt p� taket av bokhyllan. D�refter gick han igenom hylla f�r hylla genom att snabbt plocka ut travar av b�cker och g� igenom dessa och dessutom unders�ka om n�got fanns g�mt bakom b�ckerna. Efter fyrtiofem minuter st�llde han tillbaka den sista boken i hyllan. Kvar p� vardagsrumsbordet fanns en liten trave med b�cker som han av n�gon orsak hade reagerat p�. Han satte p� bandspelaren och talade.
�Fr�n hyllan i vardagsrummet. En bok av Mikael Blomkvist, Maffians bankir. En bok p� tyska med titeln Der Staat und die Autonomen, en bok p� svenska med titeln Revolution�r terrorism samt den engelska boken Islamic Jihad.�
Boken av Mikael Blomkvist inkluderade han automatiskt d�rf�r att f�rfattaren var en person som tidigare dykt upp i f�runders�kningen. De tre sistn�mnda verken k�ndes mer obskyra. Jerker Holmberg hade ingen aning om huruvida morden p� n�got s�tt var relaterade till n�gon politisk verksamhet � han hade inga uppgifter som tydde p� att Dag Svensson och Mia Bergman alls var politiskt engagerade � eller om b�ckerna enbart var ett uttryck f�r ett allm�npolitiskt intresse eller till och med hamnat i bokhyllan som en biprodukt av journalistiskt arbete. D�remot konstaterade han att om tv� d�da m�nniskor fanns i en l�genhet tillsammans med litteratur om politisk terrorism s� fanns orsak att �tminstone notera saken. F�ljaktligen placerades b�ckerna i kapps�cken med beslagtagna f�rem�l.
D�refter �gnade han n�gra minuter �t att titta i l�dorna i en sv�rt sliten antik byr�. Ovanp� byr�n stod en cd-spelare och l�dorna inneh�ll en stor skivsamling. Jerker Holmberg �gnade trettio minuter �t att �ppna varje cd-fodral och fastst�lla att inneh�llet �verensst�mde med skivomslaget. Han hittade ett tiotal skivor som saknade tryck och f�ljaktligen var hembr�nda eller m�jligen piratkopierade; han placerade i tur och ordning de hembr�nda skivorna i cd-spelaren och konstaterade att de inte inneh�ll n�got annat �n musik. Han fokuserade en l�ng stund p� TV-hyllan n�rmast sovrumsd�rren som inneh�ll en stor samling videokassetter. Han provspelade flera kassetter och konstaterade att det tycktes vara allt fr�n inspelade actionfilmer till ett sammelsurium av bandade nyhetss�ndningar och reportage fr�n Kalla fakta, Insider och Uppdrag granskning. Han placerade 36 videokassetter i beslagsprotokollet. D�refter gick han ut i k�ket och �ppnade en termos med kaffe och gjorde en kort paus innan han fortsatte unders�kningen.
Fr�n en hylla i ett k�kssk�p samlade han ihop ett antal burkar och flaskor som uppenbarligen utgjorde l�genhetens medicinf�rr�d. Samtliga placerades i en plastp�se som lades i p�sarna med beslag. Han plockade ut matvaror fr�n skafferi och kylsk�p och �ppnade varje burk, kaffepaket och igenkorkad flaska. I en kruka i k�ksf�nstret hittade han 1 220 kronor och kvitton. Han antog att det var n�gon form av handkassa f�r matink�p och dagligvaror. Han hittade inget av dramatiskt intresse. I badrummet gjorde han inga beslag. D�remot konstaterade han att tv�ttkorgen var �verfull och sorterade samtliga plagg. I hallgarderoben plockade han fram ytterkl�der och gick igenom varje ficka.
Han hittade Dag Svenssons pl�nbok i innerfickan av en kavaj och lade denna till beslagsprotokollet. Han hade �rskort p� Friskis & Svettis, ett kontokort i Handelsbanken och inte fullt 400 kronor i kontanter. Han hittade Mia Bergmans handv�ska och �gnade n�gra minuter �t att sortera inneh�llet. Hon hade ocks� �rskort p� Friskis & Svettis, bankomatkort, medlemskort i Konsum och i n�got som hette Club Horisont och hade en jordglob som logga. Dessutom hade hon drygt 2 500 kronor i kontanter, vilket fick anses som en relativt stor men inte orimlig kontantsumma om de hade varit p� v�g att ge sig av p� helgsemester. Att pengarna �terfanns i pl�nboken minskade dock sannolikheten f�r att det r�rde sig om ett r�nmord.
�Fr�n Mia Bergmans handv�ska placerad p� kapphyllan i hallen. En fickalmanacka av typen ProPlan, en separat adressbok och en inbunden svart anteckningsbok.�
Holmberg tog ytterligare en kaffepaus och konstaterade att han f�r ovanlighetens skull (�n s� l�nge) inte hittat n�got pinsamt eller personligt intimt i paret Svensson-Bergmans hem. Det finns inga undansmugna sexhj�lpmedel, inga syndiga underkl�der eller n�gon byr�l�da med p-rullar. Han hade inte hittat n�gra undanstoppade marijuanacigaretter eller n�got tecken p� brottslig verksamhet. Det tycktes vara ett helt vanligt f�rortspar, m�jligen (ur polisi�r synvinkel) n�got tr�kigare �n det normala.
Slutligen �terv�nde han till sovrummet och slog sig ned vid arbetsbordet. Han �ppnade den �versta skrivbordsl�dan. Under den kommande timmen sorterade han papper. Han konstaterade snabbt att skrivbordet och hyllan inneh�ll ett omfattande k�ll- och referensmaterial till Mia Bergmans doktorsavhandling From Russia with Love. Materialet var prydligt uppst�llt precis som en bra polisutredning och han f�rsj�nk en stund i vissa avsnitt i texterna. Mia Bergman hade platsat p� roteln, konstaterade han f�r sig sj�lv. En sektion i bokhyllan var halvtom och inneh�ll uppenbarligen material som tillh�rde Dag Svensson. Det var huvudsakligen pressklipp av egna artiklar och klipp om �mnen som hade intresserat honom.
Han �gnade en stund �t att g� igenom datorn och konstaterade att den inneh�ll n�rmare fem gigabyte, allt fr�n programvaror till brev och nedlagrade artiklar och pdf-filer. Det var med andra ord inget han t�nkte l�sa under kv�llen. Han inkluderade hela datorn och kringstr�dda cd-skivor samt en zip-drive med ett trettiotal zip-skivor i beslaget.
D�refter satt han i olyckligt grubbel en kort stund. Datorn inneh�ll s� vitt han kunde se Mia Bergmans material. Dag Svensson var journalist och borde ha en dator som viktigaste arbetsredskap, men i bordsdatorn hade han inte ens e-post. F�ljaktligen hade Dag Svensson en egen dator n�gonstans. Jerker Holmberg reste sig och gick fundersamt genom l�genheten. I hallen fanns en svart ryggs�ck med ett tomt f�rvaringsfack f�r dator och n�gra anteckningsblock som tillh�rde Dag Svensson. Han kunde inte hitta n�gon laptop undanstoppad i l�genheten. Han plockade fram nycklarna och gick ned till g�rden d�r han unders�kte Mia Bergmans bil och d�refter ett k�llarf�rr�d. Ej heller dessa inneh�ll n�gon dator.
Det m�rkliga med hunden var att den inte sk�llde, min k�re Watson.
Han konstaterade att en dator tills vidare verkade saknas i beslagsprotokollet.
Bublanski och Faste tr�ffade �klagare Ekstr�m p� hans tj�nsterum vid halvsjutiden, omedelbart efter att de �terkommit fr�n Lundagatan. Curt Svensson hade efter telefonkontakt skickats till Stockholms universitet f�r att h�ra Mia Bergmans handledare i arbetet med doktorsavhandlingen, Jerker Holmberg var kvar i Enskede och Sonja Modig ansvarade f�r brottsplatsunders�kningen vid Odenplan. Det hade g�tt drygt tio timmar sedan Bublanski utsetts till spaningsledare och sju timmar sedan jakten p� Lisbeth Salander inletts. Bublanski summerade vad som utspelats p� Lundagatan.
�Och vem �r Miriam Wu?� fr�gade Ekstr�m.
�Vi vet inte s� mycket om henne �n. Hon finns inte i kriminalregistret. Det blir Hans Fastes uppgift att leta r�tt p� henne i morgon bitti.�
�Men Salander finns inte p� Lundagatan?�
�S� vitt vi kan se finns inget som tyder p� att hon �r bosatt d�r. Om inte annat s� �r samtliga kl�der i garderoben i fel storlek f�r henne.�
�Och vilka kl�der sedan�, sa Hans Faste.
�Hurs�?� undrade Ekstr�m.
�Det �r inga kl�der som du ger bort p� Mors dag.�
�Vi vet inget om Miriam Wu i nul�get�, sa Bublanski.
�Va fan, hur mycket beh�ver vi veta? Hon har en garderob med horuniformer.�
�Horuniformer?� undrade Ekstr�m.
�Allts� l�der och lack och korsetter och fetischistprylar och sexleksaker i en byr�l�da. Det verkar inte vara billigt krafs heller.�
�Du menar att Miriam Wu �r prostituerad?�
�Vi vet inget om Miriam Wu i nul�get�, upprepade Bublanski lite tydligare.
�Socialtj�nstens utredning f�r n�gra �r sedan antydde att Lisbeth Salander fanns i horsv�ngen�, sa Ekstr�m.
�Socialtj�nsten brukar veta vad de pratar om�, sa Faste.
�Socialtj�nstens rapport bygger inte p� n�gra anh�llanden eller utredningar�, sa Bublanski. �Salander blev avvisiterad i Tantolunden d� hon var 16�17 �r och befann sig i s�llskap med en v�sentligt �ldre man. Samma �r plockades hon in f�r fylleri. �ven d� i s�llskap med en v�sentligt �ldre man.�
�Du menar att vi inte ska dra f�r snabba slutsatser�, sa Ekstr�m. �Okej. Men det sl�r mig att Mia Bergmans avhandling handlade om trafficking och prostitution. Det finns allts� en m�jlighet att hon i sitt arbete f�tt kontakt med Salander och den h�r Miriam Wu och p� n�got s�tt provocerat dem, och att det p� n�got s�tt kan utg�ra motiv f�r mord.�
�Bergman kanske tog kontakt med hennes f�rvaltare och drog ig�ng n�gon karusell�, sa Faste.
�Det �r m�jligt�, sa Bublanski. �Men det f�r utredningen klarg�ra. Det viktiga nu �r att vi hittar Lisbeth Salander. Hon �r uppenbarligen inte bosatt p� Lundagatan. Det betyder att vi ocks� m�ste hitta Miriam Wu och fr�ga henne hur hon hamnade i den l�genheten och vad hon har f�r relation till Salander.�
�Och hur hittar vi Salander?�
�Hon finns d�r ute n�gonstans. Problemet �r att den enda adress hon n�gonsin bott p� �r Lundagatan. Det finns ingen adress�ndring.�
�Du gl�mmer att hon ocks� varit intagen p� S:t Stefans och bott hos olika fosterf�r�ldrar.�
�Jag gl�mmer inte.� Bublanski kontrollerade sina papper. �Hon hade tre olika fosterfamiljer d� hon var 15 �r. Det gick inte s� bra. Fr�n det att hon skulle fylla 16 till dess att hon var 18 bodde hon hos ett par i H�gersten. Fredrik och Monika Gullberg. Curt Svensson kommer att bes�ka dem i kv�ll d� han �r klar med handledaren p� universitetet.�
�Hur g�r vi med presskonferensen?� undrade Faste.
Klockan sju p� kv�llen r�dde en dunkel st�mning p� Erika Bergers rum. Mikael Blomkvist hade suttit helt tyst och n�stan or�rlig sedan kriminalinspekt�r Bublanski l�mnat dem. Malin Eriksson hade cyklat till Lundagatan och bevakat insatsstyrkans tillslag. Hon hade �terkommit med en rapport om att ingen tycktes ha gripits och att trafiken �ter hade sl�ppts fram. Henry Cortez hade ringt in och larmat om att han hade snappat upp att polisen nu spanade efter en �nnu inte namngiven kvinna. Erika hade upplyst honom om vilken kvinna det handlade om.
Erika och Malin hade f�rs�kt diskutera vad som m�ste g�ras utan att komma fram till n�got vettigt. Situationen komplicerades av att Mikael och Erika k�nde till vilken roll Lisbeth Salander hade spelat i Wennerstr�maff�ren � hon hade i egenskap av hacker p� elitniv� varit Mikaels hemliga k�lla. Malin Eriksson hade ingen k�nnedom om detta och hade inte ens h�rt namnet Lisbeth Salander tidigare. Varf�r samtalet stundom inneh�ll kryptiska tystnader.
�Jag g�r hem�, sa Mikael Blomkvist och reste sig pl�tsligt. �Jag �r s� tr�tt att jag inte l�ngre kan t�nka. Jag m�ste sova.�
Han tittade p� Malin.
�Vi har mycket att g�ra fram�ver. I morgon �r det l�ngfredag och d� t�nker jag bara sova och sortera papper. Malin, kan du jobba i p�sk?�
�Har jag n�got val?�
�Nej. Vi b�rjar p� l�rdag klockan tolv. Vad s�gs om att vi sitter hemma hos mig ist�llet f�r p� redaktionen.�
�Okej.�
�Jag t�nker omformulera arbetsbeskrivningen vi beslutade om i morse. Nu handlar det inte l�ngre om att enbart f�rs�ka utr�na om Dag Svenssons avsl�jande hade n�got med mordet att g�ra. Nu handlar det om att ta reda p� vem som m�rdade Dag och Mia.�
Malin undrade hur de skulle kunna �stadkomma n�got s�dant, men sa ingenting. Mikael vinkade adj� till Malin och Erika och f�rsvann utan n�gon ytterligare kommentar.
Kvart �ver sju gick spaningsledare Bublanski motvilligt efter f�runders�kningsledare Ekstr�m upp p� podiet i polisens presscenter. Presskonferensen hade aviserats till klockan sju men var drygt femton minuter f�rsenad. Till skillnad fr�n Ekstr�m var Bublanski helt ointresserad av att st� i rampljuset framf�r ett dussin TV-kameror. Han k�nde sig n�rmast panikslagen av att befinna sig i fokus f�r den sortens uppm�rksamhet och han skulle aldrig v�nja sig eller b�rja tycka om att se sig sj�lv i TV.
Ekstr�m � andra sidan r�rde sig hemtamt, justerade glas�gonen och satte p� sig en kl�dsamt allvarlig min. Han l�t pressfotograferna smattra en stund innan han h�jde h�nderna och bad om ordning i salen. Han pratade som om han hade ett manuskript.
�Hj�rtligt v�lkomna till denna lite hastigt tillkomna presskonferens med anledning av morden i Enskede sent i g�r kv�ll och av att vi har ytterligare information att delge er. Mitt namn �r �klagare Richard Ekstr�m och det h�r �r kriminalinspekt�r Jan Bublanski vid L�nskriminalens v�ldsrotel som leder spaningsarbetet. Jag har ett meddelande som jag kommer att l�sa upp och d�refter kommer det att finnas m�jlighet att st�lla fr�gor.�
Ekstr�m tystnade och betraktade den del av pressk�ren som hade anslutit sig med mindre �n trettio minuters varsel. Morden i Enskede var en stor nyhet och p� v�g att bli �nnu st�rre. Han konstaterade f�rn�jt att s�v�l Aktuellt och Rapport som TV4 var n�rvarande, och k�nde igen reportrar fr�n TT och kv�lls- och morgontidningar. Dessutom s�g han ett stort antal reportrar han inte k�nde igen. Sammanlagt fanns minst tjugofem journalister i salen.
�Som ni k�nner till hittades tv� personer brutalt m�rdade i Enskede strax f�re midnatt i g�r kv�ll. Vid brottsplatsunders�kningen �terfanns �ven ett vapen, en Colt 45 Magnum. Statens kriminaltekniska laboratorium har under dagen fastst�llt att detta �r mordvapnet. �garen till vapnet �r k�nd och har under dagen efters�kts.�
Ekstr�m gjorde en konstpaus.
�Vid 17-tiden i kv�ll �terfanns vapnets �gare d�d i sin bostad i n�rheten av Odenplan. Han har blivit skjuten och tros ha varit d�d vid tiden f�r dubbelmordet i Enskede. Polisen� � Ekstr�m v�nde handen �t Bublanskis h�ll � �tror p� goda grunder att det handlar om en och samma g�rningsman som f�ljaktligen efterspanas f�r tre mord.�
Ett mummel utbr�t bland de n�rvarande reportrarna d� flera med l�g r�st samtidigt b�rjade tala i sina mobiltelefoner. Ekstr�m h�jde r�sten en aning.
�Finns det n�gon misst�nkt?� ropade en reporter fr�n radion.
�Om du inte avbryter min framst�llan s� kommer vi till den saken. Det finns i kv�ll en namngiven person som polisen vill h�ra med anledning av dessa tre mord.�
�Vem �r han?�
�Det �r ingen han utan en hon. Polisen s�ker en 26-�rig kvinna som har anknytning till vapnets �gare och som vi vet har befunnit sig p� mordplatsen i Enskede.�
Bublanski drog ihop �gonbrynen och s�g sammanbiten ut. De hade nu kommit till den punkt p� dagordningen d�r han och Ekstr�m hade varit oense, n�mligen fr�gan huruvida spaningsledningen skulle namnge den person som de misst�nkte var en trippelm�rdare. Bublanski hade velat vila p� hanen. Ekstr�m var av �sikten att det inte gick att avvakta.
Ekstr�ms argument var oantastliga. Polisen s�kte en k�nd psykiskt sjuk kvinna som p� goda grunder misst�nktes f�r tre mord. Under dagen hade f�rst l�nslarm och d�refter rikslarm g�tt ut. Ekstr�m h�vdade att Lisbeth Salander m�ste betraktas som farlig och att det d�rf�r fanns ett stort allm�nintresse av att hon s� fort som m�jligt omh�ndertogs.
Bublanskis argument hade varit vagare. Han menade att det fanns orsak att �tminstone avvakta den tekniska unders�kningen fr�n advokat Bjurmans l�genhet innan spaningsledningen entydigt band sig vid ett alternativ.
Ekstr�ms argument var att Lisbeth Salander enligt all tillg�nglig dokumentation var en psykiskt sjuk och v�ldsben�gen kvinna och att n�got uppenbarligen hade utl�st ett mordraseri. Det fanns inga garantier f�r att v�ldsd�den skulle upph�ra.
�Vad g�r vi om hon under det kommande dygnet g�r in i en ny l�genhet och skjuter ytterligare ett par personer?� hade Ekstr�m fr�gat retoriskt.
P� detta hade Bublanski inte haft n�got bra svar och Ekstr�m hade konstaterat att det fanns gott om precedensfall. N�r trippelm�rdaren Juha Valjakkala fr�n �msele hade jagats land och rike runt hade polisen g�tt ut med en offentlig efterlysning med namn och bild just av den orsaken att han betraktades som en fara f�r allm�nheten. Samma argument kunde framf�ras om Lisbeth Salander, och f�ljaktligen hade Ekstr�m beslutat att hon skulle namnges.
Ekstr�m h�ll upp en hand f�r att avbryta sorlet bland de n�rvarande reportrarna. Avsl�jandet att en kvinna efterspanades f�r trippelmord skulle sl� ned som en bomb. Han indikerade att Bublanski skulle b�rja prata. Bublanski harklade sig tv� g�nger, r�ttade till sina glas�gon och stirrade stint ned p� papperet med de �verenskomna formuleringarna.
�Polisen s�ker en 26-�rig kvinna vid namn Lisbeth Salander. En bild fr�n passregistret kommer att distribueras. Vi har f�r n�rvarande ingen k�nnedom om var hon befinner sig, men vi tror att hon kan finnas i Stockholmstrakten. Polisen vill ha allm�nhetens hj�lp att s� fort som m�jligt hitta den h�r kvinnan. Lisbeth Salander �r 150 centimeter l�ng och har en smal kroppsbyggnad.�
Han tog ett djupt och nerv�st andetag. Han svettades och k�nde att han var bl�t under armarna.
�Lisbeth Salander har tidigare v�rdats vid en psykiatrisk klinik och anses kunna utg�ra en fara f�r sig sj�lv och f�r allm�nheten. Vi vill understryka att vi i nul�get inte entydigt kan fastsl� att hon �r m�rdaren, men att det f�religger s�dana omst�ndigheter att vi omedelbart vill h�ra henne om vilken k�nnedom hon har om morden i Enskede och vid Odenplan.�
�S� kan ni v�l inte ha det�, ropade en reporter fr�n en kv�llstidning. �Antingen �r hon misst�nkt f�r morden eller s� �r hon inte det.�
Bublanski tittade hj�lpl�st p� �klagare Ekstr�m.
�Polisen spanar p� bred front och vi tittar naturligtvis p� olika scenarion. Men just nu f�religger en viss misstanke gentemot den namngivna kvinnan och polisen anser att det �r synnerligen angel�get att kunna omh�nderta henne. Misstankarna mot henne bygger p� teknisk bevisning som framkommit vid brottsplatsunders�kningen.�
�Vilken sorts bevisning �r det?� kom det omedelbart fr�n golvet.
�Vi kan i nul�get inte g� in p� den tekniska bevisningen.�
Flera journalister talade i munnen p� varandra. Ekstr�m h�ll upp en hand och pekade sedan p� en reporter fr�n Dagens Eko som han tidigare haft att g�ra med och som han uppfattade som balanserad.
�Kriminalinspekt�r Bublanski sa att hon v�rdats p� en psykiatrisk klinik. Varf�r det?�
�Den h�r kvinnan har haft en � en problematisk uppv�xt och en hel del problem genom �ren. Hon st�r under f�rvaltarskap och den person som �gde vapnet var hennes f�rvaltare.�
�Vem �r han?�
�Det �r den person som sk�ts i sin bostad vid Odenplan. I nul�get vill vi inte namnge honom av h�nsyn till att anh�riga �nnu inte informerats.�
�Vad har hon haft f�r motiv f�r morden?�
Bublanski tog mikrofonen.
�I nul�get vill vi inte g� in p� n�gon motivbild.�
�Finns hon i polisens register sedan tidigare?�
�Ja.�
D�refter kom en fr�ga fr�n en manlig reporter med tung karakt�ristisk r�st som h�rdes �ver m�ngden.
��r hon farlig f�r allm�nheten?�
Ekstr�m tvekade en sekund. Sedan nickade han.
�Vi har den bakgrundsinformationen om henne att hon i tr�ngda l�gen kan anses v�ldsben�gen. Vi g�r ut med den h�r efterlysningen av den orsaken att vi mycket snabbt vill f� kontakt med henne.�
Bublanski bet sig i underl�ppen.
Kriminalinspekt�r Sonja Modig var fortfarande kvar i advokat Bjurmans l�genhet klockan nio p� kv�llen. Hon hade ringt hem och f�rklarat l�get f�r sin make. Efter elva �rs �ktenskap hade maken accepterat att hennes arbete aldrig skulle bli en nio till fem-rutin. Hon satt bakom Bjurmans skrivbord i hans arbetsrum och sorterade papper som hon hittat i skrivbordsl�dorna, d� hon h�rde en knackning p� d�rrposten och s�g konstapel Bubbla balansera tv� muggar kaffe och en bl� p�se med kanelbullar fr�n
Pressbyr�n. Hon vinkade tr�tt in honom.
�Vad f�r jag inte r�ra?� fr�gade Bublanski automatiskt.
�Teknikerna �r klara h�r inne. De h�ller fortfarande p� med sovrummet och k�ket. Kroppen �r f�rst�s kvar.�
Bublanski drog fram en stol och satte sig mitt emot sin kollega. Modig �ppnade p�sen och tog en kanelbulle.
�Tack. Jag var s� kaffesugen att jag h�ll p� att d�.�
De mumsade i tystnad.
�Jag h�rde att det inte gick s� bra p� Lundagatan�, sa Modig n�r hon svalde de sista resterna av bullen och slickade sig om fingrarna.
�Det var ingen hemma. Det finns o�ppnad post till Salander men n�gon som heter Miriam Wu bor d�r. Vi har inte hittat henne �n.�
�Vem �r hon?�
�Vet inte riktigt. Faste jobbar p� hennes bakgrund. Hon skrevs in i kontraktet f�r drygt en m�nad sedan, men det verkar bara vara en person som bor i l�genheten. Jag tror att Salander har flyttat utan att meddela adress�ndring.�
�Hon har kanske planerat det h�r.�
�Vad? Trippelmord?� Bublanski skakade uppgivet p� huvudet. �Vilken j�vla soppa det h�r b�rjar bli. Ekstr�m envisades med en presskonferens och vi kommer att f� ett helvete med media den n�rmaste tiden. Har du hittat n�got?�
�Bortsett fr�n Bjurman i sovrummet � Vi har hittat en tom kartong till en Magnum. Den �r p� fingeravtryck. Bjurman har en p�rm med kopior p� m�nadsrapporter om Salander som han skickat till �verf�rmyndarn�mnden. Om man ska tro rapporterna �r Salander en �ngel av stora m�tt.�
�Inte han ocks�, utbrast Bublanski.
�Inte han ocks� vad d�?�
�Ytterligare en beundrare av Lisbeth Salander.�
Bublanski summerade vad han f�tt veta fr�n Dragan Armanskij och Mikael Blomkvist. Sonja Modig lyssnade utan att avbryta. N�r han tystnade drog hon fingrarna genom h�ret och gnuggade sig i �gonen.
�Det l�ter helt bef�ngt�, sa hon.
Bublanski nickade eftert�nksamt och drog sig i underl�ppen. Sonja Modig sneglade p� honom och undertryckte ett leende. Han hade ett grovt mejslat ansikte som s�g n�stan brutalt ut. Men n�r han var konfunderad eller os�ker p� n�gonting fick han ett trumpet drag. Det var i s�dana �gonblick hon t�nkte p� honom som konstapel Bubbla. Hon hade aldrig anv�nt �knamnet och visste inte riktigt hur det hade uppst�tt. Men det passade f�rtr�ffligt bra.
�Okej�, sa hon. �Hur s�kra �r vi?�
��klagaren verkar s�ker. Det har g�tt ut rikslarm p� Salander i kv�ll�, sa Bublanski. �Hon har tillbringat det senaste �ret utomlands och det �r m�jligt att hon f�rs�ker smita ut ur landet.�
�Hur s�kra �r vi?�
Han ryckte p� axlarna.
�Vi har gripit folk med betydligt mindre p� f�tterna�, svarade han.
�Hennes fingeravtryck finns p� mordvapnet i Enskede. Hennes f�rvaltare �r ocks� m�rdad. Utan att g� h�ndelserna i f�rv�g s� gissar jag att det �r samma vapen som anv�ndes d�rinne. Vi f�r veta i morgon � teknikerna har hittat ett t�mligen v�l bibeh�llet kulfragment i s�ngbottnen.
�Bra.�
�Det finns n�gra patroner till revolvern i nedersta skrivbordsl�dan. Kula med en urank�rna och guldspets.�
�Okej.�
�Vi har en t�mligen omfattande dokumentation p� att Salander �r tokig. Bjurman var hennes f�rvaltare och �gde vapnet.�
�Mmm ��, sa konstapel Bubbla trumpet.
�Vi har en l�nk mellan Salander och paret i Enskede genom Mikael Blomkvist.�
�Mmm ��, upprepade han.
�Du verkar tveksam.�
�Jag f�r inte ihop bilden av Salander. Dokumentationen s�ger en sak och b�de Armanskij och Blomkvist s�ger n�got annat. Enligt dokumentationen �r hon en n�rmast utvecklingsst�rd psykopat. Enligt deras utsagor �r hon en kompetent researcher. Det �r en v�ldigt stor diskrepans mellan versionerna. Vi har inget motiv vad g�ller Bjurman och inte ens en bekr�ftelse p� att hon k�nde paret i Enskede.�
�Hur mycket motiv beh�ver en psykotisk d�rfink?�
�Jag har inte varit i sovrummet �n. Hur ser det ut?�
�Jag hittade Bjurman framstupa mot s�ngen, med kn�na p� golvet som om han st�llt sig f�r att be aftonb�n. Han �r naken. Skjuten i nacken.�
�Ett skott? Precis som i Enskede.�
�S� vitt jag kunde se var det bara ett skott. Men det verkar som om Salander, om det nu �r hon som gjort det, har tvingat ned honom p� kn� framf�r s�ngen innan hon avlossat skottet. Kulan har g�tt snett uppifr�n in i bakhuvudet och ut genom ansiktet.�
�Nackskott. Ungef�r som en avr�ttning allts�.�
�Precis.�
�Jag t�nkte � n�gon borde ha h�rt skottet.�
�Hans sovrum vetter mot bakg�rden och grannarna b�de ovanf�r och nedanf�r �r bortresta �ver p�sken. F�nstret var st�ngt. Dessutom har hon anv�nt en kudde som ljudd�mpare.�
�Det var v�ldigt f�rslaget.�
I samma �gonblick stack Gunnar Samuelsson fr�n r�ttstekniska in huvudet genom d�rr�ppningen.
�Hej Bubbla�, h�lsade han och v�nde sig till hans kollega. �Modig, vi t�nkte flytta kroppen och har v�nt honom. Det �r n�gonting som du borde titta p�.�
De f�ljde efter till sovrummet. Nils Bjurmans kvarlevor hade placerats p� rygg p� en rullb�r, den f�rsta h�llplatsen p� f�rden till patologen. Ingen betvivlade vad d�dsorsaken var. Hans panna var ett massivt decimeterbrett k�tts�r med en stor del av pannbenet h�ngande i en hudflik. St�nkm�nstret �ver s�ngen och v�ggen talade sitt tydliga spr�k.
Bublanski putade trumpet med l�pparna.
�Vad ska vi titta p�?� fr�gade Modig.
Gunnar Samuelsson lyfte svepningen och blottade Bjurmans underliv. Bublanski satte p� sig glas�gon n�r han och Modig klev n�rmare och l�ste den tatuerade texten p� Bjurmans mage. Bokst�verna var klumpiga och oj�mna � det var uppenbart att den som gjort texten inte var n�gon van tatuerare. Men budskapet framgick med all �nskv�rd tydlighet: JAG �R ETT SADISTISKT SVIN, ETT KR�K OCH EN V�LDT�KTSMAN.
Modig och Bublanski tittade h�pet p� varandra.
�Ser vi m�jligen en antydan till ett motiv?� undrade Modig till sist.
Mikael Blomkvist k�pte fyra hekto pasta fr�n 7-Eleven p� v�gen hem och st�llde in pappkartongen i mikron medan han kl�dde av sig och st�llde sig under duschen i tre minuter. Han h�mtade en gaffel och �t st�ende direkt ur kartongen. Han var hungrig men saknade helt matlust och ville bara trycka i sig maten s� fort som m�jligt. N�r han var f�rdig �ppnade han en Vestfyn folk�l som han drack direkt ur flaskan.
Utan att f�rst t�nda n�gon lampa st�llde han sig vid f�nstret med utsikt mot Gamla stan och stod stilla i �ver tjugo minuter medan han f�rs�kte l�ta bli att t�nka.
Precis ett dygn tidigare hade han fortfarande befunnit sig p� fest hos sin syster d� Dag Svensson hade ringt p� hans mobil. D� hade b�de Dag och Mia fortfarande varit vid liv.
Han hade inte sovit p� trettiosex timmar och den tid d� han ostraffat kunde hoppa �ver s�mnen ett dygn var f�rbi. Han visste ocks� att han inte skulle kunna somna utan att t�nka p� vad han hade sett.
Det k�ndes som om bilderna fr�n Enskede f�r alltid var ingraverade p� hans n�thinna.
Till sist st�ngde han av mobilen och kr�p ned under t�cket. Klockan elva hade han fortfarande inte somnat. Han klev upp och bryggde kaffe. Han satte p� cd-spelaren och lyssnade p� Debbie Harry som sj�ng om Maria. Han svepte in sig i en filt och satte sig i vardagsrumssoffan och drack kaffe medan han grubblade p� Lisbeth Salander.
Vad visste han egentligen om henne? Knappt n�gonting alls.
Han visste att hon hade fotografiskt minne och att hon var en j�vel till hacker. Han visste att hon var en udda och inbunden kvinna som inte g�rna pratade om sig sj�lv och att hon helt saknade f�rtroende f�r myndigheter.
Han visste att hon kunde vara brutalt v�ldsam. Det var d�rf�r han fortfarande befann sig i livet.
Men han hade inte haft en aning om att hon var omyndigf�rklarad och stod under f�rvaltarskap och hade tillbringat en del av ton�ren p� psyket.
Han m�ste v�lja sida.
N�gon g�ng efter midnatt beslutade han sig f�r att han helt enkelt inte ville tro p� polisens slutsats att Lisbeth hade m�rdat Dag och Mia. Han var i alla fall skyldig henne en chans att f�rklara sig innan han d�mde henne.
Han hade ingen aning om n�r han �ntligen somnade, men halv fem p� morgonen vaknade han i soffan. Han stapplade bort till s�ngen och somnade omedelbart om.
Malin Eriksson lutade sig tillbaka i Mikael Blomkvists soffa. Hon lade obet�nksamt upp f�tterna p� soffbordet � precis som hon skulle ha gjort hemma � och tog omedelbart ned dem igen. Mikael Blomkvist log v�nligt.
�Det �r okej�, sa han. �Koppla av och k�nn dig som hemma.�
Hon log tillbaka och lade upp f�tterna igen.
Under l�ngfredagen hade Mikael forslat alla kopior av Dag Svenssons kvarl�tenskap fr�n
P� morgonen hade Mikael f�tt bes�k av sin syster Annika Giannini. Hon hade haft med sig kv�llstidningarna med krigsrubriker och Lisbeth Salanders passfoto i maxiformat p� omslaget. Den ena tidningen h�ll sig till sakfr�gan.
JAGAD F�R
TRIPPEL
MORD
Den andra tidningen hade spetsat rubriken.
Polisen jagar
PSYKOTISK
MASS
M�RDARE
De hade pratat i en timme medan Mikael f�rklarat sin relation till Lisbeth Salander och varf�r han tvivlade p� att hon var skyldig. Slutligen hade han fr�gat sin syster om hon kunde t�nka sig att representera Lisbeth Salander om hon greps.
�Jag har representerat kvinnor i olika v�ldt�kts- och misshandelsm�l, men jag �r inte i f�rsta hand brottm�lsadvokat�, svarade Annika.
�Du �r den klyftigaste advokat jag k�nner och Lisbeth kommer att beh�va n�gon som hon kan lita p�. Jag tror att hon kommer att acceptera dig.�
Annika Giannini funderade en stund innan hon med tvekan sa att hon kunde ta en diskussion med Lisbeth Salander om det blev aktuellt.
Klockan ett p� p�skaftons eftermiddag hade kriminalinspekt�r Sonja Modig ringt och bett att omg�ende f� komma �ver och h�mta Lisbeth Salanders axelv�ska. Polisen hade uppenbarligen �ppnat och l�st hans brev till Lisbeths adress p� Lundagatan.
Modig kom redan tjugo minuter senare och Mikael bad henne att sl� sig ned med Malin Eriksson vid matbordet i vardagsrummet. Han gick in i k�ket och h�mtade Lisbeths v�ska som han hade st�llt p� en hylla intill mikron. Han tvekade en kort stund och �ppnade d�refter v�skan och plockade ut hammaren och t�rgaspatronen. Undanh�llande av bevismaterial. T�rgaspatronen klassades som olaga vapen och skulle rendera ett straff. Hammaren skulle tvekl�st ge upphov till vissa associationer om Lisbeths v�ldsamma l�ggning. Det beh�vdes inte, ans�g Mikael.
Han bj�d Sonja Modig p� kaffe.
�F�r jag st�lla n�gra fr�gor?� undrade kriminalinspekt�ren.
�Var s� god.�
�I ditt brev till Salander som vi hittade p� Lundagatan skriver du att du st�r i skuld till henne. Vad syftar du p� d�r?�
�Att Lisbeth Salander gjort mig en stor tj�nst.�
�Vad handlade det om?�
�En tj�nst av rent privat karakt�r som jag inte t�nker ber�tta om.�
Sonja Modig betraktade honom uppm�rksamt.
�Det h�r �r faktiskt en mordutredning.�
�Och jag hoppas att ni s� snart som m�jligt griper det svin som m�rdat Dag och Mia.�
�Du tror inte att Salander �r skyldig?�
�Nej.�
�Vem tror du i s� fall sk�t dina v�nner?�
�Jag vet inte. Men Dag Svensson t�nkte h�nga ut ett stort antal m�nniskor som hade v�ldigt mycket att f�rlora. N�gon av dem kan vara den skyldige.�
�Och varf�r skulle en s�dan person skjuta advokat Nils Bjurman?�
�Det vet jag inte. �n.�
Hans blick var trosvisst stadig. Sonja Modig log. Hon k�nde till att han hade �knamnet Kalle Blomkvist. Hon f�rstod pl�tsligt varf�r.
�Men du t�nker ta reda p� det?�
�Om jag kan. Det kan du h�lsa Bublanski.�
�Det ska jag g�ra. Och om Lisbeth Salander h�r av sig till dig s� hoppas jag att du meddelar oss.�
�Jag r�knar inte med att hon ska h�ra av sig och erk�nna att hon �r skyldig till morden, men om hon g�r det ska jag g�ra allt f�r att �vertala henne att ge upp och g� till polisen. Jag kommer i s� fall ocks� att p� alla s�tt f�rs�ka bist� henne � hon kommer att beh�va en v�n.�
�Och om hon s�ger att hon inte �r skyldig?�
�S� hoppas jag att hon kan kasta ljus �ver vad som h�nt.�
�Herr Blomkvist, oss emellan och utan att g�ra stor sak av det hela. Jag hoppas att du inser att Lisbeth Salander m�ste gripas och att du inte g�r n�got dumt om hon h�r av sig. Om du har fel och hon �r skyldig s� kan det vara f�renat med livsfara att inte ta situationen p� allvar.�
Mikael nickade.
�Jag hoppas att vi inte beh�ver s�tta span p� dig. Du �r medveten om att det �r olagligt att bist� en efterspanad person. I det h�r fallet kan det bli straff f�r skyddande av brottsling.�
�Och jag hoppas att ni viker n�gra minuter �t att fundera �ver alternativa g�rningsm�n.�
�Det ska vi. N�sta fr�ga. Har du n�gon aning om vad Dag Svensson arbetade p� f�r dator?�
�Han hade en begagnad Mac iBook 500, vit med 14-tumssk�rm. Samma utseende som min dator men med en st�rre sk�rm.�
Mikael pekade mot sin burk som stod p� vardagsrumsbordet intill.
�Har du n�gon aning om var den datorn f�rvaras?�
�Dag brukade b�ra den i en svart ryggs�ck. Jag utg�r fr�n att den finns i hans hem.�
�Det g�r den inte. Kan den finnas p� hans arbetsplats?�
�Nej. Jag har g�tt igenom Dags skrivbord och d�r finns den inte.�
De satt tysta en stund.
�Ska jag dra slutsatsen att Dag Svenssons dator saknas?� fr�gade Mikael till sist.
Mikael och Malin hade identifierat ett f�rsvarligt antal personer som teoretiskt kunde ha motiv att d�da Dag Svensson. Varje namn hade f�rts upp p� n�gra stora klotterark som Mikael tejpat upp p� vardagsrumsv�ggen. Namnlistan bestod genomg�ende av m�n som antingen var torskar eller hallickar och som figurerade i boken. Klockan �tta p� kv�llen hade de en lista som omfattade trettiosju namn, varav tjugonio kunde identifieras och �tta enbart figurerade under pseudonymer i Dag Svenssons framst�llning. Tjugo av de identifierade m�nnen var torskar som vid olika tillf�llen utnyttjat n�gon av tjejerna.
De hade ocks� diskuterat om de skulle kunna trycka Dag Svenssons bok. Det praktiska problemet bestod i att ett stort antal p�st�enden byggde p� den kunskap som Dag eller Mia hade besuttit personligen och som de kunde formulera, men som en skribent med mindre kunskap om �mnet ville verifiera eller s�tta sig in i mer ordentligt.
De konstaterade att ungef�r �ttio procent av det befintliga manuskriptet kunde publiceras utan st�rre problem, men att det skulle fordra en del research f�r att
Mikael tittade ut genom f�nstret. Det hade m�rknat och regnade. Han fr�gade om Malin ville ha mer kaffe. Det ville hon inte.
�Okej�, sa Malin. �Vi har manuset under kontroll. Men vi har inte hittat n�got sp�r efter Dag och Mias m�rdare.�
�Det kan vara n�got av namnen p� v�ggen�, sa Mikael.
�Det kan vara n�gon som inte har ett dugg med boken att g�ra. Eller det kan vara din v�ninna.�
�Lisbeth�, sa Mikael.
Malin sneglade i smyg p� honom. Hon hade arbetet p�
Under det g�ngna �ret hade han kommit sent p� dagarna och suttit mycket f�r sig sj�lv p� sitt rum eller inne hos Erika Berger. Han hade ofta varit fr�nvarande och under de f�rsta m�naderna k�ndes det som om Malin oftare s�g honom i n�gon TV-soffa �n i verkliga livet p� redaktionen. Han befann sig ofta p� resa eller var till synes upptagen p� annat h�ll. Han inbj�d inte till gemytlig samvaro och av de kommentarer hon snappat upp fr�n andra medarbetare hade Mikael f�r�ndrats. Han var tystare och sv�rare att komma in p� livet.
�Om jag ska jobba med att f�rs�ka ta reda p� varf�r Dag och Mia sk�ts m�ste jag veta mer om Salander. Jag vet inte riktigt i vilken �nde jag ska b�rja, om inte ��
Hon l�t meningen bli h�ngande i luften. Mikael sneglade p� henne. Till sist slog han sig ned i f�t�ljen i nittio graders vinkel fr�n henne och lade upp sina f�tter bredvid hennes.
�Trivs du p�
�Jag trivs j�ttebra�, sa Malin. ��r ni n�jda med mig?�
Mikael log.
�Erika och jag har g�ng p� g�ng konstaterat att vi aldrig haft en s� kompetent redaktionssekreterare. Vi tycker att du �r ett fynd. Och f�rl�t att jag inte har sagt det tidigare.�
Malin log tillfredsst�llt. Ber�m fr�n den store Mikael Blomkvist var i allra h�gsta grad v�lkommet.
�Men det var inte det jag egentligen fr�gade om�, sa hon.
�Du undrar �ver Lisbeth Salanders f�rh�llande till
�B�de du och Erika Berger �r v�ldigt knapph�ndiga med information.�
Mikael nickade och m�tte hennes blick. B�de han och Erika hade fullt f�rtroende f�r Malin Eriksson, men det fanns saker som han inte kunde diskutera med henne.
�Jag h�ller med dig�, sa han. �Om vi ska gr�va i morden p� Dag och Mia s� m�ste du ha mer information. Jag �r en f�rstahandsk�lla och dessutom l�nken mellan henne och Dag och Mia. S�tt ig�ng och st�ll fr�gor s� ska jag besvara dem s� l�ngt jag kan. Och n�r jag inte kan svara s� s�ger jag till.�
�Varf�r allt hemlighetsmakeri? Vem �r Lisbeth Salander och vad har hon med
�S� h�r �r det. F�r tv� �r sedan anlitade jag Lisbeth Salander som researcher f�r ett extremt komplicerat jobb. Det �r det h�r som �r problemet. Jag kan inte ber�tta vad Lisbeth gjorde f�r jobb �t mig. Erika vet vad det handlar om och hon �r bunden av tystnadsl�fte.�
�F�r tv� �r sedan � det var innan du kn�ckte Wennerstr�m. Ska jag utg� fr�n att hon gjorde research i det sammanhanget?�
�Nej, det ska du inte utg� fr�n. Jag kommer varken att bekr�fta eller f�rneka. Men jag kan s�ga s� mycket som att jag anlitade Lisbeth i ett helt annat �rende och att hon gjorde ett makal�st bra jobb.�
�Okej, d� var du bosatt i Hedestad och levde efter vad jag f�rst�tt som en eremit. Och Hedestad var ju inte obem�rkt p� mediekartan den sommaren. Harriet Vanger �teruppstod fr�n de d�da och allt det d�r. Lustigt nog har vi p�
�Som sagt � jag s�ger varken bu eller b�. Du f�r gissa i all o�ndlighet och sannolikheten att du tr�ffar r�tt skulle jag betrakta som n�stan obefintlig.� Han log. �Men att vi inte skrivit om Harriet beror p� att hon sitter i v�r styrelse. Vi l�ter andra media granska henne. Och vad g�ller Lisbeth � tro mig p� mitt ord, d� jag s�ger att det hon gjorde f�r mig inte har n�gon som helst rimlig b�ring p� vad som skedde i Enskede. Det finns helt enkelt ingen koppling.�
�Okej.�
�L�t mig ge dig ett r�d. Gissa inte. Dra inga slutsatser. Konstatera bara att hon arbetade f�r mig och att jag inte kan diskutera vad det handlade om. L�t mig ocks� s�ga att hon gjorde n�got annat f�r mig. Under resans g�ng r�ddade hon mitt liv. Bokstavligt talat. Jag st�r i djup tacksamhetsskuld till henne.�
Malin h�jde f�rv�nat p� �gonbrynen. Det hade hon inte h�rt ett ord om p�
�Det betyder allts� att du k�nner henne r�tt bra om jag f�rst�r saken r�tt.�
�S� bra n�gon alls kan k�nna Lisbeth Salander, antar jag�, svarade Mikael. �Hon �r f�rmodligen den mest slutna m�nniska jag n�gonsin tr�ffat.�
Mikael reste sig pl�tsligt och sneglade ut i m�rkret utanf�r f�nstret.
�Jag vet inte om du vill ha eller inte, men jag t�nker h�lla upp en vodka lime till mig�, sa han till slut.
Malin log.
�Okej. Hellre det �n mer kaffe.�
Dragan Armanskij anv�nde p�skhelgen i stugan p� Blid� till att fundera �ver Lisbeth Salander. Hans barn var vuxna och hade valt att inte tillbringa helgen med f�r�ldrarna. Hans fru sedan tjugofem �r, Ritva, hade inga st�rre sv�righeter att l�gga m�rke till att han stundom befann sig l�ngt borta. Han f�rsj�nk i tyst grubbel och svarade okoncentrerat p� tilltal. Varje dag tog han bilen och �kte in till handelsboden och k�pte dagstidningarna. Han satt vid verandaf�nstret och l�ste artiklarna om jakten p� Lisbeth Salander.
Dragan Armanskij var besviken p� sig sj�lv. Han var besviken �ver att han s� kapitalt hade missbed�mt Lisbeth Salander. Att hon hade psykiska problem hade han varit medveten om i m�nga �r. Han var inte fr�mmande f�r tanken att hon kunde bli v�ldsam och skada n�gon som hotade henne. Att hon gett sig p� sin f�rvaltare � som hon utan tvivel borde ha uppfattat som en m�nniska som lade sig i hennes personliga g�randen och l�tanden � var p� en viss intellektuell niv� begripligt. Hon uppfattade f�rs�k att styra hennes liv som provocerande och m�jligen som fientliga angrepp.
D�remot kunde han f�r sitt liv inte begripa vad som kunde ha f�rm�tt henne att �ka ned till Enskede och skjuta ihj�l tv� personer som enligt alla tillg�ngliga k�llor var helt ok�nda f�r henne.
Dragan Armanskij f�rv�ntade sig hela tiden att en l�nk mellan Salander och paret i Enskede skulle etableras � att n�gon av dem hade haft att g�ra med henne eller att n�gon av dem agerat p� ett s�dant s�tt att hon blivit rasande. Men ingen s�dan l�nk framkom i tidningarna, d�r det ist�llet spekulerades om att den psykiskt sjuka Lisbeth Salander m�ste ha drabbats av n�gon sorts sammanbrott.
Vid tv� tillf�llen ringde han till kriminalinspekt�r Bublanski och f�rh�rde sig om utvecklingen, men inte heller spaningsledaren kunde f�rklara n�gon koppling mellan Salander och Enskede � mer �n Mikael Blomkvist. D�r st�tte utredningen p� patrull. Mikael Blomkvist k�nde b�de Salander och paret i Enskede, men det fanns inga som helst bel�gg f�r att Lisbeth Salander i sin tur k�nde eller ens hade h�rt talas om Dag Svensson och Mia Bergman. F�ljaktligen hade utredningen sv�rt att f� r�tsida p� h�ndelsef�rloppet. Om det inte hade varit s� att mordvapnet med hennes fingeravtryck och den odiskutabla l�nken till hennes f�rsta offer, advokat Bjurman, hade funnits skulle polisen ha famlat i blindo.
Malin Eriksson gjorde ett bes�k i Mikaels badrum och �terv�nde till soffan.
�S� l�t oss summera�, sa hon. �Uppdraget best�r i att avg�ra om Lisbeth Salander m�rdat Dag och Mia som polisen p�st�r. Jag har ingen aning om var vi ska b�rja.�
�Se det som ett gr�vjobb. Vi ska inte g�ra n�gon polisutredning. D�remot ska vi ligga p� polisutredningen och lista ut vad de vet. Precis som vilket annat kn�ck som helst, med den skillnaden att vi inte n�dv�ndigtvis ska publicera allt vi kommer fram till.�
�Men om Salander �r m�rdaren m�ste det finnas en koppling mellan henne och Dag och Mia. Och den enda kopplingen �r du.�
�Och jag �r i det h�r fallet ingen koppling alls. Jag har inte tr�ffat Lisbeth p� �ver ett �r. Jag vet inte ens hur hon skulle ha k�nt till deras existens.�
Mikael tystnade pl�tsligt. Till skillnad fr�n alla andra k�nde han till att Lisbeth Salander var en hacker av v�rldsklass. Han ins�g pl�tsligt att hans iBook var fylld med korrespondens med Dag Svensson och olika versioner av Dags bok och dessutom en elektronisk kopia av Mia Bergmans avhandling. Han visste inte om Lisbeth Salander kollat hans dator eller inte, men genom datorn hade hon kunnat lista ut att han k�nde Dag Svensson.
Problemet var bara att Mikael inte kunde f�rest�lla sig n�got enda motiv f�r Lisbeth att f�r den sakens skull �ka ned till Enskede och skjuta Dag och Mia. Tv�rtom � det de arbetade med var ett reportage som handlade om v�ld mot kvinnor och som Lisbeth Salander borde ha uppmuntrat p� alla s�tt och vis. Om Mikael alls k�nde henne.
�Du ser ut som om du kom p� n�got�, sa Malin.
Mikael hade inte f�r avsikt att ber�tta ett ord om Lisbeths talanger i databranschen.
�Nej, jag �r bara tr�tt och snurrig i huvudet�, svarade han.
�Nu �r hon ju inte bara misst�nkt f�r mordet p� Dag och Mia utan �ven p� sin f�rvaltare, och d�r �r kopplingen solklar. Vad vet du om honom?�
�Inte ett dugg. Jag har aldrig h�rt talas om advokat Bjurman och visste inte ens att hon hade en f�rvaltare.�
�Men sannolikheten att n�gon annan skulle ha m�rdat alla tre �r ju f�rsvinnande liten. �ven om n�gon m�rdade Dag och Mia p� grund av deras story s� finns det inte minsta orsak i v�rlden att d�da Lisbeth Salanders f�rvaltare.�
�Jag vet, och jag har grubblat mig f�rd�rvad. Men jag kan t�nka mig �tminstone ett scenario d�r en utomst�ende skulle kunna m�rda b�de Dag och Mia och Lisbeths f�rvaltare.�
�Hurd�?�
�L�t s�ga att Dag och Mia m�rdades p� grund av att de rotade i sexhandeln och att Lisbeth p� n�got s�tt hade blivit inblandad som tredje part. Om Bjurman var Lisbeths f�rvaltare s� finns ju m�jligheten att hon helt enkelt anf�rtrott sig �t honom och att han d�rmed blivit ett vittne eller f�tt k�nnedom om n�got som ledde till att ocks� han m�rdades.�
Malin funderade en stund.
�Jag f�rst�r vad du menar�, sa hon tveksamt. �Men du har inte minsta bel�gg f�r den teorin.�
�Nej. Inte alls.�
�Vad tror du sj�lv. �r hon skyldig eller inte?�
Mikael funderade en l�ng stund p� svaret.
�Om jag s�ger s� h�r � �r hon kapabel att m�rda? Svaret �r ja. Lisbeth Salander har en v�ldsam l�ggning. Jag har sett henne i aktion n�r ��
�N�r hon r�ddade ditt liv?�
Mikael nickade.
�Jag kan inte ber�tta vad det handlade om. Men det var en man som t�nkte d�da mig och som var ytterst n�ra att lyckas. Hon kom emellan och misshandlade honom grovt med en golfklubba.�
�Och inget av detta har du ber�ttat f�r polisen?�
�Absolut inte. Det �r mellan dig och mig.�
�Okej.�
Han tittade skarpt p� henne.
�Malin, jag m�ste kunna lita p� dig i det h�r sammanhanget.�
�Jag kommer inte att ber�tta n�got om det vi diskuterar med n�gon annan. Inte ens Anton. Du �r inte bara min chef � jag tycker om dig ocks� och jag t�nker inte skada dig.�
Mikael nickade.
�F�rl�t mig�, sa han.
�Sluta be om urs�kt.�
Han skrattade och blev sedan allvarlig igen.
�Jag �r �vertygad om att hade det beh�vts s� skulle hon ha d�dat honom f�r att f�rsvara mig.�
�Okej.�
�Men samtidigt uppfattar jag henne som helt rationell. Udda, ja, men helt rationell enligt sina egna bevekelsegrunder. Hon anv�nde v�ld d�rf�r att det var n�dv�ndigt, inte d�rf�r att hon hade lust. F�r att d�da m�ste hon ha orsak � hon m�ste vara extremt hotad och provocerad.�
Han t�nkte ytterligare en stund. Malin iakttog honom t�lmodigt.
�Jag kan inte uttala mig om hennes f�rvaltare. Jag vet inte ett dugg om honom. Men jag kan helt enkelt inte se henne skjuta Dag och Mia. Jag tror inte p� det.�
De satt tysta l�nge. Malin sneglade p� klockan och konstaterade att den hade blivit halv tio p� kv�llen.
�Det �r sent. Jag borde g� hem�, sa hon.
Mikael nickade.
�Vi har h�llit p� hela dan. Vi kan grubbla vidare i morgon. Nej, l�mna disken, jag tar hand om den.�
Natten till p�skdagen l�g Armanskij s�mnl�s och lyssnade till Ritvas snusningar. Han fick heller ingen r�tsida p� dramat. Till sist klev han upp, satte p� sig tofflor och morgonrock och gick ut till allrummet. Det var kyligt i luften och han lade p� n�gra vedtr�n i t�ljstenskaminen, �ppnade en l�tt�l och satte sig och tittade ut i m�rkret vid Furusundsleden.
Vad vet jag?
Dragan Armanskij kunde med s�kerhet bekr�fta att Lisbeth Salander var kn�pp och ober�knelig. D�rom r�dde inget tvivel.
Han visste att n�got hade h�nt vintern 2003 d� hon pl�tsligt slutat arbeta f�r honom och f�rsvunnit p� sitt �rsl�nga sabbats�r utomlands. Han var �vertygad om att Mikael Blomkvist p� n�got s�tt var inblandad i hennes fr�nvaro � men Mikael visste heller inte vad som hade h�nt.
Hon hade �terkommit och bes�kt honom. Hon hade p�st�tt att hon var �ekonomiskt oberoende�, vilket Armanskij hade tolkat som att hon hade pengar nog att klara sig en tid fram�ver.
Hon hade tillbringat v�ren med att bes�ka Holger Palmgren. Hon hade inte tagit kontakt med Blomkvist.
Hon hade skjutit tre m�nniskor, varav tv� var till synes helt obekanta personer f�r henne.
Det st�mmer inte. Det finns ingen logik.
Armanskij tog en klunk av �len direkt ur flaskan och t�nde en cigarill. Han hade ocks� d�ligt samvete, vilket bidragit till hans olustk�nslor under helgen.
D� Bublanski hade bes�kt honom hade han utan tvekan bist�tt med s� mycket information han kunde s� att Lisbeth Salander kunde gripas. Att hon m�ste gripas hade han inga dubier om � ju snabbare desto b�ttre. Men han hade d�ligt samvete f�r att han hade s� l�g uppfattning om henne att han utan minsta ifr�gas�ttande accepterat budskapet om hennes skuld. Armanskij var realist. Om polisen kom och p�stod att en m�nniska var misst�nkt f�r mord s� var sannolikheten stor att det f�rh�ll sig p� det viset. Allts� var Lisbeth Salander skyldig.
Vad polisen dock inte tog h�nsyn till var om hon ansett sig ha fog f�r sitt handlande � om det kunde finnas n�gon f�rmildrande omst�ndighet eller �tminstone en rimlig f�rklaring till hennes b�rs�rkag�ng. Polisens uppgift var att gripa och bevisa att hon hade avfyrat skottet � inte att gr�va i hennes psyke och f�rklara exakt varf�r. De var n�jda om de kunde hitta ett n�gorlunda rimligt motiv till d�den, men var ocks� i brist p� f�rklaringar beredda att fastst�lla det hela som ett vansinnesd�d. Lisbeth Salander g�r en Mattias Flink. Han skakade p� huvudet.
Dragan Armanskij gillade inte den f�rklaringen.
Lisbeth Salander gjorde aldrig n�gonting mot sin vilja och utan att t�nka igenom konsekvenserna.
Speciell � ja. Vansinnig � nej.
Allts� m�ste det finnas en f�rklaring, hur obskyr och otillg�nglig den �n kunde te sig f�r utomst�ende.
N�gon g�ng vid tv�tiden p� morgonen fattade han ett beslut.
Dragan Armanskij klev upp tidigt p� s�ndagsmorgonen efter en natt av oroligt grubbel. Han tassade f�rsiktig ned utan att v�cka sin fru, kokade kaffe och gjorde sm�rg�sar. D�refter plockade han fram sin laptop och b�rjade skriva.
Han anv�nde samma rapportformul�r som Milton Security anv�nde f�r personunders�kningar. Han fyllde rapporten med s� mycket v�sentlig basfakta som han kunde komma p� om Lisbeth Salanders personlighet.
Vid niotiden kom Ritva ned och h�mtade kaffe fr�n bryggaren. Hon undrade vad han gjorde. Han svarade undvikande och fortsatte envist att skriva. Hon k�nde sin man tillr�ckligt v�l f�r att inse att han skulle vara f�rlorad den dagen.
Mikael hade haft fel, vilket sannolikt berodde p� att det var p�skhelg och polishuset var f�rh�llandevis obefolkat. Det dr�jde �nda till p� p�skdagens morgon innan massmedia uppt�ckte att det var han som hade hittat Dag och Mia. F�rst ut var en reporter fr�n Aftonbladet som var gammal bekant till Mikael.
�Hej Blomkvist. Det �r Nicklasson.�
�Hej Nicklasson�, sa Mikael.
�Det var du som hittade paret i Enskede.�
Mikael bekr�ftade att s� var fallet.
�Jag har en k�lla som p�st�r att de arbetade f�r
�Din k�lla har delvis fel och delvis r�tt. Dag Svensson gjorde ett frilansreportage f�r
��h fan. Det �r ju en kanonstory.�
�Jag antar det�, sa Mikael tr�tt.
�Varf�r har ni inte g�tt ut med n�gonting?�
�Dag Svensson var en god v�n och arbetskamrat. Vi tyckte att det var god sed att �tminstone l�ta hans och Mias sl�ktingar f� veta vad som h�nt innan vi gick ut med n�gon story.�
Mikael visste att han inte skulle bli citerad p� den punkten.
�Okej. Vad jobbade Dag med?�
�En story f�r
�Vad handlade den om?�
�Vad t�nker ni p� Aftonbladet publicera f�r scoop i morgon?�
�Det var allts� ett scoop.�
�Nicklasson, skit p� dig.�
��h, kom igen, Blomman. Tror du att morden hade n�got att g�ra med den story som Dag Svensson jobbade med?�
�Om du kallar mig Blomman en g�ng till s� l�gger jag p� luren och pratar inte mer med dig i �r.�
�F�rl�t d�. Tror du att Dag Svensson m�rdades p� grund av sitt arbete som unders�kande journalist?�
�Jag har ingen aning om varf�r Dag m�rdades.�
�Hade storyn han arbetade med n�got med Lisbeth Salander att g�ra?�
�Nej. Inte det ringaste.�
�Vet du om Dag k�nde den h�r galningen Salander?�
�Nej.�
�Dag har skrivit v�ldigt m�nga texter om databrottslighet tidigare. Var det en s�dan story han skrev f�r
Du ger dig inte, t�nkte Mikael. Han var p� vippen att be Nicklasson dra �t skogen n�r han pl�tsligt hejdade sig och tv�rt satte sig upp i s�ngen. Han slogs av tv� parallella tankar. Nicklasson sa ytterligare n�got.
�V�nta en sekund Nicklasson. H�ng kvar. Jag �r strax tillbaka.�
Mikael reste sig och h�ll handen �ver mikrofonen. Han befann sig helt pl�tsligt p� en helt annan planet.
Sedan morden hade Mikael r�dbr�kat sin hj�rna med hur han skulle kunna hitta ett s�tt att kontakta Lisbeth Salander. Sannolikheten att hon skulle l�sa vad han uttalade sig om var mycket stor, oavsett var hon befann sig. Om han f�rnekade att han k�nde henne s� skulle hon kunna tolka det som att han hade �vergivit henne eller s�lt ut henne. Om han f�rsvarade henne s� skulle andra tolka det som att Mikael visste mer om morden �n han hade ber�ttat. Men om han uttalade sig p� r�tt s�tt s� kunde det betyda att Lisbeth fick en impuls att kontakta honom. Tillf�llet var alldeles f�r bra f�r att f�rsittas. Han m�ste s�ga n�got. Men vad?
�F�rl�t mig, nu �r jag tillbaka. Vad sa du?�
�Jag fr�gade om Dag Svensson skrev om databrottslighet.�
�Om du vill ha ett pratminus fr�n mig s� kan du f� det.�
�K�r.�
�Du m�ste citera mig exakt.�
�Hur skulle jag annars citera dig?�
�Den fr�gan vill jag helst inte beh�va besvara.�
�Vad vill du ha sagt?�
�Jag mailar till dig om femton minuter.�
�Va?�
�Kolla din mail om femton minuter�, sa Mikael och br�t samtalet.
Han gick bort till sitt skrivbord och startade upp sin iBook och Word. Sedan t�nkte han koncentrerat i tv� minuter innan han b�rjade skriva.
[Millenniums chefredakt�r Erika Berger �r djupt skakad �ver mordet p� frilansjournalisten och medarbetaren Dag Svensson. Hon hoppas att morden snabbt klaras upp.
Det var Millenniums ansvarige utgivare Mikael Blomkvist som hittade sin kollega och hans flickv�n m�rdade under natten till sk�rtorsdagen.
� Dag Svensson var en fantastiskt bra journalist och en m�nniska jag tyckte mycket bra om.
� Han hade flera id�er till reportage. Bland annat arbetade han med ett stort reportage om olaga dataintr�ng, s�ger Mikael Blomkvist till Aftonbladet.
Varken Mikael Blomkvist eller Erika Berger vill spekulera i vem som �r skyldig till morden och vilket motiv som kan ligga bakom.]
D�refter lyfte Mikael sin telefon och ringde Erika Berger.
�Hej Ricky, du har just blivit intervjuad av Aftonbladet.�
�Jas�.�
Han l�ste snabbt de korta citaten.
�Varf�r?� fr�gade Erika.
�D�rf�r att varje ord �r helt sant. Dag har jobbat som frilans i tio �r och ett av hans specialomr�den var just datas�kerhet. Jag diskuterade �mnet med honom flera g�nger och vi �verv�gde ocks� att k�ra en text av honom n�r vi var klara med storyn om trafficking.�
Han var tyst i fem sekunder.
�K�nner du till n�gon mer som �r intresserad av fr�gor om dataintr�ng?� fr�gade han.
Erika Berger var tyst i tio sekunder. Sedan ins�g hon vad Mikael f�rs�kte g�ra.
�Smart Micke. Riktigt j�vla smart. Okej. K�r.�
Nicklasson ringde tillbaka inom en minut efter att han f�tt Mikaels e-post.
�Det d�r var v�l inte mycket till pratminus.�
�Det �r allt du f�r, vilket �r mer �n n�gon annan tidning f�r. Antingen k�r du hela citatet eller ingenting alls.�
S� fort Mikael hade skickat sitt mail till Nicklasson satte han sig vid skrivbordet och startade sin iBook. Han funderade en kort stund och skrev d�refter ett kort brev.
[K�ra Lisbeth,
Jag skriver det h�r brevet och l�mnar det p� min h�rddisk i f�rvissning om att du f�rr eller senare kommer att l�sa det. Jag kommer ih�g hur du ockuperade Wennerstr�ms h�rddisk f�r tv� �r sedan och misst�nker att du d� ocks� passade p� att hacka min dator.
Vid det h�r laget �r det uppenbart att du inte vill ha med mig att g�ra. Jag vet �nnu inte varf�r du br�t f�rbindelsen med mig p� det s�tt som du gjorde, men jag t�nker inte fr�ga och du beh�ver inte f�rklara dig.
Dessv�rre, vare sig du vill det eller inte s� har de g�ngna dagarnas h�ndelser f�rt oss samman p� nytt. Polisen p�st�r att du kallblodigt m�rdat tv� m�nniskor som jag tyckte v�ldigt bra om. Att morden var brutala beh�ver jag inte sv�va i tvivel om � det var jag som fann Dag och Mia n�gra minuter efter att de skjutits. Problemet �r att jag inte tror att det var du som sk�t dem. �tminstone hoppas jag inte det. Om du, som polisen p�st�r, �r en psykotisk m�rdare s� betyder det att jag antingen totalt missbed�mt dig eller att du f�r�ndrats dramatiskt under det g�ngna �ret. Och om det inte �r du som �r m�rdaren s� betyder det att polisen jagar fel person.
I det h�r l�get borde jag f�rmodligen uppmana dig att ge upp och �verl�mna dig till polisen. Jag misst�nker dock att jag talar f�r d�va �ron. Men verkligheten �r att din situation �r oh�llbar och f�rr eller senare kommer du att gripas. N�r du grips kommer du att beh�va en v�n. Om du inte vill ha med mig att g�ra s� har jag en syster. Hon heter Annika Giannini och �r advokat. Jag har pratat med henne och hon �r villig att representera dig om du tar kontakt med henne. Du kan lita p� henne.
Fr�n Millenniums sida har vi inlett en egen unders�kning om varf�r Dag och Mia m�rdades. Det jag g�r just nu �r att sammanst�lla en lista p� de personer som hade goda sk�l att tysta Dag Svensson. Jag vet inte om jag �r inne p� r�tt sp�r men jag kommer att beta av listan person f�r person.
Mitt problem �r att jag inte begriper hur advokat Nils Bjurman kommer in i bilden. Han finns ingenstans i Dags material och jag ser ingen som helst koppling mellan honom och Dag och Mia.
Hj�lp mig. Please. Vad �r kopplingen?
Mikael.
P.S. Du borde byta passbild. Den g�r dig inte r�ttvisa.]
Han funderade en kort stund och d�pte d�refter dokumentet till [Till Sally]. D�refter skapade han en mapp som han d�pte till <LISBETH SALANDER> och lade den fullt synlig p� skrivbordet i sin iBook.
P� tisdagsmorgonen sammankallade Dragan Armanskij ett m�te vid det runda konferensbordet p� sitt kontor p� Milton Security. Han kallade tre personer.
Johan Fr�klund, 62 �r och tidigare kriminalinspekt�r vid Solnapolisen, var chef f�r Miltons operativa enhet. Det var Fr�klund som hade det �vergripande ansvaret f�r planl�ggning och analys. Armanskij hade rekryterat honom fr�n statlig tj�nst tio �r tidigare och kommit att betrakta Fr�klund som en av f�retagets absolut vassaste tillg�ngar.
Armanskij kallade ocks� Sonny Bohman, 48, och Niklas Eriksson, 29. �ven Bohman var f�re detta polis. Han hade uppfostrats i Norrmalmspiketen p� 1980-talet och flytt till v�ldsroteln d�r han h�llit i dussintals dramatiska utredningar. Under Lasermannens h�rjningar i b�rjan p� 1990-talet hade Bohman varit en av flera nyckelspelare, och 1997 hade han efter viss �vertalning och l�fte om v�sentligt h�gre l�n g�tt till Miltons.
Niklas Eriksson betraktades som en rookie. Han hade utbildats p� Polish�gskolan men i allra sista stund innan han skulle ta sin examen f�tt veta att han hade ett medf�tt hj�rtfel som inte bara fordrade en st�rre operation � det innebar ocks� att Eriksson framtida poliskarri�r gick i putten.
Fr�klund � som hade varit kollega med Erikssons pappa � hade kommit till Armanskij med f�rslaget att de skulle ge honom en chans. Eftersom det fanns en tj�nst ledig p� analysenheten hade Armanskij godk�nt rekryteringen. Han hade inte beh�vt �ngra sig. Eriksson hade arbetat p� Miltons i fem �r. Till skillnad fr�n flertalet andra medarbetare p� den operativa avdelningen saknade Eriksson f�ltvana � d�remot framstod han som en skarpsinnig intellektuell tillg�ng.
�God morgon allesammans, sitt ned, b�rja l�sa�, sa Armanskij.
Han delade ut tre foldrar som inneh�ll ett femtiotal sidor kopierade pressklipp om jakten p� Lisbeth Salander samt en tre sidor l�ng summering av hennes bakgrund. Armanskij hade tillbringat annandag p�sk med att skriva ihop personakten. Eriksson var f�rst klar med genoml�sningen och lade ifr�n sig mappen. Armanskij v�ntade till dess att �ven Bohman och Fr�klund l�st f�rdigt.
�Jag antar att ingen av herrarna har missat rubrikerna i kv�llstidningarna under den g�ngna helgen�, sa Dragan Armanskij.
�Lisbeth Salander�, sa Fr�klund med dyster st�mma.
Sonny Bohman skakade p� huvudet.
Niklas Eriksson tittade ut i luften med outgrundlig min och antydan till ett sorgset leende.
Dragan Armanskij betraktade trion med forskande �gon.
�En av v�ra anst�llda�, sa han. �Hur mycket l�rde ni k�nna henne under �ren hon arbetade h�r?�
�Jag f�rs�kte sk�mta med henne en g�ng�, sa Niklas Eriksson med en antydan till ett leende. �Det gick inte s� bra. Jag trodde att hon skulle bita huvudet av mig. Hon var en extrem surkart som jag nog bara v�xlat tio meningar med allt som allt.�
�Hon var r�tt egen�, medgav Fr�klund.
Bohman ryckte p� axlarna. �Hon var spritt spr�ngande galen och en ren pest att ha att g�ra med. Jag visste att hon var kn�pp, men inte att hon var s� h�r j�vla galen.�
Dragan Armanskij nickade.
�Hon gick sina egna v�gar�, sa han. �Hon var inte l�tthanterlig. Men jag anlitade henne d�rf�r att hon var den b�sta researcher jag n�gonsin st�tt p�. Hon levererade alltid resultat ut�ver det vanliga.�
�Det d�r begrep jag aldrig�, sa Fr�klund. �Jag fattade inte hur hon kunde vara s� erbarmligt kompetent och samtidigt s� socialt hoppl�s.�
Alla tre nickade.
�F�rklaringen finns naturligtvis i hennes psykiska tillst�nd�, sa Armanskij och petade p� en av foldrarna. �Hon var omyndigf�rklarad.�
�Det d�r hade jag inte en aning om�, sa Eriksson. �Jag menar, hon hade ju inte en skylt p� ryggen d�r det stod att hon var omyndigf�rklarad. Du sa aldrig n�gonting.�
�Nej�, erk�nde Armanskij. �D�rf�r att jag ans�g att hon inte beh�vde bli mer stigmatiserad �n hon redan var. Alla m�nniskor m�ste f� en chans.�
�Resultatet av det experimentet s�g vi i Enskede�, sa Bohman.
�Kanske det�, sa Armanskij.
Armanskij tvekade en stund. Han ville inte avsl�ja sin svaghet f�r Lisbeth Salander inf�r de tre yrkesm�n som nu betraktade honom med f�rv�ntansfulla blickar. De hade haft en ganska neutral ton under samtalet, men Armanskij visste ocks� att Lisbeth Salander var djupt avskydd av alla tre, liksom av samtliga �vriga anst�llda p� Milton Security. Han fick inte framst� som svag eller f�rvirrad. Det handlade allts� om att l�gga fram saken p� ett s�tt som skapade ett m�tt av entusiasm och professionalism.
�Jag har beslutat att f�r f�rsta g�ngen n�gonsin anv�nda en del av Miltons resurser till ett rent internt �rende�, sa han. �Det f�r inte bli n�gon orimlig utgiftspost i budgeten, men jag t�nker frikoppla er tv�, Bohman och Eriksson, fr�n era ordinarie uppdrag. Er uppgift, om jag formulerar mig en smula svepande, �r att �fastst�lla sanningen� om Lisbeth Salander.�
Bohman och Eriksson tittade tvivlande p� Armanskij.
�Jag vill att du, Fr�klund, h�ller i och leder utredningen. Jag vill veta vad som h�nde och vad som f�rm�dde Lisbeth Salander att m�rda sin f�rvaltare och paret i Enskede. Det m�ste finnas en rimlig f�rklaring.�
�F�rl�t, men det h�r l�ter som en rent polisi�r uppgift�, inv�nde Fr�klund.
�Utan tvivel�, replikerade Armanskij omedelbart. �Men vi har en viss f�rdel i f�rh�llande till polisen. Vi k�nde Lisbeth Salander och vi har en inblick i hur hon fungerar.�
�Nja�, sa Bohman med tvivel i r�sten. �Jag tror inte n�gon h�r p� firman k�nde Salander eller har en aning om vad som p�gick i hennes lilla huvud.�
�Det spelar ingen roll�, svarade Armanskij. �Salander arbetade f�r Milton Security. Jag anser att vi har ett ansvar att fastst�lla sanningen.�
�Salander har inte arbetat f�r oss p� � vad �r det, snart tv� �r�, sa Fr�klund. �Jag tycker inte att vi har ett s� stort ansvar f�r vad hon hittar p�. Och jag tror inte att polisen skulle uppskatta att vi lade oss i en polisutredning.�
�Tv�rtom�, sa Armanskij. Det var hans trumfkort och det g�llde att spela ut det v�l.
�Hurs�?� undrade Bohman.
�I g�r hade jag ett par l�nga samtal med f�runders�kningsledaren, �klagare Ekstr�m, och kriminalinspekt�r Bublanski som h�ller i utredningen. Ekstr�m �r pressad av situationen. Det h�r �r inte en dussinuppg�relse bland gangsters utan en h�ndelse med enorm mediepotential d�r en advokat, en kriminolog och en journalist blivit avr�ttade. Jag f�rklarade att eftersom den huvudmisst�nkte �r en f�re detta anst�lld p� Milton Security s� har �ven vi beslutat att inleda en unders�kning i fallet.�
Armanskij gjorde en paus innan han fortsatte.
�Ekstr�m och jag �r �verens om att det viktiga just nu �r att Lisbeth Salander grips s� snabbt som m�jligt innan hon hinner st�lla till med n�gon mer skada f�r sig sj�lv eller f�r andra�, sa han. �Eftersom vi har b�ttre personk�nnedom om henne �n polisen s� kan vi bidra till utredningen. Jag och Ekstr�m har allts� kommit �verens om att ni tv� � han pekade p� Bohman och Eriksson � flyttar �ver till Kungsholmen och ansluter er till Bublanskis team.�
Alla tre tittade f�rv�nade p� Armanskij.
�F�rl�t en enfaldig fr�ga � men vi �r civilister numera�, sa Bohman. �T�nker polisen sl�ppa in oss i en mordutredning s� d�r utan vidare?�
�Ni jobbar underst�llda Bublanski, men ni rapporterar ocks� till mig. Ni f�r full insyn i utredningen. Allt material vi har och som ni hittar g�r till honom. F�r polisen inneb�r det bara att Bublanskis team f�r f�rst�rkning helt gratis. Och ni �r ju inte precis civilister n�gon av er. Ni, Fr�klund och Bohman, har jobbat som poliser i m�nga �r innan ni b�rjade h�r och till och med du, Eriksson, har ju g�tt polisskolan.�
�Men det �r mot principerna ��
�Inte alls. Polisen plockar ofta in civila konsulter i olika utredningar. Det kan vara psykologer i sexbrottsutredningar eller tolkar till utredningar d�r utl�nningar �r inblandade. Ni ing�r helt enkelt som civila konsulter med specialk�nnedom om den huvudmisst�nkte.�
Fr�klund nickade l�ngsamt.
�Okej. Miltons ansluter sig till polisens utredning och f�rs�ker bidra till att Salander grips. N�got mer?�
�En sak: ert uppdrag fr�n Miltons sida �r att fastst�lla sanningen. Ingenting annat. Jag vill veta om Salander har skjutit dessa tre m�nniskor � och i s� fall varf�r.�
�R�der det n�gon tvekan om att hon �r skyldig?� undrade Eriksson.
�De indicier polisen har �r mycket besv�rande f�r henne. Men jag vill veta om det finns n�gon ytterligare dimension i historien � om det finns n�gon medbrottsling som vi inte k�nner till och som kanske var den som h�ll i vapnet eller om det finns n�gra andra omst�ndigheter.�
�Jag tror att det blir sv�rt att hitta f�rmildrande omst�ndigheter n�r det g�ller ett trippelmord�, sa Fr�klund. �I s� fall m�ste vi utg� fr�n att det finns en m�jlighet att hon �r helt oskyldig. Och det tror jag inte p�.�
�Inte jag heller�, erk�nde Armanskij. �Men ert jobb �r att p� alla s�tt bist� polisen och bidra till att hon s� fort som m�jligt grips.�
�Budget?� undrade Fr�klund.
�L�pande. Jag vill bli uppdaterad om vad det h�r kostar, och blir det orimligt s� l�gger vi ned. Men ni kan utg� fr�n att ni jobbar p� heltid p� det h�r i �tminstone en vecka fr�n och med nu.�
Han tvekade �terigen en stund.
�Jag �r den som k�nner Salander b�st. Det betyder att ni f�r betrakta mig som en av akt�rerna och att jag b�r vara en av de personer som ni f�rh�r�, sa han till sist.
Sonja Modig stressade genom korridoren och hann in i f�rh�rsrummet precis d� stolarna hade slutat skrapa. Hon slog sig ned intill Bublanski som hade samlat hela utredningsgruppen inklusive f�runders�kningsledaren till denna tillst�llning. Hans Faste gav henne en irriterad blick och sk�tte d�refter introduktionen; det var han som arrangerat m�tet.
Han hade fortsatt att gr�va i den socialv�rdande byr�kratins m�ng�riga sammandrabbningar med Lisbeth Salander, det s� kallade �psykopatsp�ret� som han sj�lv uttryckte det, och hade onekligen hunnit ackumulera ett omfattande material. Hans Faste harklade sig.
�Det h�r �r dr Peter Teleborian, chefsl�kare f�r psykiatriska kliniken p� S:t Stefans i Uppsala. Han har haft v�nligheten att komma ned till Stockholm f�r att bist� utredningen med sin kunskap om
Lisbeth Salander.�
Sonja Modig flyttade blicken till Peter Teleborian. Han var en kortvuxen man med brunt lockigt h�r, st�lb�gade glas�gon och ett litet pipsk�gg. Han var ledigt kl�dd i en beige manchesterkavaj, jeans och en ljus randig skjorta uppkn�ppt i halsen. Hans ansikte var skarpt och hans utseende var pojkaktigt. Sonja hade sett Peter Teleborian vid n�gra tillf�llen tidigare men aldrig pratat med honom. Han hade f�rel�st om psykiska st�rningar d� hon gick sista terminen p� Polish�gskolan och vid ytterligare ett tillf�lle i samband med en fortbildningskurs d� han pratat om psykopater och psykopatiska beteenden bland ungdomar. Hon hade �ven suttit som �h�rare vid en r�tteg�ng mot en seriev�ldt�ktsman d� han var inkallad som expertvittne. Efter att i flera �r ha deltagit i den offentliga debatten var han en av landets mest k�nda psykiatriker. Han hade profilerat sig med en h�rdf�r kritik av nedsk�rningarna i psykv�rden vilka hade resulterat i att mentalsjukhusen st�ngts och att m�nniskor som befann sig i uppenbar psykisk n�d l�mnades vind f�r v�g p� gatorna, predestinerade att bli uteliggare och socialfall. Efter mordet p� utrikesminister Anna Lindh hade Teleborian suttit som ledamot i den statliga kommission som utredde psykv�rdens f�rfall.
Peter Teleborian nickade till f�rsamlingen och h�llde upp Raml�sa i en plastmugg.
�Vi f�r se vad jag kan bidra med�, inledde han f�rsiktigt. �Jag avskyr att beh�va bli sannsp�dd i s�dana h�r sammanhang.�
�Sannsp�dd?� fr�gade Bublanski.
�Ja. Det �r ironiskt. Samma kv�ll som morden i Enskede utf�rdes satt jag i en debattpanel i TV och diskuterade den tidsinst�llda bomb som tickar lite varstans i v�rt samh�lle. Det �r f�rf�rligt. Jag hade v�l inte Lisbeth Salander i tankarna just d�, men jag gav en rad exempel � anonymiserade f�rst�s � p� patienter som helt enkelt borde befinna sig p� v�rdinr�ttningar ist�llet f�r att springa omkring l�sa p� gatorna. Jag skulle gissa att ni inom polisen bara i �r kommer att tvingas utreda �tminstone ett halvdussin mord eller dr�p d�r g�rningsmannen tillh�r just denna numer�rt ganska begr�nsade grupp patienter.�
�Och du menar att Lisbeth Salander �r en av dessa d�rar?� fr�gade Hans Faste.
�Ordvalet �d�re� �r inte riktigt det vi borde anv�nda. Men, ja, hon tillh�r det klientel som samh�llet har �vergett. Hon �r utan tvekan en av dessa trasiga individer som jag inte hade sl�ppt ut i samh�llet om jag hade f�tt r�da.�
�Du menar att hon borde ha varit insp�rrad innan hon begick ett brott?� fr�gade Sonja Modig. �Det �r inte riktigt f�renligt med r�ttssamh�llets principer.�
Hans Faste rynkade �gonbrynen och gav henne ett irriterat �gonkast. Sonja Modig undrade varf�r Faste hela tiden tycktes v�nda taggarna mot henne.
�Du har helt r�tt�, svarade Teleborian och kom d�rmed indirekt till hennes unds�ttning. �Det �r inte f�renligt med r�ttssamh�llet, �tminstone inte i r�ttssamh�llets nuvarande form. Det �r en balansg�ng mellan respekt f�r individen och respekt f�r de potentiella offer som en psykiskt sjuk m�nniska kan l�mna efter sig. Inget fall �r det andra likt och varje patient m�ste behandlas fr�n fall till fall. Det �r sj�lvklart s� att vi inom den psykiatriska v�rden ocks� beg�r misstag och sl�pper personer som inte borde befinna sig p� gatorna.�
�Nu beh�ver vi kanske inte f�rdjupa oss i socialpolitik i det h�r sammanhanget�, sa Bublanski f�rsiktigt.
�Du har r�tt�, inst�mde Teleborian. �Nu handlar det om ett specifikt fall. Men l�t mig bara s�ga att det �r viktigt att ni f�rst�r att Lisbeth Salander �r en sjuk m�nniska i behov av v�rd precis som en patient med tandv�rk eller hj�rtfel. Hon kan bli frisk och hon hade kunnat vara frisk om hon hade f�tt den v�rd hon beh�vde d� hon fortfarande var behandlingsbar.�
�Du var allts� hennes l�kare�, sa Hans Faste.
�Jag �r en av m�nga personer som haft med Lisbeth Salander att g�ra. Hon var min patient i de tidiga ton�ren och jag var en av de l�kare som utv�rderade henne inf�r beslutet att s�tta henne under f�rvaltarskap d� hon fyllde 18 �r.�
�Kan du ber�tta om henne?� bad Bublanski. �Vad kan ha f�rm�tt henne att �ka ned till Enskede och m�rda tv� f�r henne obekanta m�nniskor och vad kan ha f�rm�tt henne att m�rda sin f�rvaltare?�
Peter Teleborian skrattade till.
�Nej, det kan jag inte ber�tta f�r dig. Jag har inte f�ljt hennes utveckling p� flera �r och jag vet inte vilken grad av psykos hon befinner sig i. Men d�remot kan jag p� en g�ng s�ga att jag tvivlar p� att paret i Enskede var obekanta f�r henne.�
�Vad f�r dig att s�ga det?� undrade Hans Faste.
�En av svagheterna i behandlingen av Lisbeth Salander �r att det aldrig st�llts n�gon fullst�ndig diagnos p� henne. Det beror i sin tur p� att hon inte har varit mottaglig f�r behandling. Hon har hela tiden v�grat att svara p� fr�gor eller delta i n�gon form av terapeutisk behandling.�
�S� ni vet inte om hon egentligen �r sjuk eller inte?� undrade Sonja Modig. �Jag menar att det inte finns n�gon diagnos.�
�Se det s� h�r�, sa Peter Teleborian. �Jag fick Lisbeth Salander d� hon precis skulle fylla 13 �r. Hon var psykotisk och hade tv�ngsf�rest�llningar och led av uppenbar f�rf�ljelsemani. Jag hade henne som patient i tv� �r d� hon var tv�ngsintagen p� S:t Stefans. Orsaken till att hon var tv�ngsintagen var i sin tur att hon under hela sin uppv�xt hade uppvisat ett synnerligen v�ldsamt beteende mot skolkamrater, l�rare och bekanta. Hon hade vid upprepade tillf�llen rapporterats f�r misshandel. Men v�ldet hade i alla k�nda fall riktats mot personer i hennes bekantskapskrets, det vill s�ga mot n�gon som sagt eller gjort n�got som hon uppfattade som en kr�nkning av henne. Det finns inget exempel p� att hon n�gonsin har angripit n�gon helt obekant m�nniska. Det �r d�rf�r jag tror att det finns en koppling mellan henne och paret i Enskede.�
�F�rutom attacken i tunnelbanan n�r hon var 17�, sa Hans Faste.
�I det fallet f�r det v�l anses klarlagt att det var hon som blev attackerad och att hon v�rjde sig�, sa Teleborian. �Den person det d� handlade om var en k�nd sexualf�rbrytare. Men det �r ocks� ett bra exempel p� hennes s�tt att agera. Hon hade kunnat g� d�rifr�n eller s�ka skydd bland andra passagerare i vagnen. Ist�llet valde hon att utf�ra en grov misshandel. D� hon k�nner sig hotad reagerar hon med �verv�ld.�
�Vad �r det egentligen f�r fel p� henne?� fr�gade Bublanski.
�Vi har som sagt ingen riktig diagnos. Jag skulle s�ga att hon lider av schizofreni och st�ndigt balanserar p� randen av en psykos. Hon saknar empati och kan i m�nga avseenden beskrivas som en sociopat. Jag m�ste s�ga att jag tycker att det �r �verraskande att hon klarat sig s� bra sedan hon fyllde 18 �r. Hon har allts� befunnit sig ute i samh�llet, om �n under f�rvaltarskap, i �tta �r utan att beg� n�gon handling som lett till polisanm�lan eller gripande. Men hennes prognos ��
�Hennes prognos?�
�Under den h�r tiden har hon inte f�tt n�gon behandling. Min gissning �r att den sjukdom vi kanske hade kunnat h�va och behandla f�r tio �r sedan nu �r en fast del av hennes personlighet. Jag f�rutsp�r att d� hon v�l grips s� kommer hon inte att d�mas till f�ngelsestraff. Hon m�ste f� v�rd.�
�S� hur fan kunde tingsr�tten besluta att ge henne respass ut i samh�llet?� muttrade Hans Faste.
�Det f�r v�l ses som en kombination av att hon hade en advokat med v�lsmort munl�der och ett utslag av den st�ndiga liberaliseringen och nedsk�rningarna. Det var i vilket fall ett beslut som jag motsatte mig d� jag konsulterades av r�ttsmedicin. Men jag hade inget att s�ga till om.�
�Men en s�dan prognos som du talar om m�ste v�l vara en gissning?� sk�t Sonja Modig in. �Jag menar � du vet egentligen inte vad som h�nt med henne sedan hon var 18.�
�Det �r mer �n en gissning. Det �r min erfarenhet.�
��r hon sj�lvdestruktiv?� undrade Sonja Modig.
�Du menar om hon kan t�nkas beg� sj�lvmord? Nej, det tvivlar jag p�. Hon �r snarare en egomanisk psykopat. Det �r hon som g�ller. Alla andra m�nniskor i omgivningen �r oviktiga.�
�Du sa att hon kan reagera med �verv�ld�, sa Hans Faste. �Hon kan med andra ord betraktas som farlig?�
Peter Teleborian betraktade honom en l�ng stund. Sedan b�jde han huvudet och gnuggade sig i pannan innan han svarade.
�Ni anar inte hur sv�rt det �r att s�ga exakt hur en m�nniska kommer att reagera. Jag vill inte att Lisbeth Salander ska fara illa d� ni griper henne � men ja, i hennes fall skulle jag f�rs�ka se till att gripandet sker med st�rsta m�jliga f�rsiktighet. Om hon �r bev�pnad finns en �verh�ngande risk att hon kommer att anv�nda vapnet.�
De tre parallella utredningarna om morden i Enskede malde vidare. Konstapel Bubblas utredning hade den statliga myndighetens f�rdelar. Ytligt sett s�g l�sningen ut att ligga inom r�ckh�ll; de hade en misst�nkt och ett mordvapen som var kopplat till den misst�nkte. De hade en obestridlig koppling till det f�rsta mordoffret och en m�jlig koppling via Mikael Blomkvist till de tv� andra offren. F�r Bublanski handlade det nu i praktiken bara om att hitta Lisbeth Salander och placera henne i en av t�rtbitarna i Kronobergsh�ktet.
Dragan Armanskijs utredning var formellt underst�lld den officiella polisutredningen, men han hade ocks� en egen agenda. Hans personliga avsikt var att p� n�got s�tt bevaka Lisbeth Salanders intressen � att hitta sanningen och helst en sanning i form av n�gon f�rmildrande omst�ndighet.
Niklas Eriksson var tyst under taxiresan fr�n Slussen till Kungsholmen. Han var omtumlad �ver att �ntligen och utan f�rvarning ha hamnat i en riktig polisutredning. Han sneglade p� Sonny Bohman som �terigen l�ste Armanskijs sammanst�llning. Sedan log han pl�tsligt f�r sig sj�lv.
Uppdraget hade gett honom en fullkomligt ov�ntad m�jlighet att f�rverkliga en ambition som varken Armanskij eller Sonny Bohman k�nde till eller anade. Helt pl�tsligt hade han hamnat i en position d�r han hade m�jlighet att kl�mma �t Lisbeth Salander. Han hoppades att han kunde bidra till att hon greps. Han hoppades att hon skulle d�mas till livstids f�ngelse.
Att Lisbeth Salander inte var en popul�r person p� Milton Security var v�lbekant. De flesta medarbetare som n�gonsin haft med henne att g�ra upplevde henne som en pl�ga. Men varken Bohman eller Armanskij hade en aning om hur djupt Niklas Eriksson avskydde Lisbeth Salander.
Livet hade varit or�ttvist mot Niklas Eriksson. Han s�g bra ut. Han var en man i sina b�sta �r. Han var dessutom intellektuellt beg�vad. �nd� var han f�r evigt avst�ngd fr�n alla m�jligheter att n�gonsin bli det han alltid hade velat bli, n�mligen polis. Hans problem var ett mikroskopiskt h�l i hj�rts�cken som orsakade ett bl�sljud och innebar att v�ggen i en kammare var f�rsvagad. Han hade opererats och saken var �tg�rdad, men med ett hj�rtfel var han en g�ng f�r alla utsorterad och bed�md som en andra klassens m�nniska.
N�r han hade f�tt m�jlighet att b�rja p� Milton Security hade han tackat ja. Han hade dock gjort det utan minsta entusiasm. Han betraktade Milton som en avstj�lpningsplats f�r f�redettingar � poliser som blivit f�r gamla och inte l�ngre h�ll m�ttet. Han var en av dem som ratats � i hans fall utan egen f�rskyllan.
N�r han b�rjade p� Miltons hade ett av hans f�rsta uppdrag best�tt i att bist� operativa enheten med en s�kerhetsanalys av personskyddet f�r en internationellt k�nd �ldre s�ngerska som hade utsatts f�r hotelser fr�n en alltf�r entusiastisk beundrare, d�rtill mentalpatient p� rymmen. Jobbet hade varit en del av hans inskolning p� Milton Security. S�ngerskan bodde ensam i en villa i S�dert�rn och Miltons hade installerat �vervakningsutrustning, larm och under en period haft en livvakt p� plats. Sent en kv�ll hade den entusiastiske beundraren f�rs�kt bryta sig in. Livvakten hade snabbt brottat ned personen i fr�ga, som d�refter hade d�mts f�r olaga hot och intr�ng och f�rpassats tillbaka till d�rhuset.
Niklas Eriksson hade vid upprepade tillf�llen under tv� veckor bes�kt villan i S�dert�rn tillsammans med andra anst�llda p� Miltons. Han upplevde den �ldrande s�ngerskan som en snobbig och distanserad k�ring som bara tittat f�rv�nat p� honom d� han kopplat p� charmen. Hon borde mest av allt vara glad om en beundrare fortfarande alls kom ih�g henne.
Han f�raktade det s�tt p� vilket Miltons personal svassade f�r henne. Men han hade naturligtvis inte sagt ett ord om sina k�nslor.
En eftermiddag strax innan beundraren greps hade s�ngerskan och tv� anst�llda fr�n Miltons befunnit sig vid en liten pool p� baksidan medan han sj�lv befann sig inne i huset f�r att ta bilder av f�nster och d�rrar som eventuellt beh�vde f�rst�rkas. Han hade g�tt fr�n rum till rum och kommit till hennes sovrum och pl�tsligt inte kunnat motst� frestelsen att �ppna en byr�. Han hittade ett dussin fotoalbum fr�n hennes storhetstid p� 1970- och 1980-talet d� hennes band hade turnerat ute i v�rlden. Han hittade ocks� en kartong med h�gst privata bilder av s�ngerskan. Bilderna var relativt oskyldiga men kunde med lite fantasi betraktas som �erotiska studier�. Gud, vilken dum kossa hon var. Han hade stulit fem av de mest v�gade bilderna som uppenbarligen tagits av n�gon �lskare och sparats av privata sk�l.
Han hade gjort kopior av bilderna och �terst�llt originalen. D�refter hade han v�ntat i flera m�nader innan han s�lt dem till en engelsk tabloid. Han hade f�tt 9 000 pund f�r bilderna. De hade v�llat sensationella rubriker.
Han visste fortfarande inte hur Lisbeth Salander hade burit sig �t. Kort efter att bilderna hade publicerats fick han bes�k av henne. Hon visste att det var han som hade s�lt bilderna. Hon hade hotat att avsl�ja honom f�r Dragan Armanskij om han n�gonsin gjorde n�got liknande. Hon skulle ha avsl�jat honom om hon hade kunnat dokumentera sina p�st�enden � vilket hon uppenbarligen inte kunde. Men fr�n den dagen hade han k�nt sig �vervakad av henne. Han hade sett hennes gris�gon s� fort han v�nt sig om.
Han hade k�nt sig tr�ngd och frustrerad. Enda s�ttet att sl� tillbaka mot henne var att underminera hennes trov�rdighet genom att bidra till skitpratet om henne i kafferummet. Men inte ens det hade varit s�rskilt framg�ngsrikt. Han v�gade inte utm�rka sig eftersom hon av n�gon obegriplig anledning stod under Armanskijs beskydd. Han undrade vilken sorts h�llhake hon hade p� Miltons vd eller om det m�jligen var s� att gubbj�veln knullade henne i hemlighet. Men om nu ingen p� Milton var s�rskilt f�rtjust i Lisbeth Salander s� hade personalen desto mer respekt f�r Armanskij och accepterade hennes besynnerliga n�rvaro. Han hade upplevt det som en monumental l�ttnad d� hon alltmer f�rsvunnit ut i periferin och till sist slutat arbeta p� Miltons.
Nu uppenbarade sig en m�jlighet att ge henne betalt f�r gammal ost. Det var �ntligen riskfritt. Hon kunde rikta vilka anklagelser som helst mot honom � ingen skulle tro henne. Inte ens Armanskij skulle tro p� en patologiskt sjuk m�rdare.
Kriminalinspekt�r Bublanski s�g Hans Faste komma ut ur hissen tillsammans med Bohman och
Eriksson fr�n Milton Security. Det var Faste som hade f�tt h�mta de nya medarbetarna i s�kerhetsslussen. Bublanski var inte odelat f�rtjust i tanken p� att ge utomst�ende tilltr�de till en mordutredning, men beslutet hade fattats �ver hans huvud och � �sch, Bohman var i alla fall en riktig polis med r�tt m�nga kilometer bakom sig. Eriksson hade g�tt polisskolan och kunde inte vara en komplett idiot. Bublanski pekade mot konferensrummet.
Jakten p� Lisbeth Salander var inne p� sj�tte dygnet och det var dags f�r en stor utv�rdering. �klagare Ekstr�m deltog inte i m�tet. Gruppen bestod av kriminalinspekt�rerna Sonja Modig, Hans Faste, Curt Svensson och Jerker Holmberg f�rst�rkta av fyra kollegor fr�n rikskriminalens spaningsenhet. Bublanski b�rjade med att presentera de nya medarbetarna fr�n Milton Security och fr�gade om n�gon av dem ville s�ga n�gra ord. Bohman harklade sig.
�Det var ju ett tag sedan jag var i det h�r huset men n�gra av er k�nner mig och vet att jag var polis i m�nga �r innan jag gick till den privata sidan. Orsaken till att vi befinner oss h�r �r allts� att Salander under flera �r arbetade f�r oss och vi k�nner ett ansvar. V�r arbetsbeskrivning �r att p� alla s�tt f�rs�ka bidra till att Salander grips s� fort som m�jligt. Vi kan bidra med en viss personkunskap om henne. Vi �r allts� inte h�r f�r att trassla till utredningen eller l�gga krokben f�r er.�
�Hur var hon att jobba med?� fr�gade Faste.
�Det var ingen person man tog till sitt hj�rta, precis�, svarade Niklas Eriksson. Han tystnade d� Bublanski h�ll upp en hand.
�Vi kommer att f� orsak att prata i detalj under m�tet. Men l�t oss ta saker i tur och ordning och f� ett grepp om var vi st�r. Efter det h�r m�tet ska ni tv� till �klagare Ekstr�m och underteckna en f�rs�kran om tystnadsplikt. Men vi b�rjar med Sonja.�
�Det �r frustrerande. Vi fick ett genombrott bara n�gra timmar efter mordet och kunde identifiera Salander. Vi hittade hennes bostad � eller �tminstone vad vi trodde var hennes bostad. D�refter � inte ett sp�r. Vi har haft ett trettiotal larm om att hon synts till men hittills har alla varit falska. Hon tycks ha g�tt upp i r�k.�
�Det �r lite obegripligt�, sa Curt Svensson. �Hon har ju ett speciellt utseende och tatueringar och borde inte vara s� sv�r att hitta.�
�Polisen i Uppsala ryckte ut med dragna vapen efter ett tips i g�r. De omringade och skr�mde slag p� en 14-�rig pojke som var snarlik Salander. F�r�ldrarna var mycket uppr�rda.�
�Jag antar att det ligger oss i fatet att vi jagar n�gon som ser ut som en 14-�ring. Hon kan sm�lta in i ungdomsgrupper.�
�Men med den uppm�rksamhet som varit i media borde n�gon ha sett n�gonting�, inv�nde Svensson. �De k�r henne p� Efterlyst i veckan s� vi f�r v�l se om det leder till n�got nytt.�
�Det har jag sv�rt att tro, med tanke p� att hon redan funnits p� f�rstasidan i varenda svensk tidning�, sa Hans Faste.
�Vilket inneb�r att vi kanske m�ste t�nka om�, sa Bublanski. �Hon kan ha lyckats avvika utomlands men det sannolika �r att hon ligger och trycker n�gonstans.�
Bohman r�ckte upp en hand. Bublanski nickade �t honom.
�Den bild vi har av henne �r att hon inte �r sj�lvdestruktiv. Hon �r en strateg och planerar sina drag. Hon g�r ingenting utan att analysera konsekvenserna. Det �r i alla fall Dragan Armanskijs �sikt.�
�Det �r ocks� den bed�mning som hennes f�rra psykiatriker g�r. Men vi v�ntar med karakt�ristiken ett tag till�, sa Bublanski. �F�rr eller senare m�ste hon r�ra p� sig. Jerker, vad har hon f�r resurser?�
�Nu ska ni f� n�got annat att bita i�, sa Jerker Holmberg. �Hon har ett bankkonto sedan flera �r p� Handelsbanken. Det �r de pengar hon deklarerar f�r. Eller r�ttare sagt de pengar som advokat Bjurman deklarerade f�r. F�r ett �r sedan inneh�ll kontot drygt 100 000 kronor. H�sten 2003 tog hon ut hela den summan.�
�Hon beh�vde kontanter h�sten 2003. Det var d� hon enligt Armanskij slutade arbeta p� Milton Security�, sa Bohman.
�M�jligt. Kontot stod p� noll i drygt tv� veckor. Men d�refter satte hon in samma summa p� kontot igen.�
�Hon trodde att hon beh�vde pengarna till n�got men anv�nde inte summan och satte tillbaka pengarna p� banken?�
�Det �r rimligt. I december 2003 anv�nde hon kontot f�r att betala en del r�kningar, bland annat hyran f�r ett �r fram�t. Summan sj�nk till 70 000 kronor. D�refter har kontot inte r�rts p� ett �r bortsett fr�n en ins�ttning p� drygt 9 000 kronor. Jag har kollat � det var ett arv efter hennes mor.�
�Okej.�
�I mars i �r tog hon ut arvet � den exakta summan var 9 312 kronor. Det �r enda g�ngen hon r�rt kontot.�
�S� vad fan lever hon p�?�
�H�r h�r. I januari i �r �ppnade hon ett nytt konto. Nu p� SEB. Hon satte in en summa av tv� miljoner kronor.�
�Vad?�
�Varifr�n kom pengarna?� undrade Modig.
�Pengarna �verf�rdes till hennes konto fr�n en bank p� Kanal�arna i England.�
Tystnaden l�grade sig i konferensrummet.
�Jag begriper ingenting�, sa Sonja Modig efter en stund.
�Det h�r �r allts� pengar som hon inte deklarerat f�r�, fr�gade Bublanski.
�Nej, men det beh�ver hon tekniskt sett inte g�ra f�rr�n n�sta �r. Det anm�rkningsv�rda �r att summan inte finns antecknad i advokat Bjurmans ekonomiska redovisning av hennes tillgodohavanden. Den �r ju m�natlig.�
�Allts� � antingen k�nde han inte till det eller s� hade de n�got fuffens ihop. Jerker, var st�r vi i den tekniska biten?�
�Jag hade en f�redragning med f�runders�kningsledaren i g�r kv�ll. Detta �r allts� vad vi vet. Ett: Vi kan binda Salander till b�da brottsplatserna. Vi hittade hennes fingeravtryck p� mordvapnet och p� sk�rvorna av en krossad kaffekopp i Enskede. Vi v�ntar p� svar p� DNA-prover vi tagit � men det �r nog ingen tvekan om att hon befunnit sig i l�genheten.�
�Okej.�
�Tv�. Vi har hennes fingeravtryck p� kartongen till vapnet i advokat Bjurmans l�genhet.
�Okej.�
�Tre. Vi har �ntligen ett vittne som placerar henne p� mordplatsen i Enskede. En tobakshandlare har h�rt av sig och ber�ttat att Lisbeth Salander var inne i hans butik och k�pte ett paket Marlboro Light p� mordkv�llen.�
�Och det h�r kl�cker han ur sig flera dagar efter att vi bett att f� information.�
�Han har varit borta �ver helgen som alla andra. I vilket fall� � Jerker Holmberg pekade p� en karta � �tobaksaff�ren ligger h�r p� h�rnet, drygt hundranittio meter fr�n brottsplatsen. Hon kom in precis d� han st�ngde klockan 22.00. Han kunde ge en perfekt beskrivning av henne.�
�Tatueringen p� halsen?� fr�gade Curt Svensson.
�D�r var han lite sv�vande. Han tror att han s�g en tatuering. Men han s�g definitivt att hon var piercad i �gonbrynet.�
�Vad mer?�
�Inte s� mycket i rent teknisk bevisning. Men det r�cker l�ngt.�
�Faste � l�genheten p� Lundagatan?�
�Vi har hennes fingeravtryck men jag tror inte att hon bor d�r. Vi har v�nt uppochned p� allting och det tycks tillh�ra Miriam Wu. Hon skrevs in i kontraktet s� sent som i februari i �r.�
�Vad vet vi om henne?�
�Hon �r ostraffad. �k�nd lesbian. Hon brukar upptr�da i shower och s�dant p� Pridefestivalen. L�tsas plugga sociologi och �r del�gare i en porrbutik p� Tegn�rgatan. Domino Fashion.�
�Porrbutik?� fr�gade Sonja Modig med h�jda �gonbryn.
Hon hade vid ett tillf�lle till sin mans f�rtjusning inhandlat ett sexigt underst�ll hos Domino Fashion. Vilket hon under inga omst�ndigheter t�nkte avsl�ja f�r karlarna i rummet.
�Tja, de s�ljer handbojor och horkl�der och s�dant. Beh�ver du en piska?�
�Det �r allts� inte en porrbutik utan en modebutik f�r folk som gillar raffiga underkl�der�, sa hon.
�Skit samma.�
�Forts�tt�, sa Bublanski irriterat. �Vi har inga sp�r efter Miriam Wu.�
�Inte ett ljud.�
�Hon kan vara bortrest �ver helgen�, f�reslog Sonja Modig.
�Eller s� har Salander kanske kn�ppt henne ocks�, f�reslog Faste. �Hon kanske vill g�ra rent hus bland sina bekanta.�
�Miriam Wu �r allts� lesbisk. Ska vi dra slutsatsen att Salander och hon �r ett par?�
�Jag tror att vi ganska s�kert kan dra slutsatsen att det finns en sexuell relation�, sa Curt Svensson. �Jag bygger p�st�endet p� flera saker. F�r det f�rsta har vi hittat Salanders fingeravtryck i och kring s�ngen i l�genheten. Vi har ocks� hittat hennes fingeravtryck p� ett par handbojor som uppenbarligen har anv�nts som sexleksak.�
�D� kanske hon kommer att uppskatta de handbojor jag har i beredskap �t henne�, sa Hans Faste.
Sonja Modig st�nade.
�Forts�tt�, sa Bublanski.
�Vi fick in ett tips om att Miriam Wu stod och grovh�nglade p� Kvarnen med en tjej som bar Salanders signalement. Det var f�r drygt tv� veckor sedan. Tipsaren p�stod att han vet vem Salander �r och har st�tt ihop med henne p� Kvarnen tidigare, fast hon har varit osynlig d�r det senaste �ret. Jag har inte hunnit kolla med personalen. Ska g�ra det i eftermiddag.�
�I hennes journal p� socialen st�r det inget om att hon skulle vara lesbisk. I ton�ren stack hon ofta fr�n fosterf�r�ldrarna och raggade karlar i krogsv�ngen. Hon omh�ndertogs flera g�nger i s�llskap med �ldre m�n.�
�Vilket inte betyder ett skit om hon fnaskade�, sa Hans Faste.
�Vad vet vi om hennes bekantskapskrets? Curt?�
�N�stan ingenting. Hon har inte blivit omh�ndertagen av polisen sedan hon var i 18-�rs�ldern. Hon k�nner Dragan Armanskij och Mikael Blomkvist, s� mycket vet vi. Hon k�nner f�rst�s ocks� Miriam Wu. Samma k�lla som tipsade om att hon och Wu hade synts p� Kvarnen s�ger att hon brukade h�nga med en grupp tjejer d�r f�rr i tiden. Det �r n�gon tjejgrupp som kallas Evil Fingers.�
�Evil Fingers? Och vad �r det?� undrade Bublanski.
�Verkar vara n�got ockult. De brukade gadda ihop sig och leva r�vare.�
�S�g inte att Salander �r n�gon j�vla satanist ocks�, sa Bublanski. �Media kommer att bli tokiga.�
�En grupp lesbiska satanister�, f�reslog Faste hj�lpsamt.
�Hasse, du har en kvinnosyn fr�n medeltiden�, sa Sonja Modig. �Till och med jag har h�rt talas om Evil Fingers.�
�Har du?� sa Bublanski �verraskad.
�Det var ett tjejrockband i slutet av 1990-talet. Inga superstj�rnor, men de var halvk�nda ett tag.�
�Allts� h�rdrockande lesbiska satanister�, sa Hans Faste.
�Okej, sluta tjafsa�, sa Bublanski. �Hasse, du och Curt tar reda p� vilka som var med i Evil Fingers och pratar med dem. Har Salander fler bekanta?�
�Inte m�nga bortsett fr�n hennes f�rre f�rvaltare, Holger Palmgren. Men han ligger p� l�ngv�rden efter en stroke och �r tydligen r�tt sjuk. I �rlighetens namn kan jag inte s�ga att jag hittat n�gon bekantskapskrets. Nu har vi f�r all del inte hittat Salanders bostad och n�gon adressbok, men hon verkar inte ha n�gra n�rmare bekanta.�
�Ingen m�nniska kan g� omkring som ett sp�ke utan att l�mna sp�r i samh�llet. Vad tror vi om Mikael Blomkvist?�
�Vi har inte direkt haft span p� honom, men vi har h�rt av oss till honom lite sporadiskt under helgen�, sa Faste. �F�r den h�ndelse att Salander skulle dyka upp allts�. Han �kte hem efter jobbet och tycks inte ha l�mnat l�genheten under helgen.�
�Jag har sv�rt att tro att han hade n�got med mordet att g�ra�, sa Sonja Modig. �Hans story h�ller och han kan redog�ra f�r allt han gjorde under kv�llen.�
�Men han k�nner Salander. Han �r l�nken mellan henne och paret i Enskede. Och dessutom har vi hans vittnesm�l om att tv� m�n �verf�ll Salander en vecka f�re morden. Vad ska vi tro om det?� sa Bublanski.
�Bortsett fr�n Blomkvist finns inte ett enda vittne till �verfallet � om det nu har �gt rum�, sa Faste.
�Du tror att Blomkvist fantiserar eller ljuger?�
�Vet inte. Men hela storyn l�ter som en skr�na. En fullvuxen karl skulle allts� inte klara av en liten tjej som v�ger typ 40 kilo.�
�Varf�r skulle Blomkvist ljuga?�
�Kanske f�r att avleda uppm�rksamheten fr�n Salander.�
�Men inget av detta g�r ihop riktigt. Blomkvist har ju lanserat teorin att paret i Enskede m�rdades p� grund av den bok som Dag Svensson h�ll p� att skriva.�
�Snack�, sa Faste. �Det �r Salander. Varf�r skulle n�gon m�rda hennes f�rvaltare f�r att tysta Dag Svensson? Och vem � en polis?�
�Om Blomkvist g�r ut med sin teori kommer vi att f� ett helvete med polissp�r hit och dit�, sa Curt Svensson.
Alla nickade.
�Okej�, sa Sonja Modig. �Varf�r sk�t hon Bjurman?�
�Och vad betyder tatueringen?� undrade Bublanski och pekade p� fotografiet av Bjurmans mage.
JAG �R ETT SADISTISKT SVIN, ETT KR�K OCH EN V�LDT�KTSMAN.
En kort tystnad f�ll �ver gruppen.
�Vad s�ger l�karna?� undrade Bohman.
�Tatueringen �r mellan ett och tre �r gammal. Det har n�got att g�ra med graden av genombl�dning i huden�, sa Sonja Modig.
�Vi kan v�l f�ruts�tta att det �r en tatuering som Bjurman inte skaffat sig p� egen hand.�
�Nog f�r att det finns knasbollar, men det d�r kan v�l knappast vara ett standardmotiv bland tatueringsentusiaster.�
Sonja Modig viftade med pekfingret.
�Patologen s�ger att tatueringen ser f�rskr�cklig ut, vilket till och med jag kunde konstatera. Den �r allts� utf�rd av en ren amat�r. N�len har g�tt olika djupt och det �r en v�ldigt stor tatuering p� en v�ldigt k�nslig del av kroppen. P� det hela taget m�ste det ha varit en mycket sm�rtsam procedur som n�rmast kan j�mst�llas med grov misshandel.�
�Bortsett fr�n att Bjurman aldrig l�mnat n�gon polisanm�lan�, sa Faste.
�Jag skulle nog inte heller g�ra polisanm�lan om n�gon tatuerade ett s�dant budskap p� min mage�, sa Curt Svensson.
�Jag har en grej till�, sa Sonja Modig. �Det skulle eventuellt kunna styrka det budskap som finns i tatueringen � att Bjurman var ett sadistiskt svin.�
Hon �ppnade en mapp med utprintade bilder och skickade runt.
�Jag har bara printat ut en provkarta. Men det h�r hittade jag i en mapp p� Bjurmans h�rddisk. Det �r bilder som laddats ned fr�n Internet. Datorn inneh�ller drygt tv� tusen bilder av likartad karakt�r.�
Faste visslade och h�ll upp en bild av en kvinna som var bunden i en brutalt obekv�m st�llning.
�Det �r kanske n�got f�r Domino Fashion eller Evil Fingers�, sa han.
Bublanski viftade irriterat att Faste skulle h�lla truten.
�Hur ska vi tolka detta?� undrade Bohman.
�Tatueringen �r drygt tv� �r gammal�, sa Bublanski. �Det var vid den tiden som Bjurman pl�tsligt blev sjuk. Varken patologen eller hans l�karjournal antyder att han hade n�gon allvarligare sjukdom bortsett fr�n h�gt blodtryck. Vi kan allts� anta att det fanns ett samband.�
�Salander f�r�ndrades under det �ret�, sa Bohman. �Hon slutade pl�tsligt att arbeta f�r Miltons och f�rsvann utomlands.�
�Ska vi anta att det finns ett samband �ven d�r? Om budskapet i tatueringen �r korrekt s� hade allts� Bjurman v�ldtagit n�gon. Salander ligger ju onekligen bra till. Det skulle i s� fall kunna vara ett gott motiv f�r mord.�
�Det finns f�rst�s andra s�tt att tolka det h�r�, sa Hans Faste. �Jag kan t�nka mig ett scenario d�r Salander och kinesflickan driver n�gon sorts eskortservice med BDSM-inslag. Bjurman kan vara en s�dan d�r galning som t�nder p� att f� prygel av sm�flickor. Han kan ha st�tt i n�gon sorts beroendef�rh�llande till Salander d�r saker och ting g�tt p� tok.�
�Men det f�rklarar inte varf�r hon �kte ned till Enskede.�
�Om Dag Svensson och Mia Bergman var p� v�g att avsl�ja sexhandeln kan de ha snubblat �ver Salander och Wu. Det kan ha funnits motiv f�r Salander att m�rda.�
�Vilket �nnu bara �r spekulationer�, sa Sonja Modig.
De fortsatte konferensen i ytterligare en timme och avhandlade �ven det faktum att Dag Svenssons laptop saknades. D� de avbr�t f�r lunch var alla frustrerade. Utredningen pr�glades av fler fr�getecken �n n�gonsin.
Erika Berger ringde till Magnus Borgsj�, styrelseordf�rande f�r Svenska Morgon-Posten, s� fort hon kom in till redaktionen p� tisdagsmorgonen.
�Jag �r intresserad�, sa hon.
�Jag trodde v�l det.�
�Jag hade t�nkt meddela mitt besked direkt efter p�skhelgen. Men som du f�rst�r har ett kaos utbrutit h�r p� redaktionen.�
�Mordet p� Dag Svensson. Jag beklagar. En ot�ck historia.�
�D� f�rst�r du att det inte �r l�ge f�r mig att ber�tta att jag t�nker hoppa av b�ten just nu.�
Han var tyst en stund.
�Vi har ett problem�, sa Borgsj�.
�Vad?�
�D� vi pratade f�rra g�ngen sa vi att tilltr�de var aktuellt den f�rsta augusti. Men saken �r den att chefredakt�r H�kan Morander som du ska eftertr�da �r vid mycket d�lig h�lsa. Han har problem med hj�rtat och m�ste varva ned. Han pratade med sin l�kare f�r ett par dagar sedan och jag har i helgen f�tt veta att han t�nker sluta den f�rsta juli. Tanken var att han skulle stanna kvar till in p� h�sten och att du kunde g� parallellt med honom augusti och september. Men som l�get �r nu s� �r det kris. Erika � vi kommer att beh�va dig fr�n f�rsta maj, allra senast femtonde maj.�
�Gud. Det �r ju bara veckor.�
��r du fortfarande intresserad?�
�Jo � men det betyder att jag bara har en m�nad p� mig att st�da upp p�
�Jag vet. Jag �r ledsen, Erika, men jag m�ste stressa dig. Men en m�nad borde vara tillr�ckligt med tid att ordna upp aff�rerna p� en tidning som har ett halvdussin anst�llda.�
�Men jag m�ste l�mna mitt i ett kaos.�
�Du m�ste l�mna i vilket fall. Allt vi g�r �r att flytta fram tidpunkten n�gra veckor.�
�Jag har n�gra villkor.�
�L�t h�ra.�
�Jag kommer att stanna kvar i
�Det kanske inte �r s� l�mpligt.
�Det hj�lps inte. Jag kommer inte att ha n�got med
�Okej, det kan vi nog l�sa.�
De kom �verens om att tr�ffa styrelsen f�rsta veckan i april f�r att diskutera detaljer och skriva kontrakt.
Mikael Blomkvist fick en k�nsla av d�j� vu d� han studerade listan med misst�nkta som han och Malin sammanst�llt under helgen. F�rteckningen bestod av trettiosju personer som Dag Svensson gick h�rt �t i sin bok. Av dessa var tjugoen personer torskar som han hade identifierat.
Mikael mindes pl�tsligt hur han hade b�rjat sp�ra en m�rdare i Hedestad tv� �r tidigare och hittat ett galleri av misst�nkta som uppgick till n�rmare femtio personer. Det hade varit tr�stl�st att spekulera i vem som eventuellt kunde vara skyldig.
Vid tiotiden p� tisdagsmorgonen vinkade han in Malin Eriksson till sitt rum p� redaktionen. Han st�ngde d�rren och bad henne sl� sig ned.
De satt tysta en stund och drack kaffe. Till slut sk�t han �ver listan med de trettiosju namn som de tillsammans satt ihop under helgen.
�Vad ska vi g�ra?�
�F�rst ska vi dra den h�r listan med Erika om tio minuter. Sedan ska vi f�rs�ka pricka av dem en efter en. Det �r m�jligt att n�gon p� den h�r listan har med morden att g�ra.�
�Och hur prickar vi av dem?�
�Jag t�nker fokusera p� de tjugoen torskar som h�ngs ut i boken. De har mer att f�rlora �n de �vriga. Jag t�nker f�lja Dag i fotsp�ren och bes�ka dem en efter en.�
�Okej.�
�Jag har tv� jobb till dig. F�r det f�rsta �r det sju namn h�r som inte �r identifierade, tv� torskar och fem profit�rer. Ditt jobb de n�rmaste dagarna blir att f�rs�ka identifiera dem. N�gra av namnen f�rekommer i Mias avhandling; det kanske finns referenser som inneb�r att vi kan lista ut vad de egentligen heter.�
�Okej.�
�F�r det andra vet vi v�ldigt lite om Nils Bjurman, Lisbeths f�rvaltare. Det har st�tt en �versiktlig CV i tidningarna men jag gissar att h�lften �r felaktigt.�
�S� jag ska gr�va upp hans bakgrund.�
�Precis. Allt du hittar.�
Harriet Vanger ringde till Mikael Blomkvist vid femtiden p� eftermiddagen.
�Kan du prata?�
�En stund.�
�Den h�r flickan som efterspanas � det �r samma tjej som hj�lpte dig att sp�ra mig, eller hur?�
Harriet Vanger och Lisbeth Salander hade aldrig tr�ffats.
�Jo�, svarade Mikael. �F�rl�t att jag inte haft tid att ringa och uppdatera dig. Men det �r hon.�
�Vad betyder det?�
�F�r ditt vidkommande � ingenting, hoppas jag.�
�Men hon k�nner till allt om mig och det som h�nde f�r tv� �r sedan.�
�Ja, hon vet allt som h�nde.�
Harriet Vanger var tyst i andra �nden av luren.
�Harriet � jag tror inte att hon gjorde det. Jag m�ste utg� fr�n att hon �r oskyldig. Jag litar p� Lisbeth Salander.�
�Om man ska tro vad som st�r i tidningarna s� ��
�Man ska inte tro vad som st�r i tidningarna. Det �r s� enkelt. Hon gav sitt ord att inte r�ja dig. Jag tror att hon kommer att h�lla det resten av sitt liv. Jag uppfattade henne som v�ldigt principfast.�
�Och om hon inte g�r det?�
�Jag vet inte. Harriet. Jag g�r allt jag kan f�r att ta reda p� vad som egentligen h�nt.�
�Okej.�
�Var inte orolig.�
�Jag �r inte orolig. Men jag vill vara f�rberedd p� det v�rsta. Hur m�r du, Mikael?�
�Inget vidare. Vi har varit ig�ng sedan morden �gde rum.�
Harriet Vanger var tyst en stund.
�Mikael � jag befinner mig i Stockholm just nu. Jag flyger till Australien i morgon och blir borta i en m�nad.�
�Jas�.�
�Jag bor p� samma hotell.�
�Jag vet inte. Jag k�nner mig extremt splittrad. Jag m�ste jobba i natt och skulle inte vara kul s�llskap.�
�Du beh�ver inte vara kul s�llskap. Kom �ver och koppla av en stund.�
Mikael kom hem vid ett p� natten. Han var tr�tt och funderade p� att strunta i allt och g� och l�gga sig, men startade ist�llet sin iBook och kollade sin e-post. Inget av intresse hade kommit.
Han �ppnade mappen <LISBETH SALANDER> och uppt�ckte ett helt nytt dokument. Dokumentet hade namnet [Till MikBlom] och l�g intill dokumentet med namnet [Till Sally].
Det var n�stan en chock att pl�tsligt se dokumentet i datorn. Hon �r h�r. Lisbeth Salander har varit inne i min dator. Hon kanske till och med �r uppkopplad just nu. Han dubbelklickade.
Han var inte s�ker p� vad han hade f�rv�ntat sig. Ett brev. Ett svar. Bedyranden om oskuld. En f�rklaring. Lisbeth Salanders replik till Mikael Blomkvist var frustrerande kort. Hela meddelandet bestod av ett enda ord. Fyra bokst�ver.
[Zala.]
Mikael stirrade p� namnet.
Dag Svensson hade pratat om Zala vid det sista telefonsamtalet tv� timmar innan han m�rdades.
Vad vill hon ha sagt? Skulle Zala vara kopplingen mellan Bjurman och Dag och Mia? Hur? Varf�r? Vem �r han? Och hur visste Lisbeth Salander det? Hur �r hon inblandad?
Han �ppnade dokumentinformationen och konstaterade att texten hade skapats mindre �n femton minuter tidigare. Sedan log han pl�tsligt. Dokumentet hade Mikael Blomkvist som upphovsman. Hon hade skapat dokumentet i hans dator och med hans eget licensierade program. Det var b�ttre �n e-post och l�mnade inget ip-nummer som kunde sp�ras, �ven om Mikael var ganska s�ker p� att Lisbeth Salander i vilket fall inte skulle g� att sp�ra via n�tet. Och det bevisade bortom allt tvivel att Lisbeth Salander hade gjort en hostile takeover � det uttryck hon sj�lv anv�nde � av hans dator.
Han st�llde sig vid f�nstret och tittade ut mot Stadshuset. Han kunde inte frig�ra sig fr�n k�nslan att i det �gonblicket vara iakttagen av Lisbeth Salander, n�stan som om hon fanns i rummet och betraktade honom genom sk�rmen i hans iBook. Hon kunde i praktiken befinna sig var som helst i hela v�rlden men han misst�nkte att hon fanns betydligt n�rmare �n s�. N�gonstans p� S�dermalm. Inom en radie av n�gon kilometer fr�n d�r han stod.
Han funderade en kort stund och satte sig och skapade ett nytt Worddokument som han d�pte till [Sally�2] och placerade p� skrivbordet. Han skrev ett k�rnfullt budskap.
[Lisbeth,
J�vla besv�rliga m�nniska. Vem fan �r Zala? �r han kopplingen? Vet du vem som m�rdade Dag & Mia � i s� fall, tala om det f�r mig s� vi kan l�sa det h�r el�ndet och g� hem och sova. /Mikael.]
Hon befann sig inne i Mikael Blomkvists iBook. Repliken kom inom loppet av en minut. Ett nytt dokument d�k upp i mappen p� hans skrivbord, denna g�ng med dokumentnamnet [KALLE BLOMKVIST].
[Du �r journalisten. Lista ut det.]
Mikaels �gonbryn drog ihop sig. Hon gav honom fingret och anv�nde det �knamn som hon visste att han avskydde. Och hon gav inte minsta ledtr�d. Han knackade ihop dokumentet [Sally�3] och placerade det p� skrivbordet.
[Lisbeth,
En journalist listar ut saker och ting genom att st�lla fr�gor till m�nniskor som vet. Jag fr�gar dig. Vet du varf�r Dag och Mia m�rdades och vem som m�rdade dem? Tala i s� fall om det f�r mig. Ge mig n�gonting att g� p�. /Mikael.]
Han v�ntade modstulet p� ytterligare en replik i flera timmar. Klockan fyra p� natten gav han upp och gick och lade sig.
P� onsdagen h�nde inget av dramatiskt intresse. Mikael anv�nde dagen till att finkamma Dag Svenssons material p� alla referenser till namnet Zala. Precis som Lisbeth Salander gjort tidigare uppt�ckte han mappen <Zala> i Dag Svenssons dator och l�ste de tre dokumenten [Irene P], [Sandstr�m] och [Zala] och i likhet med Lisbeth blev Mikael varse att Dag Svensson hade haft en polisk�lla vid namn Gulbrandsen. Han lyckades sp�ra honom till kriminalpolisen i S�dert�lje, men d� han ringde fick han beskedet att Gulbrandsen befann sig p� tj�nsteresa och skulle vara tillbaka f�rst n�stkommande m�ndag.
Han konstaterade att Dag Svensson �gnat v�sentlig tid �t Irene P. Han l�ste obduktionsprotokollet och konstaterade att kvinnan hade m�rdats p� ett utdraget och brutalt s�tt. Mordet hade skett i slutet av februari. Polisen hade inga uppslag om vem g�rningsmannen var men eftersom hon var prostituerad hade de utg�tt fr�n att m�rdaren fanns bland hennes kunder.
Mikael undrade varf�r Dag Svensson lagt dokumentet om Irene P. i mappen <Zala>. Det antydde att han l�nkade Zala till Irene P., men det fanns inga s�dana referenser i texten. Dag Svensson hade med andra ord gjort kopplingen i huvudet.
Dokumentet [Zala] var s� kortfattat att det n�rmast s�g ut som tillf�lliga arbetsanteckningar. Mikael konstaterade att Zala (om han verkligen existerade) n�rmast framstod som en fantom i den kriminella v�rlden. Det k�ndes inte riktigt realistiskt och texten saknade k�llh�nvisningar.
Han st�ngde dokumentet och kliade sig i huvudet. Att utreda morden p� Dag och Mia var en betydligt mer komplicerad uppgift �n han hade f�rest�llt sig. Och han kunde heller inte undg� att hela tiden ans�ttas av tvivel. Problemet var att han egentligen inte hade n�got som entydigt pekade mot att Lisbeth inte hade med morden att g�ra. Allt han g�tt p� var sin egen k�nsla av att det var orimligt att hon skulle ha �kt ned till Enskede och m�rdat tv� av hans v�nner.
Han visste att hon knappast saknade resurser; hon hade utnyttjat sina talanger som hacker till att stj�la ett fantasibelopp p� flera miljarder kronor. Inte ens Lisbeth visste att han visste det. Bortsett fr�n att han hade varit tvungen att (med hennes godk�nnande) f�rklara hennes talanger p� dataomr�det f�r Erika Berger s� hade han aldrig avsl�jat hennes hemligheter f�r n�gon utomst�ende.
Han ville inte tro att Lisbeth Salander var skyldig till morden. Han stod i en skuld till henne som han aldrig skulle kunna �terg�lda. Hon hade inte bara r�ddat hans liv n�r Martin Vanger stod i begrepp att m�rda honom, hon hade ocks� r�ddat hans professionella karri�r och f�rmodligen tidskriften
S�nt f�rpliktigade. Han k�nde en stor lojalitet mot Lisbeth Salander. Vare sig hon var skyldig eller inte t�nkte han g�ra allt han kunde f�r att hj�lpa henne d� hon f�rr eller senare skulle gripas.
Men han erk�nde ocks� att han inte visste ett dugg om henne. De m�ngordiga psykiatriska utl�tandena, det faktum att hon tv�ngsv�rdats p� en av landets mest ansedda psykiatriska anstalter och att hon till och med omyndigf�rklarats var alltsammans graverande indicier p� att allt inte stod r�tt till med henne. Chefsl�karen Peter Teleborian p� S:t Stefans psykiatriska klinik i Uppsala hade f�tt stort utrymme i media. Av sekretessk�l hade han inte uttalat sig specifikt om Lisbeth Salander men d�remot diskuterat kollapsen f�r v�rden av psykiskt sjuka. Han var inte bara en ansedd auktoritet i Sverige utan �ven internationellt respekterad som en framst�ende expert p� psykisk sjukdom. Han hade varit mycket �vertygande och hade lyckats klarg�ra sin sympati med offren och deras familjer samtidigt som det framgick att han var angel�gen om Lisbeths v�lbefinnande.
Mikael funderade om han borde ta kontakt med Peter Teleborian och om denne kunde f�rm�s att bist� p� n�got s�tt. Men han avstod. Han antog att Peter Teleborian tids nog skulle kunna hj�lpa Lisbeth Salander n�r hon v�l inf�ngats.
Till sist gick han ut till pentryt och h�mtade kaffe i en mugg med moderata samlingspartiets logga och gick in till Erika Berger.
�Jag har en l�ng lista p� torskar och hallickar jag m�ste intervjua�, sa han.
Hon nickade bekymrat.
�Det kommer nog att ta en eller tv� veckor att beta av alla p� listan. De finns utspridda fr�n Str�ngn�s till Norrk�ping. Jag skulle beh�va en bil.�
Hon �ppnade handv�skan och plockade fram nycklarna till sin BMW.
��r det okej?�
�Klart att det �r okej. Jag �ker Saltsj�banan lika ofta som jag k�r in till jobbet. Och krisar det kan jag ta Gregers bil.�
�Tack.�
�Det finns dock ett villkor.�
�Jas�?�
�N�gra av de d�r figurerna �r riktiga r�skinn. Om du ska ut och anklaga hallickar f�r morden p� Dag och Mia s� vill jag att du tar med dig den h�r och alltid har den i kavajfickan.�
Hon lade en flaska med t�rgas p� skrivbordet.
�Var kommer den ifr�n?�
�Jag k�pte den i USA i fjol. Ska fan springa omkring som ensam tjej p� n�tterna utan vapen.�
�Det blir ett j�vla liv om jag anv�nder den och �ker dit f�r olaga vapeninnehav.�
�Hellre det �n att jag f�r skriva en d�dsruna �ver dig. Mikael � jag vet inte om du f�rst�tt det, men ibland �r jag r�tt orolig f�r dig.�
�Jas�.�
�Du tar risker och �r s� j�vla styv i korken att du aldrig kan backa ut fr�n en dumhet.�
Mikael log och lade tillbaka t�rgasen p� Erikas skrivbord.
�Tack f�r omtanken. Men jag beh�ver den inte.�
�Micke, jag insisterar.�
�Helt okej. Men jag har redan f�rberett mig.�
Han stoppade ned handen i kavajfickan och h�ll upp en burk. Det var den t�rgaspatron som han hittat i Lisbeth Salanders v�ska och sedan dess burit med sig.
Bublanski knackade p� d�rrkarmen till Sonja Modigs tj�nsterum och slog sig ned p� bes�ksstolen vid hennes skrivbord.
�Dag Svenssons dator�, sa han.
�Jag har ocks� t�nkt p� det�, svarade hon. �Jag gjorde ju sammanst�llningen av Svenssons och Bergmans sista dygn i livet. Det finns fortfarande n�gra luckor, men Dag Svensson var aldrig p�
�Och vid elvatiden p� kv�llen efter att han blivit skjuten saknades datorn i hans bostad.�
�Korrekt.�
�Vad ska vi dra f�r slutsatser av det?�
�Han kan ju ha bes�kt n�got annat st�lle och av n�gon anledning l�mnat eller gl�mt datorn.�
�Hur sannolikt �r det?�
�Inte s�rskilt. Men han kan ha l�mnat in den p� service eller reparation. Sedan finns m�jligheten att han har n�got annat st�lle d�r han arbetar som vi inte k�nner till. Han har tidigare hyrt skrivbord hos en frilansbyr� vid S:t Eriksplan till exempel.�
�Okej.�
�Sedan finns f�rst�s m�jligheten att m�rdaren tog datorn med sig.�
�Enligt Armanskij �r Salander v�ldigt bra p� datorer.�
�Jo�, nickade Sonja Modig.
�Hmm. Blomkvists teori �r ju att Dag Svensson och Mia Bergman m�rdades p� grund av den research Svensson arbetade med. Vilket allts� skulle finnas i datorn.�
�Vi ligger lite efter. Tre mordoffer skapar s� m�nga l�sa tr�d�ndar att f�lja upp att vi inte riktigt hinner med, men vi har faktiskt �nnu inte gjort n�gon ordentlig husrannsakan p� Dag Svenssons arbetsplats p�
�Jag har pratat med Erika Berger nu p� morgonen. Hon s�ger att de �r f�rv�nade �ver att vi inte varit uppe och tittat p� hans kvarl�tenskap.�
�Vi har fokuserat f�r mycket p� att hitta Salander s� fort som m�jligt men vet fortfarande p� tok f�r lite om motivbilden. Kan du �?�
�Jag har gjort upp med Berger att bes�ka
�Tack.�
P� torsdagen satt Mikael bakom sitt skrivbord och pratade med Malin Eriksson d� han h�rde att en telefon ringde inne p� redaktionen. Han skymtade Henry Cortez genom d�rr�ppningen och brydde sig inte om signalen. Sedan registrerade han n�gonstans i bakhuvudet att det var telefonen p� Dag Svenssons skrivbord som ringde. Han avbr�t sig mitt i en mening och fl�g upp p� f�tter.
�Stopp � r�r inte telefonen!� vr�lade han.
Henry Cortez hade precis lagt handen p� luren. Mikael skyndade genom rummet. Vad fan var det f�r namn �?
�Indigo Marknadsresearch, det h�r �r Mikael. Kan jag hj�lpa till?�
�Eh � hej, mitt namn �r Gunnar Bj�rck. Jag har f�tt ett brev om att jag har vunnit en mobiltelefon.�
�Gratulerar�, sa Mikael Blomkvist. �Det �r en Sony Ericsson av senaste modell.�
�Och den kostar ingenting.�
�Den kostar ingenting. Men f�r att f� presenten s� m�ste du st�lla upp p� en intervju. Vi g�r marknadsunders�kningar och djupanalyser f�r olika f�retag. Det kommer att ta ungef�r en timme att svara p� fr�gor. Om du st�ller upp s� g�r du vidare och f�r m�jlighet att vinna 100 000 kronor.�
�Jag f�rst�r. Kan vi g�ra det p� telefon?�
�Tyv�rr. I unders�kningen ing�r att titta p� olika f�retagssymboler och identifiera dem. Vi kommer ocks� att fr�ga om vilken typ av reklambilder du attraheras av och visa olika alternativ. Vi m�ste skicka en av v�ra medarbetare.�
�Jaha � hur kommer det sig att jag har blivit utvald?�
�Vi g�r den h�r typen av unders�kningar ett par g�nger per �r. Just nu fokuserar vi p� ett antal etablerade m�n i din �ldersgrupp. Vi har plockat personnummer slumpvis.�
Till sist gick Gunnar Bj�rck med p� att ta emot en medarbetare fr�n Indigo Marknadsresearch. Han meddelade att han var sjukskriven och vilade upp sig i ett fritidshus i Sm�dalar�. Han l�mnade en v�gbeskrivning. De kom �verens om att tr�ffas p� fredag morgon.
�YES!� utbrast Mikael d� han lagt p� luren. Han slog knytn�ven genom luften. Malin Eriksson och Henry Cortez sneglade f�rbryllat p� varandra.
Paolo Roberto landade p� Arlanda klockan halv tolv p� torsdag f�rmiddag. Han hade sovit under st�rre delen av flighten fr�n New York och k�nde f�r en g�ngs skull inte av n�gon jet lag.
Han hade tillbringat en m�nad i USA med att diskutera boxning och titta p� uppvisningsmatcher och s�ka uppslag till en produktion som han t�nkte s�lja in till Strix Television. Han konstaterade vemodigt att han hade lagt proffskarri�ren p� hyllan, b�de efter milda prop�er fr�n familjen och eftersom han helt enkelt b�rjade bli f�r gammal. Det var inte s� mycket att g�ra �t mer �n att h�lla sig i form, vilket han gjorde genom intensiva tr�ningspass minst en g�ng i veckan. Han var fortfarande i allra h�gsta grad ett namn inom boxningen och han antog att han i en eller annan bem�rkelse skulle arbeta med sporten resten av sitt liv.
Han h�mtade v�skan vid rullbandet. Vid tullen blev han stoppad och p� v�g att bli inplockad f�r kontroll. En av tullarna hade dock �gonen med sig och k�nde igen honom.
�Hall� Paolo. Och du har inget mer �n boxningshandskar i v�skan, antar jag.�
Paolo Roberto f�rs�krade att han inte hade det minsta smuggelgods med sig och blev insl�ppt i riket.
Han gick ut i ankomsthallen och kryssade mot nedg�ngen till Arlanda Express n�r han tv�rstannade och stirrade p� Lisbeth Salanders ansikte p� kv�llstidningarnas l�psedlar. F�rst f�rstod han inte vad han s�g. Han undrade om han trots allt hade jet lag. Sedan l�ste han �ter rubriken.
JAKTEN P�
LISBETH
SALANDER
Han flyttade blicken till den andra l�psedeln.
EXTRA
PSYKOPAT
jagas f�r
TRIPPEL
MORD
Han gick tveksamt in i Pressbyr�n och k�pte b�de kv�llstidningarna och morgontidningarna och gick d�refter bort till en cafeteria. Han l�ste med stigande f�rv�ning.
D� Mikael Blomkvist kom hem till sin l�genhet p� Bellmansgatan vid elvatiden p� torsdagskv�llen var han tr�tt och deprimerad. Han hade t�nkt g�ra en tidig kv�ll och f�rs�ka sova bort en smula av sin s�mnskuld, men han kunde inte motst� att koppla upp sin iBook p� n�tet och kontrollera sin e-post.
Han hade inte f�tt n�got av st�rre intresse, men knackade f�r s�kerhets skull upp mappen <Lisbeth Salander>. Hans puls �kade genast d� han uppt�ckte ett nytt dokument med titeln [MB2]. Han dubbelklickade.
[�klagare E l�cker information till media. Fr�ga honom varf�r han inte l�ckt den gamla polisutredningen.]
Mikael begrundade h�pet det kryptiska budskapet. Vad menade hon? Vilken gammal polisutredning? Han f�rstod inte vad hon syftade p�. J�vla besv�rliga m�nniska. Varf�r m�ste hon formulera varje budskap som en rebus? Efter en stund skapade han ett nytt dokument som han kallade [Kryptiskt].
[Hej Sally. Jag �r tr�tt som fan och har varit ig�ng hela tiden sedan morden. Jag har inte lust att leka gissningslekar. Det �r m�jligt att du inte bryr dig eller tar situationen p� allvar men jag vill veta vem som m�rdade mina v�nner. /M]
Han v�ntade framf�r sk�rmen. Repliken [Kryptiskt 2] kom en minut senare.
[Vad g�r du om det var jag?]
Han svarade med [Kryptiskt 3].
[Lisbeth, om det �r s� att du har blivit spritt spr�ngande s� kan f�rmodligen bara Peter Teleborian hj�lpa dig. Men jag tror inte att du m�rdat Dag och Mia. Jag hoppas och ber att jag har r�tt i mitt antagande.
Dag och Mia t�nkte avsl�ja sexhandeln. Min hypotes �r att det p� n�got s�tt kan ha utgjort motiv f�r morden. Men jag har inget att g� p�.
Jag vet inte vad som gick p� tok mellan oss, men du och jag diskuterade v�nskap vid ett tillf�lle. Jag sa att v�nskap bygger p� tv� saker � respekt och f�rtroende. �ven om du inte tycker om mig s� kan du faktiskt fortfarande ha f�rtroende f�r mig och lita p� mig. Jag har aldrig avsl�jat dina hemligheter. Inte ens vad som h�nde med Wennerstr�ms miljarder. Lita p� mig. Jag �r inte din fiende./M]
Svaret dr�jde s� l�nge att Mikael hade gett upp hoppet. Men n�stan femtio minuter senare materialiserades pl�tsligt [Kryptiskt 4].
[Jag ska t�nka p� saken.]
Mikael andades ut. Helt pl�tsligt k�nde han en liten strimma av hopp. Repliken innebar exakt vad som stod d�r. Hon skulle t�nka p� saken. Det var f�rsta g�ngen sedan hon pl�tsligt f�rsvann ut ur hans liv som hon �verhuvudtaget kommunicerat med honom. Att hon skulle t�nka p� saken innebar att hon i alla fall skulle �verv�ga om hon alls ville tala med honom. Han skrev [Kryptiskt 5].
[Okej. Jag v�ntar p� dig. Men dr�j inte f�r l�nge.]
Kriminalinspekt�r Hans faste fick samtalet p� mobilen d� han befann sig p� L�ngholmsgatan vid V�sterbron p� v�g till jobbet p� fredagsmorgonen. Polisen hade inte resurser att s�tta l�genheten p� Lundagatan under permanent bevakning och hade d�rf�r vidtalat en granne, d�rtill pensionerad polis, att h�lla ett vakande �ga p� l�genheten.
�Kinesflickan kom just in genom porten�, sa grannen.
Hans Faste kunde knappt ha befunnit sig p� ett mer f�rdelaktigt st�lle. Han gjorde en illegal sv�ng f�rbi busskuren in p� Heleneborgsgatan precis framf�r V�sterbron och k�rde via H�galidsgatan till Lundagatan. Han parkerade mindre �n tv� minuter efter att samtalet hade kommit och joggade �ver gatan och genom porten till g�rdshuset.
Miriam Wu stod fortfarande vid d�rren till sin l�genhet och stirrade p� det s�nderborrade l�set och tejpremsorna �ver d�rren d� hon h�rde stegen i trappan. Hon v�nde sig om och s�g en v�ltr�nad och kraftigt byggd man med intensivt stirrande blick. Hon uppfattade honom som fientlig och sl�ppte sin v�ska p� golvet och gjorde sig beredd att demonstrera thaiboxning om s� skulle beh�vas.
�Miriam Wu?� fr�gade han.
Till hennes f�rv�ning h�ll han upp en polislegitimation.
�Ja�, svarade Mimmi. �Vad �r det fr�ga om?�
�Var har du h�llit hus den senaste veckan?�
�Jag har varit borta. Vad har h�nt? Har det varit inbrott?�
Faste stirrade p� henne.
�Jag m�ste nog be dig f�lja med till Kungsholmen�, sa han och lade en hand p� Miriam Wus axel.
Bublanski och Modig s�g en t�mligen irriterad Miriam Wu eskorteras av Faste till f�rh�rsrummet.
�Var s� god och sitt. Mitt namn �r kriminalinspekt�r Jan Bublanski och det h�r �r min kollega Sonja Modig. Jag beklagar att vi tvingades plocka in dig p� detta s�tt, men vi har en del fr�gor vi m�ste f� svar p�.�
�Jaha. Varf�r det? Han d�r �r inte s�rskilt talf�r.�
Mimmi viftade med tummen mot Faste.
�Vi har s�kt dig i mer �n en vecka. Kan du f�rklara var du har befunnit dig?�
�Jo, det kan jag. Men det har jag inte lust att g�ra och s� vitt jag vet ang�r det inte dig.�
Bublanski h�jde p� �gonbrynen.
�Jag kommer hem och hittar min d�rr uppbruten med polistejp �ver karmarna och en anabolstinn hanne sl�par iv�g mig hit. Kan jag f� en f�rklaring?�
�Gillar du inte hannar?� fr�gade Hans Faste.
Miriam Wu stirrade h�pet p� honom. Bublanski och Modig gav honom var sin skarp blick.
�Ska jag tolka detta som att du inte har l�st n�gra tidningar den g�ngna veckan? Har du befunnit dig utomlands?�
Miriam Wu k�nde sig omtumlad och b�rjade bli os�ker.
�Nej, jag har inte l�st n�gra tidningar. Jag har befunnit mig i Paris och h�lsat p� mina f�r�ldrar i tv� veckor. Jag kommer precis fr�n Centralen.�
�Du har �kt t�g?�
�Jag tycker inte om att flyga.�
�Och du s�g inga l�psedlar eller svenska tidningar i dag?�
�Jag klev nyss av natt�get och tog tunnelbanan hem.�
Konstapel Bubbla t�nkte efter. Det hade inte funnits n�got om Salander p� l�psedlarna denna morgon. Han reste sig och l�mnade rummet och �terkom efter en minut med Aftonbladets p�skdagsupplaga som hade Lisbeth Salanders passbild p� hela f�rsta sidan.
Miriam Wu h�ll p� att sm�lla av.
Mikael Blomkvist f�ljde v�gbeskrivningen som Gunnar Bj�rck, 62 �r, gett honom till stugan i Sm�dalar�. Han parkerade och konstaterade att �stugan� var en modern villa med �retrunt-standard och sj�glimt mot Jungfrufj�rden. Han gick upp l�ngs en grusg�ng och ringde p�. Gunnar Bj�rck var inte olik den passbild som Dag Svensson hade plockat fram.
�Hej�, sa Mikael.
�Jaha, du hittade.�
�Inga problem.�
�Kom in. Vi kan sitta i k�ket.�
�Det blir bra.�
Gunnar Bj�rck tycktes vara vid god h�lsa men haltade n�got.
�Jag �r sjukskriven�, sa han.
�Inget allvarligt, hoppas jag�, sa Mikael.
�Jag v�ntar p� en operation f�r diskbr�ck. Vill du ha kaffe?�
�Nej tack�, sa Mikael och slog sig ned p� en k�ksstol och �ppnade sin v�ska och plockade fram en mapp. Bj�rck slog sig ned mitt emot honom.
�Jag tycker att du ser bekant ut. Har vi tr�ffats tidigare?�
�Nej�, svarade Mikael.
�Du ser v�ldigt bekant ut.�
�Du har kanske sett mig i tidningarna.�
�Vad sa du att du hette?�
�Mikael Blomkvist. Jag �r journalist och arbetar p� tidskriften
Gunnar Bj�rck s�g konfunderad ut. Sedan f�ll polletten ned. Kalle Blomkvist. Wennerstr�maff�ren. Men han hade �nnu inte insett implikationerna.
�
�Det g�r vi bara undantagsvis. Jag vill att du ska titta p� tre bilder och avg�ra vilken modell som du gillar b�st.�
Mikael placerade utprintade bilder p� tre flickor p� bordet. En av bilderna var nedladdad fr�n en porrsida p� Internet. De tv� �vriga var f�rstorade passbilder i f�rg.
Gunnar Bj�rck blev pl�tsligt likblek.
�Jag f�rst�r inte.�
�Inte? Det h�r �r Lidia Komarova, 16 �r fr�n Minsk i Vitryssland. Bredvid finns Myang So Chin, k�nd som Jo-Jo fr�n Thailand. Hon �r 25 �r. Och slutligen har du Jelena Barasowa, 19 �r, fr�n Tallinn. Du har k�pt sex av samtliga dessa tre kvinnor och jag undrar vem av dem du gillade b�st. Se det som en marknadsunders�kning.�
Bublanski tittade tvivlande p� Miriam Wu som bl�ngde tillbaka p� honom.
�Om jag ska summera s� p�st�r du att du har k�nt Lisbeth Salander i drygt tre �r. Hon har utan ers�ttning skrivit �ver sin l�genhet p� dig nu i v�r och flyttat n�gon annanstans. Du har sex med henne lite d� och d� om hon h�r av sig, men du vet inte var hon bor, vad hon sysslar med eller hur hon f�rs�rjer sig. Vill du att jag ska tro p� det?�
�Jag skiter i vad du tror. Jag har inte gjort n�got brottsligt och hur jag v�ljer att leva mitt liv och vem jag har sex med ang�r varken dig eller n�gon annan.�
Bublanski suckade. Han hade mottagit nyheten p� morgonen att Miriam Wu pl�tsligt hade flutit upp med en k�nsla av befrielse. �ntligen ett genombrott. De besked han hade f�tt fr�n henne var dock allt annat �n klarg�rande. De var faktiskt extremt besynnerliga. Problemet var bara att han trodde p� Miriam Wu. Hon svarade klart och tydligt och utan att tveka. Hon kunde ge besked om platser och tidpunkter d� hon hade tr�ffat Salander och hon gav en s� detaljerad beskrivning av hur det gick till d� hon flyttade till Lundagatan att b�de Bublanski och Modig drog slutsatsen att en s�dan besynnerlig historia inte kunde vara annat �n sann.
Hans Faste hade �h�rt f�rh�ret med Miriam Wu med en stigande k�nsla av irritation, men hade lyckats h�lla tyst. Han ans�g att Bublanski var p� tok f�r slapp med kinesflickan som var uppenbart arrogant och anv�nde m�nga ord till att undvika att svara p� den enda fr�gan av betydelse. N�mligen var �nda in i gl�dheta helvetet den j�vla horan Lisbeth Salander g�mde sig?
Men Miriam Wu visste inte var Lisbeth Salander befann sig. Hon visste inte vad Salander arbetade med. Hon hade aldrig h�rt talas om Milton Security. Hon hade aldrig h�rt talas om Dag Svensson eller Mia Bergman och hon kunde f�ljaktligen inte besvara en enda fr�ga av intresse. Hon hade ingen aning om att Salander stod under f�rvaltarskap, att hon i ton�ren tidvis varit tv�ngsintagen och att hon hade m�ngordiga psykiatriska utl�tanden i sin meritf�rteckning.
D�remot kunde hon bekr�fta att hon och Lisbeth Salander hade bes�kt Kvarnen och pussats och d�refter g�tt hem till Lundagatan och skilts �t tidigt morgonen d�rp�. N�gra dagar senare hade Miriam Wu tagit t�get till Paris och helt missat alla rubriker i de svenska tidningarna. Bortsett fr�n ett hastigt bes�k f�r att l�mna bilnycklar hade hon inte sett Lisbeth sedan kv�llen p� Kvarnen.
�Bilnycklar?� undrade Bublanski. �Salander har ingen bil.�
Miriam Wu f�rklarade att hon hade k�pt en vinr�d Honda som stod parkerad utanf�r bostaden.
Bublanski reste sig och tittade p� Sonja Modig.
�Kan du ta �ver f�rh�ret?� sa han och l�mnade rummet.
Han var tvungen att leta r�tt p� Jerker Holmberg och be honom g�ra en teknisk unders�kning av en vinr�d Honda. Och han beh�vde vara ensam och t�nka.
Sjukskrivne Gunnar Bj�rck, bitr�dande chef p� S�kerhetspolisens utl�nningsrotel, satt som ett askgr�tt sp�ke i k�ket med den vackra utsikten mot Jungfrufj�rden. Mikael betraktade honom med t�lmodigt neutral blick. Han var vid det laget �vertygad om att Bj�rck inte hade ett dugg med morden i Enskede att g�ra. Eftersom Dag Svensson aldrig hunnit g�ra n�gon konfrontation med honom s� hade Bj�rck f�ljaktligen ingen aning om att han strax skulle bli uth�ngd med namn och bild i ett avsl�jande reportage om sexhandelns torskar.
Bj�rck hade bidragit med en enda detalj av intresse. Det visade sig att han var personligt bekant med advokat Nils Bjurman. De hade tr�ffats i Polisens skytteklubb d�r Bj�rck hade varit aktiv medlem i tjugo�tta �r. Under en period hade han till och med suttit i styrelsen tillsammans med Bjurman. Det var ingen djupare bekantskap, men de hade vid n�gra tillf�llen umg�tts p� fritiden och �tit middag ihop.
Nej, han hade inte tr�ffat Bjurman p� �tskilliga m�nader. S� vitt han kunde komma ih�g var sista tillf�llet han tr�ffat honom i slutet av f�reg�ende sommar d� de hade tagit varsin �l p� en uteservering. Han beklagade att Bjurman m�rdats av den d�r psykopaten men han t�nkte inte g� p� begravningen.
Mikael grubblade �ver sammantr�ffandet men fick s� sm�ningom slut p� fr�gor. Bjurman m�ste ha k�nt hundratals m�nniskor i f�renings- och yrkesliv. Att han r�kade k�nna en person som figurerade i Dag Svenssons material var varken osannolikt eller statistiskt konstigt. Mikael hade uppt�ckt att han sj�lv var avl�gset bekant med en journalist som ocks� f�rekom i Dag Svenssons material.
Det var dags att avrunda. Bj�rck hade genomg�tt alla f�rv�ntade faser. F�rst f�rnekande, d�refter � d� Mikael visat en del av dokumentationen � vrede, hotelser, mutf�rs�k och slutligen b�ner. Mikael hade ignorerat alla utbrott.
�F�rst�r du att ni kommer att f�rst�ra mitt liv om ni publicerar det h�r?� sa Bj�rck slutligen.
�Ja�, svarade Mikael.
�Och �nd� kommer du att g�ra det.�
�Absolut.�
�Varf�r? Kan du inte ta h�nsyn? Jag �r sjuk.�
�Intressant att du tar upp h�nsyn som argument.�
�Det kostar ingenting att vara human.�
�Det har du r�tt i. Medan du ojar dig om att jag h�ller p� att f�rst�ra ditt liv s� har du �gnat dig �t att f�rst�ra livet f�r flera unga tjejer som du har beg�tt brott emot. Vi kan dokumentera tre av dem. Gud vet hur m�nga andra du varit p�. Var fanns din humanism d�?�
Han reste sig och samlade ihop sin dokumentation och stoppade tillbaka den i datorv�skan.
�Jag hittar ut p� egen hand.�
Han gick mot d�rren men hejdade sig och v�nde sig �ter mot Bj�rck.
�Har du h�rt talas om en man som heter Zala?� fr�gade han.
Bj�rck stirrade p� honom. Han var fortfarande s� omtumlad att han knappt h�rde Mikaels ord. Namnet Zala betydde inget f�r honom. Sedan vidgades han �gon.
Zala!
Det �r inte m�jligt.
Bjurman!
Kan det vara m�jligt?
Mikael m�rkte f�r�ndringen och tog ett steg tillbaka mot k�ksbordet.
�Varf�r fr�gar du om Zala?� sa Bj�rck. Han s�g n�rmast chockskadad ut.
�D�rf�r att han intresserar mig�, sa Mikael.
En kompakt tystnad uppstod i k�ket. Mikael kunde formligen se hur kugghjulen snurrade i Bj�rcks huvud. Till sist plockade Bj�rck upp ett paket cigaretter fr�n br�det i k�ksf�nstret. Det var den f�rsta cigarett han t�nt sedan Mikael kommit in i huset.
�Om jag vet n�got om Zala � vad �r det v�rt f�r dig?�
�Det beror p� vad du vet.�
Bj�rck t�nkte efter. K�nslor och tankar tumlade genom hans huvud.
Hur fan kunde Mikael Blomkvist k�nna till n�got om Zalachenko?
�Det �r ett namn jag inte h�rt p� l�nge�, sa Bj�rck slutligen.
�Du vet allts� vem han �r?� fr�gade Mikael.
�Det sa jag inte. Vad �r du ute efter?�
Mikael tvekade en sekund.
�Han �r ett av namnen p� min lista �ver personer som Dag Svensson rotade i.�
�Vad �r det v�rt?�
�Vad �r vad d� v�rt?�
�Om jag kan leda dig till Zala � Kan du t�nka dig att gl�mma mig i ert reportage?�
Mikael satte sig l�ngsamt. Efter Hedestad hade han beslutat att aldrig mer i hela sitt liv k�psl� om en story. Han t�nkte inte k�psl� med Bj�rck, vad som �n h�nde t�nkte han h�nga ut honom. D�remot hade Mikael insett att han var tillr�ckligt skrupelfri f�r att spela dubbelspel och g�ra en �verenskommelse med Bj�rck. Han k�nde inget d�ligt samvete. Bj�rck var en polis som hade beg�tt brott. Om han k�nde till namnet p� en m�jlig m�rdare s� var det hans jobb att ingripa � inte att anv�nda informationen till k�psl�ende f�r egen vinning. F�ljaktligen kunde Bj�rck g�rna f� hoppas att han hade en v�g ut om han levererade information om en annan brottsling. Han str�ckte ned handen i kavajfickan och kopplade p� bandspelaren som han hade st�ngt av d� han rest sig fr�n bordet.
�Ber�tta�, sa han.
Sonja Modig var rasande p� Hans Faste, men visade inte med en min vad hon ans�g om honom. Det fortsatta f�rh�ret med Miriam Wu sedan Bublanski l�mnat rummet hade varit allt annat �n stringent och Faste hade helt ignorerat alla ilskna �gonkast fr�n henne.
Modig var ocks� f�rv�nad. Hon hade aldrig tyckt om Hans Faste och hans machostil, men hon hade uppfattat honom som en kompetent polis. Den kompetensen hade i dag helt lyst med sin fr�nvaro. Det var uppenbart att Faste k�nde sig provocerad av en vacker, intelligent och uttalat lesbisk kvinna. Det var lika uppenbart att Miriam Wu anade Fastes irritation och h�nsynsl�st sp�dde p� den.
�S� du hittade l�skuken i min byr�. Vad fantiserade du om d�?�
Miriam Wu sm�log nyfiket. Faste s�g ut som om han skulle krevera.
�H�ll k�ften och svara p� fr�gan�, sa Faste.
�Du fr�gade om jag brukar knulla Lisbeth Salander med den. Och jag svarar att det har du inte ett skit med att g�ra.�
Sonja Modig str�ckte upp handen.
�F�rh�ret med Miriam Wu avbryts f�r en paus klockan 11.12.�
Modig slog av bandspelaren.
�Kan du vara sn�ll och sitta kvar, Miriam. Faste, f�r jag v�xla n�gra ord med dig?�
Miriam Wu log s�tt d� Faste gav henne ett rasande �gonkast och lommade efter Modig ut i korridoren. Modig snurrade runt p� klacken och st�llde sig med n�san tv� centimeter fr�n Fastes n�sa.
�Bublanski gav mig i uppdrag att �verta f�rh�ret med henne. Du tillf�r inte ett skit.�
��h, vad d�. Den d�r j�vla surfittan slingrar sig som en orm.�
�Ska det vara n�gon sorts freudiansk symbolik i valet av liknelse?�
�Va?�
�Gl�m det. G� och leta r�tt p� Curt Svensson och utmana honom p� luffarschack eller g� ned och skjut pistol i klubbrummet eller g�r vad fan som helst. Men h�ll dig borta fr�n det h�r f�rh�ret.�
�Vad fan �r du p� det viset f�r, Modig?�
�Du saboterar mitt f�rh�r.�
��r du s� t�nd p� henne att du vill f�rh�ra henne ensam?�
Innan Sonja Modig hann besinna sig sk�t hennes hand ut och gav Hans Faste en �rfil. Hon �ngrade sig i samma sekund men d� var det redan f�r sent. Hon sneglade upp och ned i korridoren och konstaterade att det gudskelov inte funnits n�gra vittnen.
Hans Faste s�g f�rst f�rv�nad ut. Sedan flinade han bara mot henne, lade upp sin jacka p� axeln och gick d�rifr�n. Sonja Modig var p� v�g att ropa efter honom och be om urs�kt, men best�mde sig f�r att h�lla tyst. Hon v�ntade i en minut medan hon lugnade ned sig. Sedan gick hon och h�mtade tv� kaffe fr�n automaten och gick tillbaka till Miriam Wu.
De satt tysta med varandra en stund. Till sist tittade Modig p� Miriam Wu.
�F�rl�t mig. Det h�r �r nog ett av de s�mst sk�tta f�rh�ren i polishusets historia.�
�Det verkar vara en kul man att jobba ihop med. Ska jag gissa att han �r heterosexuell, fr�nskild och st�r f�r b�gsk�mten vid fikapausen.�
�Han �r � en relik fr�n n�gonting. Det �r allt jag kan s�ga.�
�Och det �r inte du?�
�Jag �r i alla fall inte homofob.�
�Okej.�
�Miriam, jag � vi, allihopa, har varit ig�ng n�stan dygnet runt i tio dagar nu. Vi �r tr�tta och irriterade. Vi f�rs�ker l�sa ett fruktansv�rt dubbelmord i Enskede och ett lika fruktansv�rt mord vid Odenplan. Din flickv�n �r kopplad till b�da brottsplatserna. Vi har teknisk bevisning och det har g�tt rikslarm p� henne. F�rst�r du att vi till varje pris m�ste f� tag p� henne innan hon g�r n�gon annan illa eller kanske sig sj�lv.�
�Jag k�nner Lisbeth Salander � Jag kan inte tro att hon m�rdat n�gon.�
�Kan inte tro eller vill inte tro? Miriam, vi l�gger inte ut rikslarm p� n�gon utan goda sk�l. Men s� mycket kan jag s�ga, att min chef, kriminalinspekt�r Bublanski, inte heller �r helt �vertygad om att hon �r skyldig. Vi diskuterar m�jligheten att hon har n�gon medbrottsling eller att hon p� n�got annat s�tt blivit indragen i det h�r. Men vi m�ste f� tag p� henne. Du tror att hon �r oskyldig, Miriam, men vad h�nder om du har fel? Du s�ger sj�lv att du inte vet s�rskilt mycket om Lisbeth Salander.�
�Jag vet inte vad jag ska tro.�
�Hj�lp oss att ta reda p� sanningen d�.�
��r jag gripen f�r n�got?�
�Nej.�
�Kan jag g� h�rifr�n n�r jag vill?�
�Tekniskt sett, ja.�
�Och otekniskt sett?�
�Du kommer att f�rbli ett fr�getecken i v�ra �gon.�
Miriam Wu �verv�gde hennes ord. �Okej. Fr�ga p�. Om jag blir irriterad p� dina fr�gor s� svarar jag inte.�
Sonja Modig kopplade p� bandspelaren igen.
Miriam Wu tillbringade en timme tillsammans med Sonja Modig. Vid slutet av f�rh�ret kom Bublanski in i f�rh�rsrummet och slog sig tyst ned och lyssnade utan att s�ga n�got. Miriam Wu h�lsade artigt p� honom men fortsatte att prata med Sonja.
Till slut tittade Modig p� Bublanski och fr�gade om han hade n�gra ytterligare fr�gor. Bublanski skakade p� huvudet.
�D� f�rklarar jag f�rh�ret med Miriam Wu avslutat. Klockan �r 13.09.�
Hon st�ngde av bandspelaren.
�Jag har f�rst�tt att det blev lite problem med kriminalinspekt�r Faste�, sa Bublanski.
�Han var okoncentrerad�, sa Sonja Modig neutralt.
�Han �r en idiot�, sa Miriam Wu upplysningsvis.
�Kriminalinspekt�r Faste har faktiskt m�nga f�rtj�nster men han �r nog inte den mest l�mplige att f�rh�ra en ung kvinna�, sa Bublanski och tittade Miriam Wu i �gonen. �Jag borde inte ha l�mnat honom med den uppgiften. Jag ber om urs�kt.�
Miriam Wu s�g h�pen ut.
�Urs�kten accepteras. Jag var r�tt avig mot dig i b�rjan ocks�.�
Bublanski viftade undan det. Han tittade p� Miriam Wu.
�F�r jag fr�ga dig n�gra saker s� h�r p� slutet? Med bandspelaren av.�
�Var s� god.�
�Ju mer jag h�r om Lisbeth Salander, desto mer f�rbryllad blir jag. Den bild jag f�r av de personer som k�nner henne �r of�renlig med den bild som framtr�der i socialv�rdens papper och r�ttsmedicinska dokument.�
�Jaha.�
�Kan du bara svara rakt uppochned.�
�Okej.�
�Den psykiatriska utv�rderingen som gjordes d� Lisbeth Salander var 18 �r antyder att hon �r mentalt efterbliven och f�rst�ndshandikappad.�
�Trams. Lisbeth �r f�rmodligen smartare �n b�de du och jag.�
�Hon har inte g�tt ut skolan och har inte ens betyg p� att hon kan l�sa och skriva.�
�Lisbeth Salander l�ser och skriver v�sentligt b�ttre �n jag. Hon brukar sitta och kludda matematiska formler ibland. Rena algebran. Jag har ingen aning om s�dan matematik.�
�Matematik?�
�Det �r en hobby hon skaffat sig.�
Bublanski och Modig var tysta.
�Hobby?� undrade Bublanski efter en stund.
�Det �r ekvationer av n�got slag. Jag vet inte ens vad tecknen betyder.�
Bublanski suckade.
�Socialtj�nsten skrev ett utl�tande sedan hon omh�ndertagits i Tantolunden i s�llskap med en �ldre man d� hon var 17 �r. Det antyds att hon f�rs�rjde sig som prostituerad.�
�Lisbeth som hora. Skitsnack. Jag vet inte vad hon jobbar med, men jag �r inte det minsta f�rv�nad �ver att hon haft n�got jobb p� Milton Security.�
�Hur f�rs�rjer hon sig?�
�Jag vet inte.�
��r hon lesbisk?�
�Nej. Lisbeth har sex med mig, vilket inte �r samma sak som att hon �r flata. Jag tror inte att hon sj�lv vet vad hon har f�r sexuell identitet. Gissningsvis �r hon bisexuell.�
�Det h�r med att ni anv�nder handbojor och s� � �r Lisbeth Salander sadistiskt lagd eller hur vill du beskriva henne?�
�Jag tror att du missf�rst�tt allt det d�r. Att vi anv�nder handbojor ibland �r ett rollspel och har inget med sadism eller v�ld och �vergrepp att g�ra. Det �r en lek.�
�Har hon n�gonsin varit v�ldsam mot dig?�
�N�. Det �r snarast jag som �r den dominanta parten i v�ra lekar.�
Miriam Wu log s�tt.
Eftermiddagsm�tet klockan tre resulterade i det f�rsta allvarliga gr�let i utredningen. Bublanski summerade l�get och f�rklarade d�refter att han k�nde ett behov av att bredda spaningarna.
�Fr�n f�rsta dagen har vi fokuserat all v�r energi p� att hitta Lisbeth Salander. Hon �r i allra h�gsta grad misst�nkt � och detta p� sakliga grunder � men v�r bild av henne m�ter envetet motst�nd fr�n samtliga personer som k�nner henne i dag. Varken Armanskij, Blomkvist eller nu Miriam Wu uppfattar henne som en psykotisk m�rdare. Jag vill d�rf�r att vi vidgar v�rt t�nkande en smula och b�rjar fundera �ver b�de alternativa g�rningsm�n och m�jligheten att Salander kan ha haft en medhj�lpare eller bara varit n�rvarande d� skotten f�ll.�
Bublanskis markering utl�ste en h�ftig debatt i vilken han m�tte h�rt motst�nd fr�n Hans Faste och Sonny Bohman fr�n Milton Security. B�gge h�vdade att den enklaste f�rklaringen oftast var den korrekta och att tankar p� en alternativ g�rningsman framstod som rena konspirationsteorierna.
�Det �r v�l m�jligt att Salander inte var ensam om saken, men vi har inga som helst sp�r av n�gon medbrottsling.�
�Vi kan ju alltid k�ra fram Blomkvists polissp�r�, sa Hans Faste syrligt.
I debatten fick Bublanski endast st�d av Sonja Modig. Curt Svensson och Jerker Holmberg n�jde sig med enstaka kommentarer. Niklas Eriksson fr�n Miltons var mol tyst under hela diskussionen. Till sist h�ll �klagare Ekstr�m upp handen.
�Bublanski � jag f�rst�r det som att du i alla fall inte vill avf�ra Salander fr�n utredningen.�
�Nej, sj�lvklart inte. Vi har hennes fingeravtryck. Men hittills har vi grubblat oss f�rd�rvade p� ett motiv som vi inte hittar. Jag vill att vi b�rjar t�nka i andra banor. Kan fler personer ha varit inblandade? Kan det trots allt ha att g�ra med den bok om sexhandeln som Dag Svensson skrev? Blomkvist har r�tt i att flera personer i boken har motiv att d�da.�
�Hur vill du g�ra?� fr�gade Ekstr�m.
�Jag vill att tv� personer tittar p� alternativa m�rdare. Sonja och Niklas kan hj�lpas �t.�
�Jag?� fr�gade Niklas Eriksson h�pet.
Bublanski hade valt honom f�r att han var den yngste personen i rummet och den som m�jligen var mest l�mpad att �gna sig �t icke-ortodoxt t�nkande.
�Du jobbar med Modig. G� igenom allt vi vet hittills och f�rs�k hitta n�got vi har missat. Faste, du och Curt Svensson och Bohman jobbar vidare med att hitta Salander. Det �r h�gsta prioritet.�
�Vad ska jag g�ra?� fr�gade Jerker Holmberg.
�Fokusera p� advokat Bjurman. G�r en ny unders�kning av hans l�genhet. Kolla om vi har missat n�got. Fr�gor?�
Ingen hade n�gra fr�gor.
�Okej. Vi ligger l�gt med att Miriam Wu har dykt upp. Hon kan ha mer att ber�tta och jag vill inte att media ska kasta sig �ver henne.�
�klagare Ekstr�m beslutade att de skulle arbeta enligt Bublanskis plan.
�Jaha�, sa Niklas Eriksson och tittade p� Sonja Modig. �Det �r du som �r polisen, s� du f�r best�mma vad vi ska g�ra.�
De stod i korridoren utanf�r konferensrummet.
�Jag tror att vi ska ta ett nytt snack med Mikael Blomkvist�, sa hon. �Men f�rst m�ste jag prata lite med Bublanski. Nu �r det fredag eftermiddag och jag ska vara ledig l�rdag och s�ndag. Det betyder att vi inte kommer ig�ng f�rr�n p� m�ndag. Anv�nd helgen till att fundera �ver materialet.�
De sa adj� till varandra. Sonja Modig gick in till Bublanski just som han skildes fr�n �klagare Ekstr�m.
�En minut.�
�Sitt.�
�Jag blev s� f�rbannad p� Faste att sinnet rann �ver.�
�Han sa att du fl�g p� honom. Jag f�rstod att n�gonting hade h�nt. Det var d�rf�r jag kom in och bad om urs�kt.�
�Han p�stod att jag ville vara ensam med Miriam Wu f�r att jag var t�nd p� henne.�
�Jag tror inte att jag h�rde det d�r. Men det kvalificerar som sexuella trakasserier. Vill du l�mna anm�lan?�
�Jag gav honom en snyting. Det r�cker.�
�Okej, jag bed�mer det som att du var extremt provocerad av honom.�
�Det var jag.�
�Hans Faste har problem med starka kvinnor.�
�Jag har m�rkt det.�
�Du �r en stark kvinna och en v�ldigt bra polis.�
�Tack.�
�Men jag skulle uppskatta om du inte sp�ade upp personalen.�
�Det ska inte upprepas. Jag har inte hunnit g� igenom Dag Svenssons skrivbord p�
�Nu ligger vi redan efter med det. G� hem och ta lite ledigt, vi tar itu med det med nya krafter p� m�ndag.�
Niklas Eriksson stannade till vid Centralen och drack kaffe p� George. Han k�nde sig modstulen. Under hela veckan hade han f�rv�ntat sig att Lisbeth Salander skulle gripas vilket �gonblick som helst. Om hon gjorde motst�nd vid gripandet kunde det med lite tur till och med resultera i att n�gon godhj�rtad polis sk�t henne.
Vilket var en tilltalande fantasi.
Men Salander var fortfarande p� fri fot. Inte nog med det, nu b�rjade Bublanski fundera �ver alternativa g�rningsm�n. Det var inte en positiv utveckling.
Att vara underst�lld Sonny Bohman var illa nog � karln var ju faktiskt n�got av det tr�kigaste och mest fantasil�sa som stod att uppbringa p� Miltons � och nu hade han dessutom blivit underst�lld Sonja Modig.
Hon var den som mest av allt ifr�gasatte Salandersp�ret och f�rmodligen den som f�tt Bublanski att tveka. Han undrade om konstapel Bubbla hade n�got ihop med den j�vla fittan. Skulle inte f�rv�na. Han var som en toffel mot henne. Av alla poliser i utredningen var det bara Faste som hade stake nog att s�ga vad han tyckte.
Niklas Eriksson funderade.
Under morgonen hade han och Bohman haft ett kort m�te med Armanskij och Fr�klund p� Miltons. En veckas spaningar hade varit resultatl�sa och Armanskij var frustrerad �ver att ingen tycktes ha hittat n�gon f�rklaring till morden. Fr�klund hade f�reslagit att Milton Security skulle ta sig en funderare �ver deras engagemang � det fanns andra arbetsuppgifter f�r Bohman och Eriksson �n att gratis bist� polismakten.
Armanskij hade funderat en stund och d�refter beslutat att Bohman och Eriksson skulle forts�tta ytterligare en vecka. Om inget resultat uppn�tts d� skulle projektet avbrytas.
Niklas Eriksson hade med andra ord en veckas frist innan d�rren till utredningen skulle sl� igen. Han var os�ker p� vad han skulle ta sig till.
Efter en stund lyfte han mobilen och ringde till Tony Scala, en frilansjournalist som brukade skriva trams f�r en herrtidning och som Niklas Eriksson hade tr�ffat vid n�gra tillf�llen. Eriksson h�lsade och sa att han hade information om utredningen kring morden i Enskede. Han f�rklarade hur det kom sig att han pl�tsligt hade hamnat mitt i centrum av den hetaste polisutredningen p� m�nga �r. Scala nappade inte ov�ntat eftersom det kunde resultera i ett kn�ck f�r en st�rre tidning. De kom �verens om att tr�ffas �ver en kopp kaffe en timme senare och valde Aveny p� Kungsgatan.
Tony Scalas mest framtr�dande personlighetsdrag var att han var fet. Mycket fet.
�Om du vill ha information av mig m�ste du g�ra tv� saker.�
�Shoot.�
�F�r det f�rsta ska inte Milton Security n�mnas i texten. V�r roll �r bara konsulterande och om Miltons n�mns kan n�gon b�rja misst�nka att jag l�cker information.�
�Fast det �r ju lite av en nyhet att Salander jobbat �t Miltons.�
�St�dning och s�dant�, avf�rdade Eriksson honom. �Det �r ingen nyhet.�
�Okej.�
�F�r det andra ska du vinkla texten s� att det antyds att det �r en kvinna som l�ckt information.�
�Varf�r det?�
�F�r att leda misstankarna bort fr�n mig.�
�Okej. Vad har du att komma med?�
�Salanders lesbiska v�ninna har just dykt upp.�
�Hoppsan. Den d�r tjejen som var skriven p� Lundagatan och som varit f�rsvunnen?�
�Miriam Wu. �r det v�rt n�got?�
�Jovars. Var har hon h�llit hus?�
�Utomlands. Hon p�st�r att hon inte ens h�rt talas om morden.�
��r hon misst�nkt p� n�got s�tt?�
�Nej, inte i nul�get. Hon har varit inne p� f�rh�r under dagen och sl�pptes f�r tre timmar sedan.�
�Jaha. Tror du p� hennes story?�
�Jag tror att hon ljuger som fan. Hon vet n�got.�
�Okej.�
�Men kolla upp hennes bakgrund. H�r har vi en brud som �gnar sig �t sadomasochistisk sex tillsammans med Salander.�
�Och det vet du?�
�Hon erk�nde under f�rh�ren. Vi hittade handbojor, l�derst�ll och piskor och hela kittet vid husrannsakan.�
Det d�r med piskorna var en liten �verdrift. Okej, det var en ren l�gn, men kinesfittan hade s�kert lekt med piskor ocks�.
�Du sk�mtar?� sa Tony Scala.
Paolo Roberto tillh�rde de sista bes�karna d� biblioteket st�ngde. Han hade tillbringat eftermiddagen med att l�sa varje rad som skrivits om jakten p� Lisbeth Salander.
Han gick ut p� Sveav�gen och k�nde sig modstulen och f�rvirrad. Och hungrig. Han gick till McDonald�s d�r han best�llde en hamburgare och satte sig i ett h�rn.
Lisbeth Salander som trippelm�rdare. Han kunde bara inte tro det. Inte den sp�da lilla j�vla kn�ppa tjejen. Fr�gan var om han borde g�ra n�got �t saken. Och i s� fall vad.
Miriam Wu hade tagit taxi tillbaka till Lundagatan och betraktat f�r�delsen i sin nyrenoverade l�genhet. Sk�p, garderober, f�rvaringsboxar och byr�l�dor hade t�mts och inneh�llet sorterats. Det fanns kladd av fingeravtryckspulver i hela l�genheten. Hennes h�gst privata sexleksaker l�g i en h�g p� s�ngen. S� vitt hon kunde se saknades ingenting.
Hennes f�rsta �tg�rd blev att ringa till S�dermalms L�s-Jour f�r att l�ta installera ett nytt d�rrl�s. L�ssmeden skulle dyka upp inom en timme.
Hon satte p� kaffebryggaren och skakade p� huvudet. Lisbeth, Lisbeth, vad fan har du trasslat in dig i?
Hon tog fram mobilen och ringde Lisbeths nummer men fick bara beskedet att abonnenten inte kunde n�s. Hon satt l�nge vid sitt k�ksbord och f�rs�kte f� r�tsida p� verkligheten. Den Lisbeth Salander hon k�nde var ingen psykiskt sjuk m�rdare, men � andra sidan k�nde Miriam henne inte s�rskilt v�l. Lisbeth var visserligen het i s�ngen, men kunde ocks� vara kall som en fisk n�r hon var p� det hum�ret.
Hon beslutade att inte best�mma sig f�r vad hon skulle tro innan hon tr�ffat Lisbeth och f�tt en f�rklaring. Hon k�nde sig pl�tsligt gr�tf�rdig och �gnade flera timmar �t att st�da.
Klockan sju p� kv�llen hade hon f�tt ett nytt l�s och l�genheten var n�gorlunda beboelig igen. Hon duschade och hade precis slagit sig ned i k�ket ikl�dd en svart och guldf�rgad orientalisk morgonrock i silke d� det ringde p� d�rren. N�r hon �ppnade m�tte hon en exceptionellt fet och orakad man.
�Hej Miriam, jag heter Tony Scala och �r journalist. Kan du svara p� n�gra fr�gor?�
Han hade en fotograf med sig som br�nde av en blixt i hennes ansikte.
Miriam Wu funderade p� en dropkick och en armb�ge mot n�sroten men hade sinnesn�rvaro nog att inse att det bara skulle bli �nnu smaskigare bilder.
�Har du varit utomlands med Lisbeth Salander? Vet du var hon finns?�
Miriam Wu st�ngde d�rren och l�ste med det nyinstallerade vredet. Tony Scala petade upp brevinkastet.
�Miriam, du m�ste prata med media f�rr eller senare. Jag kan hj�lpa dig.�
Hon formade handen till en klubba och dr�mde till brevinkastet. Hon h�rde ett tjut av sm�rta d� Tony Scalas finger kom i kl�m. Sedan st�ngde hon innerd�rren och gick och lade sig p� s�ngen och blundade. Lisbeth, jag ska strypa dig n�r jag f�r tag p� dig.
Efter bes�ket i Sm�dalar� hade Mikael Blomkvist tillbringat eftermiddagen med att bes�ka ytterligare en av de torskar som Dag Svensson planerat att namnge. Han hade d�rmed betat av sammanlagt sex av de trettiosju namnen under veckan. Den sistn�mnde var en pensionerad domare bosatt i Tumba som vid flera tillf�llen d�mt i m�l som g�llde prostitution. Uppfriskande nog hade domarj�veln varken nekat, hotat eller b�nat om n�d. Tv�rtom hade han utan omsvep erk�nt att javisst hade han knullat �stfittor. Nej, n�gon �nger k�nde han inte. Prostitution var ett hederv�rt yrke och han ans�g att han gjorde flickorna en tj�nst genom att vara kund hos dem.
Mikael befann sig i h�jd med Liljeholmen n�r Malin Eriksson ringde vid tiotiden p� kv�llen.
�Hej�, sa Malin. �Har du kollat morgondrakens n�tupplaga?�
�Nej, vad d�?�
�Lisbeth Salanders v�ninna har just kommit hem.�
�Vad? Vem?�
�Flatan som heter Miriam Wu och bor i hennes l�genhet p� Lundagatan.�
Wu, t�nkte Mikael. Salander-Wu p� d�rren.
�Tack. Jag �r p� v�g.�
Miriam Wu hade sent omsider dragit ur jacket och st�ngt av mobilen. Nyheten hade g�tt ut p� en av morgontidningarnas n�tupplagor halv �tta p� kv�llen. Kort d�refter ringde Aftonbladet och tre minuter senare Expressen f�r en kommentar. Aktuellt k�rde nyheten utan att namnge henne men klockan nio hade inte mindre �n sexton reportrar fr�n olika media f�rs�kt f� en kommentar fr�n henne.
Vid tv� tillf�llen hade det ringt p� d�rren. Miriam Wu hade inte �ppnat och hon hade sl�ckt alla lampor i l�genheten. Hon hade lust att kn�cka n�sbenet p� n�sta journalist som trakasserade henne. Till sist satte hon p� mobilen och ringde en v�ninna som bodde p� promenadavst�nd nere vid Hornstull och bad att f� sova �ver hos henne.
Hon smet ut genom porten p� Lundagatan mindre �n fem minuter innan Mikael Blomkvist parkerade och f�rg�ves ringde p� hennes d�rr.
Bublanski ringde till Sonja Modig strax efter tio p� l�rdagsmorgonen. Hon hade sovit till nio och d�refter busat en stund med ungarna innan hennes man hade tagit med dem p� promenad f�r att k�pa l�rdagsgodis.
�Har du l�st tidningarna i dag?�
�Faktiskt inte. Jag vaknade f�r bara n�gon timme sedan och har varit upptagen med ungarna. Har n�got h�nt?�
�N�gon i utredningen l�cker information till pressen.�
�Det har vi vetat hela tiden. N�gon sl�ppte Salanders r�ttsmedicinska rapport f�r flera dagar sedan.�
�Det var �klagare Ekstr�m.�
�Var det?�
�Ja. Sj�lvklart. �ven om han aldrig kommer att erk�nna det. Han f�rs�ker trissa upp intresset d�rf�r att det gynnar honom. Men inte det h�r. En journalist som heter Tony Scala har pratat med en polis som sl�ppt en m�ngd information om Miriam Wu. Bland annat detaljer fr�n vad som sades p� f�rh�ret i g�r. Det var n�got vi ville h�lla tyst om och Ekstr�m �r fly f�rbannad.�
�� fan.�
�Journalisten namnger ingen. K�llan beskrivs som en person med �central position i utredningen�.�
�Skit�, sa Sonja Modig.
�Vid ett tillf�lle i artikeln beskrivs k�llan som �hon�.�
Sonja Modig var tyst i tjugo sekunder medan betydelsen sj�nk in. Hon var den enda kvinnan i utredningen.
�Bublanski � jag har inte sagt ett ord till n�gon journalist. Jag har inte diskuterat utredningen med n�gon utanf�r korridoren. Inte ens med min man.�
�Jag tror dig. Och jag tror inte f�r en sekund att du l�cker information. Men det g�r dessv�rre �klagare Ekstr�m. Och Hans Faste har helgjouren och sp�r p� med antydningar.�
Sonja Modig blev med ens alldeles matt.
�Vad h�nder nu?�
�Ekstr�m kr�ver att du kopplas bort fr�n utredningen medan anklagelsen utreds.�
�Det h�r �r inte klokt. Hur ska jag kunna bevisa �?�
�Du beh�ver inte bevisa n�gonting. Det �r utredaren som ska bevisa.�
�Jag vet, men � fan ocks�. Hur l�ng tid kommer utredningen att ta?�
�Utredningen har redan �gt rum.�
�Vad?�
�Jag fr�gade. Du sa att du inte hade l�ckt information. Allts� �r utredningen klar och jag beh�ver bara skriva rapport. Vi syns nio p� m�ndag p� Ekstr�ms rum och drar fr�gorna.�
�Tack Bublanski.�
�Det var s� lite.�
�Det finns ett problem.�
�Jag vet.�
�Om jag inte har l�ckt information s� m�ste n�gon annan i gruppen ha gjort det.�
�Har du n�got f�rslag?�
�Spontant �r jag frestad att s�ga Faste � men jag tror inte riktigt p� det.�
�Jag �r ben�gen att h�lla med dig. Men han kan ocks� vara en riktig skitst�vel och han var genuint uppr�rd i g�r.�
Bublanski promenerade g�rna i m�n av tid och v�der. Det var en av de f� former av motion han �gnade sig �t. Han bodde p� Katarina Bangata p� S�dermalm, inte alls l�ngt ifr�n
Under den f�rsta biten av promenaden hade han s�llskap av sin fru Agnes. De hade varit gifta i tjugotre �r och han hade varit henne trogen utan minsta snedsteg under alla de �ren.
De stannade till en stund i synagogan och pratade med rabbinen. Bublanski var polsk jude medan Agnes familj � den spillra som hade �verlevt Auschwitz � h�rstammade fr�n Ungern.
Efter synagogan skildes de �t � Agnes skulle handla medan hennes make ville forts�tta promenaden. Han k�nde ett behov av att vara f�r sig sj�lv och grunna p� den besv�rliga utredningen. Han nagelfor de �tg�rder som han vidtagit sedan utredningen landat p� hans skrivbord p� sk�rtorsdagens morgon och kunde inte hitta alltf�r m�nga slarvfel.
Ett misstag var att han inte skickat n�gon att omedelbart g� igenom Dag Svenssons skrivbord p�
Ett annat misstag var att utredningen hade missat att Lisbeth Salander k�pt bil. Jerker Holmberg hade dock rapporterat att bilen inte inneh�ll n�got av intresse. Bortsett fr�n missen med bilen var utredningen s� prydlig som den kunde f�rv�ntas vara.
Han stannade vid en kiosk vid Zinkensdamm och betraktade eftert�nksamt en l�psedel. Passfotot p� Lisbeth Salander hade krympts till en liten men l�tt igenk�nnbar vinjett i �vre h�rnet och fokus hade flyttats till mer g�ngbara nyheter.
Polisen kartl�gger
LESBISK
SATANISTLIGA
Han k�pte tidningen och bl�ddrade fram till uppslaget som dominerades av en bild p� fem tjejer i �vre ton�ren som var kl�dda i svarta kl�der, skinnjackor med nitar, trasiga jeans och extremt tajta t- tr�jor. En av tjejerna h�ll upp en flagga med ett pentagram och en annan visade pekfinger och lillfinger. Han l�ste bildtexten. Lisbeth Salander umgicks med ett death metal-band som spelade p� sm� klubbar. 1996 hyllade gruppen Church of Satan och hade en hit med l�ten Etiquette of Evil.
Namnet Evil Fingers n�mndes inte och deras ansikten var maskade. Bekanta till medlemmarna i rockgruppen skulle dock utan st�rre problem k�nna igen flickorna.
Det f�ljande uppslaget fokuserade p� Miriam Wu och illustrerades med en bild som h�mtats fr�n en show p� Berns som hon hade varit med i. Hon portr�tterades med bar �verkropp och rysk officersm�ssa. Bilden var tagen underifr�n. I likhet med tjejerna i Evil Fingers var hennes �gon maskerade. Hon omn�mndes som 31-�ringen.
Salanders v�ninna skrev om LESBISK BDSM-SEX
Den 31-�riga kvinnan �r k�nd p� Stockholms innekrogar. Hon gjorde ingen hemlighet av att hon raggade kvinnor och att hon ville dominera sin partner.
Reportern hade till och med hittat en flicka som kallades Sara och som enligt egna uppgifter hade varit f�rem�l f�r 31-�ringens raggf�rs�k. Hennes pojkv�n hade blivit �st�rd� av tilltaget. Artikeln fastslog att det handlade om en skum och elitistisk feministisk avart i gayr�relsens utkanter och som bland annat tog sig uttryck i en �bondage workshop� p� Pridefestivalen. I �vrigt byggde texten p� citat fr�n en sex �r gammal och m�jligen provocerande text av Miriam Wu fr�n ett feministiskt fanzine som en reporter hade kommit �ver. Bublanski �gnade igenom texten och sl�ngde d�refter kv�llstidningen i papperskorgen.
Han grubblade en stund �ver Hans Faste och Sonja Modig. Tv� kompetenta utredare. Men Faste var ett problem. Han gick folk p� nerverna. Bublanski ins�g att han m�ste ta ett snack med Faste, men han hade sv�rt att tro att han skulle vara upphovet till l�ckorna i utredningen.
N�r Bublanski tittade upp igen stod han p� Lundagatan och betraktade Lisbeth Salanders port. Det hade inte varit ett medvetet beslut att promenera dit. Han blev helt enkelt inte klok p� henne.
Han promenerade uppf�r trappan till �vre Lundagatan d�r han blev st�ende en l�ng stund och grubblade p� Mikael Blomkvists historia om att Salander skulle ha blivit �verfallen. Inte heller den historien ledde fram till n�got. Det saknades polisanm�lan, namn p� personer och till och med ett ordentligt signalement. Blomkvist p�stod att han inte hade kunnat se bilnumret p� den sk�pbil som f�rsvann fr�n platsen.
Om det alls hade h�nt.
Med andra ord �nnu en �terv�ndsgr�nd.
Bublanski tittade ned p� den vinr�da Honda som hela tiden st�tt parkerad p� platsen. Helt pl�tsligt promenerade Mikael Blomkvist fram till porten.
Miriam Wu vaknade sent p� dagen insn�rjd i lakan och satte sig upp och s�g sig omkring i det fr�mmande rummet.
Hon hade tagit den pl�tsliga mediala uppm�rksamheten som urs�kt f�r att ringa till en v�ninna och be att f� sova �ver. Men hon hade lika mycket flytt, ins�g hon, d�rf�r att hon varit r�dd f�r att Lisbeth Salander skulle knacka p� d�rren.
Polisens f�rh�r och tidningarnas skriverier hade p�verkat henne mer �n hon trott. Trots att hon hade beslutat att avvakta med sin slutsats till dess att Lisbeth f�tt en chans att f�rklara vad som hade h�nt hade hon b�rjat misst�nka att hon �nd� var skyldig.
Hon sneglade ned p� Viktoria Viktorsson, 37 �r, Dubbel-V kallad och hundra procent flata. Hon l�g p� mage och mumlade i s�mnen. Miriam Wu sm�g in i badrummet och st�llde sig i duschen. D�refter gick hon ut och handlade frukostbr�d. Det var f�rst vid kassan i n�rbutiken intill Kaf� Cinnamon p� Verkstadsgatan som hennes blick f�ll p� l�psedlarna. Hon flydde tillbaka till Dubbel-V: s l�genhet.
Mikael Blomkvist promenerade f�rbi den vinr�da Hondan till Lisbeth Salanders port, slog koden och f�rsvann. Han var borta i tv� minuter innan han kom ut p� gatan igen. Ingen hemma? Blomkvist tittade l�ngs gatan, till synes obeslutsam. Bublanski betraktade honom tankfullt.
Det som oroade Bublanski var att om Blomkvist ljugit om �verfallet p� Lundagatan s� antydde det att han spelade n�got spel som i v�rsta fall kunde inneb�ra att han p� n�got s�tt var delaktig i morden. Men om han talade sanning � och det fanns �nnu ingen orsak att betvivla att han gjorde det � s� existerade en dold ekvation i hela dramat. Det innebar att det fanns fler akt�rer �n de synliga och att mordet kunde vara betydligt mer komplicerat �n att en patologiskt st�rd flicka hade f�tt ett vansinnesutbrott.
N�r Blomkvist b�rjade r�ra sig mot Zinkensdamm ropade Bublanski efter honom. Han stannade och uppt�ckte polisen och gick d�refter Bublanski till m�tes. De m�ttes precis nedanf�r trappan.
�Hej Blomkvist. S�ker du Lisbeth Salander?�
�Faktiskt inte. Jag s�ker Miriam Wu.�
�Hon �r inte hemma. N�gon l�ckte till media att hon hade dykt upp.�
�Vad hade hon att ber�tta?�
Bublanski tittade forskande p� Mikael Blomkvist. Kalle Blomkvist.
�Promenera med mig�, uppmanade Bublanski. �Jag beh�ver en kopp kaffe.�
De passerade H�galidskyrkan i tystnad. Bublanski tog honom till Caf� Lillasyster vid Liljeholmsbron d�r Bublanski best�llde en dubbel espresso med en matsked kall mj�lk och Mikael en caffe latte. De satte sig i r�kavdelningen.
�Det var l�nge sedan jag hade ett s� frustrerande fall�, sa Bublanski. �Hur mycket kan jag diskutera med dig utan att beh�va l�sa om det i Expressen i morgon?�
�Jag jobbar inte f�r Expressen.�
�Du vet vad jag menar.�
�Bublanski � jag tror inte att Lisbeth �r skyldig.�
�Och nu h�ller du p� och privatspanar p� egen hand? �r det d�rf�r de kallar dig Kalle Blomkvist?�
Mikael log pl�tsligt.
�Jag har f�rst�tt att de kallar dig Konstapel Bubbla.�
Bublanski log stelt.
�Varf�r tror du inte att Salander �r skyldig?�
�Jag vet inte ett dugg om hennes f�rvaltare, men hon hade helt enkelt inga sk�l att m�rda Dag och Mia. S�rskilt inte Mia. Lisbeth avskyr m�n som hatar kvinnor och Mia h�ll just p� att kl�mma �t en hel serie torskar. Det Mia gjorde var helt i linje med vad Lisbeth sj�lv skulle ha gjort. Hon har moral.�
�Jag f�r inte ihop bilden av henne. Ett efterblivet psykfall eller en kompetent researcher.�
�Lisbeth �r annorlunda. Hon �r v�ldigt osocial, det �r definitivt inget fel p� hennes intelligens. Tv�rtom, hon �r f�rmodligen mer beg�vad �n b�de du och jag.�
Bublanski suckade. Mikael Blomkvist gjorde samma bed�mning som Miriam Wu.
�I vilket fall m�ste hon gripas. Jag kan inte g� in p� detaljer, men vi har teknisk bevisning p� att hon befann sig p� mordplatsen och hon �r personligen kopplad till mordvapnet.�
Mikael nickade.
�Jag antar att det betyder att ni hittat hennes fingeravtryck d�r. Men det betyder inte att hon sk�t.�
Bublanski nickade.
�Dragan Armanskij tvivlar ocks�. Han �r f�r f�rsiktig f�r att s�ga det rent ut, men han s�ker ocks� bel�gg f�r hennes oskuld.�
�Och du? Vad tror du?�
�Jag �r polis. Jag griper folk och f�rh�r dem. Just nu ser det m�rkt ut f�r Lisbeth Salander. Vi har f�llt m�rdare p� betydligt svagare indicier.�
�Du svarade inte p� fr�gan.�
�Jag vet inte. Om hon skulle vara oskyldig � vem tror du skulle ha intresse av att m�rda b�de hennes f�rvaltare och dina tv� v�nner?�
Mikael plockade fram ett paket cigaretter och h�ll upp paketet till Bublanski som skakade p� huvudet. Han ville inte ljuga f�r polisen och antog att han borde ber�tta n�got om sina funderingar kring mannen som kallades Zala. Han borde ocks� ber�tta om kommissarie Gunnar Bj�rck p� S�k.
Men Bublanski och hans kollegor hade ocks� tillg�ng till Dag Svenssons material som inneh�ll samma folder med titeln <Zala>. Allt de beh�vde g�ra var att l�sa innantill. Ist�llet k�rde de fram som en �ngv�lt och h�ngde ut alla intima detaljer om Lisbeth Salander i massmedia.
Han hade ett uppslag men han visste inte vart det skulle leda. Han ville inte namnge Bj�rck innan han var s�ker. Zalachenko. D�r fanns kopplingen mellan b�de Bjurman och Dag och Mia. Problemet var bara att Bj�rck inte hade ber�ttat n�got.
�L�t mig gr�va lite mer s� ska jag komma med en alternativ teori.�
�Inget polissp�r, hoppas jag.�
Mikael log.
�N�. Inte �n. Vad sa Miriam Wu?�
�Ungef�r samma sak som du. De hade ett f�rh�llande.�
Han sneglade p� Mikael.
�Inte min sak�, sa Mikael.
�Miriam Wu och Salander har umg�tts i tre �r. Hon k�nde inte till n�got om Salanders bakgrund och visste inte ens var hon arbetade. Sv�rt att sm�lta. Men jag tror att hon talar sanning.�
�Lisbeth �r v�ldigt privat�, sa Mikael.
De satt tysta en stund.
�Har du Miriam Wus nummer?�
�Jo.�
�Kan jag f� det?�
�Nej.�
�Varf�r inte?�
�Mikael, det h�r �r ett polis�rende. Vi beh�ver inga privatspanare med vilda teorier.�
�Jag har inga teorier �n. Men jag tror att svaret p� g�tan finns i Dag Svenssons material.�
�Du kan f�rmodligen f� tag p� Miriam Wu ganska l�tt om du anstr�nger dig.�
�F�rmodligen. Men det enklaste s�ttet �r att fr�ga n�gon som redan har numret.�
Bublanski suckade. Mikael blev pl�tsligt v�ldigt irriterad p� honom.
��r poliser mer beg�vade �n vanliga m�nniskor som du kallar privatspanare?� fr�gade han.
�Nej, det tror jag inte. Men polisen har utbildning och till uppdrag att utreda brott.�
�Privatpersoner har ocks� utbildning�, sa Mikael l�ngsamt. �Och ibland �r en privatspanare mycket b�ttre p� att utreda �n en riktig polis.�
�Det tror du.�
�Det vet jag. Fallet Joy Rahman. Ett antal poliser satt p� sina arslen och blundade i fem �r medan Rahman satt oskyldigt insp�rrad f�r ett mord p� en gammal tant. Han skulle fortfarande sitta insp�rrad om inte en l�rarinna hade �gnat flera �r �t att g�ra en seri�s utredning. Hon gjorde det och utan alla de resurser du f�rfogar �ver. Hon bevisade inte bara att han var oskyldig, hon kunde ocks� peka ut en person som med stor sannolikhet var den verklige m�rdaren.�
�Det gick prestige i Rahmanfallet. �klagaren v�grade lyssna p� fakta.�
Mikael Blomkvist betraktade Bublanski.
�Bublanski � jag ska ber�tta en sak f�r dig. I precis det h�r �gonblicket gick det prestige i Salanderfallet ocks�. Jag h�vdar att hon inte m�rdat Dag och Mia. Och jag ska bevisa det. Jag ska plocka fram en alternativ m�rdare �t dig, och n�r det sker kommer jag att skriva en artikel som du och dina kollegor kommer att tycka �r j�vligt jobbig att l�sa.�
P� v�g hem till Katarina Bangata k�nde Bublanski ett behov av att samtala med Gud om saken, men ist�llet f�r att g� till synagogan gick han till katolska kyrkan vid Folkungagatan. Han slog sig ned p� en av de bakre b�nkarna och r�rde sig inte p� �ver en timme. Som jude hade han tekniskt sett inget i katolska kyrkan att g�ra men det var en fridfull plats som han regelbundet brukade bes�ka d� han k�nde behov av att sortera sina tankar. Jan Bublanski ans�g att katolska kyrkan var en lika god plats att fundera p� och han var �vertygad om att Gud inte skulle misstycka. Dessutom fanns det en stor skillnad mellan katolicismen och judendomen. Till synagogan gick han f�r att han s�kte s�llskap och gemenskap med andra m�nniskor. Katoliker gick till kyrkan d�rf�r att de s�kte vara i fred tillsammans med Gud. Hela kyrkan inbj�d till tystnad och p�bj�d att bes�kare skulle l�mnas i fred.
Han grubblade �ver Lisbeth Salander och Miriam Wu. Och han funderade �ver vad Erika Berger och Mikael Blomkvist hade m�rkat f�r honom. Han var �vertygad om att de visste n�got om Salander som de inte hade ber�ttat. Han undrade vilken �research� Lisbeth Salander hade gjort f�r Mikael Blomkvist. En kort stund reflekterade han �ver om Salander hade arbetat f�r Blomkvist strax innan han avsl�jade Wennerstr�maff�ren, men efter lite eftertanke avf�rdade han den m�jligheten. Lisbeth Salander hade helt enkelt ingen koppling till den sortens dramatik och det verkade orimligt att hon skulle ha kunnat bidra med n�got av v�rde. Hur bra personunders�kare hon �n var.
Bublanski var bekymrad.
Han gillade inte Mikael Blomkvists tv�rs�kra trosvisshet om att Salander var oskyldig. Det var en sak att han sj�lv som polis ansattes av tvivel � det var hans yrke att tvivla. Det var en annan sak att Mikael Blomkvist levererade en utmaning som privatspanare.
Han gillade inte privatspanare eftersom det oftast var liktydigt med konspirationsteorier som visserligen gav stora rubriker i tidningarna men som oftast skapade ett fullst�ndigt on�digt merarbete f�r poliser.
Det h�r hade artat sig till den mest bef�ngda mordutredning han n�gonsin varit inblandad i. P� n�got s�tt hade han tappat fokus. Ett spaningsmord ska f�lja en kedja av logiska konsekvenser.
Om en 17-�rig pojke hittas knivhuggen till d�ds p� Mariatorget handlar det om att kartl�gga vilka skinnskalleg�ng eller ungdomsg�ng som strulade vid S�dra station en timme tidigare. Det finns v�nner, bekanta, vittnen och ganska snart misst�nkta.
Om en 42-�rig man skjuts med tre skott vid ett krogbes�k i Sk�rholmen och det visar sig att han var torped �t den jugoslaviska maffian s� handlar det om att lista ut vilka uppkomlingar som f�rs�ker ta kontroll �ver cigarettsmugglingen.
Om en 26-�rig kvinna med ordentlig bakgrund och ordnad livssituation hittas strypt i sin l�genhet handlar det om att ta reda p� vem hennes pojkv�n var eller vem hon sist hade pratat med p� krogbes�ket kv�llen innan.
Bublanski hade gjort s� m�nga utredningar av det slaget att han skulle kunna g�ra dem i s�mnen.
Den aktuella utredningen hade b�rjat s� bra. De hade hittat en huvudmisst�nkt redan efter n�gra timmar. Lisbeth Salander var som klippt och skuren i rollen � ett uppenbart psykfall som haft v�ldsamma och okontrollerbara utbrott i hela sitt liv. I praktiken handlade det bara om att plocka upp henne och f� ett erk�nnande eller, beroende p� omst�ndigheterna, att skicka henne till psyk. D�refter hade allt g�tt p� tok.
Salander bodde inte d�r hon bodde. Hon hade v�nner som Dragan Armanskij och Mikael Blomkvist. Hon hade ett f�rh�llande med en �k�nd flata som �gnade sig �t sex med handbojor och fick media att g� i spinn i en redan infekterad situation. Hon hade 2,5 miljoner kronor p� banken och ingen k�nd arbetsplats. Sedan kommer Blomkvist med teorier om trafficking och konspirationer � och som k�ndisjournalist hade han en verklig politisk makt att skapa fullst�ndigt kaos i utredningen med en enda v�lplacerad artikel.
Framf�r allt visade sig den huvudmisst�nkte vara om�jlig att hitta, trots att hon var en tv�rhand h�g med ett s�rpr�glat utseende och tatueringar �ver hela kroppen. Snart tv� veckor sedan morden och inte s� mycket som en viskning om var hon befann sig.
Gunnar Bj�rck, sjukskriven f�r diskbr�ck och bitr�dande byr�chef vid S�kerhetspolisen, hade upplevt ett miserabelt dygn sedan Mikael Blomkvist klivit �ver hans tr�skel. Han hade haft en kontinuerlig dov sm�rta i ryggen. Han hade vandrat fram och tillbaka i sin l�nade bostad, of�rm�gen att koppla av och att ta initiativ. Han hade f�rs�kt t�nka, men pusselbitarna ville inte falla p� plats.
Han kunde inte begripa hur historien h�ngde samman.
N�r han f�rst hade h�rt nyheterna om mordet p� Nils Bjurman dagen efter att advokaten hade hittats d�d hade han gapat. Men han hade inte blivit f�rv�nad d� Lisbeth Salander n�stan omedelbart utpekats som huvudmisst�nkt och klappjakten p� henne dragit ig�ng. Han hade vaksamt f�ljt varje ord som sagts p� TV och han hade k�pt alla dagstidningar som han kunde f� tag p� och uppm�rksamt l�st varje ord som skrivits.
Att Lisbeth Salander var psykiskt sjuk och kapabel att d�da betvivlade han inte f�r en sekund. Han hade inte haft n�gon orsak att betvivla hennes skuld eller ifr�gas�tta polisutredningens slutsatser � tv�rtom, all hans kunskap om Lisbeth Salander indikerade att hon verkligen var en psykotisk galning. Han hade varit p� v�g att ringa in och bist� utredningen med goda r�d eller �tminstone kontrollera om saken sk�ttes p� r�tt s�tt, men kom sent omsider till slutsatsen att �rendet faktiskt inte angick honom l�ngre. Det var inte l�ngre hans bord och det fanns kompetent folk som kunde hantera det. Dessutom kunde ett samtal fr�n honom resultera i just den o�nskade uppm�rksamhet han ville undvika. Ist�llet hade han kopplat av och bara f�ljt den fortsatta nyhetsrapporteringen med f�rstr�tt intresse.
Mikael Blomkvists bes�k hade v�nt uppochned p� det lugnet. Det hade aldrig f�resv�vat Bj�rck att Salanders mordorgie kunde ang� honom personligen � att ett av hennes offer var ett medialt svin som stod i begrepp att h�nga ut honom inf�r hela Sverige.
�n mindre hade det f�resv�vat honom att namnet Zala skulle dyka upp i historien som en os�krad handgranat och allra minst att namnet skulle vara k�nt av Mikael Blomkvist. Det var s� osannolikt att det trotsade sunt f�rnuft.
Dagen efter Mikaels bes�k hade han lyft luren och ringt till sin forne chef, 78 �r gammal och bosatt i Laholm. Han var tvungen att p� n�got s�tt f�rs�ka lista ut sammanhanget utan att antyda att han ringde av andra sk�l �n ren nyfikenhet och professionell oro. Det hade blivit ett relativt kort samtal.
�Det �r Bj�rck. Jag antar att du har l�st tidningarna.�
�Det har jag. Hon har dykt upp igen.�
�Och hon har inte f�r�ndrats n�mnv�rt.�
�Det �r inte v�r sak l�ngre.�
�Du tror inte att �?�
�Nej, det tror jag inte. Allt det d�r �r d�tt och begravet. Det finns ingen koppling.�
�Men Bjurman av alla m�nniskor. Jag antar att det inte var en slump att han blev hennes f�rvaltare.�
Det var tyst n�gra sekunder p� linjen.
�Nej, det var ingen slump. Det verkade som en bra id� f�r tre �r sedan. Vem hade kunnat ana det h�r?�
�Hur mycket k�nde Bjurman till?�
Hans f�re detta chef skrockade pl�tsligt i luren.
�Du vet mycket v�l hur Bjurman var. Inte den mest beg�vade akt�ren.�
�Jag menar � k�nde han till kopplingen? Kan det finnas n�got i hans kvarl�tenskap som leder vidare till �?�
�Nej, naturligtvis inte. Jag f�rst�r vad du fr�gar efter men oroa dig inte. Salander har alltid varit en kantboll i den h�r historien. Vi arrangerade s� att Bjurman fick uppdraget men det var bara f�r att n�gon som vi hade koll p� skulle vara hennes f�rvaltare. Hellre det �n ett helt ok�nt kort. Om hon hade b�rjat pladdra om n�got s� hade han kommit till oss. Nu l�ser sig det h�r till det allra b�sta.�
�Hur menar du?�
�Tja, efter det h�r kommer Salander att sitta p� psyket under l�ng tid fram�t.�
�Okej.�
�Oroa dig inte. �terg� till din sjukledighet i lugn och ro.�
Men det var just det byr�chef Gunnar Bj�rck var of�rm�gen att g�ra. Det hade Mikael Blomkvist sett till. Han slog sig ned vid k�ksbordet och tittade ut �ver Jungfrufj�rden medan han f�rs�kte summera sin egen situation. Han ansattes av hot fr�n tv� flanker.
Mikael Blomkvist skulle h�nga ut honom som torsk. Det fanns en �verh�ngande risk att han skulle avsluta sin polisi�ra karri�r med att d�mas f�r brott mot sexk�pslagen.
Men det allvarliga var att Mikael Blomkvist jagade Zalachenko. P� n�got s�tt var han inblandad i historien. Vilket skulle leda direkt till Gunnar Bj�rcks ytterd�rr.
Hans forne chef hade varit f�rvissad om att det inte fanns n�got i Bjurmans kvarl�tenskap som kunde leda vidare. Men det gjorde det. Utredningen fr�n 1991. Och den hade Bjurman f�tt av Gunnar Bj�rck.
Han f�rs�kte visualisera m�tet med Bjurman mer �n nio m�nader tidigare. De hade tr�ffats i Gamla stan. Bjurman hade ringt honom en eftermiddag p� jobbet och f�reslagit en �l. De hade pratat om pistolskytte och allt m�jligt men Bjurman hade s�kt honom av ett speciellt sk�l. Han beh�vde en tj�nst. Han hade fr�gat om Zalachenko �
Bj�rck reste sig och gick fram till k�ksf�nstret. Han hade varit lite rund under f�tterna. Faktiskt ganska ordenligt rund under f�tterna. Vad hade Bjurman fr�gat?
�Aprop� det � jag h�ller p� med ett �rende d�r en gammal bekant dykt upp ��
�Jas�, vem d�?�
�Alexander Zalachenko. Kommer du ih�g honom?�
�Jovars. Honom gl�mmer man inte i f�rsta taget.�
�Vart tog han v�gen sedan?�
Tekniskt sett angick det inte Bjurman. Det fanns till och med rimliga sk�l att s�tta Bjurman under lupp enbart av det sk�let att han fr�gade � om det inte hade varit f�r det faktum att han var Lisbeth Salanders f�rvaltare. Han sa att han beh�vde den gamla utredningen. Och jag gav honom den.
Bj�rck hade gjort ett dramatiskt misstag. Han hade utg�tt fr�n att Bjurman redan var informerad � allt annat hade ju framst�tt som ot�nkbart. Och Bjurman hade framst�llt saken som om han bara f�rs�kte ta en genv�g genom den tr�ga byr�kratiska g�ngen d�r allt var hemligst�mplat och hysch- hysch och kunde dra ut p� tiden i m�nader. S�rskilt i ett �rende som r�rde Zalachenko.
Jag gav honom utredningen. Den var fortfarande hemligst�mplad men det var ju ett rimligt och begripligt sk�l och Bjurman var ju inte den som pratade bredvid mun. Han var korkad, men han hade aldrig varit l�smynt. Vad kunde det g�ra f�r skada � det var ju s� m�nga �r sedan.
Bjurman hade bl�st honom. Han hade gett intryck av att det handlade om formalia och byr�krati. Ju mer han funderade, desto mer �vertygad blev han om att Bjurman hade lagt orden v�ldigt exakt och v�ldigt f�rsiktigt.
Men vad fan hade Bjurman varit ute efter? Och varf�r hade Salander m�rdat honom?
Mikael Blomkvist bes�kte Lundagatan ytterligare fyra g�nger under l�rdagen i hopp om att tr�ffa Miriam Wu, men hon lyste med sin fr�nvaro.
Han tillbringade en stor del av dagen p� Kaffebar p� Hornsgatan med sin iBook och l�ste p� nytt igenom den e-post som Dag Svensson hade f�tt p� sin
Mikael �nskade att han kunde ringa till Dag Svensson och fr�ga varf�r dokumentet om Irina P. fanns i mappen om Zala. Den enda rimliga slutsats som Mikael kunde komma till var att Dag hade misst�nkt Zala f�r mordet p� henne.
Vid femtiden p� eftermiddagen hade Bublanski pl�tsligt ringt honom och gett honom telefonnumret till Miriam Wu. Han f�rstod inte vad som hade f�tt polismannen att �ndra sig, men s� fort han f�tt numret ringde han ungef�r en g�ng i halvtimmen. F�rst vid elvatiden p� kv�llen hade Miriam kopplat p� mobilen och svarat. Det blev ett kort samtal.
�Hej Miriam. Jag heter Mikael Blomkvist.�
�Och vem fan �r du?�
�Jag �r journalist och arbetar p� en tidning som heter
Miriam Wu uttryckte sina k�nslor p� ett k�rnfullt s�tt.
�Jas�. Den Blomkvist. Far �t helvete, journalist�ckel.�
D�refter hade hon brutit samtalet innan Mikael haft en chans att f�rklara sitt �rende. Han t�nkte onda tankar om Tony Scala och f�rs�kte ringa p� nytt. Hon svarade inte. Till sist SMS:ade han till hennes mobil.
Sn�lla ring mig. Det �r viktigt.
Hon hade inte ringt honom.
Sent p� l�rdagsnatten st�ngde Mikael av datorn och kl�dde av sig och kr�p ned i s�ngen. Han k�nde sig frustrerad och �nskade att han hade haft s�llskap av Erika Berger.
En rot till en ekvation �r ett tal som insatt ist�llet f�r den obekanta g�r ekvationen till en identitet. Man s�ger att roten satisfierar ekvationen. F�r att l�sa en ekvation m�ste man finna alla r�tter. En ekvation som satisfieras av alla t�nkbara v�rden p� de obekanta kallas en identitet.
(a+b)�=a�+2ab+b�
Lisbeth Salander tillbringade den inledande veckan av polisjakten l�ngt fr�n all dramatik. Hon befann sig i lugn och ro i sin l�genhet p� Fiskargatan vid Mosebacke. Hennes mobil var avst�ngd och SIM-kortet urplockat. Hon t�nkte inte anv�nda den mobilen igen. Hon f�ljde med allt st�rre �gon rubrikerna i tidningarnas Internetupplagor och nyhetss�ndningarna p� TV.
Hon betraktade irriterat passbilden av sig sj�lv som f�rst lanserades p� Internet och d�refter toppade alla l�p och vinjetter i TV:s nyhetss�ndningar. Hon s�g inte klok ut.
Trots sin m�ng�riga str�van efter anonymitet hade hon f�rvandlats till en av rikets mest �k�nda och omskrivna personer. Med mild f�rv�ning b�rjade hon inse att ett rikslarm p� en kortv�xt flicka som misst�nktes f�r ett trippelmord var en av �rets st�rsta nyhetsh�ndelser, ungef�r i niv� med Knutbysekten. Hon f�ljde kommentarerna och f�rklaringarna i media med eftert�nksamt h�jda �gonbryn, fascinerad av att sekretessbelagda handlingar om hennes mentala tillkortakommanden tycktes ligga helt tillg�ngliga p� vilken redaktion som helst. En rubrik v�ckte begravda minnen till liv.
En r�ttsreporter p� TT hade �vertr�ffat konkurrenterna genom att komma �ver en kopia av den r�ttsmedicinska utredning som tillkommit d� Lisbeth hade gripits f�r att ha sparkat en passagerare i ansiktet p� Gamla stans tunnelbanestation.
Lisbeth mindes mycket v�l h�ndelsen i tunnelbanan. Hon hade varit vid Odenplan och var p� v�g tillbaka till sitt (tillf�lliga) hem hos fosterf�r�ldrarna i H�gersten. Vid R�dmansgatan hade en obekant och till synes nykter man klivit p� och omedelbart zoomat in henne. Hon fick senare veta att han hette Karl Evert Blomgren och var en arbetsl�s 52-�rig f�re detta bandyspelare fr�n G�vle. Trots att vagnen var halvtom hade han satt sig bredvid henne och b�rjat tjafsa. Han hade lagt handen p� hennes kn� och f�rs�kt inleda en konversation av typen �du f�r 200 sp�nn om du h�nger med mig hem�. N�r hon ignorerade honom blev han p�stridig och kallade henne f�r gammal surfitta. Det faktum att hon inte svarat p� tilltal och dessutom bytt s�te vid T-centralen hade inte avskr�ckt honom.
N�r de n�rmade sig Gamla stan hade han slagit armarna om henne bakifr�n och stuckit upp h�nderna under hennes jumper samtidigt som han viskade i hennes �ra att hon var en hora. Lisbeth Salander tyckte inte om att bli kallad hora av vilt fr�mmande m�nniskor p� tunnelbanan. Hon hade svarat med en armb�ge i �gat och d�refter tagit tag i en stolpe och h�vt sig upp och sparkat honom med b�da klackarna �ver n�sroten. En viss blodsutgjutelse hade uppst�tt.
Hon hade haft en m�jlighet att slinka ut ur vagnen n�r den stannade p� perrongen men eftersom hon var kl�dd i h�gsta punkmode och hade bl�f�rgat h�r s� hade en v�n av ordning kastat sig �ver henne och h�llit henne nedtryckt p� marken till dess att polis tillkallats.
Hon f�rbannade sitt k�n och sin kroppsbyggnad. Om hon hade varit en grabb skulle ingen ha v�gat kasta sig �ver henne.
Hon gjorde aldrig n�got f�rs�k att f�rklara varf�r hon sparkat Karl Evert Blomgren i ansiktet. Hon ans�g inte att det var l�nt att f�rs�ka f�rklara n�got alls f�r uniformskl�dda myndigheter. Av principiella sk�l v�grade hon att ens svara p� tilltal d� psykologer f�rs�kt bed�ma hennes mentala tillst�nd. Som tur var hade flera andra passagerare observerat h�ndelsef�rloppet, d�ribland en p�stridig kvinna fr�n H�rn�sand som r�kade vara riksdagsledamot f�r centern. Kvinnan hade l�mnat vittnesm�l p� plats om att Blomgren hade antastat Salander f�re v�ldsutbrottet. N�r det sedermera visade sig att Blomgren hade d�mts tv� g�nger f�r sedlighetsbrott beslutade �klagaren att avskriva m�let. Det innebar dock inte att den sociala utredningen om henne avbr�ts. Denna resulterade en kort tid senare i att tingsr�tten fattade beslut om att omyndigf�rklara Lisbeth Salander. Hon hade d�refter hamnat under f�rst Holger Palmgrens och d�refter Nils Bjurmans f�rvaltarskap.
Nu l�g alla dessa intima och sekretesskyddade detaljer ute p� n�tet till allm�n besk�dan. Hennes meritf�rteckning kompletterades med f�rgstarka beskrivningar av hur hon hamnat i konflikter med omgivningen sedan sm�skolan och hur hon tillbringat de f�rsta ton�ren p� en barnpsykiatrisk klinik.
Den mediala diagnosen av Lisbeth Salander varierade beroende p� upplaga och tidning. Stundom beskrevs hon som psykotisk och vid andra tillf�llen som schizofren med allvarliga drag av f�rf�ljelsemani. Samtliga tidningar beskrev henne som f�rst�ndshandikappad � hon hade ju inte ens kunnat tillgodog�ra sig undervisningen i grundskolan och hade l�mnat nian utan betyg. Att hon var obalanserad och v�ldsben�gen beh�vde allm�nheten inte tveka om.
N�r massmedia uppt�ckte att Lisbeth Salander var bekant med den k�nda lesbianen Miriam Wu utbr�t en regelr�tt feeding frenzy i flera tidningar. Miriam Wu hade upptr�tt i Benita Costas performance show p� Pridefestivalen, en provocerande scenshow d�r Mimmi fotograferats med bar �verkropp, skinnbyxor med h�ngslen och h�gklackade lackst�vlar. Hon hade dessutom skrivit artiklar i en gaytidning som flitigt citerades i media och hon hade vid n�gra tillf�llen blivit intervjuad i samband med att hon upptr�tt i olika shower. Kombinationen av en m�jlig lesbisk massm�rdare och kittlande BDSM-sex var uppenbarligen en oslagbar upplageh�jare.
Eftersom Miriam Wu inte �terfanns under den f�rsta dramatiska veckan f�rekom skiftande spekulationer om att �ven hon hade fallit offer f�r Salanders v�ld eller att Miriam Wu kunde ha varit en medbrottsling. Dessa funderingar begr�nsades dock huvudsakligen till den enfaldiga chattsidan Exilen p� Internet och f�rekom inte i st�rre massmedia. D�remot spekulerade flera tidningar i m�jligheten att eftersom det framkommit att Mia Bergmans avhandling handlade om sexhandeln s� kunde detta vara Lisbeth Salanders motiv f�r morden, eftersom hon enligt socialtj�nsten var prostituerad.
I slutet av veckan uppt�ckte media att Salander ocks� hade kopplingar till ett g�ng unga kvinnor som fl�rtade med satanism. Gruppen kallades f�r Evil Fingers och f�ranledde en �ldre manlig kulturjournalist att skriva en text om ungdomars rotl�shet och de faror som d�ljer sig i allt fr�n skinheadkultur till hiphop.
Vid det laget var allm�nheten r�tt m�tt p� information om Lisbeth Salander. Om samtliga p�st�enden i olika media lades samman s� jagade polisen en psykotisk lesbisk kvinna som ingick i en liga av sadomasochistiska satanister som propagerade f�r BDSM-sex och hatade samh�llet i allm�nhet och m�n i synnerhet. Eftersom Lisbeth Salander hade befunnit sig utomlands under f�reg�ende �r fanns ocks� m�jligen vissa internationella kopplingar.
Endast vid ett tillf�lle reagerade Lisbeth med n�gon st�rre emotion inf�r vad som framkom i mediebruset. En rubrik f�ngade hennes intresse.
� Hon hotade att d�da, s�ger l�rare och klasskamrater
Den som uttalade sig var en f�re detta l�rare, numera textilkonstn�r vid namn Birgitta Mi��s, som lade ut texten om att Lisbeth Salander hade hotat sina klasskamrater och att �ven l�rare hade varit r�dda f�r henne.
Lisbeth hade faktiskt tr�ffat Mi��s. Det hade dock inte varit en klockren tr�ff.
Hon bet sig i underl�ppen och konstaterade att hon vid tillf�llet i fr�ga hade varit 11 �r. Hon mindes Mi��s som en obehaglig vikarie i matematik som g�ng p� g�ng f�rs�kt f� henne att besvara en fr�ga som hon redan hade besvarat korrekt, men d�r facit i l�roboken h�vdade att hon hade fel. I sj�lva verket hade l�roboken fel, vilket enligt Lisbeth borde ha varit uppenbart f�r alla och envar. Men Mi��s hade blivit alltmer p�stridig och Lisbeth hade blivit alltmer ovillig att diskutera fr�gan. Till sist hade hon suttit med munnen som ett rakt streck och underl�ppen framskjuten till dess att Mi��s i ren frustration hade tagit henne i axeln och skakat om henne f�r att v�cka hennes uppm�rksamhet. Lisbeth hade svarat med att kasta l�roboken i skallen p� Mi��s, vilket hade f�ranlett viss kalabalik. Hon hade spottat och fr�st och sparkat omkring sig d� hennes klasskamrater f�rs�kt h�lla fast henne.
Artikeln var ett uppslag i en kv�llstidning och gav ocks� utrymme f�r n�gra pratminus i en sidotext d�r en av hennes forna klasskamrater poserade framf�r entr�n till hennes gamla skola. Klasskamraten i fr�ga hette David Gustavsson och titulerade sig numera ekonomiassistent. Han p�stod att eleverna var r�dda f�r Lisbeth Salander eftersom �hon vid ett tillf�lle hotat att d�da�. Lisbeth mindes David Gustavsson som en av hennes fr�msta pl�goandar i skolan, en kraftig best med ett IQ i niv� med en g�dda och som s�llan f�rsatte ett tillf�lle att utdela f�rol�mpningar och knuffar i skolkorridoren. En g�ng hade han �verfallit henne bakom gymnastiksalen under en lunchrast och hon hade som vanligt slagit tillbaka. Rent fysiskt hade hon varit chansl�s men hon hade attityden att d�den var b�ttre �n kapitulation. Just denna incident hade g�tt �verstyr d� ett stort antal klasskamrater hade samlats i ring f�r att se David Gustavsson g�ng p� g�ng knuffa omkull Lisbeth Salander. Det hade varit roande till en viss punkt, men den dumma flickan begrep inte sitt b�sta och stannade p� marken och b�rjade dessutom inte ens gr�ta eller b�na om n�d.
Efter ett tag hade det b�rjat bli f�r mycket �ven f�r klasskamraterna. David var s� uppenbart �verl�gsen och Lisbeth s� uppenbart f�rsvarsl�s att David b�rjade samla minuspo�ng. Han hade satt ig�ng n�got som han inte kunde avsluta. Till sist hade han gett Lisbeth tv� riktiga knytn�vsslag som dels kl�v hennes l�pp och dels tog luften ur henne. Klasskamraterna l�mnade henne i en el�ndig h�g bakom gymnastiksalen och f�rsvann skrattande runt h�rnet.
Lisbeth Salander hade g�tt hem och slickat sina s�r. Tv� dagar senare hade hon �terv�nt med ett br�nnbollstr�. Mitt p� skolg�rden hade hon rappat till David �ver �rat. D� han chockad l�g p� marken hade hon tryckt br�nnbollstr�et �ver hans strupe och b�jt sig ned och viskat i hans �ra att om han n�gonsin r�rde henne igen s� skulle hon sl� ihj�l honom. N�r skolpersonalen uppt�ckt vad som p�gick hade David forslats till sjuksyster medan Lisbeth forslats till rektor f�r bestraffning, journalanteckningar och fortsatt social utredning.
Lisbeth hade inte reflekterat �ver vare sig Mi��s eller Gustavssons existensber�ttigande p� drygt femton �r. Hon gjorde en mental anteckning om att n�r hon fick lite tid �ver kontrollera vad de sysslade med nu f�r tiden.
Den sammantagna effekten av alla skriverier var att Lisbeth Salander hade blivit k�nd och �k�nd av hela svenska folket. Hennes bakgrund kartlades, nagelfors och publicerades in i minsta detalj, fr�n utbrotten i sm�skolan till v�rden p� den barnpsykiatriska klinik, S:t Stefans utanf�r Uppsala, d�r hon tillbringat mer �n tv� �r.
Hon spetsade �ronen d� chefsl�kare Peter Teleborian intervjuades i TV. Han var �tta �r �ldre �n d� Lisbeth senast hade sett honom i samband med f�rhandlingen om omyndighetsf�rklaring i tingsr�tten. Han hade pannan i djupa veck och kliade sig i ett tunt sk�gg d� han bekymrat v�nde sig till studioreportern och f�rklarade att han hade tystnadsplikt och d�rmed inte kunde diskutera en enskild patient. Allt han kunde s�ga var att Lisbeth Salander var ett mycket komplicerat fall som fordrade kvalificerad v�rd och att tingsr�tten mot hans rekommendationer hade beslutat att st�lla henne under f�rvaltning ute i samh�llet ist�llet f�r att ge henne den institutionella v�rd hon beh�vde. Det var en skandal, h�vdade Teleborian. Han beklagade att tre m�nniskor nu hade f�tt s�tta livet till som ett resultat av den missbed�mningen och passade p� att ge ett par sl�ngar �t de nedsk�rningar inom den psykiatriska v�rden som regeringen tvingat igenom de senaste decennierna.
Lisbeth noterade att ingen tidning avsl�jade att den vanligaste formen av v�rd p� den slutna barnpsykiatriska avdelning som dr Teleborian ansvarade f�r var att placera �oroliga och ohanterliga patienter� i ett rum som kallades �stimulifritt�. Inredningen i rummet bestod av en brits med ett sp�nnb�lte. Den akademiska f�rev�ndningen var att oroliga barn inte skulle f� n�gon �stimuli� som kunde s�tta ig�ng utbrott.
N�r hon blev �ldre hade hon uppt�ckt att det fanns en annan term f�r samma sak. Sensory deprivation. Att uts�tta f�ngar f�r sensory deprivation klassades som inhumant enligt Gen�vekonventionen. Det var ett vanligt f�rekommande inslag i experiment med hj�rntv�tt som olika diktaturregimer �gnat sig �t, och det fanns dokumentation som visade att de politiska f�ngar som erk�nde allehanda bef�ngda brott under Moskvar�tteg�ngarna p� 1930-talet hade utsatts f�r s�dan behandling.
N�r Lisbeth betraktade Peter Teleborians ansikte i TV f�rvandlades hennes hj�rta till en liten isklump. Hon undrade om han fortfarande anv�nde samma vidriga rakvatten. Han hade varit ansvarig f�r vad som teoretiskt definierades som hennes v�rd. Hon hade aldrig begripit vad som f�rv�ntades av henne mer �n att hon p� n�got s�tt m�ste behandlas och komma till insikt om sina g�rningar. Lisbeth hade snabbt kommit till insikt om att en �orolig och ohanterlig patient� var liktydigt med en patient som ifr�gasatte Teleborians resonemang och kunskap.
F�ljaktligen uppt�ckte Lisbeth Salander att den psykiatriska behandlingsmetod som varit den vanligast f�rkommande p� 1500-talet �nnu p� tr�skeln till 2000-talet praktiserades p� S:t Stefans.
Hon hade tillbringat ungef�r h�lften av sin tid p� S:t Stefans fastsp�nd p� britsen i det �stimulifria� rummet. Det var uppenbarligen n�got av ett rekord.
Teleborian hade aldrig r�rt henne sexuellt. Han hade aldrig ens vidr�rt henne annat �n i de mest oskyldiga sammanhang. Vid ett tillf�lle hade han f�rmanande lagt sin hand p� hennes axel d� hon l�g b�ltad p� isoleringen.
Hon undrade om m�rkena efter hennes t�nder fortfarande syntes p� leden ovanf�r hans lillfinger.
Det hela hade utvecklats till en duell d�r Teleborian suttit med alla kort p� hand. Hennes motdrag hade varit att totalt avsk�rma sig och fullst�ndigt ignorera honom i rummet.
Hon var 12 �r d� hon transporterades av tv� kvinnliga poliser till S:t Stefans. Det var n�gra veckor efter att Allt Det Onda hade skett. Hon mindes varje detalj. F�rst hade hon trott att allt p� n�got s�tt skulle ordna sig. Hon hade f�rs�kt f�rklara sin version f�r poliser, socialarbetare, sjukhuspersonal, sk�terskor, l�kare, psykologer och till och med en pr�st som ville att hon skulle be tillsammans med honom. N�r hon satt i baks�tet p� polisbilen och de passerade Wenner-Gren Center p� v�g norrut mot Uppsala visste hon fortfarande inte vart hon var p� v�g. Ingen hade informerat henne. Men det var d� hon b�rjade ana att inget skulle ordna sig.
Hon hade f�rs�kt f�rklara f�r Peter Teleborian.
Resultatet av alla dessa anstr�ngningar var att hon natten d� hon fyllde 13 �r l�g fastsp�nd p� britsen.
Peter Teleborian var utan j�mf�relse den vidrigaste och mest obehaglige sadist Lisbeth Salander tr�ffat i hela sitt liv. Han utklassade Bjurman med h�stl�ngder. Bjurman hade varit en brutal slusk som hon hade kunnat hantera. Men Peter Teleborian var skyddad bakom en rid� av papper, utv�rderingar, akademiska meriter och psykiatriskt mumbo-jumbo. Inte en enda av hans handlingar kunde n�gonsin anm�las eller klandras.
Han hade i statligt uppdrag att binda olydiga sm� flickor i sp�nnb�lte.
Och varje g�ng Lisbeth Salander l�g fj�ttrad p� rygg och han tajtade till selen och hon m�tte hans blick s� kunde hon l�sa hans upphetsning. Hon visste. Och han visste att hon visste. Budskapet hade g�tt fram.
Natten hon fyllde 13 �r beslutade hon sig f�r att aldrig mer v�xla ett enda ord med Peter Teleborian eller n�gon annan psykiatriker eller hj�rndoktor. Det var hennes f�delsedagspresent till sig sj�lv. Hon hade h�llit l�ftet. Och hon visste att det hade gjort Peter Teleborian frustrerad och kanske mer �n n�got annat bidragit till att hon natt efter natt sp�ndes fast i selen. Det var ett pris hon var beredd att betala.
Hon l�rde sig allt om sj�lvbeh�rskning. Hon fick inga fler utbrott och kastade inte saker omkring sig de dagar hon var utsl�ppt fr�n isoleringen.
Men hon talade inte med l�kare.
D�remot pratade hon artigt och utan f�rbeh�ll med sk�terskor, bespisningspersonal och st�dare. Detta noterades. En v�nlig sk�terska, vars namn var Carolina och som Lisbeth till en viss gr�ns hade tytt sig till, hade en dag fr�gat henne varf�r hon h�ll p� som hon gjorde. Lisbeth hade tittat fr�gande p� henne.
Varf�r pratar du inte med l�karna?
D�rf�r att de inte lyssnar p� vad jag s�ger.
Svaret var inte spontant. Det var hennes s�tt att �nd� kommunicera med l�karna. Hon var medveten om att alla s�dana kommentarer inkorporerades i hennes journal och dokumenterade att hennes tystnad var ett helt rationellt beslut.
Det sista �ret p� S:t Stefans hade det blivit allt ovanligare att Lisbeth placerades i isoleringscellen. De g�nger det skedde var alltid d� hon p� ett eller annat s�tt irriterat Peter Teleborian, vilket hon f�r all del tycktes g�ra s� fort han fick syn p� henne. Han f�rs�kte g�ng p� g�ng bryta igenom hennes envetna tystnad och tvinga henne att erk�nna hans existens.
En period hade Teleborian beslutat att Lisbeth skulle �ta en typ av psykofarmaka som gjorde att hon fick sv�rt att andas och att t�nka, vilket i sin tur hade skapat �ngest. Fr�n det �gonblicket v�grade hon att ta sin medicin, vilket f�ranledde ett beslut om att hon skulle tv�ngsmatas med tre tabletter dagligen.
Hennes motst�nd hade varit s� kraftigt att personalen hade tvingats h�lla fast henne med v�ld, b�nda upp hennes mun och sedan tvinga henne att sv�lja. Vid det f�rsta tillf�llet hade Lisbeth omedelbart stoppat fingrarna i halsen och spytt upp lunchen �ver n�rmaste bitr�de. Detta hade resulterat i att tablettintaget d�refter skedde n�r hon l�g fastsp�nd. Lisbeth hade svarat med att l�ra sig spy utan att beh�va stoppa fingrarna i halsen. Hennes v�ldsamma v�gran och det merarbete detta innebar f�r personalen hade lett till att f�rs�ket hade avbrutits.
Hon hade just fyllt 15 d� hon pl�tsligt flyttades tillbaka till Stockholm och vidare till en fosterfamilj. Flytten kom som en �verraskning f�r henne. P� den tiden hade dock Teleborian inte varit chef p� S:t Stefans och Lisbeth Salander var �vertygad om att det var den enda orsaken till att hon pl�tsligt hade blivit utskriven. Om Teleborian ensam hade f�tt best�mma skulle hon fortfarande ha legat fastsp�nd i britsen p� isoleringen.
Nu s�g hon honom p� TV. Hon undrade om han fortfarande fantiserade om att hon skulle hamna i hans v�rd igen eller om hon blivit f�r gammal f�r att tillfredsst�lla hans fantasier. Hans angrepp mot tingsr�ttens beslut att inte institutionalisera henne var effektivt och v�ckte indignation hos den studioreporter som intervjuade honom men uppenbarligen inte hade en aning om vilka fr�gor hon skulle st�lla. Det fanns ingen som kunde s�ga emot Peter Teleborian. Den f�rre �verl�karen p� S:t Stefans var avliden. Den tingsr�ttsdomare som presiderat vid Salanders fall, och som nu delvis fick ta p� sig rollen som boven i dramat, hade g�tt i pension. Han v�grade att uttala sig f�r pressen.
En av de mest f�rbryllande texterna hittade Lisbeth i n�tupplagan f�r en mellansvensk lokaltidning. Hon l�ste texten tre g�nger innan hon st�ngde datorn och t�nde en cigarett. Hon satte sig p� Ikea-kudden i f�nstersmygen och betraktade uppgivet nattbelysningen utanf�r.
Den 26-�riga kvinna som jagas f�r tre mord beskrivs som en inbunden s�rling med stora sv�righeter att anpassa sig till skolan. Trots m�nga f�rs�k att dra in henne i gemenskapen stod hon utanf�r.
� Hon hade uppenbara problem med sin sexuella identitet, minns Johanna som var en av hennes f� n�ra v�nner i skolan.
� Det stod tidigt klart att hon var annorlunda och att hon var bisexuell. Vi var oroliga f�r henne.
Texten fortsatte med att beskriva n�gra episoder som Johanna p�minde sig. Lisbeth rynkade �gonbrynen. Sj�lv kunde hon inte p�minna sig vare sig episoderna eller att hon haft en n�ra v�n som hette Johanna. Hon kunde faktiskt inte p�minna sig att hon n�gonsin haft en person som kunde beskrivas som n�ra v�n och som f�rs�kt dra in henne i gemenskapen d� hon gick i skolan.
Texten var otydlig i fr�ga om n�r dessa episoder skulle ha utspelats men hon hade i praktiken l�mnat skolan d� hon var 12 �r. Det innebar att hennes oroliga barndomskamrat m�ste ha uppt�ckt hennes bisexualitet redan p� mellanstadiet.
Trots den n�rmast ursinniga flodv�gen av bef�ngda texter under den g�ngna veckan var intervjun med Johanna den som drabbade henne mest. Den var s� uppenbart fabricerad. Antingen hade reportern r�kat ut f�r en komplett mytoman eller s� hade reportern sj�lv diktat ihop en story. Hon lade reporterns namn p� minnet och f�rde upp honom p� listan �ver framtida studieobjekt.
Inte ens de f�rmildrande samh�llskritiska reportagen med rubriker som �Samh�llet har brustit� eller �Hon fick aldrig den hj�lp hon beh�vde� kunde f�rminska hennes roll som samh�llets fiende nummer ett � en massm�rdare som i ett utbrott av galenskap hade avr�ttat tre hederv�rda medborgare.
Lisbeth l�ste tolkningarna av sitt liv med viss fascination och noterade en uppenbar lucka i den offentliga kunskapen. Trots en som det verkade obegr�nsad tillg�ng till de mest sekretessbelagda och intima detaljerna om hennes liv hade media helt missat Allt Det Onda som skedde strax innan hon skulle fylla 13. Kunskapen om hennes liv str�ckte sig fr�n f�rskolan till 11-�rs�ldern och �terupptogs d� hon i 15-�rs�ldern sl�pptes fr�n barnpsyk och placerades i en fosterfamilj.
Det tycktes som om n�gon inom polisutredningen f�rs�g media med information men, av sk�l som Lisbeth Salander inte k�nde till, beslutat att m�rka avsnittet om Allt Det Onda. Detta f�rbryllade henne. Om polisen ville understryka hennes ben�genhet f�r brutalt v�ld s� var den utredningen den i s�rklass tyngsta belastningen i hennes meritf�rteckning, l�ngt bortom alla petitesser p� skolg�rden � den direkta orsaken till att hon transporterades till Uppsala och institutionaliserades p� S:t Stefans.
P� p�skdagen b�rjade Lisbeth kartl�gga polisutredningen. Fr�n uppgifter i massmedia fick hon en bra bild av deltagarna. Hon antecknade att �klagare Richard Ekstr�m var f�runders�kningsledare och den som vanligen uttalade sig p� presskonferenser. Den faktiska utredningen sk�ttes av kriminalinspekt�r Jan Bublanski, en n�got �verviktig man i en illasittande kavaj som flankerade Ekstr�m vid n�gra av presskonferenserna.
Efter n�gra dagar hade hon identifierat Sonja Modig som gruppens enda kvinnliga polis och den person som hittat advokat Bjurman. Hon noterade namnen Hans Faste och Curt Svensson, men missade helt Jerker Holmberg som inte f�rekom i n�got reportage. Hon skapade en fil i sin dator f�r varje individ och b�rjade fylla dem med information.
Information om hur polisens unders�kning framskred fanns naturligtvis i de datorer som de utredande poliserna f�rfogade �ver, och vars databas lagrades i polishusets server. Lisbeth Salander visste att det var f�renat med exceptionella sv�righeter att hacka sig in i polisens intran�t, men att det ingalunda var om�jligt. Hon hade gjort det f�rr.
I samband med ett uppdrag hon gjort �t Dragan Armanskij fyra �r tidigare hade hon kartlagt polisn�tets struktur och begrundat m�jligheterna att kunna ta sig in i kriminalregistret f�r att g�ra egna slagningar. Hon hade gruvligen misslyckats med f�rs�ken att g�ra externa intr�ng � d�rtill var polisens brandv�ggar f�r sofistikerade och minerade med alla m�jliga f�rs�t som kunde resultera i obehaglig uppm�rksamhet.
Polisens interna n�tverk var uppbyggt enligt konstens alla regler med egna kabeldragningar och avsk�rmat fr�n yttre kopplingar och Internet. Det som beh�vdes var med andra ord antingen en fysisk polis med beh�righet att g� in i n�tverket som jobbade p� hennes uppdrag, eller det n�st b�sta � att polisens intran�t trodde att hon var en beh�rig person. I det avseendet hade dessb�ttre polisens s�kerhetsexperter l�mnat en gigantisk lucka. Det fanns ett stort antal polisstationer runt om i landet med uppkoppling till n�tverket, varav flera var sm� lokala enheter som var obemannade nattetid och som huvudsakligen saknade inbrottslarm eller bevakning. N�rpolisstationen i L�ngvik utanf�r V�ster�s var en s�dan station. Den var inhyst p� ungef�r 130 kvadrat i samma byggnad som det lokala biblioteket och F�rs�kringskassan och bemannades dagtid av tre poliser.
Lisbeth Salander hade misslyckats med att ta sig in i n�tverket f�r den aktuella research hon bedrev, men hon hade beslutat att det kunde vara v�rt att l�gga ned lite tid och energi p� att skaffa sig access inf�r framtida research. Hon hade begrundat sina m�jligheter och d�refter s�kt sommarjobb som st�dare p� L�ngviks bibliotek. Vid sidan av blaskandet med moppar och skurhinkar hade det tagit henne cirka tio minuter p� stadsbyggnadskontoret att kartl�gga lokalerna i detalj. Hon hade nycklar till byggnaden men inte till polisens lokaler. D�remot hade hon uppt�ckt att hon utan st�rre sv�righet kunde kl�ttra in i polisens lokal via ett badrumsf�nster p� andra v�ningen som l�mnats p� gl�nt nattetid i sommarhettan. Polisstationen bevakades endast av en Securitasvakt som �kte rundor n�gon g�ng varje natt. L�jev�ckande.
Det hade tagit henne ungef�r fem minuter att hitta anv�ndarnamn och l�senord under det lokala polisbef�lets skrivbordsunderl�gg och ungef�r en natts experimenterande f�r att f�rst� n�tverkets struktur och identifiera vilken access han hade och vilken access som var s�kerhetsklassad bortom det lokala bef�lets horisont. Som bonus fick hon �ven de tv� lokalanst�llda polisernas anv�ndarnamn och l�senord. En av dessa var 32-�riga polisen Maria Ottosson, i vars dator hon hittade information om att hon b�de s�kt och f�tt tj�nst som utredare vid Stockholmspolisens bedr�gerirotel. Lisbeth fick full utdelning p� Ottosson som hade l�mnat sin Dell PC laptop i en ol�st skrivbordsl�da. Maria Ottosson var f�ljaktligen en polis med en privat PC som hon anv�nde i jobbet. Lysande. Lisbeth startade datorn och matade in sin cd-skiva med programmet Asphyx 1.0, den allra f�rsta versionen av hennes spionprogram. Hon placerade programvaran p� tv� st�llen. B�de som en aktiv integrerad del av Microsoft Explorer och som backup i Ottossons adressbok. Lisbeth r�knade med att �ven om Ottosson k�pte en helt ny dator skulle hon plocka med sig adressboken, och chansen var dessutom stor att hon skulle �verf�ra adressboken till datorn p� sin nya arbetsplats p� bedr�geriroteln i Stockholm d� hon tilltr�dde tj�nsten n�gra veckor senare.
Lisbeth hade �ven placerat programvaror i polisernas bordsdatorer som gjorde det m�jligt f�r henne att h�mta information utifr�n, och genom att helt enkelt stj�la deras identiteter kunde hon g�ra slagningar i kriminalregistret. D�remot var hon tvungen att g� oerh�rt f�rsiktigt fram s� att intr�ngen inte syntes. Polisens s�kerhetsavdelning hade till exempel ett automatiskt larm om n�gon lokal polis gick in utanf�r arbetstid eller om antalet slagningar �kade alltf�r dramatiskt. Om hon fiskade efter information fr�n utredningar som den lokala polisen inte rimligen kunde vara inblandad i s� utl�stes ett larm.
Under det n�rmaste �ret arbetade hon tillsammans med sin hackerkollega Plague f�r att ta kontrollen �ver polisdatan�tet. Detta visade sig vara f�renat med s� dramatiska sv�righeter att de efter hand lade ned projektet, men under arbetets g�ng hade de ackumulerat n�rmare hundra befintliga polisidentiteter som de kunde l�na efter behov.
Plague fick ett genombrott d� han lyckades hacka hemmadatorn hos chefen f�r polisens datas�kerhetsavdelning. Denne var en civilanst�lld ekonom utan djupare egna datakunskaper, men med ett �verm�tt av information i sin laptop. Lisbeth och Plague hade d�rmed m�jlighet att om inte hacka s� �tminstone fullst�ndigt f�rst�ra polisdatan�tet med illasinnade virus av olika slag � en verksamhet som dock ingen av dem hade minsta intresse av. De var hackers, inte sabot�rer. De ville ha tillg�ng till fungerande n�tverk, inte f�rst�ra dem.
Lisbeth Salander kontrollerade sin lista och konstaterade att ingen av de personer som hon hade stulit identiteten f�r arbetade med utredningen om trippelmorden � det hade varit att hoppas p� f�r mycket. D�remot kunde hon utan st�rre problem g� in och l�sa detaljerna i rikslarmet, inklusive uppdaterade efterlysningar om sig sj�lv. Hon uppt�ckte att hon hade varit synlig och jagad i bland annat Uppsala, Norrk�ping, G�teborg, Malm�, H�ssleholm och Kalmar och att en hemlig datagrafik som gav en b�ttre uppfattning om hennes utseende hade s�nts ut.
En av Lisbeths f� f�rdelar i den mediala uppm�rksamheten var att det existerade s� f� bilder av henne. F�rutom en fyra �r gammal passbild, som �ven anv�ndes p� hennes k�rkort, och en bild i polisens spaningsregister d� hon var 18 �r (och d� hon var fullst�ndigt oigenk�nnbar) fanns n�gra enstaka bilder som h�mtats fr�n gamla skolalbum och bilder tagna av en l�rare p� en skolutflykt i Nackareservatet d� hon var 12 �r. Bilderna fr�n utflykten visade en suddig figur som satt f�r sig sj�lv en bit fr�n alla andra.
Nackdelen var att bilden fr�n passregistret portr�tterade henne med stirrande �gon, munnen i ett smalt streck och huvudet aningen fram�tb�jt. Den bekr�ftade bilden av en efterbliven asocial m�rdare, och media m�ngfaldigade budskapet. Det enda positiva med bilden var att hon var s� olik sig att f� m�nniskor skulle k�nna igen henne i verkliga livet.
Hon f�ljde med intresse profileringen av de tre mordoffren. P� tisdagen b�rjade media trampa vatten och i brist p� nya dramatiska avsl�janden i jakten p� Lisbeth Salander fokuserades intresset p� offren. Dag Svensson, Mia Bergman och Nils Bjurman portr�tterades i en l�ng bakgrundstext i en av kv�llstidningarna. Budskapet var att tre hederv�rda medborgare hade slaktats av obegripliga sk�l.
Nils Bjurman framstod som en respekterad och socialt engagerad advokat med medlemskap i Greenpeace och ett �engagemang f�r ungdomar�. En spalt �gnades �t Bjurmans n�ra v�n och kollega Jan H�kansson, som hade kontor i samma fastighet som Bjurman. H�kansson bekr�ftade bilden av Bjurman som en man som stred f�r sm�folkets r�ttigheter. En tj�nsteman vid �verf�rmyndarn�mnden beskrev honom som genuint engagerad i sin skyddsling Lisbeth Salander.
Lisbeth Salander log dagens f�rsta skeva leende.
Stort intresse fokuserades p� Mia Bergman, dramats kvinnliga offer. Hon beskrevs som en s�t och rasande intelligent ung kvinna med en redan imponerande meritf�rteckning och en lysande karri�r framf�r sig. Chockade v�nner, kurskamrater och en handledare citerades. Den vanliga fr�gan var �varf�r�. Bilder visade blommor och t�nda ljus utanf�r porten till fastigheten i Enskede.
Dag Svensson fick i j�mf�relse ganska lite utrymme. Han beskrevs som en skarp och or�dd reporter, men huvudintresset l�g p� hans sambo.
Lisbeth noterade med mild f�rv�ning att det dr�jde �nda till p�sks�ndagen innan n�gon tycktes uppt�cka att Dag Svensson hade arbetat med ett stort reportage f�r tidningen
Hon l�ste aldrig citatet av Mikael Blomkvist i Aftonbladets n�tupplaga. Det var f�rst sent p� tisdagen d� citatet n�mndes i en nyhetss�ndning i TV som hon uppt�ckte att Blomkvist l�mnat direkt vilseledande information. Mikael p�stod att Dag Svensson hade varit engagerad f�r att skriva ett reportage om �datas�kerhet och olaga dataintr�ng�.
Lisbet Salander rynkade �gonbrynen. Hon visste att p�st�endet var felaktigt och undrade vilket spel
D�refter satt hon en l�ng stund stilla framf�r Mikaels brev. Hon brottades med mots�gelsefulla k�nslor. Fram till dess hade det varit hon mot resten av Sverige, vilket i sin enkelhet var en ganska prydlig och �versk�dlig ekvation. Nu hade hon pl�tsligt f�tt en allierad, eller �tminstone en potentiell allierad som p�stod att han trodde att hon var oskyldig. Och det var f�rst�s den ende man i Sverige som hon under inga omst�ndigheter ville tr�ffa. Hon suckade. Mikael Blomkvist var som alltid en j�vla naiv do gooder. Lisbeth Salander hade inte varit oskyldig sedan hon var 10 �r.
Det finns inga oskyldiga. D�remot finns det olika grader av ansvar.
Nils Bjurman var d�d d�rf�r att han hade valt att inte spela enligt de regler hon hade beslutat om. Han hade haft alla chanser, men �nd� hade han anlitat n�gon j�vla alfahane f�r att g�ra henne illa. Det var inte hennes ansvar.
Men Kalle Blomkvists agerande p� scenen skulle inte underskattas. Han kunde vara anv�ndbar.
Han var bra p� g�tor och han hade en envishet som saknade motstycke. Det hade hon l�rt sig i Hedestad. D� han satte t�nderna i n�gonting fortsatte han tills han stupade. Han var verkligen naiv. Men han kunde r�ra sig d�r hon inte kunde synas. Han kunde vara anv�ndbar till dess att hon i lugn och ro kunde l�mna landet. Vilket var vad hon antog att hon snart skulle bli tvungen att g�ra.
Dessv�rre kunde inte Mikael Blomkvist styras. Han m�ste sj�lv vilja g�ra. Och han beh�vde en moralisk f�rev�ndning f�r att agera.
Han var med andra ord r�tt f�ruts�gbar. Hon funderade en stund och skapade d�refter ett nytt dokument som hon d�pte till [Till MikBlom] och skrev ett enda ord.
[Zala.]
Det borde ge honom n�got att fundera p�.
Hon satt fortfarande kvar och funderade d� hon noterade att Mikael Blomkvist pl�tsligt slagit p� sin dator. Hans replik kom kort efter att han l�st hennes svar.
[Lisbeth � j�vla besv�rliga m�nniska. Vem fan �r Zala? �r han kopplingen? Vet du vem som m�rdade Dag & Mia � i s� fall, tala om det f�r mig s� vi kan l�sa det h�r el�ndet och g� hem och sova. /Mikael.]
Okej. Dags att kroka honom.
Hon skapade ytterligare ett dokument och d�pte det till [KALLE BLOMKVIST]. Hon visste att det skulle reta honom. Sedan skrev hon det korta meddelandet.
[Du �r journalisten. Lista ut det.]
Som v�ntat replikerade han omedelbart med en v�djan till henne att ta sitt f�rnuft till f�nga, och han f�rs�kte spela p� hennes k�nslor. Hon log och st�ngde hans h�rddisk.
N�r hon �nd� var ig�ng med att snoka gick hon vidare och �ppnade Dragan Armanskijs h�rddisk. Hon l�ste eftert�nksamt den rapport om henne som han hade f�rfattat p� annandag p�sk. Det framgick inte till vem rapporten var st�lld, men hon utgick fr�n att det enda rimliga var att Armanskij samarbetade med polisen f�r att hon skulle gripas.
Hon �gnade en stund �t att g� igenom Armanskijs e-post men hittade inget av intresse. Precis d� hon t�nkte st�nga h�rddisken snubblade hon �ver mailet till Milton Securitys tekniske chef. Armanskij l�mnade instruktioner f�r installation av en dold �vervakningskamera p� sitt arbetsrum.
Hoppsan.
Hon tittade p� dateringen och konstaterade att mailet var avs�nt n�gon timme efter hennes v�nskapsbes�k i slutet av januari.
Det innebar att hon m�ste justera vissa rutiner i det automatiska �vervakningssystemet innan hon gjorde n�got nytt bes�k p� Armanskijs rum.
P� tisdagens f�rmiddag gick Lisbeth Salander in i Rikskriminalens belastningsregister och gjorde en slagning p� Alexander Zalachenko. Han existerade inte i registret, vilket inte var f�rv�nande eftersom han s� vitt hon k�nde till aldrig hade d�mts f�r brott i Sverige och inte ens fanns i folkbokf�ringen.
N�r hon gick in i kriminalregistret anv�nde hon identiteten f�r kommissarie Douglas Ski�ld, 55 �r och hemmah�rande i Malm�s polisdistrikt. Hon fick en mild chock d� hennes dator pl�tsligt plingade till och en ikon i menyraden b�rjade blinka som signal att n�gon s�kte henne p� chattprogrammet ICQ.
Hon tvekade ett �gonblick. Hennes f�rsta impuls var att dra ur pluggen och koppla ned sig. Sedan t�nkte hon efter. Ski�ld hade inte haft programmet ICQ i sin dator. F� �ldre m�nniskor hade ICQ i sin dator eftersom det var ett program som fr�mst anv�ndes av ungdomar och vana datoranv�ndare som ville chatta med varandra.
Vilket innebar att n�gon s�kte henne. Och d� fanns inte s� m�nga alternativ att v�lja p�. Hon kopplade upp ICQ och skrev orden <Vad vill du Plague?>.
<Wasp. Du �r sv�r att hitta. Kollar du aldrig din mail?>
<Hur gjorde du?>
<Ski�ld. Jag har samma lista. Jag antog att du skulle anv�nda n�gon av identiteterna med h�gst beh�righet.>
<Vad vill du?>
<Vem �r Zalachenko som du gjorde slagningen p�?>
<MYOB>
<?>
<Mind Your Own Business>
<Vad h�nder?>
<Fuck O, Plague>
<Jag trodde att jag hade ett socialt handikapp, som du brukar s�ga. Om jag ska tro tidningarna s� �r jag ju hur normal som helst j�mf�rt med dig.>
<��|�>
<Finger p� dig sj�lv. Beh�ver du hj�lp?>
Lisbeth tvekade en stund. F�rst Blomkvist och nu Plague. Det fanns ingen hejd p� alla som str�mmade till hennes unds�ttning. Problemet med Plague var att han var en 160 kilo tung enst�ring som n�stan enbart kommunicerade med omv�rlden via Internet och fick Lisbeth Salander att framst� som ett mirakel av social kompetens. D� hon inte svarade knackade Plague ytterligare en rad.
<Kvar? Beh�ver du hj�lp att ta dig ut ur landet?>
<Nej>
<Varf�r sk�t du?>
<Piss off>
<T�nker du skjuta fler och beh�ver jag i s� fall vara orolig? Jag �r nog den ende som kan sp�ra dig.>
<Sk�t ditt s� beh�ver du inte vara orolig.>
<Jag �r inte orolig. S�k mig p� hotmail om du beh�ver n�got. Vapen? Nytt pass?>
<Du �r en sociopat>
<J�mf�rt med dig d�?>
Lisbeth kopplade ned ICQ:n och satte sig i soffan och funderade. Efter tio minuter �ppnade hon datorn igen och mailade till Plagues adress p� hotmail.
[�klagare Richard Ekstr�m, som �r f�runders�kningsledare, �r bosatt i T�by. Han �r gift och har tv� barn och bredband uppkopplat till villan. Jag skulle beh�va access till hans laptop alternativt hemdator. Jag beh�ver l�sa honom i realtid. Hostile takeover med speglad h�rddisk.]
Hon visste att Plague sj�lv s�llan l�mnade sin l�genhet i Sundbyberg s� hon hoppades att han hade odlat fram n�gon finnig ton�ring som kunde utf�ra f�ltarbetet. Hon signerade inte mailet. Det var �verfl�digt. Hon fick svar d� han pingade p� ICQ igen femton minuter senare.
<Vad betalar du?>
<10 000 till ditt konto + omkostnader och 5 000 till din medhj�lpare.>
<Jag h�r av mig.>
P� torsdagsmorgonen fick hon mail fr�n Plague. Allt mailet inneh�ll var en ftp-adress. Lisbeth h�pnade. Hon hade inte f�rv�ntat sig n�got resultat p� �tminstone tv� veckor. Att g�ra en hostile takeover, �ven med hj�lp av Plagues geniala program och specialdesignade h�rdvara, var en m�dosam process som f�rutsatte att sm� bitar information sm�gs in i en dator kilobyte f�r kilobyte till dess att en enkel programvara hade skapats. Hur snabbt processen gick berodde p� hur ofta Ekstr�m anv�nde sin dator och d�refter borde det ta ytterligare n�gra dagar att �verf�ra all information till en speglad h�rddisk. Fyrtio�tta timmar var inte bara makal�st utan teoretiskt om�jligt. Lisbeth var imponerad. Hon pingade upp hans ICQ.
<Hur bar du dig �t?>
<Fyra i hush�llet har dator. Kan du t�nka dig � de har ingen brandv�gg. S�kerhet noll. Det var bara att plugga in p� kabeln och ladda upp. Jag har haft omkostnader p� 6 000 kronor. Klarar du det?>
<Yep. Plus bonus f�r snabbt jobbat.>
Hon tvekade en stund och �verf�rde d�refter 30 000 kronor till Plagues konto via Internet. Hon ville inte sk�mma bort honom med �verdrivna summor. Hon satte sig d�refter till r�tta p� sin Ikeastol av modellen Verksam och �ppnade f�runders�kningsledare Ekstr�ms laptop.
Inom en timme hade hon l�st alla rapporter som kriminalinspekt�r Jan Bublanski skickat till f�runders�kningsledaren. Lisbeth misst�nkte att s�dana rapporter enligt reglementet inte borde l�mna polishuset men att Ekstr�m helt enkelt ignorerade s�dana best�mmelser d� han tagit med sig jobbet hem till en privat Internetuppkoppling utan brandv�gg.
Det bevisade bara �terigen tesen att inget s�kerhetssystem �r b�ttre �n den mest korkade medarbetaren. Genom Ekstr�ms dator fick hon flera v�sentliga bitar information.
F�rst uppt�ckte hon att Dragan Armanskij hade satt tv� medarbetare att kostnadsfritt ansluta sig till Bublanskis spaningsgrupp, vilket i praktiken innebar att Milton Security sponsrade polisjakten p� henne. Deras uppgift var att p� alla vis bidra till att Lisbeth Salander inf�ngades. Tack f�r den, Armanskij. Det ska jag komma ih�g. Hon mulnade n�r hon uppt�ckte vilka medarbetarna var. Bohman hade hon upplevt som fyrkantig men huvudsakligen korrekt i sitt uppf�rande gentemot henne. Nicklas Eriksson var en korrumperad nolla som hade utnyttjat sin position p� Milton Security till att lura en av f�retagets klienter.
Lisbeth Salander hade en selektiv moral. Hon var inte alls fr�mmande f�r att sj�lv lura f�retagets kunder, f�rutsatt att det var v�lf�rtj�nt, men hon skulle aldrig g�ra det om hon hade accepterat ett jobb med den tystnadsplikt det innebar.
Lisbeth uppt�ckte snart att den person som l�ckte information till media var f�runders�kningsledare Ekstr�m sj�lv. Det framgick av hans e-post d�r han besvarade f�ljdfr�gor om b�de Lisbeths r�ttsmedicinska utredning och sambandet mellan henne och Miriam Wu.
Den tredje biten information av betydelse var insikten att Bublanskis team inte hade minsta ledtr�d till var de skulle s�ka Lisbeth Salander. Hon l�ste med intresse en rapport som redogjorde f�r vilka �tg�rder som vidtagits och vilka adresser som var satta under sporadisk bevakning. Det var en kort lista. Sj�lvfallet Lundagatan, men �ven Mikael Blomkvists adress, Miriam Wus gamla adress vid S:t Eriksplan, samt Kvarnen d�r hon hade varit synlig. Fan, varf�r skulle jag utm�rka mig med Mimmi? Vilket idiotiskt infall.
P� fredagen hade Ekstr�ms spanare �ven hittat sp�ret till Evil Fingers. Hon gissade att det skulle resultera i att ytterligare adresser bes�ktes. Hon rynkade �gonbrynen. Tja, d�r f�rsvann sannolikt tjejerna i den gruppen fr�n hennes bekantskapskrets, �ven om hon inte hade haft n�gon kontakt med dem sedan hon �terv�nt till Sverige.
Ju mer hon funderade p� saken, desto mer konfunderad blev hon. �klagare Ekstr�m l�ckte all t�nkbar skit om henne till media. Hon hade inga problem att f�rst� Ekstr�ms syfte; han tj�nade p� publiciteten och beredde mark inf�r den dag d� han skulle v�cka �tal mot henne.
Men varf�r hade han inte l�ckt polisutredningen fr�n 1991? Den var den direkta orsaken till att hon sp�rrades in p� S:t Stefans. Varf�r m�rkade han den historien?
Hon gick in i Ekstr�ms dator och �gnade en timme �t att granska hans dokument. N�r hon var f�rdig t�nde hon en cigarett. Hon hade inte hittat en enda referens till h�ndelserna 1991 i hans dator. Det ledde till en besynnerlig slutsats. Han k�nde faktiskt inte till polisutredningen.
Hon k�nde sig villr�dig en stund. Sedan sneglade hon p� sin PowerBook. Det var precis n�got f�r Kalle J�vla Blomkvist att s�tta t�nderna i. Hon startade datorn igen och gick in i hans h�rddisk och skapade dokumentet [MB2].
[�klagare E l�cker information till media. Fr�ga honom varf�r han inte l�ckt den gamla polisutredningen.]
Det borde vara tillr�ckligt f�r att f� honom att g� ig�ng. Hon satt t�lmodigt och v�ntade i tv� timmar innan Mikael kom online. Mikael �gnade sig �t sin e-post och det dr�jde femton minuter innan han uppt�ckte hennes dokument och ytterligare fem minuter innan han replikerade med dokumentet [Kryptiskt]. Han nappade inte. Han tjatade ist�llet om att han ville veta vem som m�rdat hans v�nner.
Det var ett argument som Lisbeth kunde f�rst�. Hon mjuknade en aning och svarade med [Kryptiskt 2].
[Vad g�r du om det var jag?]
Vilket faktiskt var avsett som en personlig fr�ga. Han replikerade med [Kryptiskt 3]. Det skakade henne.
[Lisbeth, om det �r s� att du har blivit spritt spr�ngande s� kan f�rmodligen bara Peter Teleborian hj�lpa dig. Men jag tror inte att du m�rdat Dag och Mia. Jag hoppas och ber att jag har r�tt i mitt antagande.
Dag och Mia t�nkte avsl�ja sexhandeln. Min hypotes �r att det p� n�got s�tt kan ha utgjort motiv f�r morden. Men jag har inget att g� p�.
Jag vet inte vad som gick p� tok mellan oss, men du och jag diskuterade v�nskap vid ett tillf�lle. Jag sa att v�nskap bygger p� tv� saker � respekt och f�rtroende. �ven om du inte tycker om mig s� kan du faktiskt fortfarande ha f�rtroende f�r mig och lita p� mig. Jag har aldrig avsl�jat dina hemligheter. Inte ens vad som h�nde med Wennerstr�ms miljarder. Lita p� mig. Jag �r inte din fiende./M]
Mikaels referens till Peter Teleborian gjorde henne f�rst rasande. Sedan ins�g hon att Mikael inte f�rs�kte j�vlas. Han hade ingen aning om vem Peter Teleborian var och hade f�rmodligen bara sett honom i TV d�r han framstod som en ansvarsfull och internationellt respekterad expert p� barnpsykiatri.
Men det som verkligen skakade henne var referensen till Wennerstr�ms miljarder. Hon hade ingen aning om hur han hade listat ut det. Hon var �vertygad om att hon inte gjort n�got misstag och att ingen m�nniska i hela v�rlden visste vad hon hade gjort.
Hon l�ste om brevet flera g�nger.
Referensen om v�nskap gjorde henne obehaglig till mods. Hon visste inte hur hon skulle svara.
Till sist skapade hon [Kryptiskt 4].
[Jag ska t�nka p� saken.]
Hon kopplade ned sig och satte sig i f�nstersmygen.
Det var f�rst vid elvatiden p� fredagskv�llen, nio dagar efter morden, som Lisbeth Salander l�mnade l�genheten vid Mosebacke. Hennes f�rr�d av Billys Pan Pizza och andra matvaror liksom sista br�dsmulan och ostkanten hade d� varit slut i flera dagar. De sista tre dagarna hade hon livn�rt sig p� ett paket havregryn som hon impulsk�pt med baktanken att b�rja �ta nyttigare mat. Hon uppt�ckte att en deciliter havregryn tillsammans med lite russin och tv� deciliter vatten efter en minut i mikron blev en �tbar havregrynsgr�t.
Det var inte enbart bristen p� mat som fick henne att b�rja r�ra p� sig. Hon hade en m�nniska att s�ka r�tt p�. Dessv�rre kunde hon inte f�rverkliga den ambitionen inst�ngd i en l�genhet vid Mosebacke torg. Hon gick till sin garderob, plockade fram den blonda peruken och bev�pnade sig med det norska passet i namnet Irene Nesser.
Irene Nesser existerade i verkligheten. Hon var utseendem�ssigt snarlik Lisbeth Salander och hade f�rlorat sitt pass tre �r tidigare. Det hade hamnat i Lisbeths h�nder genom Plagues f�rsorg och hon hade alternerat med Irene Nessers persona vid behov i snart arton m�nader.
Lisbeth plockade bort ringarna ur �gonbryn och n�sborre och sminkade sig framf�r badrumsspegeln. Hon kl�dde sig i m�rka jeans, en enkel men varm brun tr�ja med gul stickning och promenadboots med klack. Hon hade ett litet f�rr�d av t�rgaspatroner i en kartong och plockade fram en. Hon tog �ven fram en elpistol som hon inte r�rt p� ett �r och satte den p� laddning. Hon placerade ett ombyte kl�der i en nylonbag. Sent p� kv�llen l�mnade hon l�genheten. Hon b�rjade med att promenera till McDonald�s p� Hornsgatan. Hon valde den restaurangen d�rf�r att det var mindre sannolikt att n�gon av hennes forna kollegor fr�n Milton Security skulle st�ta p� henne d�r �n p� McDonald�s i n�rheten av Slussen eller vid Medborgarplatsen. Hon �t en Big Mac och drack en stor Cola.
Efter m�ltiden tog hon 4:an �ver V�sterbron till S:t Eriksplan. Hon promenerade till Odenplan och befann sig utanf�r framlidne advokat Bjurmans adress p� Upplandsgatan strax efter midnatt. Hon f�rv�ntade sig inte att l�genheten skulle st� under bevakning, men hon noterade att det lyste i ett grannf�nster p� hans v�ningsplan och tog d�rf�r en promenad upp mot Vanadisplan. Det var m�rkt i grannl�genheten d� hon �terkom en timme senare.
Lisbeth gick uppf�r trapporna till Bjurmans v�ning p� fj�derl�tta f�tter och utan att t�nda i trapphuset. Med hj�lp av en mattkniv snittade hon f�rsiktigt polistejpen som f�rseglade l�genheten. Hon �ppnade d�rren ljudl�st.
Hon t�nde hallampan som hon visste inte skulle synas utifr�n, innan hon t�nde en pennlampa och s�kte sig till sovrummet. Persiennerna var st�ngda. Hon l�t ljusstr�len vandra �ver den fortfarande nedblodade s�ngen. Hon konstaterade att hon sj�lv hade varit mycket n�ra att d� i den s�ngen och upplevde pl�tsligt en k�nsla av djup tillfredsst�llelse att Bjurman �ntligen var borta ur hennes liv.
Avsikten med bes�ket p� brottsplatsen var att f� svar p� tv� fr�gor. F�r det f�rsta begrep hon inte kopplingen mellan Bjurman och Zala. Att en s�dan koppling m�ste existera var hon �vertygad om, men hon hade inte kunnat klarg�ra den genom att granska inneh�llet i Bjurmans dator.
F�r det andra var det en fr�ga som gnagde i hennes huvud. Under det nattliga bes�ket n�gra veckor tidigare hade hon noterat att Bjurman plockat ut dokumentation om henne fr�n den p�rm d�r han samlade allt material om Lisbeth Salander. De sidor som saknades var den del av hans uppdragsbeskrivning fr�n �verf�rmyndarn�mnden d�r Lisbeth Salanders psykiska tillst�nd summerades i ytterst kortfattade termer. Bjurman hade inte n�got behov av dessa sidor och det var fullt m�jligt att han helt enkelt hade st�dat ut p�rmen och sl�ngt sidorna. Mot detta antagande st�lldes det faktum att advokater aldrig sl�nger dokumentation om ett p�g�ende �rende. Papperen kunde vara hur �verfl�diga som helst � det var lika fullt ologiskt att g�ra sig av med dem. �nd� hade de inte funnits kvar i hennes p�rm, och de hade inte funnits n�gon annanstans kring hans arbetsbord.
Hon konstaterade att polisen hade burit iv�g med de p�rmar som handlade om Lisbeth Salander och annan dokumentation. Hon �gnade tv� timmar �t att s�ka igenom l�genheten meter f�r meter f�r att unders�ka om polisen hade missat n�gonting och kunde s� sm�ningom l�tt frustrerad konstatera att s� inte tycktes vara fallet.
I k�ket hittade hon en l�da som inneh�ll nycklar av olika slag. Hon hittade bilnycklar och ett nyckelpar som bestod av en fastighetsnyckel och en nyckel till ett h�ngl�s. Hon gjorde en ljudl�s tur till vinden d�r hon provade sig fram mellan h�ngl�sen till dess att hon hittade Bjurmans f�rvaringsutrymme. D�r fanns gamla m�bler, en garderob med �verblivna kl�der, skidor, ett bilbatteri, kartonger med b�cker och annan br�te. Hon hittade inget av intresse och gick ist�llet nedf�r trapporna och anv�nde fastighetsnyckeln f�r att ta sig till garaget. Hon hittade hans Mercedes och kunde efter en kort stund konstatera att den inte inneh�ll n�got av v�rde.
Hon hade struntat i att bes�ka hans kontor. Hon hade gjort ett bes�k d�r bara n�gra veckor tidigare i samband med sitt f�reg�ende nattliga bes�k i hans l�genhet och visste att han inte hadeutnyttjat kontoret p� tv� �r. D�r fanns bara dammsamlingar.
Lisbeth �terv�nde till l�genheten d�r hon satte sig i hans vardagsrumssoffa och funderade. Efter n�gra minuter reste hon sig och gick tillbaka till nyckell�dan i k�ket. Hon granskade nycklarna en och en. En upps�ttning nycklar gick till patentl�s och s�kerhetsl�s och en nyckel var rostig och gammaldags. Hon rynkade �gonbrynen. Sedan h�jde hon blicken till en f�rvaringsb�nk intill diskb�nken d�r Bjurman hade placerat ett tjugotal fr�p�sar. Hon lyfte p� dem och konstaterade att det var fr�n till en kryddtr�dg�rd.
Han har en sommarstuga. Eller en kolonistuga n�gonstans. Det har jag missat.
Det tog henne tre minuter att hitta ett sex �r gammalt kvitto i Bjurmans bokf�ring d�r han betalat ers�ttning till en anl�ggningsfirma som gjort markarbeten p� hans uppfart och ytterligare en minut att hitta f�rs�kringspapper f�r en fastighet i n�rheten av Stallarholmen utanf�r Mariefred.
Klockan fem p� morgonen stannade hon till vid den natt�ppna 7-Elevenbutiken p� kr�net av Hantverkargatan vid Fridhemsplan. Hon k�pte en f�rsvarlig m�ngd Billys Pan Pizza, mj�lk, br�d, ost och andra basvaror. Hon k�pte �ven en morgontidning vars rubrik fascinerade henne.
Denna morgontidning hade av n�gon anledning som Lisbeth inte k�nde till valt att inte namnge henne. Hon omn�mndes som den �26-�riga kvinnan�. Texten angav att en k�lla inom polisen p�stod att hon m�jligen hade avvikit utomlands och kunde befinna sig i Berlin. Varf�r hon skulle fly till just Berlin framgick inte men enligt uppgift hade det inkommit tips om att hon varit synlig p� en �anarkofeministisk klubb� i Kreutzberg. Klubben beskrevs som ett tillh�ll f�r ungdomar som sv�rmade f�r allt fr�n politisk terrorism till antiglobalisering och satanism.
Hon tog 4:ans buss tillbaka till S�dermalm d�r hon klev av vid Rosenlundsgatan och promenerade till Mosebacke. Hon gjorde kaffe och �t sm�rg�sar innan hon kr�p ned i s�ngen.
Lisbeth sov till l�ngt in p� eftermiddagen. N�r hon vaknade sniffade hon eftert�nksamt p� lakanen och konstaterade att det var h�g tid att byta s�nglinne. Hon �gnade l�rdagskv�llen �t att st�da sin l�genhet. Hon bar ut sopor och samlade upp gamla tidningar i tv� sops�ckar som hon placerade i en kl�dkammare i hallen. Hon tv�ttade en maskin underkl�der och t-tr�jor och d�refter en maskin med jeans. Hon sorterade disk, startade diskmaskinen och avslutade med att dammsuga och moppa golvet.
Klockan var nio p� kv�llen och hon var genomsvettig. Hon tappade upp vatten i badkaret och h�llde p� rikligt med badskum. Hon lade sig och sl�t �gonen och grubblade. N�r hon vaknade var det midnatt och vattnet iskallt. Hon klev irriterat upp och torkade sig innan hon gick och lade sig i s�ngen. Hon somnade n�stan omedelbart om igen.
P� s�ndagsmorgonen fylldes Lisbeth Salander av raseri d� hon startade sin PowerBook och l�ste alla dumheter som skrivits om Miriam Wu. Hon k�nde sig el�ndig och fylld av d�ligt samvete. Hon hade inte insett hur h�rt �tg�ngen Mimmi skulle bli. Och Mimmis enda brott var att hon var Lisbeths � bekant? V�n? �lskarinna?
Hon visste inte riktigt vilket ord hon skulle anv�nda f�r att beskriva sin relation till Mimmi, men hon ins�g att vilken den �n hade varit s� var den med stor sannolikhet �ver. Hon skulle tvingas stryka Mimmis namn fr�n sin redan korta f�rteckning �ver bekanta. Efter alla skriverier i massmedia tvivlade hon p� att Mimmi n�gonsin skulle vilja ha med den psyksjuka galningen Lisbeth Salander att g�ra igen.
Det gjorde henne rasande.
Hon memorerade Tony Scalas namn, journalisten som satt ig�ng drevet. Dessutom beslutade hon sig f�r att leta r�tt p� en obehaglig kolumnist med randig kavaj som i en skojfrisk betraktelse i en kv�llstidning gjorde flitigt bruk av epitetet �BDSM-flatan�.
Det b�rjade bli en ganska l�ng lista p� personer som Lisbeth �mnade ta under behandling.
Men f�rst m�ste hon hitta Zala.
Exakt vad som skulle ske d� hon hittade Zala visste hon inte.
Mikael vaknade klockan halv �tta p� s�ndagsmorgonen av att telefonen ringde. Han str�ckte s�mnigt ut handen och svarade.
�God morgon�, sa Erika Berger.
�Mmmm�, svarade Mikael.
��r du ensam?�
�Dessv�rre.�
�D� f�resl�r jag att du g�r och duschar och s�tter p� kaffet. Du f�r bes�k om femton minuter.�
�F�r jag?�
�Paolo Roberto.�
�Boxaren? Kungen av Kungsan?�
�Densamme. Han ringde mig och vi har pratat i en halvtimme.�
�Varf�r det?�
�Varf�r han ringde mig? Tja, vi k�nner varandra s� pass att vi s�ger hej d� vi st�ter ihop. Jag tr�ffade honom och gjorde en l�ng intervju n�r han var med i Hildebrands film och vi har st�tt ihop genom �ren.�
�Det visste jag inte. Men fr�gan var varf�r han ska bes�ka mig.�
�D�rf�r att � �sch, jag tror att det �r b�ttre om han f�r f�rklara sj�lv.�
Mikael hade knappt hunnit ut ur duschen och f�tt p� sig byxorna d� Paolo Roberto ringde p� d�rren. Han �ppnade och bad boxaren sl� sig ned vid matbordet medan han letade r�tt p� en ren skjorta och gjorde tv� dubbla espresso som han serverade med en tesked mj�lk. Paolo Roberto granskade imponerat kaffet.
�Du ville prata med mig?�
�Det var Erika Bergers f�rslag.�
�Okej, prata p�.�
�Jag k�nner Lisbeth Salander.�
Mikael h�jde p� �gonbrynen.
�Jas�?�
�Jag blev lite h�pen d� Erika Berger ber�ttade att du ocks� k�nner henne.�
�Det �r nog b�st att du tar det h�r fr�n b�rjan.�
�Okej. S� h�r �r det. Jag kom hem i f�rrg�r efter en m�nad i New York och hittade Lisbeths fejs p� varenda j�vla l�psedel. Tidningarna skriver en j�vla massa skit om henne. Och inte en enda j�vel tycks ha ett gott ord att s�ga om henne.�
�Du fick in tre j�vlar i den svadan.�
Paolo skrattade.
�F�rl�t. Men jag k�nner mig r�tt f�rbannad. Jag ringde faktiskt Erika f�r att jag hade ett behov av att prata och inte riktigt visste vem jag skulle prata med. Eftersom den d�r journalisten i Enskede jobbade f�r
�Okej.�
��ven om Salander har blivit galen och gjort allt som polisen p�st�r att hon gjort s� m�ste hon i alla fall f� en sportslig. Vi har faktiskt r�ttss�kerhet i det h�r landet och ingen m�nniska ska d�mas oh�rd.�
�Jag tycker precis likadant�, sa Mikael.
�Jag f�rstod det av Erika. N�r jag ringde henne trodde jag att ni p�
�Jag k�nner Lisbeth Salander. Jag har sv�rt att se henne som en galen m�rdare.�
Paolo skrattade pl�tsligt.
�Hon �r en kn�pp j�vla brud � men hon �r en av de goda. Jag gillar henne.�
�Hur k�nner du henne?�
�Jag har boxats med Salander sedan hon var 17 �r.�
Mikael Blomkvist blundade i tio sekunder innan han �ter h�jde blicken och tittade p� Paolo Roberto. Lisbeth Salander var som alltid full av �verraskningar.
�Sj�lvklart. Lisbeth Salander boxas med Paolo Roberto. Ni �r i samma viktklass.�
�Jag sk�mtar inte.�
�Jag tror dig. Vid ett tillf�lle ber�ttade Lisbeth f�r mig att hon brukade sparra med grabbarna i n�gon boxningsklubb.�
�L�t mig ber�tta hur det var. F�r tio �r sedan ryckte jag in som extratr�nare till juniorer som ville b�rja boxas nere p� Zinkens klubb. Jag var redan en etablerad boxare och klubbens juniorledare tyckte att jag var ett dragpl�ster, s� jag kom in p� eftermiddagarna och sparrade med grabbarna.�
�Jaha.�
�Och hur det nu var s� blev jag kvar hela sommaren och en bit in p� h�sten. De k�rde en kampanj och affischerade och s� d�r, och f�rs�kte locka ungdomar att prova p� boxning. Och det drog faktiskt r�tt m�nga grabbar i 15�16-�rs�ldern och n�gra �r upp�t. R�tt m�nga invandrarkillar. Boxningen blev ett bra alternativ till att springa p� stan och r�ja. Fr�ga mig. Jag vet.�
�Okej.�
�Och s� en dag mitt i sommaren dyker den d�r spinkiga tjejen upp fr�n ingenstans. Du vet hur hon ser ut? Hon kom in i klubblokalen och sa att hon ville l�ra sig boxas.�
�Jag kan t�nka mig scenen.�
�Det blev allts� ett asgarv fr�n ett halvdussin grabbar som var ungef�r dubbelt s� tunga och betydligt st�rre. Jag var en av dem som garvade. Det var inget allvarligt, men vi retades lite med henne. Vi har en tjejsektion ocks� och jag sa n�got korkat om att sm�brudarna bara fick boxas p� torsdagar eller n�got s�dant.�
�Hon skrattade inte, antar jag.�
�N�. Hon skrattade inte. Hon tittade p� mig med sina svarta �gon. Sedan str�ckte hon sig efter ett par boxningshandskar som n�gon lagt ifr�n sig. De var inte surrade eller n�gonting och de var f�r stora f�r henne. Och vi grabbar skrattade �nnu mer. F�rst�r du?�
�Det h�r l�ter inte bra.�
Paolo Roberto skrattade igen.
�Eftersom jag var ledaren s� gick jag fram och l�tsades jabba lite mot henne.�
�Ooops.�
�Ungef�r. Helt pl�tsligt drog hon till med en j�vla r�kare rakt �ver truten p� mig.�
Han skrattade igen.
�Jag stod och clownade med henne och var helt of�rberedd. Hon fick in ett par tre sm�llar p� mig innan jag ens kom mig f�r att parera. Allts�, hon hade noll muskelstyrka och slagen var som att bli tr�ffad av en fj�der. Men n�r jag b�rjade parera bytte hon taktik. Hon boxades instinktivt och fick in �nnu fler sm�llar. S� jag b�rjade parera p� allvar och uppt�ckte att hon var snabbare �n en j�vla reptil. Om hon bara hade varit st�rre och starkare skulle jag ha f�tt en match, om du f�rst�r vad jag menar.�
�Jag f�rst�r.�
�Och d� bytte hon taktik igen och drog iv�g en j�vla sm�ll i skrevet p� mig. Det k�ndes.�
Mikael nickade.
�S� jag jabbade tillbaka och tr�ffade henne i ansiktet. Jag menar, det var ingen h�rd sm�ll eller n�gonting utan bara en poff. D� sparkade hon mig p� kn�et. Allts�, det var helt kn�ppt. Jag var tre g�nger s� stor och tung och hon var helt chansl�s, men hon pucklade p� mig som om det g�llde livet.�
�Du hade retat upp henne.�
�Jag f�rstod det sedan. Och jag sk�mdes. Jag menar � vi hade affischerat och f�rs�kte dra in ungdomar i klubben och h�r kom hon och bad helt seri�st att f� l�ra sig boxas och hon tr�ffade ett g�ng grabbar som bara stod och drev med henne. Jag skulle ha blivit vansinnig om n�gon behandlat mig p� det s�ttet.�
Mikael nickade.
�Och det h�r p�gick i flera minuter. S� till slut grabbade jag tag i henne och brottade ned henne p� golvet och h�ll fast henne till dess att hon slutade sprattla. Hon hade tamejfan t�rar i �gonen och tittade p� mig med en s�dan ilska att � tja.�
�S� du b�rjade boxas med henne.�
�N�r hon lugnat ned sig sl�ppte jag upp henne och fr�gade om hon menade allvar med att l�ra sig att boxas. Hon kastade handskarna p� mig och gick mot utg�ngen. S� jag sprang i kapp och st�llde mig framf�r henne. Jag bad om f�rl�telse och sa att om hon menade allvar skulle jag l�ra henne och i s� fall skulle hon infinna sig n�sta dag klockan 17.00.�
Han tystnade en stund och tittade bort i fj�rran.
�N�sta kv�ll hade vi tjejsektionen och hon d�k faktiskt upp. Jag satte henne i ringen med en tjej som hette Jennie Karlsson som var 18 och hade boxats i �ver ett �r. Problemet var ju att vi inte hade n�gon i Lisbeths viktklass som var �ldre �n typ 12 �r. Och jag instruerade Jennie att eftersom Salander var helt gr�n skulle hon g� varligt fram och bara markera.�
�Hur gick det?�
��rligt talat � Jennie hade en fl�skl�pp efter tio sekunder. Under en hel rond fick Salander in slag efter slag och duckade undan allt som Jennie f�rs�kte. Och d� pratar vi om en tjej som aldrig satt sin fot i en ring tidigare. I andra ronden var Jennie s� f�rbannad att hon slog p� allvar och hon fick inte in en enda tr�ff. Jag var helt m�ll�s. Jag har inte sett n�gon seri�s boxare r�ra sig s� snabbt n�gon g�ng tidigare. Om jag var h�lften s� snabb som Salander skulle jag vara lycklig.�
Mikael nickade.
�Salanders problem var att hennes slag var helt v�rdel�sa. Jag b�rjade tr�na med henne. Jag hade henne i tjejsektionen i ett par veckor och hon f�rlorade flera matcher d�rf�r att f�rr eller senare fick n�gon alltid in ett slag och d� fick vi typ avbryta och b�ra in henne i omkl�dningsrummet f�r att hon blev f�rbannad och b�rjade sparkas och bitas och sl�ss.�
�Det l�ter som Lisbeth.�
�Hon gav aldrig upp. Men till sist hade hon irriterat s� m�nga tjejer att deras tr�nare sparkade ut henne.�
�Jas�?�
�Ja, det var helt om�jligt att boxas med henne. Hon hade bara ett l�ge som vi kallade Terminator Mode och det var att nita motst�ndaren, och det spelade ingen roll om det bara var uppv�rmning eller v�nskaplig sparring. Och tjejerna gick hem r�tt ofta med skraps�r d� hon sparkat n�gon. Det var d� jag fick en id�. Jag hade problem med en kille som hette Samir. Han var 17 �r och fr�n Syrien. Han var en bra boxare, kraftigt byggd och med vodka i slaget � men han kunde inte r�ra sig. Han stod stilla hela tiden.�
�Okej.�
�S� jag bad Salander komma till klubben en eftermiddag n�r jag skulle tr�na honom. Och hon fick byta om och jag satte upp henne i ringen med honom, huvudskydd och tandskydd och hela baletten. F�rst v�grade Samir sparra med henne d�rf�r att �hon var ju bara en j�vla tjej� och allt det d�r machok�ret. S� jag sa till honom h�gt och ljudligt s� alla h�rde det att det h�r minsann inte var n�gon sparring och slog vad om 500 sp�nn att hon skulle nita honom. Till Salander sa jag att det h�r var ingen tr�ning och att Samir skulle knocka henne p� blodigt allvar. Hon tittade p� mig med det d�r misstrogna ansiktsuttrycket. Samir stod fortfarande och gafflade n�r gonggongen gick. Lisbeth tog i f�r kung och fosterland och klappade till honom i ansiktet s� att han satte sig p� �ndan. D� hade jag tr�nat henne en hel sommar och nu hade hon b�rjat f� lite muskler och lite tyngd i slagen.�
�Samir blev glad, f�rst�r jag.�
�Allts�, de snackade om den d�r tr�ningen i m�nader efter�t. Samir fick helt enkelt stryk. Hon vann p� po�ng. Hade hon haft mer kroppsstyrka skulle hon ha gjort honom illa. Efter ett tag var Samir s� frustrerad att han pucklade p� f�r fullt. Jag var livr�dd att han faktiskt skulle f� in ett slag, d� hade vi f�tt ringa efter ambulans. Hon fick bl�m�rken d� hon parerade med axlarna n�gra g�nger, och han lyckades skicka henne mot repen d�rf�r att hon inte kunde st� emot tyngden i slagen. Men han var inte i n�rheten av att tr�ffa henne p� allvar.�
�� fan. Det skulle jag ha velat se.�
�Den dagen fick grabbarna i klubben respekt f�r Salander. Inte minst Samir. Och jag satte helt enkelt in henne att sparra med betydligt st�rre och tyngre grabbar. Hon var mitt hemliga vapen och det var j�vla bra tr�ning. Vi lade upp tr�ningspass s� att Lisbeth hade till uppgift att s�tta fem tr�ffar p� olika punkter p� kroppen � k�ke, panna, mage och s� vidare. Och grabbarna hon boxades mot hade i uppgift att f�rsvara sig och skydda de punkterna. Det blev liksom prestige att ha boxats med Lisbeth Salander. Det var som att sl�ss med en b�lgeting. Vi kallade henne faktiskt f�r getingen och hon blev som en maskot i klubben. Jag tror att hon tyckte om det, f�r en dag kom hon till klubben och hade tatuerat en geting p� halsen.�
Mikael log. Han mindes mycket v�l hennes geting. Den ingick i signalementet i efterlysningen.
�Hur l�nge h�ll det h�r p�?�
�En kv�ll i veckan i drygt tre �r. Jag var bara d�r p� heltid under sommaren och sedan sporadiskt. Den som h�ll i �vningarna med Salander var v�r juniortr�nare, Putte Karlsson. Sedan b�rjade Salander jobba och hade inte tid att komma lika ofta, men fram till f�rra �ret d�k hon upp n�gon g�ng i m�naden och tr�nade. Jag tr�ffade henne n�gra g�nger om �ret och gick sparringpass med henne. Det var bra tr�ning, man var svettig efter�t. Hon pratade n�stan aldrig med n�gon. N�r det inte var sparring kunde hon st� och puckla p� sands�cken intensivt i tv� timmar, som om den var en d�dlig fiende.�
Mikael gjorde tv� nya espresso. Han bad om urs�kt d� han t�nde en cigarett. Paolo Roberto ryckte p� axlarna. Mikael betraktade honom eftert�nksamt.
Paolo Roberto hade en image av att vara en kaxig typ som g�rna sa exakt vad han ans�g om saker och ting. Mikael ins�g snabbt att han var precis lika kaxig privat, men att han ocks� var en intelligent och �dmjuk m�nniska. Han p�minde sig att Paolo Roberto ocks� satsat p� en politisk karri�r som socialdemokratisk riksdagskandidat. Han framstod alltmer som en kille som hade n�gonting mellan �ronen. Mikael ertappade sig sj�lv med att spontant tycka bra om honom.
�Varf�r kommer du till mig med den h�r storyn?�
�Salander sitter i klistret ganska ordentligt. Jag vet inte vad man kan g�ra men hon skulle nog beh�va en v�n i sin h�rna.�
Mikael nickade.
�Varf�r tror du att hon �r oskyldig?� fr�gade Paolo Roberto.
�Det �r sv�rt att f�rklara. Lisbeth �r en v�ldigt of�rsonlig m�nniska, men jag tror helt enkelt inte p� storyn att hon skulle ha skjutit Dag och Mia. S�rskilt inte Mia. Dels har hon inget motiv ��
�Inget motiv som vi k�nner till.�
�Okej, Lisbeth skulle inte ha problem med att anv�nda v�ld mot n�gon som gjort sig f�rtj�nt av det. Men jag vet inte. Jag har utmanat Bublanski, polisen som h�ller i utredningen. Jag tror att det fanns ett sk�l till att Dag och Mia m�rdades. Och jag tror att det sk�let finns i det reportage som Dag jobbade med.�
�Om du har r�tt beh�ver Salander inte bara n�gon som h�ller henne i handen n�r hon grips � d� beh�ver hon en helt annan sorts uppbackning.�
�Jag vet.�
Paolo Roberto fick en farlig glimt i �gonen.
�Om hon �r oskyldig har hon utsatts f�r en av de v�rsta j�vla r�ttsskandalerna i historien. Hon har utpekats som m�rdare av media och poliser, och allt skit som skrivits ��
�Jag vet.�
�S� vad kan vi g�ra? Kan jag hj�lpa till p� n�got s�tt?�
Mikael funderade en stund.
�Den b�sta hj�lp vi kan bidra med �r f�rst�s att plocka fram en alternativ g�rningsman. Det �r det jag jobbar med. Den n�st b�sta hj�lp vi kan ge �r att f� tag p� henne innan n�gon polis skjuter ihj�l henne. Lisbeth �r ju liksom inte den sortens m�nniska som skulle �verl�mna sig frivilligt.�
Paolo Roberto nickade.
�Och hur hittar vi henne?�
�Jag vet inte. Men det finns faktiskt en sak du kan g�ra. Rent praktiskt, om du har tid och lust.�
�Min tjej �r bortrest den n�rmaste veckan. Jag har tid och lust.�
�Okej, jag t�nkte p� det h�r med att du �r boxare ��
�Ja?�
�Lisbeth har en v�ninna, Miriam Wu, som du s�kert l�st om.�
�B�ttre k�nd som BDSM-flatan � Jo, jag har l�st om henne.�
�Jag har hennes mobilnummer och har f�rs�kt f� tag p� henne. Hon l�gger p� luren s� fort hon h�r att det �r en journalist i andra �nden.�
�Jag f�rst�r henne.�
�Jag har inte riktigt tid att jaga Miriam Wu. Men jag l�ste att hon tr�nar kickboxning. Jag t�nkte att om en k�nd boxare tar kontakt med henne ��
�Jag f�rst�r. Och du hoppas att hon kan leda oss vidare till Salander.�
�N�r polisen pratade med henne sa hon att hon inte hade en aning om var Lisbeth h�ller hus. Men det �r v�rt ett f�rs�k.�
�Ge mig hennes nummer. Jag ska leta r�tt p� henne.�
Mikael gav honom mobilnumret och adressen till Lundagatan.
Gunnar Bj�rck hade tillbringat helgen med att analysera sin situation. Hans framtid h�ngde p� en sk�r tr�d och det g�llde att spela sina d�liga kort v�l.
Mikael Blomkvist var ett j�vla svin. Fr�gan var bara om han skulle g� att �vertala att h�lla tyst om � om det faktum att Bj�rck hade anlitat de d�r j�vla flickornas tj�nster. Det han hade gjort var �talbart och han tvivlade inte p� att han skulle f� sparken om det avsl�jades. Tidningarna skulle slita honom i stycken. En s�kerhetspolis som utnyttjar ton�riga prostituerade � om de d�r j�vla fittorna �tminstone inte hade varit s� unga.
Men att sitta overksam var att besegla sitt �de. Bj�rck hade klokt nog inte sagt n�got till Mikael Blomkvist. Han hade l�st Blomkvists ansikte och registrerat hans reaktion. Blomkvist hade v�ndats. Han ville ha information. Men han skulle vara tvungen att betala. Priset var hans tystnad. Det var enda utv�gen.
Zala skapade en helt ny ekvation i hela mordutredningen.
Dag Svensson hade jagat Zala.
Bjurman hade s�kt Zala.
Och kommissarie Gunnar Bj�rck var den ende som visste att det fanns en koppling mellan Zala och Bjurman, vilket innebar att Zala var en l�nk till b�de Enskede och Odenplan.
Vilket skapade ytterligare ett dramatiskt problem f�r Gunnar Bj�rcks framtida v�lbefinnande. Det var han som hade gett Bjurman information om Zalachenko � i all v�nskaplighet och utan att reflektera �ver att informationen fortfarande var hemligst�mplad. Det var en bagatell, men det innebar att han faktiskt gjort sig skyldig till en �talbar handling.
Dessutom hade han sedan Mikael Blomkvists bes�k p� fredagen gjort sig skyldig till ytterligare ett brott. Han var polis och om han hade information i en mordutredning var det hans skyldighet att omedelbart h�ra av sig till polisen med denna information. Men om han l�mnade informationen till Bublanski eller �klagare Ekstr�m skulle han automatiskt h�nga ut sig sj�lv. Det skulle bli offentligt. Inte hororna, men hela Zalachenko-historien.
Under l�rdagen hade han gjort ett hastigt bes�k p� sin arbetsplats p� S�kerhetspolisen p� Kungsholmen. Han hade plockat fram alla gamla papper om Zalachenko och l�st igenom materialet. Det var han sj�lv som hade skrivit rapporterna, men det var m�nga �r sedan. De allra �ldsta papperen var snart trettio �r gamla. Det senaste dokumentet var tio �r gammalt.
Zalachenko.
En hal j�vel.
Zala.
Gunnar Bj�rck hade sj�lv antecknat smeknamnet i sin utredning men kunde inte p�minna sig att han n�gonsin anv�nt det.
Men kopplingen var solklar. Till Enskede. Till Bjurman. Och till Salander.
Gunnar Bj�rck grubblade. Han f�rstod �nnu inte hur alla pusselbitarna h�ngde samman men han trodde att han begrep varf�r Lisbeth Salander hade �kt till Enskede. Han kunde ocks� l�tt f�rest�lla sig att Lisbeth Salander hade drabbats av ett raseriutbrott och d�dat Dag Svensson och Mia Bergman f�r att de hade v�grat samarbeta eller f�r att de hade provocerat henne. Hon hade ett motiv som kanske bara Gunnar Bj�rck och tv� tre andra personer i hela landet f�rstod.
Hon �r ju helt sinnessjuk. Jag hoppas f�r guds skull att n�gon polis skjuter ihj�l henne d� hon grips. Hon vet. Hon kan spr�cka hela historien om hon pratar.
Men hur Gunnar Bj�rck �n resonerade kvarstod det faktum att Mikael Blomkvist var den enda m�jliga utv�gen f�r honom personligen � vilket i Gunnar Bj�rcks nuvarande bel�genhet var den enda fr�gan av intresse. Han k�nde en tilltagande desperation. Blomkvist m�ste f�rm�s att behandla honom som en hemlig k�lla och att h�lla tyst om hans � pikanta snedspr�ng med de d�r j�vla hororna. Fan, om Salander �nd� kunde skjuta skallen av Blomkvist.
Han tittade p� Zalachenkos telefonnummer och v�gde f�r- och nackdelar med att ta kontakt med honom. Han kunde inte best�mma sig.
Mikael hade gjort en dygd av att kontinuerligt summera sitt gr�vande. N�r Paolo Roberto l�mnat honom anv�nde han en timme till uppgiften. Det hade blivit en journal, n�stan i dagboksform, d�r han l�t tankarna l�pa fritt samtidigt som han noga bokf�rde alla samtal, m�ten och all research han gjorde. Han krypterade dagligen dokumentet med PGP och mailade kopior till Erika Berger och Malin Eriksson, s� att hans medarbetare var helt uppdaterade.
Dag Svensson hade fokuserat p� Zala de sista veckorna innan han dog. Namnet hade dykt upp i det sista telefonsamtalet till Mikael, bara tv� timmar innan han m�rdades. Gunnar Bj�rck p�stod att han visste n�got om Zala.
Mikael �gnade femton minuter �t att summera vad han hade gr�vt fram om Bj�rck, vilket var ganska lite.
Gunnar Bj�rck var 62 �r gammal, ogift och f�dd i Falun. Han hade arbetat som polis sedan han var 21 �r gammal. Han hade b�rjat som patrullerande men studerat juridik och hamnat i hemlig befattning redan d� han var 26 eller m�jligen 27. Det var 1969 eller 1970, precis i slutet av Per Gunnar Vinges tid som S�pochef.
Vinge fick sparken sedan han i ett samtal med Norrbottens landsh�vding Ragnar Lassinanti p�st�tt att Olof Palme var spion f�r ryssarna. Sedan kom IB-aff�ren och Holm�r och Brevb�raren och Palmemordet och den ena skandalen efter den andra. Mikael hade ingen aning om vilken roll, om ens n�gon, Gunnar Bj�rck hade spelat i de g�ngna dryga trettio �rens drama inom hemliga polisen.
Bj�rcks karri�r mellan 1970 och 1985 var i stort sett ett oskrivet blad, n�got som inte var besynnerligt d� det g�llde S�po eftersom allt som hade med verksamheten att g�ra var hemligst�mplat. Han kunde ha v�ssat pennor i ett f�rr�d eller varit hemlig agent i Kina. Det sistn�mnda var dock osannolikt.
I oktober 1985 hade Bj�rck flyttat till Washington d�r han tj�nstgjort p� svenska ambassaden i tv� �r. Fr�n 1988 hade han varit tillbaka i tj�nst hos S�po i Stockholm. 1996 blev han en offentlig person i den bem�rkelsen att han uts�gs till vice byr�chef p� utl�nningsroteln. Exakt vad han sysslade med hade Mikael ingen st�rre kunskap om. Efter 1996 hade Bj�rck vid ett antal tillf�llen uttalat sig i massmedia i samband med utvisning av en eller annan suspekt arab. 1998 hade han uppm�rksammats i samband med att flera irakiska diplomater utvisades fr�n landet.
Vad har allt detta med Lisbeth Salander och morden p� Dag och Mia att g�ra? F�rmodligen inte ett dyft.
Men Gunnar Bj�rck vet n�got om Zala.
D�rmed m�ste det finnas en koppling.
Erika Berger hade inte ber�ttat f�r n�gon, inte ens f�r sin make som hon annars aldrig hade n�gra hemligheter f�r, att hon skulle g� till Den Stora Draken, Svenska Morgon-Posten. Hon hade ungef�r en m�nad kvar p�
Hon k�nde ocks� en gnagande oro f�r Mikael. Hon hade l�st hans senaste mail med en sjunkande k�nsla. Hon k�nde igen tecknen. Det var precis samma envishet som f�tt honom att bita sig fast i Hedestad tv� �r tidigare, och det var samma besatthet med vilken han angripit Wennerstr�m. Sedan sk�rtorsdagen existerade inget annat f�r honom �n uppgiften att ta reda p� vem som m�rdat Dag och Mia och att p� n�got s�tt frik�nna Lisbeth Salander.
�ven om hon till fullo sympatiserade med hans ambition � Dag och Mia hade varit hennes v�nner ocks� � s� fanns d�r en sida hos Mikael som hon inte k�nde sig helt v�l till mods med. Han hade ett drag av h�nsynsl�shet n�r han v�drade blod.
I samma �gonblick som han hade ringt henne dagen innan och ber�ttat om hur han utmanat Bublanski och b�rjat m�ta storlek med honom som en annan j�vla machocowboy, hade hon vetat att jakten p� Lisbeth Salander skulle uppsluka honom under �versk�dlig framtid. Hon visste av erfarenhet att han skulle vara alldeles om�jlig att ha att g�ra med innan han l�st problemet. Han skulle pendla mellan sj�lvupptagenhet och depression. Och n�gonstans i den ekvationen skulle han ocks� ta risker som f�rmodligen var fullst�ndigt on�diga.
Och Lisbeth Salander. Erika hade tr�ffat henne en enda g�ng och visste f�r lite om den besynnerliga flickan f�r att kunna dela Mikaels f�rvissning om att hon var oskyldig. T�nk om Bublanski hade r�tt? T�nk om hon var skyldig? T�nk om Mikael lyckades leta r�tt p� henne och tr�ffade en sinnessjuk galning som var bev�pnad med ett skjutvapen?
Hon hade inte heller blivit lugnare av Paolo Robertos �verraskande samtal p� morgonen. Det var naturligtvis bra att Mikael inte var den ende som stod p� Salanders sida, men Paolo Roberto var ocks� en j�vla machotyp.
Dessutom m�ste hon hitta en eftertr�dare till sig sj�lv som kunde ta �ver rodret p�
Mikael var en lysande reporter men skulle vara en katastrof som chefredakt�r. I det fallet var hon och Christer betydligt mera n�rbesl�ktade, men hon var os�ker p� om Christer skulle anta erbjudandet. Malin var f�r ung och os�ker. Monika Nilsson var f�r sj�lvupptagen. Henry Cortez var en bra reporter men han var p� tok f�r ung och orutinerad. Lottie Karim var f�r vek. Och hon var os�ker p� om Christer och Mikael skulle bli n�jda med n�gon nyrekryterad utifr�n.
Det var en j�vla soppa.
Det var inte s� hon ville avsluta sina �r p�
P� s�ndagskv�llen �ppnade Lisbeth Salander p� nytt Asphyxia 1.3 och gick in i den speglade h�rddisken av <MikBlom/Laptop>. Hon konstaterade att han f�r �gonblicket inte var uppkopplad p� n�tet och �gnade d�refter en stund �t att l�sa igenom vad nytt som tillkommit de senaste tv� dagarna.
Hon l�ste Mikaels researchjournal och undrade vagt om han m�jligen skrev den s� detaljerat f�r hennes skull och vad det i s� fall var ett uttryck f�r. Han visste naturligtvis att hon var inne i hans dator och d�rf�r var den naturliga slutsatsen att han ville att hon skulle l�sa vad han skrev. Fr�gan var dock vad han inte skrev. Eftersom han visste att hon fanns i hans dator kunde han manipulera kunskapsfl�det. Hon noterade i f�rbig�ende att han uppenbarligen inte hade kommit s� v�rst mycket l�ngre �n att ha utmanat Bublanski p� duell om hennes eventuella oskuld. Detta irriterade henne av n�gon anledning. Mikael Blomkvist baserade inte sina slutsatser p� fakta utan p� k�nslor. Naive dumskalle.
Men han hade ocks� zoomat in p� Zala. R�tt t�nkt, Kalle Blomkvist. Hon undrade om han alls skulle ha intresserat sig f�r Zala om hon inte skickat namnet till honom.
D�refter noterade hon med mild f�rv�ning att Paolo Roberto pl�tsligt hade dykt upp i handlingen. Det var en trevlig nyhet. Hon log pl�tsligt. Hon gillade den kaxige j�veln. Han var macho �nda ut i fingerspetsarna. Han brukade puckla p� henne r�tt ordentligt n�r de tr�ffades i ringen. De f� tillf�llen han tr�ffade, vill s�ga.
Sedan satte hon sig uppr�tt i stolen d� hon dekrypterade och l�ste Mikael Blomkvists senaste mail till Erika Berger.
Gunnar Bj�rck, S�po, har information om Zala.
Gunnar Bj�rck �r bekant med Bjurman.
Lisbeths blick blev ofokuserad d� hon ritade en triangel i huvudet. Zala. Bjurman. Bj�rck. Yes, that makes sense. Hon hade aldrig sett problemet ur den vinkeln tidigare. Mikael Blomkvist var kanske inte s� korkad i alla fall. Men han begrep f�rst�s inte sammanhanget. Det begrep hon inte ens sj�lv, trots att hon hade v�sentligt st�rre insikt i vad som h�nt. Hon funderade en stund p� Bjurman och blev medveten om att det faktum att han k�nde Bj�rck f�rvandlade honom till en n�got st�rre kantboll �n hon tidigare f�rest�llt sig.
Hon konstaterade att hon sannolikt skulle bli tvungen att g�ra ett bes�k i Sm�dalar�.
D�refter gick hon in i Mikaels h�rddisk och skapade ett nytt dokument i mappen <LISBETH SALANDER> som hon d�pte till [Ringh�rna]. Han skulle se det n�sta g�ng han startade sin iBook.
[1. H�ll dig borta fr�n Teleborian. Han �r ond.
2. Miriam Wu har absolut inget med den h�r saken att g�ra.
3. Du g�r r�tt i att fokusera p� Zala. Han �r nyckeln. Men du kommer inte att hitta honom i n�gra register.
4. Det finns en koppling mellan Bjurman och Zala. Jag vet inte hur, men jag jobbar p� saken. Bj�rck?
5. Viktigt. Det finns en besv�rande polisutredning om mig fr�n februari 1991. Jag k�nner inte till diarienummer och hittar den inte. Varf�r har inte Ekstr�m gett den till media? Svar: Den finns inte i hans dator. Slutsats: Han k�nner inte till den. Hur kan det vara m�jligt?]
Hon funderade en kort stund och lade sedan till ett stycke.
[PS/ Mikael, jag �r inte oskyldig. Men jag har inte skjutit Dag och Mia och har inget med morden p� dem att g�ra. Jag tr�ffade dem p� kv�llen strax innan morden skedde, men hade l�mnat dem d� det h�nde. Tack f�r att du trodde p� mig. H�lsa Paolo att han har en mesig v�nsterkrok.]
Hon funderade ytterligare en stund och ins�g att det gnagde alldeles f�r mycket i en informationsnarkoman av hennes kaliber att inte veta s�kert. Hon skrev en rad till.
[PS2/ Hur k�nner du till detta med Wennerstr�m?]
Mikael Blomkvist hittade Lisbeths dokument drygt tre timmar senare. Han l�ste brevet rad f�r rad minst fem g�nger. F�r f�rsta g�ngen hade hon gjort ett tydligt statement, att hon inte m�rdat Dag och Mia. Han trodde henne och k�nde en enorm l�ttnad. Och �ntligen talade hon med honom, om �n kryptiskt som alltid.
Han noterade ocks� att hon enbart f�rnekade morden p� Dag och Mia, men inte n�mnde n�got om Bjurman. Vilket Mikael antog berodde p� att han bara hade n�mnt Dag och Mia i sitt mail. Efter en stunds eftertanke skapade han [Ringh�rna 2].
[Hej Sally.
Tack f�r att du �ntligen sa att du �r oskyldig. Jag har trott p� dig, men �ven jag har p�verkats av mediebruset och k�nt tvivel. F�rl�t mig. Det k�ndes sk�nt att h�ra det direkt fr�n ditt tangentbord.
D� �terst�r bara att avsl�ja den verklige m�rdaren. Det har du och jag gjort tidigare. Det skulle underl�tta om du inte var s� kryptisk. Jag antar att du l�ser min researchkalender. D� vet du ungef�r vad jag g�r och hur jag resonerar. Jag tror att Bj�rck vet n�got och kommer att prata med honom igen inom de n�rmaste dagarna.
�r jag inne p� fel sp�r d� jag betar av torskarna?
Detta med polisutredningen f�rbryllar mig. Jag ska s�tta min medarbetare Malin p� att gr�va fram den. Du var, vad d�, 12�13 �r? Vad handlade utredningen om?
Din attityd till Teleborian �r noterad. /M
PS/Du gjorde en miss i Wennerstr�mkuppen. Jag k�nde till vad du gjort redan i Sandhamn under julhelgen men fr�gade inte eftersom du inte sa n�got. Och jag t�nker inte ber�tta vilket misstaget var med mindre �n att du tr�ffar mig �ver en kopp kaffe.]
Svaret kom drygt tre timmar senare.
[Du kan gl�mma torskarna. Det �r Zala som �r intressant. Och en blond j�tte. Men polisutredningen �r intressant eftersom n�gon tycks vilja d�lja den. Det kan inte vara en slump.]
�klagare Ekstr�m var p� uselt hum�r d� han samlade Bublanskis trupp till morgonb�n p� m�ndagen. Mer �n en veckas spaningar efter en namngiven misst�nkt med s�rpr�glat utseende hade varit fullst�ndigt resultatl�sa. Ekstr�m blev inte p� b�ttre hum�r n�r Curt Svensson, som hade haft helgjouren, informerade om den senaste h�ndelseutvecklingen.
�Intr�ng?� sa Ekstr�m med of�rst�lld h�pnad.
�Grannen ringde p� s�ndagskv�llen d� han r�kade m�rka att avsp�rrningstejpen p� Bjurmans d�rr hade brutits. Jag �kte ut och gjorde en koll.�
�Och vad gav det?�
�Tejpen var snittad p� tre st�llen. Troligen ett rakblad eller en mattkniv. Snyggt gjort. Det var sv�rt att uppt�cka.�
�Inbrott? Det finns bus som specialiserar sig p� avlidna ��
�Inget inbrott. Jag gick igenom l�genheten. Alla normala v�rdef�rem�l, video och s�dant fanns kvar. D�remot l�g Bjurmans bilnyckel framme p� k�ksbordet.�
�Bilnyckel?� fr�gade Ekstr�m.
�Jerker Holmberg var i l�genheten i onsdags f�r att g�ra en efterkoll om vi missat n�got. Han kollade bland annat bilen. Han sv�r p� att det inte l�g n�gon bilnyckel p� k�ksbordet d� han l�mnade l�genheten och satte upp tejpen.�
�Kan han inte ha gl�mt bilnyckeln framme? Ingen �r ofelbar.�
�Holmberg anv�nde aldrig den nyckeln. Han anv�nde kopian som fanns p� Bjurmans nyckelknippa och som vi redan har i beslag.�
Bublanski str�k sig �ver hakan.
�Allts� inget vanligt inbrott?�
�Intr�ng. N�gon har g�tt in i Bjurmans l�genhet och sniffat runt. Det m�ste ha skett mellan onsdagen och s�ndag kv�ll n�r grannen noterade att f�rseglingen var bruten.�
�Med andra ord har n�gon s�kt n�got � Jerker?�
�Det finns inget d�r som vi inte redan har i beslaget.�
�Som vi k�nner till i alla fall. Motivbilden f�r morden �r fortfarande ganska oklar. Vi har utg�tt fr�n att Salander �r en psykopat, men �ven psykopater beh�ver ett motiv.�
�S� vad f�resl�r du?�
�Jag vet inte. N�gon �gnar tid �t att s�ka igenom Bjurmans l�genhet. D� m�ste tv� fr�gor besvaras. F�r det f�rsta: Vem? F�r det andra: Varf�r? Vad �r det vi har missat?�
Tystnaden l�grade sig en kort stund.
�Jerker ��
Jerker Holmberg suckade uppgivet.
�Okej. Jag �ker ut till Bjurman och g�r igenom l�genheten igen. Med pincett.�
Klockan var elva p� m�ndagen d� Lisbeth Salander vaknade. Hon l�g kvar och drog sig i n�gon halvtimme innan hon klev upp och satte p� kaffebryggaren och duschade. N�r hon hade klarat av toalettbestyren gjorde hon tv� limpsm�rg�sar och satte sig vid sin PowerBook f�r att uppdatera sig om vad som h�nde i �klagare Ekstr�ms dator och f�r att l�sa Internetupplagorna av diverse dagstidningar. Hon noterade att intresset f�r Enskedemorden hade sjunkit. D�refter �ppnade hon Dag Svenssons researchfolder och l�ste noga hans anteckningar fr�n konfrontationen med journalisten Per-�ke Sandstr�m, torsken som sprang sexmaffians �renden och som visste n�got om Zala. N�r hon l�st f�rdigt h�llde hon upp mera kaffe och satte sig i f�nstersmygen och funderade.
Vid fyratiden hade hon t�nkt f�rdigt.
Hon beh�vde pengar. Hon hade tre kreditkort. Ett av dessa var st�llt p� Lisbeth Salander och var i all praktisk bem�rkelse oanv�ndbart. Ett var st�llt p� Irene Nesser, men Lisbeth undvek att anv�nda det eftersom hon d� m�ste legitimera sig med Irene Nessers pass vilket innebar en risk. Ett var st�llt p� Wasp Enterprises och var kopplat till ett konto som inneh�ll drygt tio miljoner kronor och kunde tankas p� med �verf�ringar via Internet. Vem som helst kunde anv�nda kortet men m�ste naturligtvis legitimera sig.
Hon gick in i k�ket och �ppnade en kakburk och plockade upp en bunt sedlar. Hon hade 950 kronor i kontanter, vilket var i minsta laget. Dessb�ttre hade hon �ven 1 800 amerikanska dollar som legat och skr�pat sedan hon �terv�nt till Sverige och som kunde v�xlas anonymt p� vilken Forexbutik som helst. Det f�rb�ttrade l�get.
Hon satte p� sig Irene Nessers peruk, kl�dde sig propert och tog ett ombyte kl�der och en makeupl�da med teatersmink med sig i en ryggs�ck. D�refter inledde hon den andra expeditionen fr�n Mosebacke. Hon promenerade till Folkungagatan och vidare bort till Erstagatan d�r hon gick in i Watskibutiken strax f�re st�ngningsdags. Hon inhandlade eltejp, block och talja med �tta meter ankarlina i bomull.
Hon tog 66:ans buss tillbaka. Vid Medborgarplatsen s�g hon en kvinna v�nta p� bussen. Hon k�nde f�rst inte igen henne, men en larmklocka ringde n�gonstans i bakhuvudet och n�r hon tittade igen kunde hon identifiera kvinnan som Irene Flemstr�m, l�neassistent p� Milton Security. Hon hade skaffat en ny och poppigare frisyr. Lisbeth slank diskret av bussen medan Flemstr�m klev p�. Hon s�g sig noga f�r och spanade oupph�rligt efter ansikten som kunde vara bekanta. Hon promenerade f�rbi Bofills b�ge till S�dra station och tog pendeln norrut.
Kriminalinspekt�r Sonja Modig skakade hand med Erika Berger som genast erbj�d kaffe. N�r de h�mtade kaffet i pentryt uppt�ckte hon att alla muggar var uddamuggar med reklam f�r olika politiska partier, fackliga organisationer och f�retag.
�Muggar fr�n diverse valvakor och intervjuer�, f�rklarade Erika Berger och r�ckte �ver en mugg med LUF:s logga.
Sonja Modig tillbringade tre timmar vid Dag Svenssons skrivbord. Hon fick assistans av redaktionssekreterare Malin Eriksson f�r att dels f�rst� vad Dag Svenssons bok och artikel handlade om, dels f� hj�lp att navigera i researchmaterialet. Sonja Modig h�pnade �ver omfattningen. Det hade frustrerat utredningen att Dag Svenssons dator var f�rsvunnen och att hans arbete d�rmed tycktes o�tkomligt. I sj�lva verket hade backup av det mesta legat p�
Mikael Blomkvist var inte inne p� redaktionen men Erika Berger gav Sonja Modig en f�rteckning �ver vilket material han hade sorterat bort fr�n Dag Svenssons skrivbord � vilket uteslutande handlade om k�llors identitet. Till sist ringde Modig Bublanski och f�rklarade l�get. Det beslutades att allt material p� Dag Svenssons skrivbord, inklusive
P� m�ndagskv�llen k�nde sig Mikael djupt frustrerad. Sedan f�reg�ende vecka hade han betat av sammanlagt tio av de namn som Dag Svensson hade �mnat h�nga ut. Vid varje tillf�lle hade han tr�ffat oroliga, uppr�rda och chockerade m�n. Han konstaterade att medelinkomsten f�r dessa personer var omkring 400 000 per �r. Det var en patetisk samling r�dda m�n.
Inte vid n�got tillf�lle hade han dock upplevt att de hade n�got att d�lja i samband med morden p� Dag Svensson och Mia Bergman. Tv�rtom; flera av dem han talat med tycktes anse att det enbart skulle f�rv�rra deras situation i den hetsjakt de f�rv�ntade sig i massmedia n�r deras namn l�nkades till mord.
Mikael �ppnade sin iBook och kontrollerade om han f�tt n�gon ny kommunikation fr�n Lisbeth. Det hade han inte. D�remot hade hon i sitt f�reg�ende mail p�st�tt att torskarna var ointressanta och att han d�rigenom sl�sade sin tid. Han f�rbannade henne med en ramsa som Erika Berger skulle ha beskrivit som b�de sexistisk och innovativ. Han var hungrig men k�nde ingen lust att laga mat. Dessutom hade han inte handlat p� tv� veckor, mer �n n�gon liter mj�lk i kvartersbutiken. Han satte p� sig kavajen och gick ned till den grekiska tavernan p� Hornsgatan och best�llde en lammgrill.
Lisbeth Salander hade f�rst gjort ett bes�k i trappuppg�ngen och i skymningen hade hon gjort tv� diskreta v�ndor runt de n�rmaste byggnaderna. Det var l�ga lamellhus som hon misst�nkte var lyh�rda och knappast idealiska f�r hennes avsikter. Journalisten Per-�ke Sandstr�m bodde i en h�rnl�genhet p� tredje v�ningen, vilket var den �versta. Trapphuset fortsatte upp till en vindsd�rr. Det var acceptabelt.
Problemet var f�rst�s att det var m�rkt i alla f�nster i l�genheten, vilket antydde att dess innehavare inte var hemma.
Hon promenerade n�gra kvarter till en pizzeria d�r hon best�llde en Hawaii och satte sig i ett h�rn f�r att l�sa kv�llstidningarna. Strax f�re nio k�pte hon en caffe latte i Pressbyr�n och �terv�nde till lamellhuset. Det var fortfarande m�rkt i l�genheten. Hon tog sig in i trapphuset och satte sig p� avsatsen till vinden d�r hon hade utsikt mot Per-�ke Sandstr�ms l�genhetsd�rr en halvtrappa ned. Hon drack kaffe medan hon v�ntade.
Kriminalinspekt�r Hans Faste lyckades till sist sp�ra Cilla Nor�n, 28 �r och ledare f�r satanistgruppen Evil Fingers, till studion Recent Trash Records i en industrilokal i �lvsj�. Det blev en kulturkollision av ungef�r samma proportioner som d� portugiserna f�rst tr�ffade karibindianerna.
Faste hade efter flera misslyckade f�rs�k hos Cilla Nor�ns f�r�ldrar slutligen via hennes syster lyckats sp�ra henne till studion d�r hon enligt uppgift �bistod� vid produktionen av en cd-skiva med bandet Cold Wax fr�n Borl�nge. Faste hade aldrig h�rt talas om bandet och konstaterade att det tycktes best� av grabbar i 20-�rs�ldern. Redan d� han kom in i korridoren utanf�r studion m�ttes han av en ljudmatta som tog luften ur honom. Han betraktade Cold Wax genom ett glasf�nster och avvaktade till dess att det blev en lucka i ljudrid�n.
Cilla Nor�n hade korpsvart l�ngt h�r med r�da och gr�na slingor och svart makeup. Hon var lagd �t det knubbiga h�llet och kl�dd i kort tr�ja som visade en mage med en piercad navel. Hon hade ett nitb�lte runt h�ften och s�g ut som n�got ur en fransk skr�ckfilm.
Faste h�ll upp sin legitimation och bad att f� prata med henne. Hon tuggade tuggummi och s�g skeptiskt p� honom. Till sist pekade hon p� en d�rr och ledde honom in i n�gon sorts fikarum, d�r han n�stan snubblade �ver en p�se med sopor som hade l�mnats precis vid ing�ngen. Cilla Nor�n spolade upp vatten i en tom pet-flaska, drack ungef�r h�lften och satte sig vid ett bord och t�nde en cigarett. Hon fixerade Hans Faste med klarbl� �gon. Faste visste pl�tsligt inte i vilken �nde han skulle b�rja.
�Vad �r Recent Trash Records?�
Hon verkade uttr�kad.
�Det �r ett skivbolag som producerar nya unga band.�
�Vad �r din roll h�r?�
�Jag �r ljudtekniker.�
Faste tittade p� henne.
�Har du utbildning f�r det?�
�N�. Jag har l�rt mig sj�lv.�
�Kan man f�rs�rja sig p� det?�
�Varf�r undrar du?�
�Jag fr�gar bara. Jag antar att du har l�st om Lisbeth Salander den senaste tiden.�
Hon nickade.
�Vi har f�tt uppgifter om att du �r bekant med henne. St�mmer det?�
�Kanske det.�
�St�mmer det eller st�mmer det inte?�
�Det beror p� vad du �r ute efter.�
�Jag �r ute efter att sp�ra en efterlyst vettvilling och trippelm�rdare. Jag vill ha information om Lisbeth Salander.�
�Jag har inte h�rt av Lisbeth sedan f�rra �ret.�
�N�r tr�ffade du henne senast?�
�N�gon g�ng p� h�sten f�r tv� �r sedan. P� Kvarnen. Hon brukade komma dit och sedan slutade hon dyka upp.�
�Har du f�rs�kt kontakta henne?�
�Jag har ringt hennes mobil n�gra g�nger. Numret har upph�rt.�
Och du vet inte var du kan f� tag i henne?�
�Nej.�
�Vad �r Evil Fingers?�
Cilla Nor�n s�g road ut.
�L�ser du inte tidningarna?�
�Hur s�?�
�D�r st�r det ju att vi �r en grupp satanister.�
��r ni det?�
�Ser jag ut som en satanist?�
�Hur ser en satanist ut?�
�Allts�, jag vet inte vem som �r mest korkad � polisen eller tidningarna.�
�H�r p� nu unga dam, det h�r �r en allvarlig fr�ga.�
�Om vi �r satanister?�
�Svara p� mina fr�gor ist�llet f�r att tjafsa.�
�Och hur lyder fr�gan?�
Hans Faste blundade en sekund och t�nkte p� det studiebes�k han gjort hos polisen i Grekland i samband med en semesterresa n�gra �r tidigare. Polismyndigheten i Grekland hade trots alla problem en stor f�rdel j�mf�rt med den svenska polisen. Om Cilla Nor�n hade anlagt samma attityd i Grekland skulle han ha bojat henne och gett henne tre rapp med batongen. Han tittade p� henne.
�Var Lisbeth Salander med i Evil Fingers?�
�Skulle inte tro det.�
�Vad menar du?�
�Lisbeth �r troligen det mest tond�va jag n�gonsin tr�ffat p�.�
�Tond�v?�
�Hon kan skilja p� trumpet och trummor, men det �r ungef�r s� l�ngt hennes musikaliska beg�vning str�cker sig.�
�Jag menar om hon var med i gruppen Evil Fingers.�
�Och jag svarade just p� fr�gan. Vad fan tror du att Evil Fingers var f�r n�got?�
�Ber�tta.�
�Du bedriver polisutredning genom att l�sa korkade tidningsartiklar.�
�Svara p� fr�gan.�
�Evil Fingers var en rockgrupp. Vi var ett g�ng brudar i mitten av 1990-talet som gillade h�rdrock och lirade f�r skojs skull. Vi lanserade oss med pentagram och lite sympathy for the Devil. Sedan lade vi ned bandet och jag �r den enda av oss som fortfarande jobbar med musik.�
�Och Lisbeth Salander var inte med i gruppen.�
�Som jag sa.�
�Varf�r p�st�r d� v�ra k�llor att Salander var med i gruppen?�
�D�rf�r att dina k�llor �r ungef�r lika korkade som tidningarna.�
�F�rklara.�
�Vi var fem tjejer i gruppen och vi har fortsatt att tr�ffas d� och d�. F�rr i tiden tr�ffades vi en g�ng i veckan p� Kvarnen. Nu �r det ungef�r en g�ng i m�naden. Men vi h�ller kontakten.�
�Och vad g�r ni n�r ni tr�ffas?�
�Vad tror du att man g�r p� Kvarnen?�
Hans Faste suckade.
�S� ni tr�ffas f�r att dricka sprit.�
�Vi brukar dricka �l. Och prata skit med varandra. Vad g�r du n�r du tr�ffar dina kompisar?�
�Och hur kommer Lisbeth Salander in i bilden?�
�Jag tr�ffade henne p� KomVux d� jag var 18. Hon brukade dyka upp d� och d� p� Kvarnen och dra en �l med oss.�
�S� Evil Fingers �r allts� inte att betrakta som en organisation?�
Cilla Nor�n betraktade honom med en blick som om han kom fr�n en fr�mmande planet.
��r ni flator?�
�Ska du ha en sm�ll p� k�ften?�
�Svara p� fr�gan.�
�Det ang�r dig inte vad vi �r.�
�L�gg ner. Du kan inte provocera mig.�
�Hall�? Polisen p�st�r att Lisbeth Salander har m�rdat tre m�nniskor och kommer och fr�gar mig om mina sexuella preferenser. Du kan dra �t helvete.�
�Du � jag kan plocka in dig.�
�F�r vad d�? F�rresten, jag gl�mde ber�tta att jag pluggar juridik sedan tre �r och att min pappa �r Ulf Nor�n p� Nor�n och Knape advokatbyr�. See you in court.�
�Jag trodde att du jobbade med musik.�
�Det g�r jag d�rf�r att det �r kul. Tror du att jag kan f�rs�rja mig p� det h�r?�
�Jag har ingen aning om vad du f�rs�rjer dig p�.�
�Jag f�rs�rjer mig inte som lesbisk satanist, om det �r det du tror. Och om det �r polisens utg�ngspunkt i jakten p� Lisbeth Salander s� f�rst�r jag varf�r ni inte lyckats gripa henne.�
�Vet du var hon finns?�
Cilla Nor�n b�rjade vagga med �verkroppen och l�t h�nderna glida upp framf�r sig.
�Jag k�nner att hon �r n�ra � v�nta s� ska jag kolla min telepatiska f�rm�ga.�
�L�gg av med det d�r.�
�Du, jag har redan sagt att jag inte h�rt av henne p� snart tv� �r. Jag har ingen aning om var hon �r. Var det n�got mer?�
Sonja Modig hade kopplat upp Dag Svenssons dator och �gnat kv�llen �t att katalogisera inneh�llet p� h�rddisken och de bifogade zip-skivorna. Hon satt kvar till elva p� kv�llen och l�ste Dag Svenssons bok.
Hon kom till tv� insikter. F�r det f�rsta ins�g hon att Dag Svensson var en lysande f�rfattare som med medryckande saklighet beskrev sexhandelns mekanismer. Hon �nskade att han hade kunnat framtr�da som f�rel�sare p� Polish�gskolan � hans kunskaper skulle vara ett v�lbeh�vligt tillskott till undervisningen. Hans Faste var till exempel en person som skulle ha haft behov av Svenssons insikter.
Modigs andra insikt var att hon pl�tsligt f�rstod Mikael Blomkvists st�ndpunkt att Dags research kunde utg�ra motiv till morden. Den uth�ngning av torskar som Dag Svensson planerade skulle inte bara skada ett antal personer. Det var en brutal uth�ngning. N�gra av de framtr�dande akt�rerna, som d�mt i sexbrottm�l eller deltagit i den offentliga debatten, skulle fullkomligt f�rintas. Mikael Blomkvist hade r�tt. Boken inneh�ll motiv f�r mord.
Problemet var bara att �ven om en torsk som riskerade uth�ngning hade beslutat att m�rda Dag Svensson s� fanns ingen s�dan koppling till advokat Nils Bjurman. Han figurerade �verhuvudtaget inte i Dag Svenssons material, vilket inte bara dramatiskt minskade styrkan i Mikael Blomkvists argumentation, utan faktiskt n�rmast st�rkte bilden av Lisbeth Salander som enda m�jliga misst�nkt.
�ven om motivbilden var oklar d� det g�llde morden p� Dag Svensson och Mia Bergman var Lisbeth Salander bunden till mordplatsen och mordvapnet. S� tydliga tekniska indicier var sv�ra att misstolka. De tydde p� att Salander var den person som hade avlossat de d�dande skotten i l�genheten i Enskede.
Vapnet utgjorde dessutom en direkt l�nk till mordet p� advokat Bjurman. I det fallet fanns ingen tvekan om att det existerade ett personsamband och dessutom en m�jlig motivbild � att d�ma av den konstn�rliga utsmyckningen p� Bjurmans mage kunde det vara n�gon form av sexuellt �vergrepp eller i varje fall n�got sorts sado-masochistiskt f�rh�llande mellan de tv�. Det var sv�rt att f�rest�lla sig att Bjurman frivilligt underkastat sig att bli tatuerad p� detta bisarra s�tt, det f�rutsatte att han antingen funnit n�gon sorts njutning i f�rnedringen eller att Salander � om det nu var hon som hade utf�rt tatueringen � hade f�rsatt honom i en vanm�ktig situation. Hur det skulle ha g�tt till ville Modig inte spekulera i.
D�remot hade Peter Teleborian bekr�ftat att Lisbeth Salanders v�ld riktades mot personer som hon av olika sk�l uppfattade som hotfulla eller som kr�nkte henne.
Sonja Modig �gnade en stund �ver att fundera �ver vad Peter Teleborian hade sagt om Lisbeth Salander. Han hade verkat genuint beskyddande och ville inte att hans forna patient skulle komma till skada. Samtidigt hade utredningen i stor utstr�ckning byggt p� hans analys av henne � en sociopat p� gr�nsen till en psykos.
Men Mikael Blomkvists teori var emotionellt attraktiv.
Hon bet sig f�rsiktigt i underl�ppen medan hon f�rs�kte visualisera n�got annat scenario �n Lisbeth Salander som ensam m�rdare. Till sist lyfte hon en Bic-penna och skrev tveksamt en rad p� ett anteckningsblock framf�r sig.
Tv� helt separata motiv? Tv� m�rdare? Ett mordvapen!
Hon hade en undflyende tanke som hon inte riktigt kunde formulera men det var en fr�ga hon �mnade v�cka p� Bublanskis morgonb�n. Hon kunde inte riktigt f�rklara varf�r hon pl�tsligt k�nde sig s� obekv�m med tanken p� Lisbeth Salander i rollen som ensam m�rdare.
D�refter gjorde hon kv�ll genom att resolut st�nga datorn och l�sa in skivorna i skrivbordsl�dan. Hon satte p� sig jackan, sl�ckte skrivbordslampan och h�ll just p� att l�sa d�rren till sitt rum d� hon h�rde ljud l�ngre ned i korridoren. Hon rynkade �gonbrynen. Hon hade trott att hon var ensam kvar p� avdelningen och promenerade genom korridoren till Hans Fastes rum. Hans d�rr stod p� gl�nt och hon h�rde att han talade i telefon.
�Det l�nkar ju onekligen ihop saker och ting�, h�rde hon honom s�ga.
Hon stod obeslutsamt kvar en kort stund innan hon tog ett djupt andetag och knackade p� d�rrposten. Hans Faste tittade h�pet upp p� henne. Hon vinkade genom att spreta med fingrarna tv� g�nger.
�Modig �r fortfarande kvar i huset�, sa Faste i telefonluren. Han lyssnade och nickade utan att sl�ppa Sonja Modig med blicken. �Okej. Jag ska informera henne.� Han lade p� luren.
�Bubbla�, sa han f�rklarande. �Vad vill du?�
�Vad �r det som l�nkar ihop saker och ting?� fr�gade hon.
Han tittade forskande p� henne.
�Smyglyssnar du vid d�rren?�
�Nej, men du hade d�rren �ppen och sa det just d� jag knackade p�.�
Faste ryckte p� axlarna.
�Jag ringde Bubbla f�r att informera om att SKL �ntligen kommit med n�got anv�ndbart.�
�Jaha.�
�Dag Svensson hade en mobil med Comviq kontantkort. De har �ntligen f�tt fram en samtalslista. Det bekr�ftar samtalet till Mikael Blomkvist klockan 20.12. D� befann sig allts� Blomkvist p� middagen hos sin syster.�
�Bra. Men jag tror inte att Blomkvist har n�got med morden att g�ra.�
�Inte jag heller. Men Dag Svensson ringde ytterligare ett samtal under kv�llen. Klockan 21.34. Samtalet varade i tre minuter.�
�Och?�
�Han ringde till advokat Nils Bjurmans hemtelefon. Med andra ord finns en l�nk mellan de tv� morden.�
Sonja Modig satte sig l�ngsamt i Hans Fastes bes�ksstol.
�Visst. Sl� dig ned f�r all del.�
Hon ignorerade honom.
�Okej. Hur ser tidsschemat ut? Strax efter �tta ringer Dag Svensson till Mikael Blomkvist och st�mmer tr�ff senare under kv�llen. Halv tio ringer Svensson till Bjurman. Strax f�re st�ngningsdags 22.00 k�per Salander cigaretter i tobaksaff�ren i Enskede. Strax efter elva kommer Mikael Blomkvist och hans syster till Enskede och klockan 23.11 ringer han till larmcentralen.�
�Det verkar st�mma, miss Marple.�
�Men det st�mmer inte alls. Enligt patologen hade Bjurman skjutits mellan klockan 22.00 och 23.00 p� kv�llen. D� befann sig Salander redan i Enskede. Vi har alltid utg�tt fr�n att Salander f�rst sk�t Bjurman och d�refter paret i Enskede.�
�Det betyder ingenting. Jag har pratat med patologen igen. Vi hittade Bjurman f�rst kv�llen d�rp�, n�stan ett dygn senare. Patologen s�ger att tidpunkten f�r hans d�d kan diffa p� upp till en timme.�
�Men Bjurman m�ste ha varit det f�rsta offret eftersom vi hittade mordvapnet i Enskede. Det skulle betyda att hon sk�t Bjurman n�gon g�ng efter 21.34 och d�refter omedelbart �kte till Enskede f�r att handla i tobaksaff�ren. Finns det ens tid att ta sig fr�n Odenplan till Enskede?�
�Jo, det g�r det. Hon �kte inte kommunalt som vi trott tidigare. Hon hade ju en bil. Jag och Sonny Bohman har nyss prov�kt str�ckan och vi har gott om tid.�
�Men sedan v�ntar hon i en timme innan hon skjuter Dag Svensson och Mia Bergman. Vad gjorde hon under tiden?�
�Hon drack kaffe med dem. Vi har hennes fingeravtryck p� koppen.�
Han tittade triumferande p� henne. Sonja Modig suckade och satt tyst i n�gon minut.
�Hans, du ser det h�r som n�gon prestigegrej. Du kan vara en j�vla skitst�vel och reta gallfeber p� folk ibland, men jag knackade faktiskt p� f�r att be dig om urs�kt f�r �rfilen. Den var inte befogad.�
Han betraktade henne en l�ng stund.
�Modig, du kanske tycker att jag �r en skitst�vel. Jag tycker att du �r oprofessionell och inte har n�got inom polisen att g�ra. �tminstone inte p� den h�r niv�n.�
Sonja Modig �verv�gde olika repliker men ryckte till sist p� axlarna och reste sig.
�Okej. D� vet vi var vi har varandra�, sa hon.
�Vi vet var vi har varandra. Och tro mig, du kommer inte att bli l�nglivad h�r.�
Sonja Modig st�ngde d�rren efter sig h�rdare �n hon hade avsett. L�t inte det d�r j�vla aset reta upp dig. Hon gick ned till garaget och h�mtade sin bil. Hans Faste log bel�tet mot den st�ngda d�rren.
Mikael Blomkvist hade precis kommit hem d� hans mobil pep.
�Hej. Det �r Malin. Kan du prata?�
�Visst.�
�Det var n�got som slog mig i g�r.�
�Ber�tta.�
�Jag l�ste igenom klippsamlingen om jakten p� Salander som vi har p� redaktionen och hittade det d�r stora uppslaget om hennes bakgrund inom psykv�rden.�
�Ja?�
�Det h�r kanske �r lite l�ngs�kt, men jag undrar varf�r det �r ett s�dant gap i hennes biografi.�
�Gap?�
�Jo. Det finns ett �verm�tt av detaljer om alla br�k hon var inblandad i d� hon gick i skolan. Br�k med l�rare och klasskamrater och s�dant.�
�Jag minns det. Det var n�gon l�rare som sa att hon var r�dd f�r Lisbeth d� hon gick p� mellanstadiet.�
�Birgitta Mi��s.�
�Just det.�
�Och det finns en del detaljer om Lisbeth p� barnpsyk. Plus en m�ngd detaljer om henne i fosterfamiljer under ton�ren och misshandeln i Gamla stan och allt det d�r.�
�Ja. Och po�ngen?�
�Hon tas in p� psyket d� hon just ska fylla 13.�
�Ja.�
�Men det st�r inte ett ord om varf�r hon tas in p� psyket.�
Mikael var tyst en stund.
�Du menar att ��
�Jag menar att om en 12-�ring tas in p� psyket s� borde n�got ha h�nt som f�ranleder ingripandet. Och i Lisbeths fall s� borde det ha varit n�got j�vligt stort utbrott som skulle synas i biografin. Men det finns ingen f�rklaring.�
Mikael rynkade �gonbrynen.
�Malin, jag vet fr�n en s�ker k�lla att det ska finnas en polisutredning om Lisbeth daterad februari 1991, d� hon var 12 �r. Den finns inte i diariet. Jag hade just t�nkt be dig gr�va fram den.�
�Om det finns en utredning s� m�ste den naturligtvis vara diarief�rd. Allt annat vore olagligt. Har du verkligen kollat?�
�Nej, men min k�lla s�ger att den inte finns i diariet.�
Malin var tyst en sekund.
�Och hur bra �r din k�lla?�
�Mycket bra.�
Malin var tyst ytterligare en stund. Hon och Mikael kom samtidigt till samma slutsats.
�S�po�, sa Malin.
�Bj�rck�, sa Mikael.
Per-�ke Sandstr�m, frilansjournalist, 47 �r gammal, kom hem till l�genheten i Solna strax efter midnatt. Han var milt berusad och k�nde en klump av panik lura i magtrakten. Han hade tillbringat dagen med att desperat g�ra ingenting. Per-�ke Sandstr�m var helt enkelt r�dd.
Det var snart tv� veckor sedan Dag Svensson hade skjutits till d�ds i Enskede. Sandstr�m hade h�pet sett TV-nyheterna den kv�llen. Han hade k�nt en v�g av l�ttnad och hopp � Svensson var d�d och d�rmed var kanske den bok om trafficking d�r han t�nkte h�nga ut Sandstr�m som sexualf�rbrytare undanr�jd. Fan, en enda j�vla hora f�r mycket och sedan satt han i klistret.
Han hatade Dag Svensson. Han hade b�nat och bett, han hade krupit f�r det d�r j�vla svinet.
P� morddagen hade han varit f�r euforisk f�r att t�nka klart. Det var f�rst dagen d�rp� som han b�rjade fundera. Om Dag Svensson arbetade med en bok d�r han skulle h�ngas ut som v�ldt�ktsman med pedofila drag, s� var det inte helt osannolikt att polisen skulle b�rja gr�va i hans lilla snedsteg. Herregud � han kunde bli misst�nkt f�r morden.
Paniken hade lagt sig n�got d� Lisbeth Salanders ansikte hade klistrats upp p� varenda l�psedel i landet. Vem fan var Lisbeth Salander? Han hade aldrig h�rt talas om henne. Men polisen ans�g tydligen att hon var starkt misst�nkt, och enligt en �klagare som uttalade sig kunde morden vara p� v�g att klaras upp. Det var m�jligt att det inte skulle uppst� n�got intresse f�r hans person. Men av egen erfarenhet visste han hur journalister sparar dokumentation och anteckningar.
Han visste inte hur l�ngt arbetet med boken hade kommit. Han visste inte vad de visste. Han hade ingen att fr�ga. Han k�nde sig som om han befann sig i ett vakuum.
Under den vecka som f�ljt hade han pendlat mellan panik och berusning. Polisen hade inte s�kt honom. Kanske � om han hade tur som en tokig � skulle han klara sig. Om han hade otur s� var hans liv �ver.
Han satte nyckeln i ytterd�rren och vred om l�set. N�r han �ppnade d�rren h�rde han pl�tsligt ett frasande bakom sig och k�nde en paralyserade sm�rta i korsryggen.
Gunnar Bj�rck hade inte hunnit somna d� telefonen ringde. Han var kl�dd i pyjamas och morgonrock men satt uppe i m�rkret i k�ket och grubblade �ver sitt dilemma. Under sin m�ng�riga karri�r hade han aldrig tidigare befunnit sig ens i n�rheten av en s� besv�rlig situation.
Han hade f�rst inte t�nkt svara i telefonen. Han sneglade p� armbandsuret och konstaterade att klockan var �ver tolv. Men telefonen fortsatte att ringa och efter den tionde signalen kunde han inte st� emot. Det kunde ju vara viktigt.
�Det �r Mikael Blomkvist�, h�rde han en r�st i andra �nden.
Fan ocks�.
�Det �r efter midnatt. Jag hade somnat.�
�Jag beklagar. Men jag trodde att du skulle vara intresserad av att h�ra vad jag har att s�ga.�
�Vad vill du?�
�I morgon klockan tio kommer jag att sammankalla en presskonferens med anledning av morden p� Dag Svensson och Mia Bergman.�
Gunnar Bj�rck svalde.
�Jag kommer att redog�ra f�r detaljerna i den bok om sexhandeln som Dag Svensson h�ll p� att avsluta. Den enda torsk jag kommer att namnge �r du.�
�Du lovade att ge mig tid ��
Han h�rde paniken i sin egen r�st och hejdade sig.
�Det har g�tt flera dagar. Du lovade att ringa mig efter helgen. I morgon �r det tisdag. Antingen ber�ttar du eller s� h�ller jag en presskonferens i morgon.�
�Om du h�ller den presskonferensen f�r du aldrig veta n�got om Zala.�
�Det �r m�jligt. Men d� �r det inte l�ngre mitt problem. D� f�r du prata med den officiella polisutredningen ist�llet. Och resten av landets massmedia f�rst�s.�
Det fanns ingen f�rhandlingsyta.
Bj�rck gick med p� att tr�ffa Mikael Blomkvist men lyckades skjuta fram m�tet till onsdagen. Ytterligare en kort frist. Men han var redo.
Det fick b�ra eller brista.
Sandstr�m visste inte hur l�nge han hade varit utslagen men n�r han kvicknade till l�g han p� golvet i vardagsrummet. Han hade ont i hela kroppen och kunde inte r�ra sig. Det tog honom en stund att inse att hans h�nder var fj�ttrade p� ryggen med vad som k�ndes som eltejp och att hans f�tter var surrade. Han hade en bred tejpbit �ver munnen. Lamporna i rummet var t�nda och persiennerna nedf�llda. Han var of�rm�gen att f�rst� vad som hade h�nt.
Han blev medveten om ljud som tycktes komma fr�n hans arbetsrum. Han l�g stilla och lyssnade och h�rde hur en l�da �ppnades och st�ngdes. Ett r�n? Han h�rde ljudet av papper och hur n�gon rotade i hans l�dor.
F�rst en evighet senare h�rde han steg bakom sig. Han f�rs�kte vrida huvudet men kunde inte se n�gon. Han f�rs�kte beh�lla lugnet.
Helt pl�tsligt tr�ddes en �gla fr�n ett kraftigt bomullsrep �ver hans huvud. En snara drogs �t runt hans hals. Paniken fick honom n�stan att t�mma tarmen. Han tittade upp och s�g repet l�pa upp till ett block som f�sts i kroken d�r taklampan i vardagsrummet brukade h�nga. Sedan kom hans fiende runt och in i hans synf�lt. Det han s�g f�rst var ett par sm� svarta boots.
Han visste inte vad han hade f�rv�ntat sig men chocken kunde inte ha varit st�rre n�r han lyfte blicken. F�rst k�nde han inte igen den galna psykopat vars passbild hade tapetserats utanf�r Pressbyr�kioskerna sedan p�skhelgen. Hon hade svart kortklippt h�r och var sig inte lik fr�n tidningarna. Hon var helt kl�dd i svart � jeans, en �ppen midjekort bomullsjacka, t-tr�ja och svarta handskar.
Men det som skr�mde honom mest var hennes ansikte. Hon var m�lad. Hon hade svart l�ppstift, eyeliner och en vulg�r och dramatiskt framtr�dande gr�nsvart �gonskugga. Resten av ansiktet var vitsminkat. Tv�rs �ver hennes ansikte fr�n v�nster sida av pannan �ver n�san och ned till h�gra sidan av hakan var ett brett r�tt streck m�lat.
Det var en grotesk mask. Hon s�g helt vansinnig ut.
Hans hj�rna gjorde motst�nd. Det k�ndes overkligt.
Lisbeth Salander greppade tampen och drog. Han k�nde hur repet skar in i hans hals och under n�gra sekunder kunde han inte andas. Sedan k�mpade han f�r att f� f�tterna under sig. Med block och talja beh�vde hon knappt anstr�nga sig f�r att dra honom p� f�tter. N�r han stod uppr�tt slutade hon hissa och fixerade repet med n�gra varv runt vattenr�ret i ett element. Hon l�ste med ett dubbelt halvslag.
D�refter l�mnade hon honom och f�rsvann ur hans synf�lt. Hon var borta i mer �n femton minuter. N�r hon �terv�nde drog hon fram en stol och satte sig alldeles framf�r honom. Han f�rs�kte undvika att titta p� hennes m�lade ansikte men kunde inte l�ta bli. Hon lade en pistol p� vardagsrumsbordet. Hans pistol. Hon hade hittat den i skokartongen i garderoben. En Colt 1911 Government. Ett litet illegalt vapen som han hade haft i flera �r och som han skaffat sig f�r skojs skull d� en bekant ville s�lja, men som han aldrig ens provskjutit. Inf�r hans �gon �ppnade hon magasinet och fyllde det med patroner. Hon tryckte in magasinet och matade in en kula i loppet. Per-�ke Sandstr�m h�ll p� att svimma. Han tvingade sig att m�ta hennes blick.
�Jag begriper inte varf�r m�n alltid m�ste dokumentera sina perversioner�, sa hon.
Hon hade en mjuk men iskall r�st. Hon talade l�gm�lt men tydligt. Hon h�ll upp en bild som hon printat ut fr�n hans h�rddisk.
�Jag antar att detta �r den estl�ndska flickan Ines Hammuj�rvi, 17 �r, hemmah�rande i byn Riepalu utanf�r Narva. Hade du kul med henne?�
Fr�gan var retorisk. Per-�ke Sandstr�m kunde inte svara. Hans mun var fortfarande ihoptejpad och hans hj�rna var of�rm�gen att formulera ett svar. Bilden visade � herregud, varf�r sparade jag bilderna?
�Du vet vem jag �r? Nicka.�
Per-�ke Sandstr�m nickade.
�Du �r ett sadistiskt svin, ett kr�k och en v�ldt�ktsman.�
Han r�rde sig inte.
�Nicka.�
Han nickade. Han hade pl�tsligt t�rar i �gonen.
�L�t oss ha reglerna klara f�r oss�, sa Lisbeth Salander. �Min �sikt �r att du borde avlivas omg�ende. Om du �verlever natten �r mig helt likgiltigt. F�rst�r du?�
Han nickade.
�Vid det h�r laget har det knappast undg�tt dig att jag �r en galning som gillar att ha ihj�l m�nniskor. S�rskilt m�n.�
Hon pekade p� de senaste dagarnas kv�llstidningar som han hade samlat p� vardagsrumsbordet.
�Jag kommer att avl�gsna tejpen �ver din mun. Om du skriker eller h�jer r�sten kommer jag att zappa dig med den h�r.�
Hon h�ll upp en elpistol.
�Den h�r elaka saken skjuter 75 000 volt. Ungef�r 60 000 volt n�sta g�ng eftersom jag redan anv�nt den en g�ng och inte laddat den. F�rst�r du?�
Han s�g tveksam ut.
�Det betyder att dina muskler slutar fungera. Det var det du upplevde vid d�rren d� du kom hemrumlande.�
Hon log mot honom.
�Det betyder att dina ben inte kommer att b�ra dig och att du kommer att h�nga dig sj�lv. Och efter att jag zappat dig kommer jag bara att resa mig upp och l�mna l�genheten.�
Han nickade. Herregud, hon �r en j�vla galen m�rdare. Han kunde inte hj�lpa att t�rarna pl�tsligt str�mmade okontrollerat �ver hans kinder. Han sn�rvlade.
Hon reste sig och drog bort tejpen. Hennes groteska ansikte kom bara n�gra centimeter fr�n hans.
�Tig�, sa hon. �S�g inte ett ord. Om du pratar utan till�telse kommer jag att zappa dig.�
Hon v�ntade till dess att han slutat sn�rvla och m�tte hennes blick.
�Du har en enda m�jlighet att �verleva den h�r natten�, sa hon. �En chans � inte tv�. Jag kommer att st�lla ett antal fr�gor till dig. Om du svarar p� dem s� kommer jag att l�ta dig leva. Nicka om du har f�rst�tt.�
Han nickade.
�Om du v�grar svara p� en fr�ga s� kommer jag att zappa dig. F�rst�r du?�
Han nickade.
�Om du ljuger f�r mig eller svarar undvikande s� kommer jag att zappa dig.�
Han nickade.
�Jag kommer inte att f�rhandla med dig. Jag kommer inte att ge dig en andra chans. Antingen svarar du omedelbart p� mina fr�gor eller s� d�r du. Om du svarar tillfredsst�llande s� kommer du att �verleva. S� enkelt �r det.�
Han nickade. Han trodde henne. Han hade inget val.
�Sn�lla�, sa han. �Jag vill inte d� � �
Hon tittade allvarligt p� honom.
�Du avg�r sj�lv om du lever eller d�r. Men du br�t just mot min f�rsta regel att inte prata utan mitt tillst�nd.�
Han bet ihop munnen. Herregud, hon �r helt galen.
Mikael Blomkvist k�nde sig s� frustrerad och rastl�s att han inte visste vad han skulle ta sig till. Till sist satte han p� sig jacka och halsduk och promenerade planl�st till S�dra station och f�rbi Bofills b�ge innan han slutligen landade p� redaktionen p� G�tgatan. Det var m�rkt och stilla p� redaktionen. Han t�nde inga lampor men satte p� kaffebryggaren och st�llde sig i f�nstret och tittade ned p� G�tgatan medan han v�ntade p� att vattnet skulle rinna genom filtret. Han f�rs�kte f� r�tsida p� sina tankar. Han upplevde det som om hela utredningen kring morden p� Dag Svensson och Mia Bergman var en brusten mosaik d�r vissa bitar var urskiljbara medan andra helt saknades. N�gonstans i mosaiken fanns ett m�nster. Han kunde ana m�nstret men han kunde inte se det. Alltf�r m�nga sk�rvor saknades.
Han ansattes av tvivel. Hon �r ingen galen m�rdare, p�minde han sig sj�lv. Hon hade skrivit att hon inte hade skjutit Dag och Mia. Han trodde henne. Men p� n�got obegripligt s�tt var hon i alla fall intimt kopplad till mordg�tan.
Han b�rjade l�ngsamt omv�rdera den teori han hade f�rf�ktat sedan han hade g�tt in i l�genheten i Enskede. Han hade p� ett sj�lvklart s�tt utg�tt fr�n att Dag Svenssons reportage om trafficking var det enda rimliga motivet till morden p� Dag och Mia. Nu b�rjade han acceptera Bublanskis p�st�ende att detta inte kunde f�rklara mordet p� Bjurman.
Salander hade skrivit att han kunde strunta i torskarna men borde fokusera p� Zala. Hur? Vad menade hon? J�vla besv�rliga m�nniska. Varf�r kunde hon inte s�ga n�got begripligt?
Mikael gick tillbaka till pentryt och h�llde upp kaffe i en mugg som var m�rkt Ung V�nster. Han satte sig i soffgruppen mitt p� redaktionsgolvet och lade upp f�tterna p� kaffebordet och t�nde en f�rbjuden cigarett.
Bj�rck var torsklistan. Bjurman var Salander. Det kunde inte vara en slump att b�de Bjurman och Bj�rck hade arbetat p� S�po. En f�rsvunnen polisutredning om Lisbeth Salander.
Kunde det finnas mer �n ett motiv?
Han satt stilla en stund och f�ngade tanken. V�nd p� perspektivet.
Kunde Lisbeth Salander vara motivet?
Mikael blev sittande med en tanke som han inte kunde s�tta ord p�. D�r fanns n�got outforskat, men han kunde inte riktigt f�rklara f�r sig sj�lv exakt vad han menade med id�n att Lisbeth Salander personligen kunde utg�ra motiv f�r mord. Han upplevde en undflyende aha-k�nsla.
Sedan ins�g han att han var f�r tr�tt och h�llde ut kaffet och gick hem och lade sig. I m�rkret i sin s�ng tog han �ter upp tr�den och l�g vaken i tv� timmar och f�rs�kte begripa vad han menade.
Lisbeth Salander t�nde en cigarett och satte sig bekv�mt tillbakalutad i stolen framf�r honom. Hon lade upp det h�gra benet �ver det v�nstra och fixerade honom med blicken. Per-�ke Sandstr�m hade aldrig sett en s� intensiv blick. D� hon talade var hennes r�st fortfarande l�gm�ld.
�I januari 2003 bes�kte du f�r f�rsta g�ngen Ines Hammuj�rvi i hennes l�genhet i Norsborg. D� var hon nyss fyllda 16 �r. Varf�r bes�kte du henne?�
Per-�ke Sandstr�m visste inte vad han skulle svara. Han kunde inte ens f�rklara hur det hade b�rjat och varf�r han � Hon h�ll upp elpistolen.
�Jag � jag vet inte. Jag ville ha henne. Hon var s� vacker.�
�Vacker?�
�Ja. Hon var vacker.�
�Och du ans�g att du hade r�tt att binda henne i s�ngen och knulla henne.�
�Hon var med p� det. Jag sv�r. Hon var med p� det.�
�Du betalade henne?�
Per-�ke Sandstr�m bet sig i tungan.
�Nej.�
�Varf�r inte. Hon var en hora. Horor brukar f� betalt.�
�Hon var en � hon var en present.�
�Present?� fr�gade Lisbeth Salander. Hennes r�st hade pl�tsligt en farlig ton.
�Jag erbj�ds henne som gentj�nst f�r n�got jag gjort f�r en annan person.�
�Per-�ke�, sa Lisbeth Salander med en resonabel ton. �Det �r v�l inte s� att du undviker att svara p� min fr�ga?�
�Jag sv�r. Jag ska svara p� allt du fr�gar om. Jag ska inte ljuga.�
�Bra. Vilken tj�nst och vilken person.�
�Jag hade tagit in anabola steroider i Sverige. Det var en reportageresa till Estland och jag �kte med n�gra bekanta och tog in tabletterna i min bil. Den jag �kte med var en man vid namn Harry Ranta. Fast han �kte inte i bilen.�
�Hur tr�ffade du Harry Ranta?�
�Jag har k�nt honom i m�nga �r. �nda sedan 1980-talet. Han �r bara en kompis. Vi brukade g� p� krogen.�
�Och det var Harry Ranta som erbj�d dig Ines Hammuj�rvi som � present?�
�Ja � nej, f�rl�t, det var senare h�r i Stockholm. Det var hans bror Atho Ranta.�
�S� du menar att Atho Ranta bara knackade p� din d�rr och fr�gade om du ville �ka ut till Norsborg och knulla med Ines?�
�Nej � jag var p� � vi hade en fest i � fan, jag minns inte var vi var ��
Han darrade pl�tsligt okontrollerat och k�nde hur hans kn�n b�rjade vika sig och fick ta spj�rn f�r att st� stadigt.
�Svara lugnt och sansat�, sa Lisbeth Salander. �Jag kommer inte att h�nga dig d�rf�r att du beh�ver tid att samla tankarna. Men s� fort jag k�nner att du slingrar dig s� � poff.�
Hon h�jde p� �gonbrynen och s�g pl�tsligt �nglalik ut. S� �nglalik en m�nniska nu kunde se ut bakom en grotesk mask.
Per-�ke Sandstr�m nickade. Han svalde. Han var t�rstig och kruttorr i munnen och k�nde hur repet stramade runt halsen.
�Var du s�p spelar ingen roll. Hur kom det sig att Atho Ranta erbj�d dig Ines?�
�Vi pratade om � vi � jag ber�ttade att jag ville �� Han b�rjade gr�ta.
�Du sa att du ville ha en av hans horor.�
Han nickade.
�Jag var full. Han sa att hon beh�vde � beh�vde ��
�Vad beh�vde hon?�
�Atho sa att hon beh�vde bestraffas. Hon var besv�rlig. Hon gjorde inte som han ville.�
�Och vad ville han att hon skulle g�ra?�
�Fnaska �t honom. Han erbj�d mig att � Jag var full och visste inte vad jag gjorde. Jag menade inte � F�rl�t mig.�
Han sn�rvlade.
�Det �r inte mig du beh�ver be om f�rl�telse. S� du erbj�d dig att hj�lpa Atho med att bestraffa Ines och ni �kte hem till henne.�
�Det var inte s� det var.�
�Ber�tta hur det var d�. Varf�r f�ljde du Atho hem till Ines?�
Hon balanserade elpistolen p� kn�et. Han b�rjade skaka igen.
�Jag �kte hem till Ines d�rf�r att jag ville ha henne. Hon var d�r och hon var till salu. Ines bodde hos en v�ninna till Harry Ranta. Jag minns inte vad hon heter. Atho band Ines i s�ngen och jag � jag hade sex med henne. Atho tittade p�.�
�Nej � du hade inte sex med henne. Du v�ldtog henne.�
Han svarade inte.
�Eller hur?�
Han nickade.
�Vad sa Ines?�
�Hon sa ingenting.�
�Protesterade hon?�
Han skakade p� huvudet.
�Hon tyckte allts� att det var kul att en 50-�rig slusk band henne och knullade henne.�
�Hon var full. Hon brydde sig inte.�
Lisbeth Salander suckade uppgivet.
�Okej. Sedan fortsatte du att bes�ka Ines.�
�Hon var s� � hon ville ha mig.�
�Skitsnack.�
Han tittade f�rtvivlat p� Lisbeth Salander. Sedan nickade han.
�Jag � jag v�ldtog henne. Harry och Atho hade gett tillst�nd. De ville att hon skulle bli � att hon skulle bli inskolad.�
�Betalade du dem?�
Han nickade.
�Hur mycket?�
�Det var v�nskapspris. Jag hj�lpte till med smugglingen.�
�Hur mycket?�
�N�gra tusenlappar allt som allt.�
�P� en av bilderna befinner sig Ines h�r i din l�genhet.�
�Harry k�rde hit henne.�
Han sn�rvlade igen.
�S� f�r n�gra tusenlappar fick du en tjej som du kunde g�ra vad du ville med. Hur m�nga g�nger v�ldtog du henne?�
�Jag vet inte � n�gra g�nger.�
�Okej. Vem �r chef f�r den h�r ligan?�
�De kommer att d�da mig om jag tjallar.�
�Det ang�r inte mig. Just nu �r jag ett betydligt st�rre problem f�r dig �n br�derna Ranta.�
Hon h�ll upp elpistolen.
�Atho. Han �r �ldst. Harry �r den som fixar saker.�
�Vilka fler �r med i ligan?�
�Jag k�nner bara Harry och Atho. Athos tjej �r ocks� med. Och en kille som kallas � jag vet inte. Pelle n�gonting. Han �r svensk. Jag vet inte vem han �r. Han �r pundare och springer �renden.�
�Athos tjej?�
�Silvia. Hon �r hora.�
Lisbeth satt tyst en stund och funderade. Sedan h�jde hon blicken.
�Vem �r Zala?�
Per-�ke Sandstr�m bleknade. Samma fr�ga som Dag Svensson tjatade om. Han var tyst en s� l�ng stund att han m�rkte att den galna flickan b�rjade se irriterad ut.
�Jag vet inte�, sa han. �Jag vet inte vem han �r.�
Lisbeth Salander mulnade.
�Du har sk�tt dig bra hittills. Sl�sa inte bort din chans�, sa hon.
�Jag sv�r p� heder och samvete. Jag vet inte vem han �r. Journalisten du sk�t ��
Han tystnade, pl�tsligt medveten om att det kanske inte var en bra id� att f�ra hennes mordorgie i Enskede p� tal.
�Ja?�
�Han fr�gade samma sak. Jag vet inte. Om jag visste skulle jag ber�tta. Jag sv�r. Det �r en person som Atho k�nner.�
�Du har pratat med honom.�
�En minut p� telefon. Jag pratade med n�gon som sa att han hette Zala. Eller r�ttare sagt, han pratade med mig.�
�Varf�r?�
Per-�ke Sandstr�m blinkade. Det rann svettp�rlor in i hans �gon och han k�nde snor rinna l�ngs hakan.
�Jag � de ville att jag skulle g�ra dem en tj�nst igen.�
�Nu b�rjar storyn bli irriterande tr�gflytande�, varnade Lisbeth Salander.
�De ville att jag skulle g�ra en ny resa till Tallinn och ta hem en bil som var f�rdigpreparerad. Amfetamin. Jag ville inte.�
�Varf�r ville du inte?�
�Det var f�r mycket. De var s�dana gangsters. Jag ville dra mig ur. Jag hade ett jobb att sk�ta.�
�S� du menar att du bara var en fritidsgangster.�
�Jag �r egentligen inte s�dan�, sa han ynkligt.
�N�h�.�
Hennes r�st inneh�ll ett s�dant f�rakt att Per-�ke Sandstr�m blundade.
�Forts�tt. Hur kom Zala in i bilden?�
�Det var en mardr�m.�
Han tystnade och pl�tsligt b�rjade t�rarna rinna igen. Han bet sig i l�ppen s� h�rt att den sprack och b�rjade bl�da.
�Tr�gflytande�, sa Lisbeth Salander kyligt.
�Atho tjatade p� mig flera g�nger. Harry varnade mig och sa att Atho b�rjade bli f�rbannad p� mig och att han inte visste vad som skulle h�nda. Till sist gick jag med p� att tr�ffa Atho. Det var i augusti i fjol. Jag �kte med Harry till Norsborg ��
Hans mun fortsatte att r�ra sig men orden f�rsvann. Lisbeth Salanders �gon smalnade. Han hittade r�sten igen.
�Atho var som en galning. Han �r brutal. Du anar inte hur brutal han �r. Han sa att det var f�r sent f�r mig att dra mig ur och att om jag inte gjorde som han sa s� skulle jag inte �verleva. Jag skulle f� en demonstration.�
�Ja?�
�De tvingade mig att �ka med dem. Vi �kte mot S�dert�lje. Atho sa �t mig att s�tta p� mig en huva. Det var en p�se som han kn�t �ver �gonen. Jag var livr�dd.�
�S� du �kte med en p�se �ver huvudet. Vad h�nde sedan?�
�Bilen stannade. Jag vet inte var jag befann mig.�
�Var satte de p� dig p�sen?�
�Strax f�re S�dert�lje.�
�Och hur l�ng tid tog det innan ni kom fram?�
�Kanske � kanske drygt trettio minuter. De tog ut mig ur bilen. Det var n�gon sorts lagerlokal.�
�Vad h�nde?�
�Harry och Atho ledde in mig. Det var ljust d�rinne. Det f�rsta jag s�g var en stackare som l�g p� ett cementgolv. Han var bunden. Han var n�got s� ohyggligt s�nderslagen.�
�Vem var det?�
�Han hette Kenneth Gustafsson. Men det fick jag reda p� senare. De sa aldrig vad han hette.�
�Vad h�nde?�
�Det var en man d�r. Det var den st�rsta man jag n�gonsin sett. Han var enorm. Bara muskler.�
�Hur s�g han ut?�
�Blond. Han s�g helt enkelt ut som den onde sj�lv.�
�Namn?�
�Han sa aldrig sitt namn.�
�Okej. En blond j�tte. Vilka fler fanns d�r?�
�Det var en annan man. Han s�g h�rjad ut. Blond. H�stsvans.�
Magge Lundin.
�Fler?�
�Bara jag och Harry och Atho.�
�Forts�tt.�
�Den blonde � j�tten allts�, satte fram en stol �t mig. Han sa inte ett ord till mig. Det var Atho som pratade. Han sa att killen p� golvet var en tjallare. Han ville att jag skulle f� se vad som h�nde med s�dana som br�kade.�
Per-�ke Sandstr�m gr�t hejdl�st.
�Tr�gflytande�, sa Lisbeth Salander �terigen.
�Den blonde lyfte upp killen p� golvet och satte honom p� en annan stol mitt emot mig. Vi satt en meter fr�n varandra. Jag tittade honom i �gonen. J�tten st�llde sig bakom honom och lade h�nderna runt hans hals � Han � han ��
�Str�p honom?� undrade Lisbeth hj�lpsamt.
�Ja � nej � han kramade ihj�l honom. Jag tror att han br�t nacken p� honom med bara h�nderna. Jag h�rde hur nacken gick av och han dog mitt framf�r mig.�
Per-�ke Sandstr�m svajade i repet. T�rarna str�mmade okontrollerat. Han hade aldrig tidigare ber�ttat. Lisbeth gav honom en minut att samla sig.
�Och sedan?�
�Den andre mannen � han med h�stsvansen � drog ig�ng en motors�g och s�gade av huvudet och h�nderna. N�r han var klar gick j�tten fram till mig. Han lade sina h�nder runt min hals. Jag f�rs�kte dra loss hans h�nder. Jag tog i allt vad jag orkade men jag kunde inte rubba honom en millimeter. Men han str�p inte � han h�ll bara h�nderna d�r en l�ng stund. Och under tiden lyfte Atho sin mobil och ringde ett samtal. Han pratade p� ryska. Sedan sa han pl�tsligt att Zala ville prata med mig och h�ll luren mot mitt �ra.�
�Vad sa Zala?�
�Han sa bara att han f�rv�ntade sig att jag skulle utf�ra den tj�nst som Atho hade bett mig om. Han fr�gade om jag fortfarande ville dra mig ur. Jag lovade att �ka till Tallinn och h�mta bilen med amfetamin. Vad annat kunde jag g�ra?�
Lisbeth satt tyst en l�ng stund. Hon betraktade eftert�nksamt den sn�rvlande journalisten i repet och tycktes fundera p� n�got.
�Beskriv hans r�st.�
�Det � jag vet inte. Han l�t helt normal.�
�Djup r�st, ljus r�st?�
�Djup. Alldaglig. Str�v.�
�Vilket spr�k pratade ni p�?�
�Svenska.�
�Brytning?�
�Jo � kanske en aning. Men han pratade bra svenska. Atho och han pratade ryska.�
�F�rst�r du ryska?�
�Lite. Inte flytande. Bara lite.�
�Vad sa Atho till honom?�
�Han sa bara att demonstrationen var f�rdig. Inget annat.�
�Har du ber�ttat om detta f�r n�gon annan?�
�Nej.�
�Dag Svensson?�
�Nej � nej.�
�Dag Svensson bes�kte dig.�
Sandstr�m nickade.
�Jag h�r inte.�
�Ja.�
�Varf�r?�
�Han visste att jag hade � hororna.�
�Vad fr�gade han?�
�Han ville veta ��
�Ja?�
�Zala. Han fr�gade om Zala. Det var andra bes�ket.�
�Andra bes�ket?�
�Han tog kontakt med mig tv� veckor innan han dog. Det var f�rsta bes�ket. Sedan �terkom han tv� dagar innan du � han ��
�Innan jag sk�t honom?�
�Just det.�
�Och d� fr�gade han om Zala.�
�Ja.�
�Vad ber�ttade du?�
�Ingenting. Jag kunde inte ber�tta n�gonting. Jag erk�nde att jag hade pratat med honom p� telefon. Det var allt. Jag sa ingenting om den blonde saten och vad de gjorde med Gustafsson.�
�Okej. Exakt vad fr�gade Dag Svensson?�
�Jag � han ville bara veta om Zala. Det var allt.�
�Och du ber�ttade ingenting?�
�Inget av v�rde. Jag vet ju ingenting.�
Lisbeth Salander var tyst en kort stund. Det var n�got han undvek att s�ga. Hon bet sig eftert�nksamt i underl�ppen. Naturligtvis.
�Vem ber�ttade du om Dag Svenssons bes�k f�r?�
Sandstr�m bleknade.
Lisbeth vippade med elpistolen.
�Jag ringde Harry Ranta.�
�N�r?�
Han svalde.
�Samma kv�ll som Dag Svensson bes�kt mig f�rsta g�ngen.�
Hon fortsatte att fr�ga ut honom under ytterligare en halvtimme men konstaterade efter hand att han bara hade upprepningar och enstaka fler detaljer att bidra med. Till sist reste hon sig och lade handen p� repet.
�Du �r f�rmodligen ett av de ynkligaste kr�k jag n�gonsin tr�ffat�, sa Lisbeth Salander. �Det du gjorde mot Ines f�rtj�nar d�dsstraff. Men jag lovade att du skulle f� leva om du svarade p� mina fr�gor. Jag h�ller alltid vad jag lovar.�
Hon b�jde sig ned och lossade knopen. Per-�ke Sandstr�m rasade ned i en el�ndig h�g p� golvet. Han k�nde en l�ttnad som var n�rmast euforisk. Fr�n golvet s�g han henne st�lla en pall p� hans soffbord och kl�ttra upp och lyfta ned blocket. Hon samlade ihop repet och stoppade det i en ryggs�ck. Hon f�rsvann ut i badrummet och var borta i tio minuter. Han h�rde vatten spola. D� hon �terkom hade hon tv�ttat bort sminket.
Hennes ansikte s�g naket och skrubbat ut.
�Du f�r ta dig loss sj�lv.�
Hon sl�ppte en k�kskniv p� golvet.
Han h�rde henne prassla ute i hallen en l�ng stund. Det l�t som om hon bytte kl�der. Sedan h�rde han ytterd�rren �ppnas och st�ngas. F�rst en halvtimme senare lyckades han sk�ra av tejpen. Det var n�r han satte sig i vardagsrumssoffan som han uppt�ckte att hon hade tagit hans Colt 1911 Government med sig.
Lisbeth Salander kom hem till Mosebacke f�rst klockan fem p� morgonen. Hon tog av sig Irene Nessers peruk och gick omedelbart och lade sig utan att starta datorn och kontrollera om Mikael Blomkvist hade l�st g�tan med den f�rsvunna polisutredningen.
Hon vaknade redan klockan nio p� morgonen och �gnade hela tisdagen �t att gr�va fram information om br�derna Atho och Harry Ranta.
Atho Ranta hade en dyster meritf�rteckning i kriminalregistret. Han var finl�ndsk medborgare men h�rstammade fr�n en estl�ndsk familj och hade anl�nt till Sverige 1971. �ren 1972 till 1978 arbetade han som byggnadssnickare f�r Sk�nska Cementgjuteriet. Han fick sparken efter att ha ertappats under en st�ld p� ett bygge och d�mdes till sju m�naders f�ngelse. Mellan 1980 och 1982 arbetade han f�r ett v�sentligt mindre byggf�retag. Han fick sparken sedan han upprepade g�nger kommit berusad till arbetsplatsen. Under �terstoden av 1980-talet hade han f�rs�rjt sig som d�rrvakt, tekniker p� ett f�retag som servade oljepannor, diskare och vaktm�stare p� en skola. Han hade f�tt sparken fr�n samtliga anst�llningar efter att antingen upptr�tt grovt berusad eller hamnat i br�k av olika slag. Arbetet som vaktm�stare avslutades redan efter n�gra m�nader sedan en l�rarinna anm�lt honom f�r grova sexuella trakasserier och hotfullt beteende.
1987 d�mdes han till b�ter och en m�nads f�ngelse f�r bilst�ld, rattonykterhet och h�leri. �ret d�rp� d�mdes han till b�ter f�r olaga vapeninnehav. 1990 d�mdes han f�r ett sedlighetsbrott vars beskaffenhet inte framgick av utdraget i kriminalregistret. 1991 �talades han f�r olaga hot men frik�ndes. Redan samma �r d�mdes han till b�ter och villkorligt f�r spritsmuggling. 1992 avtj�nade han tre m�nader f�r misshandel av en flickv�n samt olaga hot mot hennes syster. D�refter h�ll han sig i skinnet �nda till 1997 d� han d�mdes f�r h�lerif�rseelse och grov misshandel. Denna g�ng fick han tio m�naders f�ngelse.
Hans yngre bror Harry Ranta f�ljde efter till Sverige 1982 och hade under 1980-talet en l�ngre anst�llning som lagerarbetare. Hans utdrag fr�n kriminalregistret visade att han d�mts vid tre tillf�llen. 1990 d�mdes han f�r f�rs�kringsbedr�geri. Detta f�ljdes 1992 av en dom p� tv� �r f�r grov misshandel, h�leri, st�ld, grov st�ld och v�ldt�kt. Han utvisades till Finland men var tillbaka i Sverige redan 1996 d� han p� nytt d�mdes till tio m�naders f�ngelse f�r grov misshandel och v�ldt�kt. Domen �verklagades och hovr�tten gick p� Harry Rantas linje och friade f�r �talspunkten om v�ldt�kt. D�remot kvarstod domen om misshandel och han avtj�nade sex m�nader. �r 2000 hade Harry Ranta p� nytt anm�lts f�r olaga hot och v�ldt�kt; anm�lan togs dock tillbaka och �rendet lades ned.
Hon sp�rade deras senaste bostadsadresser och fann att Atho Ranta var bosatt i Norsborg medan Harry Ranta bodde i Alby.
Paolo Roberto k�nde sig frustrerad d� han f�r femtionde g�ngen slog numret till Miriam Wu och bara fick det inspelade meddelandet att abonnenten inte kunde n�s. Han hade bes�kt adressen p� Lundagatan flera g�nger om dagen sedan han �tagit sig att leta r�tt p� henne. Hennes l�genhetsd�rr f�rblev st�ngd.
Han sneglade p� klockan. Strax efter �tta p� tisdagskv�llen. N�gon j�vla g�ng m�ste hon komma hem. Han hade full f�rst�else f�r att Miriam Wu h�ll sig undan, men den v�rsta anstormningen i media hade bedarrat. Han beslutade sig f�r att han lika g�rna kunde bos�tta sig utanf�r hennes port ifall hon d�k upp, om �n bara f�r att h�mta ombyte av kl�der eller n�got, ist�llet f�r att �ka fram och tillbaka som en skottspole. Han fyllde en termos med kaffe och gjorde n�gra sm�rg�sar. Innan han l�mnade sin l�genhet gjorde han korstecknet framf�r krucifixet med madonnan.
Han parkerade drygt trettio meter fr�n porten p� Lundagatan och flyttade tillbaka s�tet s� att han fick mer plats f�r benen. Han spelade radio p� l�g volym och hade tejpat upp ett foto av Miriam Wu som han klippt ut ur en kv�llstidning. Hon s�g l�cker ut, konstaterade han. Han betraktade t�lmodigt de f� m�nniskor som str�vade f�rbi. Miriam Wu var inte en av dem.
Var tionde minut f�rs�kte han ringa henne. Han gav upp f�rs�ken vid niotiden d� det pep i hans mobil att batteriet h�ll p� att ta slut.
Per-�ke Sandstr�m tillbringade tisdagen i ett tillst�nd som n�rmast kunde betecknas som apati. Han hade tillbringat natten i soffan i vardagsrummet, of�rm�gen att g� och l�gga sig och of�rm�gen att hejda de pl�tsliga gr�tattacker som drabbade honom med j�mna mellanrum. P� tisdagsmorgonen hade han g�tt ned till Systembolaget i Solna centrum och inhandlat en kvarting Sk�ne och d�refter �terv�nt till sin soffa d�r han konsumerat ungef�r h�lften av inneh�llet.
F�rst p� aftonen hade han kommit till insikt om sitt tillst�nd och b�rjat fundera �ver vad han kunde g�ra. Han �nskade att han aldrig hade h�rt talas om br�derna Atho och Harry Ranta och deras horor. Han kunde inte begripa att han varit s� dum att han l�tit sig luras till l�genheten i Norsborg d�r Atho hade bundit den 17-�riga och kraftigt narkotikap�verkade Ines Hammuj�rvi med s�rade ben och utmanat honom om vem av de tv� som hade mest stake. De hade turats om och han hade vunnit t�vlingen genom att under kv�llen och natten utf�ra ett st�rre antal sexuella prestationer av skiftande slag.
Vid ett tillf�lle hade Ines Hammuj�rvi vaknat till och b�rjat protestera. Detta hade f�ranlett Atho att �gna en halvtimme �t att omv�xlande sl� henne och fylla henne med sprit, varefter hon var n�jaktigt pacificerad och han inbj�d Per-�ke att forts�tta �vningarna.
J�vla hora.
Fy fan s� dum han hade varit.
Han kunde inte v�nta sig n�d fr�n
Han var livr�dd f�r galningen Salander.
F�r att inte tala om det d�r blonda monstret.
Han kunde inte g� till polisen.
Han kunde inte klara sig p� egen hand. Det var en illusion att tro att problemen skulle f�rsvinna av sig sj�lva.
Kvar fanns bara ett enda magert alternativ d�r han kunde f�rv�nta sig att finna en gnutta sympati och m�jligen n�gon sorts l�sning. Han ins�g att det var ett halmstr�.
Men det var hans enda alternativ.
P� eftermiddagen samlade han mod och ringde till Harry Rantas mobil. Han fick inget svar. Han fortsatte att f�rs�ka ringa Harry Ranta �nda till tio p� kv�llen d� han gav upp. Efter att ha funderat p� saken en l�ngre stund (och styrkt sig med resten av br�nnvinet) ringde han Atho Ranta. Det var Athos flickv�n Silvia som svarade. Han fick veta att br�derna Ranta befann sig p� semester i Tallinn. Nej, Silvia visste inte hur de kunde kontaktas. Nej, hon hade ingen aning om n�r br�derna Ranta �mnade �terv�nda � de befann sig i Estland p� obest�md tid.
Silvia l�t n�jd.
Per-�ke Sandstr�m sj�nk ned i sin vardagsrumssoffa. Han var inte s�ker p� om han var nedslagen eller l�ttad �ver att Atho Ranta inte var hemma och att han d�rmed inte hade m�jlighet att f�rklara sig f�r honom. Men det underliggande budskapet var tydligt. Br�derna Ranta hade av olika orsaker dragit �ronen �t sig och beslutat att ta semester i Tallinn under �versk�dlig framtid. Vilket inte bidrog till att lugna Per-�ke Sandstr�m.
Paolo Roberto hade inte somnat men satt s� djupt f�rsjunken i egna tankar att det tog en stund innan han uppt�ckte kvinnan som kom promenerande fr�n H�galidskyrkan vid elvatiden p� kv�llen. Han s�g henne i backspegeln. F�rst d� hon passerade en gatlykta ungef�r sjuttio meter bakom honom vred han h�ftigt p� huvudet och k�nde omedelbart igen Miriam Wu.
Han satte sig upp i s�tet. Hans f�rsta impuls var att kliva ur bilen. Sedan ins�g han att han d�rigenom kunde skr�mma bort henne och att det var b�ttre att v�nta till dess att hon var framme vid porten.
I samma �gonblick som han t�nkte tanken s�g han hur en m�rk sk�pbil kom �kande l�ngre ned p� gatan och bromsade in j�msides med Miriam Wu. Paolo Roberto tittade h�pet p� n�r en man � en blond dj�vulskt storvuxen best � hoppade ut fr�n skjutd�rrarna och grabbade Miriam Wu. Flickan togs uppenbarligen med fullst�ndig �verraskning. Hon f�rs�kte slingra sig loss genom att backa, men den blonde j�tten h�ll hennes handled i ett fast grepp.
Paolo Roberto gapade d� han s�g Miriam Wus h�gra ben komma upp i en snabb b�ge. Hon var ju en kickboxare. Hon landade en spark mot den blonde j�ttens huvud. Sparken tycktes inte bekomma honom det minsta. Ist�llet h�jde den blonde j�tten handen och gav Miriam Wu en �rfil. Paolo Roberto kunde h�ra ljudet av slaget p� sextio meters h�ll. Miriam Wu d�ckade som tr�ffad av blixten. Den blonde j�tten b�jde sig ned och plockade upp henne med en hand och formligen sl�ngde in henne i fordonet. Det var f�rst d� Paolo Roberto st�ngde munnen och vaknade till liv. Han slet upp bild�rren och b�rjade springa mot sk�pbilen.
Redan efter n�gra steg ins�g han det fruktl�sa i �vningen. Bilen d�r Miriam Wu hade stuvats in som en s�ck potatis mjukstartade med en u-sv�ng och var redan ute i k�rbanan innan han ens hunnit f� upp farten. Bilen f�rsvann mot H�galidskyrkan. Paolo Roberto tv�rv�nde och rusade tillbaka till sin bil och kastade sig in bakom ratten. Han rivstartade och gjorde en egen u-sv�ng. Sk�pbilen hade redan f�rsvunnit d� han kom ned till korsningen. Han bromsade in och tittade mot H�galidsgatan och chansade d�refter p� att sv�nga v�nster mot Hornsgatan.
D� han kom fram till Hornsgatan hade han r�dljus men det var ingen trafik och han k�rde ut och tittade sig omkring. De enda baklyktor han kunde se sv�ngde just v�nster upp mot Liljeholmsbron vid L�ngholmsgatan. Han kunde inte se om det var sk�pbilen, men det var den enda bilen i sikte och Paolo Roberto trampade gasen i botten. Han hejdades av r�dljusen vid L�ngholmsgatan och var tvungen att sl�ppa fram trafik fr�n Kungsholmen medan sekunderna tickade. N�r det var tomt framf�r honom i korsningen tryckte han �ter gasen i botten och k�rde mot r�tt. Han hoppades innerligt att ingen polisbil skulle stoppa honom i det �gonblicket.
Han h�ll l�ngt �ver till�ten hastighet p� Liljeholmsbron och �kade d� han passerade Liljeholmen. Han visste fortfarande inte om det var sk�pbilen han hade skymtat och han visste inte om den redan hade sv�ngt in mot Gr�ndal eller �rsta. Ist�llet chansade han igen och tryckte gaspedalen i botten. Han kryssade p� i drygt hundrafemtio kilometer i timmen och bl�ste f�rbi den glesa laglydiga trafiken och antog att en eller annan f�rare antecknade hans bilnummer.
I h�jd med Bred�ng s�g han bilen igen. Han tog in p� den till dess att han var drygt femtio meter bakom och kunde f�rvissa sig om att det verkade vara r�tt fordon. Han bromsade in till drygt nittio kilometer i timmen och lade sig ungef�r tv� hundra meter bakom. F�rst d� b�rjade han andas igen.
Miriam Wu k�nde hur blod rann l�ngs hennes hals i samma �gonblick som hon landade p� golvet inne i sk�pbilen. Hon bl�dde ur n�san. Han hade spr�ckt hennes underl�pp och troligen slagit av n�sbenet. Angreppet hade kommit som en blixt fr�n en klar himmel och allt hennes motst�nd hade avf�rdats p� mindre �n en sekund. Hon k�nde hur bilen startade redan innan hennes angripare ens hade hunnit st�nga skjutd�rren. Under ett �gonblick, n�r bilen sv�ngde, var den blonde j�tten i obalans.
Miriam Wu vred sig om och tog spj�rn med h�ften mot golvet. N�r den blonde j�tten v�nde sig mot henne sparkade hon. Hon tr�ffade honom p� sidan av huvudet. Hon s�g ett m�rke d�r hennes klack hade tr�ffat. Det var en spark som borde ha skadat honom.
Han tittade f�rbryllat p� henne. Sedan log han.
Herregud, vad �r det h�r f�r j�vla monster.
Hon sparkade igen, men han f�ngade upp hennes ben och vred foten s� kraftigt att hon gallskrek av sm�rta och tvingades rulla �ver p� mage.
Sedan lutade han sig �ver henne och daskade till henne med handflatan. Han tr�ffade sidan av hennes huvud. Miriam Wu s�g stj�rnor. Det k�ndes som om hon tr�ffats av en sl�gga. Han satte sig p� hennes rygg. Hon f�rs�kte pressa upp honom men han var s� tung att hon inte kunde rubba honom en millimeter. Han vred upp hennes armar p� ryggen och l�ste dem med handbojor. Hon var hj�lpl�s. Miriam Wu k�nde pl�tsligt en f�rlamande skr�ck.
Mikael Blomkvist passerade Globen p� v�g hem fr�n Tyres�. Han hade �gnat hela eftermiddagen och kv�llen �t att bes�ka tre av namnen p� torsklistan. Det hade inte gett ett dyft. Han hade m�tt panikslagna figurer som redan konfronterats av Dag Svensson och bara v�ntade p� att himlen skulle st�rta ned. De hade b�nat och v�djat till honom. Han hade strukit samtliga fr�n sin privata lista �ver misst�nkta m�rdare.
Han lyfte mobilen samtidigt som han passerade Skanstullsbron och ringde till Erika Berger. Hon svarade inte. Han provade att ringa Malin Eriksson. Hon svarade inte heller. Fan. Det var sent. Han ville ha n�gon att diskutera med.
Han undrade om Paolo Roberto hade haft n�gon framg�ng med Miriam Wu och slog numret. Han h�rde fem signaler g� fram innan han fick svar.
�Paolo.�
�Hej. Det �r Blomkvist. Jag undrar hur det har g�tt ��
�Blomkvist, jag �r p� sssskkraaap skrrraaap i bil med Miriam.�
�Jag h�r inte.�
�Skrp skrrrraaap skrraaaap.�
�Du f�rsvinner. Jag h�r dig inte.�
Sedan dog samtalet.
Paolo Roberto svor. Batteriet till mobilen hade just d�tt samtidigt som han passerade Fittja. Han tryckte p� ON-knappen och fick liv i telefonen igen. Han slog numret till SOS Alarm men i samma �gonblick som han fick svar slocknade mobilen igen.
J�vlar.
Han hade en batteriladdare som passade till uttaget i instrumentpanelen. Batteriladdaren l�g p� byr�n i hallen hemma. Han sl�ngde mobilen p� passagerars�tet och koncentrerade sig p� att h�lla sk�pbilens baklyktor inom synh�ll. Han k�rde en BMW med full tank och det fanns inte en chans i helvetet att sk�pbilen skulle kunna k�ra ifr�n honom. Men han ville inte v�cka uppm�rksamhet och l�t avst�ndet t�njas ut till flera hundra meter.
Ett j�vla steroidmonster sp�ar upp en tjej mitt framf�r mina �gon. Den j�veln vill jag ha tag i.
Om Erika Berger hade varit n�rvarande skulle hon ha kallat honom f�r machocowboy. Paolo Roberto kallade det att bli f�rbannad.
Mikael Blomkvist tog v�gen f�rbi Lundagatan men konstaterade att allt var m�rkt i Miriam Wus g�rdshus. Han gjorde ett nytt f�rs�k att ringa till Paolo Roberto men fick beskedet att abonnenten inte kunde n�s. Han muttrade n�got och �kte hem och gjorde kaffe och sm�rg�sar.
Bilf�rden tog l�ngre tid �n Paolo Roberto hade f�rv�ntat sig. Resan gick till S�dert�lje och d�refter via E20 mot Str�ngn�s. Strax efter Nykvarn tog sk�pbilen av till v�nster ut p� mindre v�gar p� den s�rml�ndska landsbygden.
D�rmed �kade risken att han skulle dra uppm�rksamhet till sig och bli uppt�ckt. Paolo Roberto lyfte p� foten p� gaspedalen och �kade avst�ndet ytterligare mellan sig och sk�pbilen.
Paolo var os�ker p� geografin, men s� vitt han kunde f�rst� passerade de p� v�stra sidan av sj�n Yngern. Han f�rlorade sk�pbilen ur sikte och �kade hastigheten. Han kom ut p� en l�ng rakstr�cka och bromsade.
Sk�pbilen var borta. Det fanns gott om sm� avtagsv�gar i omr�det. Han hade tappat bort den.
Miriam Wu k�nde sm�rta i nacke och ansikte, men hon hade beh�rskat paniken och �ngesten �ver att vara hj�lpl�s. Han hade inte slagit henne igen. Hon hade f�tt s�tta sig upp och lutade sig mot f�rars�tets baksida. Hon hade h�nderna bojade p� ryggen och en bred plasttejp �ver munnen. Ena n�sborren var fylld med blod och hon hade sv�rt att andas.
Hon betraktade den blonde j�tten. Sedan han tejpat henne hade han inte sagt ett ord och helt ignorerat henne. Hon betraktade m�rket d�r hon sparkat honom. Det var en spark som borde ha orsakat massiva skador. Han tycktes knappt ha m�rkt den. Det var abnormt.
Han var stor och enormt v�lbyggd. Han hade muskler som varslade om att han tillbringade timmar varje vecka i n�got gym. Men han var inte kroppsbyggare. Hans muskler tycktes vara helt naturliga. Hans h�nder var som massiva stekpannor. Hon f�rstod varf�r det hade k�nts som att bli slagen med en klubba d� han �rfilat henne.
Sk�pbilen studsade fram p� en gropig v�g.
Hon hade ingen aning om var hon befann sig mer �n att hon trodde att de hade �kt E4:an s�derut en l�ng stund innan de kom in p� mindre v�gar.
Hon visste att �ven om hon hade h�nderna fria skulle hon inte ha en chans mot den blonde j�tten. Hon k�nde sig fullst�ndigt hj�lpl�s.
Malin eriksson ringde till Mikael Blomkvist strax efter elva d� han just hade kommit hem och satt p� kaffebryggaren och stod och skar upp en sm�rg�s i k�ket.
�Urs�kta att jag ringer s� sent. Jag har f�rs�kt ringa dig i flera timmar men du svarar inte p� mobilen.�
�F�rl�t mig. Jag har haft den avst�ngd under dagen medan jag konfronterat ett antal torskar.�
�Jag har hittat n�gonting som kan vara av intresse�, sa Malin.
�L�t h�ra.�
�Bjurman. Jag skulle ju gr�va fram hans bakgrund.�
�Ja.�
�Han �r f�dd 1950 och b�rjade plugga juridik 1970. Han blev jurist 1976, b�rjade jobba p� advokatbyr�n Klang och Reine 1978 och �ppnade eget 1989.�
�Okej.�
�Dessutom jobbade han bland annat som tingsnotarie en mycket kort period n�gra veckor 1976. Direkt efter att han tagit examen 1976 arbetade han i tv� �r, mellan 1976 och 1978, som jurist p� Rikspolisstyrelsen.�
�Jaha.�
�Jag kollade upp vad han hade f�r arbetsuppgifter. Det var sv�rt att gr�va fram. Men han var handl�ggare i juridiska �renden p� RPS/S�k. Han arbetade p� utl�nningsroteln.�
�Vad fan s�ger du?�
�Han borde med andra ord ha arbetat d�r samtidigt som den d�r Bj�rck.�
�Den j�vla Bj�rck. Han sa inte ett ord om att han arbetat ihop med Bjurman.�
Sk�pbilen m�ste finnas i n�rheten. Paolo Roberto hade legat s� l�ngt bakom att han tidvis f�rlorat bilen ur synh�ll, men han hade skymtat den bara n�gon minut innan han tappade bort den. Han backade upp i v�grenen och v�nde tillbaka norrut. Han k�rde l�ngsamt och spanade efter avtagsv�gar.
Efter bara hundrafemtio meter s�g han pl�tsligt en ljusk�gla som glimmade till i en smal lucka i rid�n av skog. Han s�g en liten skogsv�g p� motsatta sidan v�gen och vred ratten. Han k�rde in ett tiotal meter och parkerade. Han brydde sig inte om att l�sa d� han joggade tillbaka �ver v�gen och hoppade �ver ett dike. Han �nskade att han hade haft en ficklampa och snirklade sig fram genom l�vsly och tr�d.
Skogen var bara en smal rid� mot v�gen och pl�tsligt kom han ut p� en sandig grusplan. Han skymtade n�gra l�ga m�rka byggnader och gick mot dem n�r belysningen ovanf�r en lastport i byggnaden pl�tsligt t�ndes.
Paolo sj�nk ned till kn�st�ende och h�ll sig stilla. En sekund senare t�ndes belysning inne i byggnaden. Det tycktes vara en drygt trettio meter l�ng lagerbyggnad med en smal rand av f�nster l�ngt uppe p� fasaden. G�rdsplanen var fylld av containrar och till h�ger om honom stod en gul baklastare parkerad. Vid sidan av baklastaren skymtade en vit Volvo. I skenet fr�n utomhusbelysningen uppt�ckte han pl�tsligt den parkerade sk�pbilen bara tjugofem meter framf�r sig.
D� �ppnades en d�rr i lastporten i fasaden rakt framf�r honom. En man med blont h�r och �lmage kom ut ur lagerbyggnaden och t�nde en cigarett. N�r han vred huvudet s�g Paolo en h�stsvans mot ljuset i d�rr�ppningen.
Paolo h�ll sig blick stilla med ena kn�et mot marken. Han var fullt synlig mindre �n tjugo meter framf�r mannen, men ljuset fr�n cigarett�ndaren hade slagit ut hans nattsyn. Sedan h�rde b�de Paolo och mannen med h�stsvansen ett halvkv�vt tjut fr�n sk�pbilen. N�r h�stsvansen b�rjade r�ra sig mot sk�pbilen lade sig Paolo l�ngsamt platt p� marken.
Han h�rde rasslet n�r skjutd�rrarna i sk�pbilen �ppnades och s�g den blonde j�tten hoppa ut innan han b�jde sig in i bilen och drog ut Miriam Wu. Han lyfte upp henne under ena armen och h�ll henne i ett ledigt grepp medan hon sprattlade. De tv� m�nnen s�g ut att v�xla n�gra ord men Paolo kunde inte h�ra vad de sa. Sedan �ppnade mannen med h�stsvansen bild�rren vid f�rars�tet och hoppade in. Han startade och sv�ngde �ver g�rdsplanen i en sn�v b�ge. Ljusk�glan fr�n lyktorna passerade bara n�gra meter fr�n Paolo. Sk�pbilen f�rsvann l�ngs en uppfartsv�g och Paolo h�rde motorljudet d� bort.
Den blonde j�tten bar Miriam Wu genom d�rren i lastporten. Paolo skymtade en skugga genom de h�gt bel�gna f�nstren. Det tycktes som om skuggan r�rde sig mot byggnadens bortre regioner.
Han reste sig avvaktande. Hans kl�der var fuktiga. Han var p� en g�ng l�ttad och oroad. Han var l�ttad �ver det faktum att han hade lyckats sp�ra sk�pbilen och att han hade Miriam Wu inom r�ckh�ll. Han var samtidigt fylld av respekt och oro f�r den blonde j�tte som hade hanterat henne som om hon var en l�tt matkasse fr�n Konsum. Det Paolo hade sett av honom var att han var enormt storv�xt och gav ett mycket potent intryck.
Det rimliga var att dra sig tillbaka och larma polisen. Men hans mobiltelefon var stend�d. Dessutom hade han bara en vag uppfattning om var han befann sig och han var inte s�ker p� v�gbeskrivningen. Han hade heller ingen aning om vad som skedde med Miriam Wu inne i byggnaden.
Han gjorde en l�ngsam halvcirkel runt huset och konstaterade att det bara tycktes finnas en ing�ng. Efter tv� minuter var han tillbaka vid entr�n och m�ste fatta ett beslut. Paolo tvivlade inte p� att den blonde j�tten var en bad guy. Han hade misshandlat och kidnappat Miriam Wu. Paolo k�nde sig dock inte s�rskilt r�dd � han hade stort sj�lvf�rtroende och visste att han kunde bita ifr�n om det kom till handgem�ng. Fr�gan var bara om mannen i byggnaden var bev�pnad och om det fanns fler personer d�rinne. Han tvekade. Det borde inte finnas n�gra andra �n Miriam Wu och den blonde j�tten.
Lastporten var tillr�ckligt stor f�r att baklastaren utan problem skulle kunna k�ra in genom den, och det fanns en vanlig entr�d�rr i porten. Paolo gick fram och tryckte ned handtaget och �ppnade. Han kom in i en stor upplyst lagerlokal, fylld av br�te, trasiga kartonger och skr�p.
Miriam Wu k�nde t�rar rinna nedf�r kinderna. Hon gr�t inte s� mycket av sm�rta som av hj�lpl�shet. Under f�rden hade j�tten hanterat henne som luft. Han hade ryckt bort tejpen �ver hennes mun n�r sk�pbilen hade stannat. Han hade lyft henne och burit in henne utan minsta besv�r och dumpat henne p� cementgolvet utan att ta h�nsyn till vare sig b�ner eller protester. N�r han tittade p� henne var hans �gon iskalla.
Miriam Wu visste pl�tsligt att hon skulle d� inne i lagerbyggnaden.
Han v�nde ryggen mot henne och gick bort till ett bord d�r han �ppnade en flaska mineralvatten som han drack i l�nga klunkar. Han hade inte tejpat ihop hennes ben och Miriam Wu b�rjade resa sig upp.
Han v�nde sig mot henne och log. Han befann sig n�rmare d�rren �n hon. Hon skulle inte ha en chans att hinna f�rbi honom. Hon sj�nk resignerat ned i kn�st�ende och blev rasande p� sig sj�lv. Jag ska fan i mig inte ge upp utan strid. Hon st�llde sig upp igen och bet ihop t�nderna. Kom igen ditt j�vla fetto.
Hon k�nde sig klumpig och obalanserad med h�nderna bojade p� ryggen, men d� han gick mot henne cirklade hon runt och b�rjade s�ka en blotta. Hon blixtrade till i en spark mot revbenen, snurrade runt och sparkade igen mot skrevet. Hon tr�ffade h�ften och backade en meter och v�xlade ben f�r n�sta spark. Med h�nderna p� ryggen hade hon inte balans f�r att tr�ffa ansiktet, men levererade en tung spark mot br�stbenet.
Han str�ckte ut en hand och grep henne i axeln och snurrade henne runt som om hon hade varit gjord av papper. Han slog ett enda knytn�vsslag, inte s�rskilt h�rt, mot hennes njurar. Miriam Wu skrek som en galning n�r en paralyserande sm�rta skar genom mellang�rdet. Hon sj�nk ned i kn�st�ende igen. Han gav henne ytterligare en �rfil och hon dr�sade i golvet. Han lyfte foten och sparkade henne i sidan. Hon tappade luften och h�rde revben kn�ckas.
Paolo Roberto s�g inget av misshandeln men h�rde pl�tsligt Miriam Wu vr�la av sm�rta, ett skarp g�llt skrik som omedelbart tystnade. Han vred huvudet i ljudets riktning och bet ihop t�nderna. Det fanns ytterligare ett rum bakom en skiljev�gg. Han gick ljudl�st genom lokalen och tittade f�rsiktigt in genom d�rr�ppningen just d� den blonde j�tten v�ltrade �ver Miriam Wu p� rygg. J�tten f�rsvann ur hans synf�lt i n�gra sekunder och �terkom pl�tsligt med en motors�g som han st�llde p� golvet framf�r henne. Paolo Roberto h�jde p� �gonbrynen.
�Jag vill ha svar p� en enkel fr�ga.�
Han hade en underligt ljus r�st, n�stan som om han inte riktigt kommit i m�lbrottet. Paolo noterade en brytning i spr�ket.
�Var finns Lisbeth Salander?�
�Jag vet inte�, mumlade Miriam Wu.
�Det �r fel svar. Du f�r en chans till innan jag startar den h�r.�
Han satte sig p� h�larna och klappade p� motors�gen.
�Var g�mmer sig Lisbeth Salander?�
Miriam Wu skakade p� huvudet.
Paolo tvekade. Men d� den blonde j�tten str�ckte ut handen efter motors�gen tog Paolo Roberto tre beslutsamma kliv in i rummet och slog en h�rd h�gerkrok mot hans njurar.
Paolo Roberto hade inte blivit v�rldsk�nd boxare genom att vara mesig i ringen. Han hade g�tt 33 matcher i sin proffskarri�r och vunnit 28 av dem. D� han klippte till f�rv�ntade han sig en reaktion. F�rslagsvis att objektet f�r �vningen satte sig ned och hade ont n�gonstans. Paolo upplevde det som om han med full kraft hade k�rt in handen i en betongv�gg. En liknande k�nsla hade han aldrig upplevt under alla de �r han befunnit sig i en boxningsring. Han tittade h�pet p� kolossen framf�r sig.
Den blonde j�tten v�nde sig och tittade lika h�pet ned p� boxaren.
�Vad s�gs om att ge dig p� n�gon i din egen viktklass�, sa Paolo Roberto.
Han slog en serie h�ger-v�nster-h�ger mot mellang�rdet och lade muskler bakom. Det var tunga kroppsslag. Det k�ndes som att hamra p� en v�gg. Den enda effekten var att j�tten tog ett halvt steg bak�t, mer av h�pnad �n som en effekt av slagen. Han log pl�tsligt.
�Du �r Paolo Roberto�, sa den blonde j�tten.
Paolo stannade f�rbryllad. Han hade just landat fyra slag som enligt regelboken borde ha inneburit att den blonde j�tten skulle befinna sig p� golvet och han sj�lv p� v�g tillbaka till sin ringh�rna medan domaren b�rjade nedr�kningen. Inte ett enda av hans slag tycktes ha haft minsta effekt.
Herregud. Det h�r �r inte normalt.
Sedan s�g han n�stan i ultrarapid hur blondinens h�gerkrok kom genom luften. Han var l�ngsam och signalerade slaget i f�rv�g. Paolo vek undan och parerade delvis med v�nster skuldra. Det k�ndes som om han blev tr�ffad av ett slag fr�n ett j�rnr�r.
Paolo Roberto backade tv� steg, fylld av nyfunnen respekt f�r sin motst�ndare.
Det �r n�got fel p� honom. Ingen j�vel sl�r s� h�rt.
Han parerade automatiskt en v�nsterkrok med underarmen och k�nde genast en tung sm�rta. Han hann inte parera h�gerkroken som kom fr�n ingenstans och landade p� pannan.
Paolo Roberto tumlade som en vante bakl�nges ut genom d�rren. Han landade med ett brak mot en stapel med tr�pallar och ruskade p� huvudet. Han k�nde omedelbart blod str�mma nedf�r ansiktet. Han slet upp �gonbrynet. Det m�ste sys. Igen.
I n�sta �gonblick kom j�tten in i hans synf�lt och instinktivt vr�kte sig Paolo Roberto �t sidan. Han undvek med en h�rsm�n ett nytt klubbslag fr�n de enorma n�varna. Han backade snabbt tre fyra steg och fick upp armarna i f�rsvarsposition. Paolo Roberto var skakad.
Den blonde j�tten betraktade honom med �gon som var nyfikna och n�stan roade. Sedan intog han samma f�rsvarsposition som Paolo Roberto. Det �r en boxare. De b�rjade l�ngsamt cirkla runt varandra.
De etthundra�ttio sekunder som f�ljde var den mest bisarra match som Paolo Roberto n�gonsin utk�mpat. Rep och handskar saknades. Sekonder och domare existerade inte. Det fanns ingen gonggong som avbr�t och f�rvisade parterna till varsin ringh�rna och n�gra sekunders paus med vatten och luktsalt och en handduk att torka blod fr�n �gonen.
Paolo Roberto ins�g pl�tsligt att han slogs p� liv och d�d. All tr�ning, alla �r av hamrande p� sands�ckar, all sparring och erfarenheten fr�n alla matcher kunde sammanfogas i den energi han pl�tsligt utvecklade n�r adrenalinet pumpade p� ett s�tt som han aldrig tidigare upplevt.
Nu h�ll han inte l�ngre inne med slagen. De r�k ihop i ett utbyte d�r Paolo satte all kraft och alla sina muskler bakom. V�nster, h�ger, v�nster, v�nster igen och en jabb med h�gern mot ansiktet, ducka f�r v�nsterkroken, backa ut ett steg, anfall med h�gern. Varje slag Paolo Roberto avlossade gick hem.
Han gick sitt livs viktigaste match. Han slogs med hj�rnan lika mycket som med n�varna. Han lyckades ducka och undvika varje slag som j�tten skickade mot honom.
Han fick in en klockren h�gerkrok mot k�ken som k�ndes som om han slog av ett ben i sin n�ve och som borde ha f�tt motst�ndaren att ramla ihop i en h�g. Han kastade en blick p� sina knogar och s�g att de var blodiga. Han noterade rodnader och svullnader i den blonde j�ttens ansikte. Paolos motst�ndare tycktes inte ens m�rka slagen.
Paolo backade och gjorde en paus medan han v�rderade sin motst�ndare. Han �r ingen boxare. Han r�r sig som en boxare, men han kan inte boxas f�r fem �re. Han l�tsas bara. Han kan inte parera. Han signalerar slagen. Och han �r hur l�ngsam som helst.
I n�sta �gonblick fick j�tten in en v�nsterkrok mot sidan av Paolos br�stkorg. Det var andra g�ngen han tr�ffade ordentligt. Paolo k�nde sm�rta skjuta genom kroppen n�r revbenen knakade. Han f�rs�kte backa men snubblade p� n�gon br�te p� golvet och ramlade p� rygg. Under en sekund s�g han j�tten torna upp sig men han hann rulla �t sidan och kom vimmelkantigt upp p� f�tter igen.
Han backade och f�rs�kte samla kraft.
J�tten var �ver honom igen och Paolo befann sig p� defensiven. Han duckade, duckade igen och backade undan. Han k�nde sm�rta varje g�ng han parerade ett slag med skuldran.
Sedan kom det �gonblick som varje boxare n�gon g�ng upplevt med fruktan. K�nslan som kunde infinna sig mitt i en match. K�nslan av att inte r�cka till. Insikten av att fan, jag h�ller p� att f�rlora.
Det �r det avg�rande �gonblicket i n�stan varje boxningsmatch.
Det �r det �gonblick d� kraften pl�tsligt rinner av en och adrenalinet pumpar s� kraftigt att det blir en paralyserande belastning och en resignerad kapitulation infinner sig som ett sp�ke vid ringside. Det �r den stund som skiljer amat�ren fr�n proffset och vinnaren fr�n f�rloraren. F� boxare som pl�tsligt st�r vid den avgrunden har ork nog att v�nda matchen och f�rvandla ett givet nederlag till en seger.
Paolo Roberto drabbades av denna insikt. Han k�nde en susning i huvudet som gjorde honom vimmelkantig och han upplevde �gonblicket som om han betraktade scenen utifr�n, som om han tittade p� den blonde j�tten genom ett kameraobjektiv. Det var �gonblicket d� det handlade om att vinna eller f�rsvinna.
Paolo Roberto backade i en vid halvcirkel f�r att samla kraft och vinna tid. J�tten f�ljde honom m�lmedvetet men l�ngsamt, precis som om han visste att striden redan var avgjord men ville dra ut p� ronden. Han boxas men kan �nd� inte boxas. Han vet vem jag �r. Han �r en wannabe. Men han har en slagstyrka som �r n�stan ofattbar och han tycks helt ok�nslig f�r all bestraffning.
Tankarna rumlade runt i Paolos huvud medan han f�rs�kte bed�ma situationen och besluta sig f�r vad han skulle g�ra.
Helt pl�tsligt �terupplevde han natten i Mariehamn tv� �r tidigare. Hans karri�r som proffsboxare hade tagit slut p� det brutalaste s�tt d� han tr�ffade argentinaren Sebasti�n Luj�n eller r�ttare sagt, d� Sebasti�n Luj�n tr�ffade honom. Han hade sprungit p� sitt livs f�rsta knockout och varit medvetsl�s i femton sekunder.
Han hade ofta t�nkt p� vad som gick p� tok. Han hade varit i kanonform. Han hade varit fokuserad. Sebasti�n Luj�n var inte b�ttre �n han. Men argentinaren hade f�tt en klockren tr�ff och helt pl�tsligt hade ronden f�rvandlats till hela havet stormar.
P� videon efter�t hade han sett hur han f�rsvarsl�s raglade omkring som Kalle Anka. Knocken kom tjugotre sekunder senare.
Sebasti�n Luj�n hade inte varit b�ttre eller mera v�ltr�nad �n han. Marginalerna var s� sm� att matchen lika g�rna hade kunnat sluta precis tv�rtom.
Den enda skillnaden han efter�t kunde komma p� var att Sebasti�n Luj�n hade varit mer hungrig �n Paolo Roberto. N�r Paolo hade g�tt upp i ringen i Mariehamn hade han varit inst�lld p� att vinna men han hade inte varit sugen p� att boxas. Det betydde inte liv eller d�d l�ngre. En f�rlust var inte en katastrof.
Ett och ett halvt �r senare var han fortfarande boxare. Han var inte l�ngre proffs och gick bara v�nskapliga sparringmatcher. Men han tr�nade. Han hade inte g�tt upp i vikt eller b�rjat slappa i midjan. Han var naturligtvis inte ett lika v�lst�mt instrument som inf�r en titelmatch d�r kroppen drillats i m�nader, men han var Paolo Roberto och han gick inte av f�r hackor. Och till skillnad fr�n Mariehamn s� betydde matchen i lagerbyggnaden s�der om Nykvarn bokstavligen liv eller d�d.
Paolo Roberto fattade ett beslut. Han tv�rstannade och sl�ppte den blonde j�tten inp� livet. Han fintade med v�nstern och satsade allt han f�rm�dde med en h�gerkrok. Han gav allt han hade och blixtrade till i ett slag som tr�ffade �ver mun och n�sa. Hans attack kom fullkomligt ov�ntat efter att han befunnit sig p� retr�tt en l�ng stund. �ntligen h�rde han att n�gonting gav vika. Han f�ljde upp med v�nster-h�ger-v�nster och landade alla tre slagen i ansiktet.
Den blonde j�tten boxades i ultrarapid och slog tillbaka med h�gern. Paolo s�g honom signalera slaget l�ngt i f�rv�g och duckade under den v�ldiga n�ven. Han s�g honom skifta kroppsvikten och visste att j�tten t�nkte f�lja upp med v�nstern. Ist�llet f�r att parera lutade sig Paolo bak�t och l�t v�nsterkroken passera framf�r n�san. Han svarade med ett m�ktigt slag p� utsidan av kroppen, strax under revbenen. N�r j�tten vred sig f�r att m�ta angreppet sk�t Paolos v�nsterkrok upp och tr�ffade rakt �ver n�san igen.
Han k�nde pl�tsligt att allt han gjorde var helt r�tt och att han hade perfekt kontroll �ver matchen. �ntligen backade fienden. Han bl�dde fr�n n�san. Han log inte l�ngre.
Sedan sparkade den blonde j�tten.
Hans fot sk�t upp och kom som en fullst�ndig �verraskning f�r Paolo Roberto. Han hade vanem�ssigt fallit in i boxningens regelverk och f�rv�ntade sig inte en spark. Det k�ndes som om en sl�gga tr�ffade i underkanten av l�ret strax ovanf�r kn�et och en skarp sm�rta sk�t genom benet. Nej. Han tog ett steg bak�t n�r det h�gra benet vek sig och han �terigen snubblade �ver br�te.
J�tten tittade ned p� honom. Under en kort sekund m�ttes deras �gon. Budskapet gick inte att ta miste p�. Matchen var �ver.
Sedan vidgades j�ttens �gon n�r Miriam Wu sparkade honom i skrevet bakifr�n.
Varenda muskel i Miriam Wus kropp v�rkte, men p� n�got s�tt hade hon lyckats tr� sina bojade h�nder under �ndan s� att hon fick armarna p� framsidan av kroppen. I hennes tillst�nd var det en akrobatisk prestation av stora m�tt.
Hon hade ont i revbenen, nacken, ryggen och njurarna och hade sv�rt att ta sig upp p� f�tter. Till sist vacklade hon bort till d�rren och s�g med uppsp�rrade �gon hur Paolo Roberto � var kom han ifr�n? � tr�ffade den blonde j�tten med h�gerkroken och serien av slag mot ansiktet innan han sparkades omkull.
Miriam Wu ins�g att hon inte brydde sig ett dugg om fr�gan hur och varf�r Paolo Roberto hade dykt upp. Han var en av the good guys. F�r f�rsta g�ngen i sitt liv k�nde hon en mordisk lust att skada en annan m�nniska. Hon tog n�gra snabba steg och mobiliserade varje uns av energi och de muskler hon fortfarande hade intakta. Hon kom upp mot j�tten bakifr�n och landade sparken i hans skrev. Det var v�l inte elegant thaiboxning precis, men sparken hade avsedd effekt.
Miriam Wu nickade f�rnuftigt f�r sig sj�lv. Karlar m� vara stora som hus och gjorda av granit men de hade alltid kulorna p� samma plats. Och sparken var s� klockren att den borde noteras i Guinness rekordbok.
F�r f�rsta g�ngen s�g den blonde j�tten skakad ut. Han pressade ur sig ett st�nande och greppade sig i skrevet och gick ned p� ett kn�.
Miriam stod obeslutsam i n�gon sekund innan hon ins�g att hon m�ste f�lja upp och f�rs�ka komma till ett avslut. Hon satsade p� att sparka honom i ansiktet men till hennes �verraskning fick han upp en arm. Det borde ha varit om�jligt f�r honom att h�mta sig s� snabbt. Och det k�ndes som att sparka rakt in i en tr�dstam. Han h�ll pl�tsligt fast hennes fot, drog omkull henne och b�rjade hala in. Hon s�g honom lyfta en knytn�ve och vred sig desperat och sparkade med det fria benet. Hon tr�ffade honom �ver �rat i samma sekund som hans slag tr�ffade henne p� sidan av tinningen. Miriam Wu upplevde det som om hon med full kraft k�rt huvudet in i en v�gg. Det blixtrade och svartnade om vartannat framf�r hennes �gon.
Den blonde j�tten b�rjade resa sig p� f�tter igen.
Det var d� Paolo Roberto slog honom i bakhuvudet med den planka han hade snubblat �ver. Den blonde j�tten st�p fram�t och landade med ett brak.
Paolo Roberto s�g sig omkring med en k�nsla av overklighet. Den blonde j�tten vred sig p� golvet. Miriam Wu hade en glasartad blick och tycktes vara helt utslagen. Deras f�renade anstr�ngningar hade k�pt dem en kort frist.
Paolo Roberto kunde knappt st�dja sig p� sitt skadade ben och han misst�nkte att en muskel hade brustit alldeles ovanf�r kn�et. Han linkade fram till Miriam Wu och halade upp henne p� f�tter. Hon b�rjade r�ra p� sig igen men stirrade ofokuserat p� honom. Utan ett ord lyfte han upp henne �ver skuldran och b�rjade halta mot utg�ngen. Sm�rtan i det h�gra kn�et var s� skarp att han bitvis hoppade p� ett ben.
Det k�ndes som en befrielse att komma ut i den m�rka kalla luften. Men han hade ingen tid att stanna upp. Han navigerade �ver grusplanen och in i skogsrid�n, samma v�g som han kommit. S� fort han kommit in bland tr�den snubblade han �ver en rotv�lta och dr�sade omkull. Miriam Wu st�nade och han h�rde d�rren i lagerbyggnaden sl�s upp med ett brak.
Den blonde j�tten var en monumental siluett i den ljusa rektangeln i d�rr�ppningen. Paolo lade en hand �ver Miriam Wus mun. Han b�jde sig ned och viskade i hennes �ra att vara helt tyst och stilla.
Sedan trevade han p� marken under rotv�ltan och hittade en sten som var st�rre �n hans knytn�ve. Han gjorde korstecknet. Paolo Roberto var f�r f�rsta g�ngen i sitt syndiga liv beredd att om n�dv�ndigt d�da en annan m�nniska. Han var s� utslagen och misshandlad att han visste att han inte skulle klara ytterligare en rond. Men ingen, inte ens ett blont monster som var ett naturens misstag, kunde sl�ss med en krossad skalle. Han kramade stenen och k�nde att den var ovalt formad med en skarp kant.
Den blonde j�tten gick till h�rnet av byggnaden och gjorde d�refter ett l�ngt svep �ver grusplanen. Han stannade mindre �n tio steg fr�n den plats d�r Paolo h�ll andan. J�tten lyssnade och spejade � men han kunde inte veta �t vilket h�ll de hade f�rsvunnit i natten. Efter n�gra minuters spaning tycktes han ocks� inse det fruktl�sa i s�kandet. Han f�rsvann med rask beslutsamhet tillbaka in i byggnaden och var borta i n�gon minut. Han sl�ckte belysningen och kom ut med en v�ska och gick till den vita Volvon. Han rivstartade och f�rsvann l�ngs uppfartsv�gen. Paolo lyssnade under tystnad till dess att motorbullret f�rsvunnit i fj�rran. N�r han tittade ned s�g han hennes �gon glimma i m�rkret.
�Hej Miriam�, sa han. �Jag heter Paolo och du beh�ver inte vara r�dd f�r mig.�
�Jag vet.�
Hennes r�st var svag. Han lutade sig utmattat mot rotv�ltan och k�nde adrenalinet g� ned till noll�ge.
�Jag vet inte hur jag ska ta mig upp�, sa Paolo Roberto. �Men jag har en bil parkerad p� andra sidan v�gen. Det �r ungef�r hundrafemtio meter dit.�
Den blonde j�tten bromsade och sv�ngde in till en rastplats strax �ster om Nykvarn. Han var skakad och omtumlad och k�nde sig konstig i huvudet.
F�r f�rsta g�ngen i hela sitt liv hade han blivit nedslagen i ett slagsm�l. Och den som utdelat bestraffningen var Paolo Roberto � boxaren. Det k�ndes som en bef�ngd dr�m av det slag han kunde uppleva under oroliga n�tter. Han kunde inte begripa varifr�n Paolo Roberto hade kommit. Helt pl�tsligt hade han bara st�tt d�rinne i lagret.
Det var inte riktigt klokt.
Paolo Robertos slag hade inte k�nts. Han var inte f�rv�nad. Men sparken i skrevet hade faktiskt k�nts. Och det d�r fruktansv�rda slaget mot huvudet hade f�tt det att svartna f�r �gonen. Han trevade med fingrarna �ver nacken och k�nde en enorm bula. Han tryckte med fingrarna men kunde inte k�nna n�gon sm�rta. �nd� k�nde han sig omt�cknad och yr. Han k�nde med tungan att han, till sin f�rv�ning, hade f�rlorat en tand i v�nstra delen av �verk�ken. Munnen var fylld av blodsmak. Han greppade n�san mellan tummen och pekfingret och b�jde f�rsiktigt upp den. Han h�rde ett kn�ppande ljud inne i huvudet och konstaterade att n�san var bruten.
Han hade gjort det r�tta genom att h�mta sin v�ska och l�mna lagret innan polisen hunnit dit. Men han hade gjort ett kolossalt misstag. P� Discovery hade han sett hur polisens brottsplatsunders�kare kunde hitta forensic evidence i m�ngder. Blod. H�rstr�n. DNA.
Han hade inte minsta lust att �terv�nda till lagret, men han hade inget val. Han var tvungen att st�da. Han gjorde en u-sv�ng och startade f�rden tillbaka. Strax f�re Nykvarn m�tte han en bil utan att t�nka n�rmare p� det.
F�rden tillbaka till Stockholm var en mardr�m. Paolo Roberto hade blod i �gonen och var s� s�nderslagen att hela kroppen v�rkte. Han k�rde som en kratta och k�nde att han vinglade fram och tillbaka �ver v�gen. Han torkade sig i �gonen med ena handen och k�nde f�rsiktigt p� n�san. Det gjorde rej�lt ont och han kunde bara andas genom munnen. Han spanade oupph�rligt efter en vit Volvo och tyckte sig skymta en s�dan vid ett m�te vid Nykvarn.
N�r han kom ut p� E20 b�rjade k�rningen g� lite b�ttre. Han funderade p� att stanna i S�dert�lje men hade ingen aning om vart han skulle �ka. Han kastade en blick p� Miriam Wu, fortfarande i handbojor, som l�g nedhasad utan s�kerhetsb�lte i baks�tet. Han hade varit tvungen att b�ra henne till bilen och s� fort hon kommit in i baks�tet hade hon slocknat. Han visste inte om hon hade svimmat av sina skador eller bara st�ngt av motorn av utmattning. Han tvekade. Till sist styrde han upp p� E4:an och k�rde mot Stockholm.
Mikael Blomkvist hade bara sovit i n�gon timme d� telefonen b�rjade skr�lla. Han kisade mot klockan och konstaterade att den var strax efter fyra och str�ckte sig s�mndrucket efter luren. Det var Erika Berger. Han begrep f�rst inte vad hon sa.
�Paolo Roberto �r var d�?�
�P� S�dersjukhuset med Miriam Wu. Han har f�rs�kt ringa dig men du svarar inte p� mobilen och han har inte ditt hemnummer.�
�Jag har st�ngt av mobilen. Vad g�r han p� S�dersjukhuset?�
Erika Bergers r�st l�t t�lmodig men best�md.
�Mikael. Ta en taxi dit och ta reda p� det. Han l�t helt f�rvirrad och pratade om en motors�g och ett hus ute i skogen och ett monster som inte kunde boxas.�
Mikael blinkade of�rst�ende. Sedan ruskade han p� huvudet och str�ckte sig efter sina byxor.
Paolo Roberto s�g f�r el�ndig ut d�r han l�g i boxershorts p� en brits. Mikael hade v�ntat i �ver en timme p� att f� tr�ffa honom. N�san var dold under st�dpl�ster. V�nstra �gat var igenmurat och �gonbrynet t�ckt av kirurgtejp d�r han sytts med fem stygn. Han hade bandage �ver revbenen och blodsutgjutningar och skraps�r �ver hela kroppen. Hans v�nstra kn� var h�rt bandagerat.
Mikael Blomkvist gav honom kaffe i pappersmugg fr�n Selectamaskinen i korridoren och granskade kritiskt hans ansikte.
�Du ser ut som en bilolycka�, sa han. �Ber�tta vad som har h�nt.�
Paolo Roberto skakade p� huvudet och m�tte Mikaels blick.
�Ett j�vla monster�, svarade han.
�Vad h�nde?�
Paolo Roberto skakade p� huvudet igen och granskade sina n�var. Knogarna var s� s�nderslagna att han hade sv�rt att h�lla kaffemuggen. Han hade f�tt st�dpl�ster. Hans fru hade en halvljum attityd till boxning och skulle bli rasande.
�Jag �r boxare�, sa han. �Jag menar, n�r jag var aktiv bangade jag inte f�r att g� upp i en ring mot vem som helst. Jag har f�tt en och annan snyting och jag kan ge och ta. N�r jag klappar till n�gon �r det meningen att de ska s�tta sig ned och ha ont.�
�Men den h�r killen gjorde inte det.�
Paolo Roberto skakade p� huvudet f�r tredje g�ngen. Han ber�ttade lugnt och detaljerat vad som hade utspelat sig under natten.
�Jag tr�ffade honom �tminstone trettio g�nger. Fjorton femton g�nger mot huvudet. Jag tr�ffade honom p� k�ken fyra g�nger. Fr�n b�rjan h�ll jag inne med slagen � jag ville ju inte sl� ihj�l honom utan bara freda mig. Men mot slutet gav jag precis allt. Ett av de slagen borde ha krossat k�kbenet p� honom. Och det d�r j�vla monstret bara ruskade p� sig lite och fortsatte att komma. Det d�r var fan i mig inte en normal m�nniska.�
�Hur s�g han ut?�
�Han var byggd som en pansarbrytande robot. Jag �verdriver inte. Han var �ver tv� meter l�ng och v�gde runt 130�140 kilo. Jag sk�mtar inte n�r jag s�ger att det var bara muskler och armerad benstomme. En blond j�vla j�tte som helt enkelt inte k�nde sm�rta.�
�Du har aldrig sett honom f�rr?�
�Aldrig. Det var ingen boxare. Men p� n�got konstigt s�tt var han det i alla fall.�
�Hur menar du?�
Paolo Roberto funderade en stund.
�Han hade ingen aning om hur man boxas. Jag kunde finta honom och dra ut hans gard och han hade inte en susning om hur man r�r sig f�r att undvika att bli tr�ffad. Han var helt borta. Men samtidigt f�rs�kte han r�ra sig som en boxare. Han h�ll upp armarna p� r�tt s�tt och han st�llde sig i utg�ngsl�ge som en boxare hela tiden. Det var precis som om han hade tr�nat boxning men inte h�rt p� ett ord av vad tr�naren sa.�
�Okej ��
�Det som r�ddade livet p� mig och tjejen var allts� att han r�rde sig s� l�ngsamt. Han slog rallarsvingar som han signalerade en m�nad i f�rv�g och jag kunde ducka eller parera. Han fick in tv� slag p� mig � f�rst ett slag mot ansiktet och du ser vad det �stadkom, sedan mot kroppen d� han slog av ett revben. Men b�da var halvtr�ffar. Om han hade tr�ffat r�tt skulle han ha slitit av mig skallen.�
Paolo Roberto skrattade pl�tsligt. Det var ett bubblande skratt.
�Vad?�
�Jag vann. Den d�r d�ren f�rs�kte m�rda mig och jag vann. Jag lyckades golva honom. Men jag fick anv�nda en j�vla planka f�r att f� ned honom f�r r�kning.�
Han blev allvarlig igen.
�Om inte Miriam Wu hade klockat honom i skrevet i precis r�tt �gonblick vete fan hur det hade g�tt.�
�Paolo � jag �r v�ldigt, v�ldigt glad att du vann. Miriam Wu kommer att s�ga detsamma d� hon vaknar. Har du h�rt n�got om hur det �r med henne?�
�Hon ser ut ungef�r som jag. Hon har en hj�rnskakning, flera avslagna revben, krossat n�sben och skador mot njurarna.�
Mikael b�jde sig fram och lade handen p� Paolo Robertos kn�.
�Om du n�gonsin beh�ver en tj�nst ��, sa Mikael.
Paolo Roberto nickade och log stillsamt.
�Blomkvist � om du beh�ver en tj�nst igen ��
�Ja?�
�� skicka Sebasti�n Luj�n.�
Kriminalinspekt�r Jan Bublanski var p� ett miserabelt hum�r d� han m�tte Sonja Modig p� parkeringen utanf�r S�dersjukhuset strax f�re sju. Mikael Blomkvist hade ringt och v�ckt honom. S� sm�ningom hade han f�tt klart f�r sig att n�got dramatiskt hade intr�ffat under natten och i sin tur ringt och v�ckt Modig. De tr�ffade Blomkvist vid entr�n och gjorde s�llskap till Paolo Robertos vilrum.
Bublanski hade sv�rt att tillgodog�ra sig alla detaljer men accepterade s� sm�ningom att Miriam Wu hade blivit kidnappad och att Paolo Roberto hade sp�at upp kidnapparen. N�ja, vid ett studium av den f�re detta proffsboxarens ansikte var det inte sj�lvklart vem som hade sp�at vem. F�r Bublanskis vidkommande hade nattens h�ndelser lyft utredningen om Lisbeth Salander till en helt ny niv� av komplikationer. Ingenting i det h�r j�vla fallet tycktes vara normalt.
Sonja Modig st�llde den f�rsta relevanta fr�gan om hur Paolo Roberto alls kommit in i handlingen.
�Jag �r god v�n till Lisbeth Salander.�
Bublanski och Modig tittade tvivlande p� varandra.
�Och hur k�nner du henne?�
�Salander brukar sparra mot mig p� tr�ningarna.�
Bublanski f�ste blicken n�gonstans p� v�ggen bakom Paolo Roberto. Sonja Modig fnittrade pl�tsligt och opassande. Som sagt, ingenting i det h�r fallet tycks vara normalt, enkelt och okomplicerat. S� sm�ningom hade de antecknat alla relevanta fakta.
�Jag vill nu g�ra n�gra p�pekanden�, sa Mikael Blomkvist torrt.
De tittade p� honom.
�F�r det f�rsta. Signalementet p� den man som k�rde sk�pbilen �verensst�mmer med det signalement jag gav p� den person som �verf�ll Lisbeth Salander p� precis samma plats p� Lundagatan. En stor blond kille med h�stsvans och �lmage. Okej?�
Bublanski nickade.
�F�r det andra. Syftet med kidnappningen var att tvinga Miriam Wu att avsl�ja var Lisbeth Salander g�mmer sig. De h�r tv� blondinerna har allts� jagat Salander sedan �tminstone en vecka f�re morden. Uppfattat?�
Modig nickade.
�F�r det tredje. Om det finns fler akt�rer i den h�r historien �r inte Lisbeth Salander den �ensamma galning� hon utm�lats som.�
Varken Bublanski eller Modig sa n�gonting.
�Det kan endast med sv�righet g�ras g�llande att grabben i h�stsvans �r medlem i en lesbisk satanistliga.�
Modig drog p� munnen.
�Och slutligen, fyra. Jag tror att den h�r historien har n�got att g�ra med en man som kallas Zala. Dag Svensson fokuserade p� honom de sista tv� veckorna. All relevant information finns i hans dator. Dag Svensson l�nkade honom till mordet p� en prostituerad kvinna i S�dert�lje som heter Irina Petrova. Obduktionen visar att hon utsattes f�r grov misshandel. S� grov att �tminstone tre av skadorna var d�dliga. Obduktionsprotokollet �r otydligt vad g�ller vilken typ av redskap som anv�nts f�r att sl� ihj�l henne men skadorna p�minner v�ldigt mycket om den misshandel som b�de Miriam Wu och Paolo utsattes f�r. Redskapet kan i det h�r fallet vara en blond j�ttes h�nder.�
�Och Bjurman?� fr�gade Bublanski. �L�t g� f�r att n�gon kunde ha orsak att tysta Dag Svensson. Men vem kan ha orsak att m�rda Lisbeth Salanders f�rvaltare?�
�Jag vet inte. Alla pusselbitar �r �nnu inte p� plats, men n�gonstans finns en koppling mellan Bjurman och Zala. Det �r det enda rimliga. Vad s�gs om att b�rja t�nka i nya banor? Om Lisbeth Salander inte �r m�rdaren betyder det att n�gon annan utf�rt morden. Jag tror att de h�r brotten p� n�got s�tt handlar om sexhandeln. Och Salander skulle hellre d� �n att bli inblandad i n�got s�dant. Jag sa ju att hon var en j�vla moralist.�
�Vilken �r i s� fall hennes roll?�
�Jag vet inte. Vittne? Motst�ndare? Hon kanske d�k upp i Enskede f�r att varna Dag och Mia om att deras liv var i fara. Gl�m inte bort att hon �r en exceptionellt bra researcher.�
Bublanski satte fart p� maskineriet. Han ringde S�dert�ljepolisen och gav den v�gbeskrivning som han f�tt fr�n Paolo Roberto och bad dem s�ka r�tt p� en f�rfallen lagerlokal strax sydost om sj�n Yngern. D�refter ringde han kriminalinspekt�r Jerker Holmberg � han bodde i Flemingsberg och hade f�ljaktligen n�rmast till S�dert�lje � och bad honom att med blixtens hastighet ansluta till S�dert�ljepolisen och bist� med brottsplatsunders�kningen.
Jerker Holmberg ringde tillbaka n�gon timme senare. Han hade precis anl�nt till brottsplatsen. S�dert�ljepolisen hade inte haft n�gra problem med att hitta den aktuella lagerlokalen. Den och tv� mindre intilliggande f�rr�d var nedbr�nda och brandk�ren var fullt sysselsatt med eftersl�ckning. Att det var mordbrand framgick av tv� sl�ngda bensindunkar.
Bublanski k�nde en frustration som n�rmade sig raseri.
Vad i helvete var det som p�gick? Vem var den blonde j�tten? Vem var egentligen Lisbeth Salander? Och varf�r tycktes det vara om�jligt att sp�ra henne?
Situationen blev inte ett dugg b�ttre n�r �klagare Richard Ekstr�m kom in i handlingen vid niom�tet. Bublanski redogjorde f�r morgonens dramatiska utveckling och f�reslog att spaningarna skulle omprioriteras, eftersom ett flertal mystiska h�ndelser hade �gt rum som skapade otydlighet i det scenario utredningen hade som arbetshypotes.
Paolo Robertos ber�ttelse st�rkte dramatiskt Mikael Blomkvists historia om �verfallet p� Lisbeth Salander p� Lundagatan. F�ljaktligen minskade styrkan i antagandet att morden var ett vansinnesd�d av en ensam och psykiskt sjuk kvinna. Det innebar inte att misstankarna mot Lisbeth Salander kunde avskrivas � f�rst m�ste en rimlig f�rklaring till hennes fingeravtryck p� mordvapnet f�religga � men det innebar att utredningen nu p� allvar m�ste fokusera p� m�jligheten av en alternativ g�rningsman. I det fallet fanns bara en aktuell hypotes � Mikael Blomkvists teori om att morden hade med Dag Svenssons f�rest�ende avsl�janden om sexhandeln att g�ra. Bublanski identifierade tre viktiga punkter.
Den f�r dagen viktigaste arbetsuppgiften bestod i att identifiera den storvuxne blonde man och hans kumpan med h�stsvans som hade kidnappat och misshandlat Miriam Wu. Den storvuxne blonde mannen hade ett s� s�rpr�glat utseende att han borde vara relativt l�tt att finna.
Curt Svensson p�minde nyktert om att Lisbeth Salander ocks� hade ett s�rpr�glat utseende och att polisen efter snart tre veckors spaningar �nnu inte hade en aning om var hon befann sig.
Den andra arbetsuppgiften bestod i att spaningsledningen nu m�ste tills�tta en grupp som aktivt fokuserade p� den s� kallade torsklistan som fanns i Dag Svenssons dator. Detta var f�renat med ett logistiskt problem. Spaningsgruppen hade visserligen Dag Svenssons l�nedator fr�n
Den tredje uppgiften bestod i att fokusera p� en ok�nd person vid namn Zala. I det avseendet skulle spaningsgruppen s�ka bist�nd fr�n S�rskilda utredningsgruppen om organiserad brottslighet, som enligt uppgift st�tt p� namnet vid n�gra tillf�llen. Han gav den uppgiften till Hans Faste.
Slutligen skulle Curt Svensson samordna de fortsatta spaningarna efter Lisbeth Salander.
Bublanskis redog�relse tog bara sex minuter men utl�ste en timsl�ng dispyt. Hans Faste var oresonlig i sitt motst�nd mot Bublanskis ledning och gjorde inga f�rs�k att d�lja sin attityd. Detta f�rv�nade Bublanski, som visserligen aldrig tyckt om Faste men som �nd� hade betraktat honom som en kompetent polis.
Hans Faste menade att fokus p� utredningen oavsett all sidoinformation m�ste ligga p� Lisbeth Salander. Han menade att indiciekedjan mot Salander var s� stark att det var orimligt att i nul�get ens b�rja laborera med alternativa g�rningsm�n.
�Allts�, det h�r �r tjafs. Vi har ett v�ldsben�get psykfall som g�tt fr�n klarhet till klarhet genom �ren. Tror du verkligen att alla utredningar fr�n psyk och r�ttsmedicin �r ett sk�mt? Hon �r kopplad till brottsplatsen. Vi har indicier p� att hon fnaskar och en stor summa oredovisade pengar p� hennes bankkonto.�
�Jag �r medveten om allt detta.�
�Hon ing�r i n�gon sorts lesbisk sexkult. Och jag ger mig fan p� att den d�r flatan Cilla Nor�n vet mer �n hon l�tsas.�
Bublanski h�jde r�sten.
�Faste. Sluta med det d�r. Du �r ju helt besatt av den h�r b�gvinkeln. Det �r oprofessionellt.�
Han �ngrade omedelbart att han hade yttrat sig inf�r hela gruppen och inte ist�llet tagit ett enskilt samtal med Faste. �klagare Ekstr�m avbr�t de uppr�rda r�sterna. Han verkade obeslutsam om vilken linje han skulle f�lja. Till sist l�t han Bublanskis linje g�lla; att k�ra �ver Bublanski vore detsamma som att koppla bort honom som spaningsledare f�r utredningen.
�Vi g�r som Bublanski har best�mt.�
Bublanski sneglade p� Sonny Bohman och Niklas Eriksson fr�n Milton Security.
�Jag har f�rst�tt att vi bara har er i tre dagar till och vi f�r g�ra det b�sta av situationen. Bohman, kan du bist� Curt Svensson i jakten p� Salander. Eriksson, du f�r forts�tta tillsammans med Modig.�
Ekstr�m funderade en stund och h�jde handen n�r alla var p� v�g att bryta upp.
�En sak. Det h�r med Paolo Roberto ligger vi v�ldigt l�gt med. Media kommer att bli hysteriska om ytterligare en k�ndis dyker upp i utredningen. Allts� inte ett ljud om detta utanf�r det h�r rummet.�
Sonja Modig f�ngade upp Bublanski omedelbart efter m�tet.
�Jag tappade t�lamodet med Faste. Det var oprofessionellt�, sa Bublanski.
�Jag vet hur det k�nns�, log hon. �Jag b�rjade med Svenssons dator redan i m�ndags.�
�Jag vet. Hur l�ngt har du kommit?�
�Han hade ett dussin versioner av manuset, enorma m�ngder researchmaterial och jag har sv�rt att avg�ra vad som �r v�sentligt och vad som bara �r trams. Att bara �ppna och �gna igenom alla dokument kommer att ta flera dagar.�
�Niklas Eriksson?�
Sonja Modig tvekade. Sedan v�nde hon sig om och st�ngde d�rren till Bublanskis rum.
��rligt talat � jag vill inte snacka skit om honom men han �r inte mycket till hj�lp.�
Bublanski rynkade �gonbrynen.
�Ut med spr�ket.�
�Jag vet inte, han �r ingen riktig polis som Bohman har varit. Han snackar en massa skit, han har ungef�r samma attityd till Miriam Wu som Hans Faste och han �r v�ldigt ointresserad av uppgiften. Jag kan inte s�tta fingret p� det, men han har ett problem med Lisbeth Salander.�
�Hur s�?�
�Jag har en k�nsla av att det ligger n�gon surdeg och j�ser.�
Bublanski nickade l�ngsamt.
�Det var tr�kigt att h�ra. Bohman �r okej, men jag tycker egentligen inte om att det finns utomst�ende i utredningen.�
Sonja Modig nickade.
�S� vad ska vi g�ra?�
�Du f�r dras med honom veckan ut. Armanskij har sagt att de avbryter om det inte blir resultat. S�tt ig�ng och gr�v och r�kna med att du f�r g�ra jobbet sj�lv.�
Sonja modigs gr�vande avbr�ts redan efter fyrtiofem minuter av att hon kopplades bort fr�n utredningen. Hon blev pl�tsligt inkallad till �klagare Ekstr�m d�r Bublanski redan befann sig. B�gge m�nnen var r�da i ansiktet. Frilansjournalisten Tony Scala hade just scoopat med nyheten att Paolo Roberto r�ddat BDSM-flatan Miriam Wu undan en kidnappare. Texten inneh�ll flera detaljer som bara kunde vara k�nda inom utredningen. Den var formulerad s� att polisen unders�kte m�jligheten att v�cka �tal mot Roberto f�r grov misshandel.
Ekstr�m hade redan f�tt flera telefonsamtal fr�n journalister som ville ha besked om boxarens roll. Han befann sig n�rmast i affekt d� han anklagade Sonja Modig f�r att ha l�ckt historien. Modig tillbakavisade omedelbart anklagelsen, men f�rg�ves. Ekstr�m ville ha bort henne fr�n utredningen. Bublanski var rasande och tog tvekl�st Modigs parti.
�Sonja s�ger att hon inte l�ckt n�gonting. Det r�cker f�r mig. Det �r vansinne att koppla bort en erfaren utredare som �r insatt i fallet.�
Ekstr�m replikerade med en �ppen misstro mot Sonja Modig. Till sist satte han sig bakom sitt skrivbord och tjurade. Hans beslut gick inte att rubba.
�Modig. Jag kan inte bevisa att du l�cker information, men jag har inget f�rtroende f�r dig i utredningen. Du kopplas bort med omedelbar verkan. Ta ledigt resten av veckan. Du f�r andra uppgifter p� m�ndag.�
Modig hade inget val. Hon nickade och gick mot d�rren. Bublanski hejdade henne.
�Sonja. For the record. Jag tror inte ett dyft p� den h�r anklagelsen och du har mitt fulla f�rtroende. Men det �r inte jag som best�mmer. Kom f�rbi mig p� mitt rum innan du g�r hem.�
Hon nickade. Ekstr�m s�g rasande ut. Bublanskis ansiktsf�rg hade f�tt en orov�ckande ton.
Sonja Modig gick tillbaka till sitt rum d�r hon och Niklas Eriksson arbetade med Dag Svenssons dator. Hon k�nde sig arg och gr�tf�rdig. Eriksson sneglade p� henne och noterade att n�gonting var p� tok, men han sa ingenting och hon ignorerade honom. Hon satte sig bakom sitt skrivbord och stirrade framf�r sig. Det blev en tryckt tystnad i rummet.
Till sist urs�ktade sig Eriksson och sa att han m�ste g� p� muggen. Han fr�gade om han skulle h�mta kaffe. Hon skakade p� huvudet.
N�r han hade g�tt reste hon sig och satte p� sig jackan. Hon tog sin axelv�ska och gick till Bublanskis rum. Han pekade p� bes�ksstolen.
�Sonja, jag kommer inte att ge mig i det h�r �rendet med mindre �n att Ekstr�m kopplar bort �ven mig fr�n utredningen. Jag accepterar det inte och jag t�nker g�ra sak av det hela. Tills vidare kvarst�r du i utredningen p� min order. Begrips?�
Hon nickade.
�Du ska inte g� hem och ta ledigt resten av veckan som Ekstr�m sa. Jag beordrar dig att �ka ned till
Sonja Modig andades lite l�ttare.
�Jag har inte sagt n�got till Niklas Eriksson.�
�Jag tar hand om honom. Han f�r ansluta till Curt Svensson. Har du sett Hans Faste?�
�Nej. Han gick ut direkt efter morgonm�tet.�
Bublanski suckade.
Mikael Blomkvist hade g�tt hem fr�n S�dersjukhuset vid �ttatiden p� morgonen. Han ins�g att han hade f�tt p� tok f�r lite s�mn och att han m�ste vara sk�rpt inf�r eftermiddagens m�te med Gunnar Bj�rck ute i Sm�dalar�. Han kl�dde av sig och st�llde klockan p� ringning halv elva och fick drygt tv� timmars v�lbeh�vlig s�mn. Han hade duschat, rakat sig och satt p� sig en ren skjorta och passerade just Gullmarsplan d� Sonja Modig ringde p� mobilen och ville tala med honom. Mikael f�rklarade att han var p� spr�ng och inte hade m�jlighet att tr�ffa henne. Hon f�rklarade sitt �rende och han h�nvisade henne till Erika Berger.
Sonja Modig �kte till
�Det finns ett problem h�r�, sa Erika Berger.
�F�rklara�, bad Sonja Modig.
�Det �r inte det att vi inte vill l�sa morden eller bist� polisen. Ni har dessutom redan allt material i Dag Svenssons dator. Problemet �r ett etiskt dilemma. Massmedia och poliser funkar inte s� bra ihop.�
�Tro mig. Jag har f�rst�tt det nu p� morgonen�, log Sonja Modig.
�Hur s�?�
�Det var ingenting. Bara en personlig reflektion.�
�Okej. F�r att beh�lla sin trov�rdighet m�ste massmedia h�lla en tydlig distans till myndigheter. Journalister som springer p� polishuset och samarbetar med polisutredningar blir till sist springpojkar �t polisen.�
�Jag har tr�ffat n�gra s�dana�, sa Modig. �Om jag f�rst�tt saken r�tt s� finns det motsatta f�rh�llandet ocks�. Att poliser blir springpojkar �t vissa tidningar.�
Erika Berger skrattade.
�Det �r sant. Dessv�rre m�ste jag avsl�ja att vi p�
Sonja Modig nickade.
�D� finns det tv� synpunkter. F�r det f�rsta handlar det om mordet p� en av tidningens medarbetare. Ur den synvinkeln hj�lper vi naturligtvis till allt vi kan. Men den andra punkten �r att det finns s�dant som vi inte kan l�mna till polisen. Det r�r v�ra k�llor.�
�Jag kan vara flexibel. Jag kan f�rbinda mig att skydda era k�llor. Jag har inget intresse av dem.�
�Det handlar inte om ditt �rliga upps�t eller v�rt f�rtroende f�r dig. Det handlar om att vi aldrig l�mnar ut en k�lla oavsett omst�ndigheterna.�
�Okej.�
�Sedan tillkommer det faktum att vi p�
Erika Berger lade pannan i djupa veck och funderade. Till sist nickade hon f�r sig sj�lv.
�Jag m�ste kunna leva med mig sj�lv ocks�. Vi g�r s� h�r � Du f�r jobba med v�r medarbetare Malin Eriksson. Hon �r helt insatt i materialet och kompetent att avg�ra var gr�nsen g�r. Hon f�r i uppdrag att guida dig genom Dag Svenssons bok som ni redan har en kopia av. Avsikten �r att g�ra en begriplig f�rteckning �ver vilka som kan anses vara potentiellt misst�nkta.�
Irene Nesser var helt omedveten om nattens dramatik d� hon tog pendelt�get fr�n S�dra station till S�dert�lje. Hon var kl�dd i en halvl�ng svart skinnjacka, m�rka byxor och en proper r�d stickad tr�ja. Hon hade glas�gon som hon sk�t upp i pannan.
I S�dert�lje promenerade hon till Str�ngn�sbussen och l�ste biljett till Stallarholmen. Hon klev av en bra bit s�der om Stallarholmen strax efter elva. Hon befann sig vid en h�llplats utan n�gra byggnader inom synh�ll. Hon visualiserade kartan i huvudet. Hon hade M�laren n�gra kilometer nordost och terr�ngen var fylld av b�de fritidsbost�der och enskilda �retruntbost�der. Advokat Nils Bjurmans fastighet var bel�gen i ett sommarstugeomr�de n�stan tre kilometer fr�n bussh�llplatsen. Hon tog en klunk vatten ur en petflaska och b�rjade promenera. Hon var framme drygt fyrtiofem minuter senare.
Hon b�rjade med att g�ra en rundvandring i terr�ngen och unders�ka grannarna. Till h�ger var det drygt hundrafemtio meter till grannstugan. D�r var ingen hemma. Till v�nster l�g en ravin. Hon passerade tv� sommarstugor innan hon kom bort till en liten stugby d�r hon noterade tecken p� m�nniskor i form av ett �ppet f�nster och ljud fr�n en radio. Men det var tre hundra meter till Bjurmans stuga. Hon kunde f�ljaktligen arbeta relativt ost�rt.
Hon hade tagit med sig nycklarna fr�n hans l�genhet och hade inga problem att �ppna ytterd�rren. Hennes f�rsta �tg�rd bestod i att skruva upp en f�nsterlucka p� husets baksida, vilket gav henne en retr�ttv�g i h�ndelse av att obehag skulle dyka upp p� brokvisten. Det obehag hon s�g framf�r sig var att n�gon polis eventuellt skulle f� f�r sig att dyka upp vid stugan.
Bjurmans sommarstuga var en �ldre och ganska liten byggnad med storstuga, kammare och ett litet pentry med vatten indraget. Dasset var en mulltoalett ute p� g�rden. Hon �gnade tjugo minuter �t att s�ka igenom f�rvaringssk�p, garderober och byr�ar. Hon hittade inte s� mycket som en flik av ett papper som kunde ha n�got med Lisbeth Salander eller Zala att g�ra.
Till sist gick hon ut p� g�rden och unders�kte mulltoaletten och en vedbod. D�r fanns inget av v�rde och ingen dokumentation. Resan hade f�ljaktligen varit f�rg�ves.
Hon satte sig p� bron och drack vatten och �t ett �pple.
N�r hon gick f�r att st�nga f�nsterluckan stannade hon till i farstun och betraktade en meterh�g aluminiumstege. Hon gick in i storstugan igen och granskade det br�dfodrade taket. �ppningen till loftet var n�stan osynlig mellan tv� takbj�lkar. Hon h�mtade stegen och sk�t upp luckan och hittade omedelbart fem A4-p�rmar.
Den blonde j�tten var bekymrad. Saker och ting hade g�tt alldeles p� tok och katastroferna kommit slag i slag.
Sandstr�m hade h�rt av sig till br�derna Ranta. Han hade varit skr�ckslagen och rapporterat att Dag Svensson planerade ett avsl�jande reportage om hans horaff�rer och om br�derna Ranta. S� l�ngt hade det inte varit n�got st�rre problem. Att media h�ngde ut Sandstr�m angick inte den blonde j�tten, och br�derna Ranta kunde ligga l�gt ett tag. Br�derna Ranta hade f�ljaktligen tagit Baltic Star �ver �stersj�n f�r en tids semester. Det var inte sannolikt att tjafset skulle leda till en domstol men om det v�rsta skulle h�nda s� hade de gjort voltor tidigare. Det ingick i arbetsbeskrivningen.
Men Lisbeth Salander hade lyckats undfly Magge Lundin. Det var obegripligt eftersom Salander ju var en liten docka j�mf�rt med Lundin och hela uppgiften egentligen bara best�tt i att stuva in henne i en bil och forsla ned henne till lagret s�der om Nykvarn.
Sedan hade Sandstr�m f�tt ett nytt bes�k och den g�ngen hade Dag Svensson varit ute efter Zala. Det gjorde att allt hamnade i ett helt nytt l�ge. Mellan Bjurmans panik och Dag Svenssons fortsatta rotande hade en potentiellt farlig situation uppst�tt.
En amat�r �r en gangster som inte �r beredd att ta konsekvenserna. Bjurman var en komplett amat�r. Den blonde j�tten hade avr�tt Zala fr�n att ha n�got med Bjurman att g�ra men f�r Zala hade namnet Lisbeth Salander varit oemotst�ndligt. Han hatade Salander. Det var helt irrationellt. Det hade varit som att trycka p� en knapp.
Det hade varit en ren slump att den blonde j�tten befunnit sig hemma hos Bjurman p� kv�llen d� Dag Svensson ringde. Samma j�vla journalist som redan skapat problem med Sandstr�m och br�derna Ranta. J�tten hade �kt �ver f�r att lugna eller hota advokaten efter behov p� grund av den misslyckade kidnappningen av Lisbeth Salander, och Svenssons samtal hade skapat en v�ldsam panik hos Bjurman. Han hade varit oresonligt korkad. Helt pl�tsligt ville han dra sig ur.
Till r�ga p� allt hade Bjurman h�mtat sin cowboypistol f�r att hota honom. Den blonde j�tten hade h�pet tittat p� Bjurman och tagit ifr�n honom revolvern. Han hade redan handskar p� sig, s� fingeravtrycken var inget problem. Han hade egentligen inte haft n�got alternativ n�r Bjurman v�l hade flippat.
Bjurman k�nde naturligtvis till Zala. D�rmed var han en belastning. Han kunde inte riktigt f�rklara varf�r han tvingat Bjurman att ta av sig kl�derna mer �n att han tyckte hj�rtligt illa om Bjurman och ville markera det. Han hade n�stan kommit av sig d� han sett tatueringen p� hans mage: JAG �R ETT SADISTISKT SVIN, ETT KR�K OCH EN V�LDT�KTSMAN.
En kort stund hade han n�stan tyckt synd om Bjurman. Han var en s�dan komplett idiot. Men han befann sig i en bransch d�r s�dana ovidkommande k�nslor inte kunde till�tas st�ra den praktiska verksamheten. Han hade f�ljaktligen lett ut honom i sovrummet och tvingat ned honom p� kn� och anv�nt en kudde som ljudd�mpare.
Han hade �gnat fem minuter �t att s�ka igenom Bjurmans l�genhet efter minsta koppling till Zala. Det enda han hittade var telefonnumret till sin egen mobil. F�r s�kerhets skull tog han Bjurmans mobil med sig.
Dag Svensson var n�sta problem. Om Bjurman hittades d�d skulle Dag Svensson naturligtvis h�ra av sig till polisen. Det han kunde ber�tta var att Bjurman hade skjutits n�gra minuter efter att han hade ringt upp honom och fr�gat om Zala. Det beh�vdes ingen st�rre fantasi f�r att inse att Zala d�rmed skulle bli f�rem�l f�r vidlyftiga spekulationer.
Den blonde j�tten betraktade sig sj�lv som smart, men han hade en enorm respekt f�r Zalas n�rmast kusligt strategiska beg�vning.
De hade samarbetat i drygt tolv �r. Det hade varit ett framg�ngsrikt decennium och den blonde j�tten betraktade Zala med v�rdnad, n�rmast som en mentor. Han kunde sitta i timmar och lyssna medan Zala f�rklarade den m�nskliga naturen och dess svagheter och hur man kunde profitera p� den.
Men helt pl�tsligt svajade deras aff�rsverksamhet. Saker och ting hade b�rjat g� p� tok.
Han hade k�rt direkt fr�n Bjurman till Enskede och parkerat den vita Volvon tv� kvarter bort. Som tur var hade porten inte riktigt g�tt i l�s. Han hade g�tt upp och ringt p� d�rren med namnet Svensson-Bergman.
Han hade inte haft tid att s�ka igenom l�genheten eller plocka med sig papper. Han hade skjutit tv� skott � det hade varit en kvinna i l�genheten ocks�. Sedan hade han tagit Dag Svenssons dator som stod p� bordet i vardagsrummet, v�nt p� klacken och g�tt nedf�r trapporna till sin bil och l�mnat Enskede. Den enda fad�sen hade varit att han faktiskt hade tappat vapnet i trappan d� han f�rs�kte balansera datorn och samtidigt fiska upp bilnycklarna f�r att spara tid. Han hade hejdat sig en tiondels sekund, men revolvern hade rutschat nedf�r k�llartrappan och han bed�mde det som alltf�r tidskr�vande att g� tillbaka och h�mta den. Han var medveten om att han hade ett utseende som folk kom ih�g och det viktiga var att f�rsvinna fr�n platsen innan han blev observerad.
Den tappade revolvern hade varit en k�lla till kritik fr�n Zala till dess att implikationerna klarlades. De hade aldrig blivit s� f�rv�nade som n�r polisen pl�tsligt inledde en klappjakt p� Lisbeth Salander. Det tappade vapnet hade d�rmed f�rvandlats till en ofattbar lyckosam slump.
Dessv�rre skapade det i sin tur ett helt nytt problem. Salander var den enda �terst�ende svaga l�nken. Hon k�nde till Bjurman och hon k�nde till Zala. Hon kunde l�gga ihop tv� och tv�. N�r han och Zala konfererat om saken var de �verens. De m�ste hitta Salander och begrava henne n�gonstans. Det vore perfekt om hon aldrig hittades. S� sm�ningom skulle mordutredningen arkiveras och b�rja samla damm.
De hade chansat p� att Miriam Wu kunde leda dem till Salander. Och helt pl�tsligt hade det g�tt p� tok igen. Paolo Roberto. Av alla m�nniskor. Fr�n ingenstans. Och enligt tidningarna var han dessutom en v�n till Lisbeth Salander.
Den blonde j�tten var m�ll�s.
Efter Nykvarn hade han s�kt sig till Magge Lundins hus i Svavelsj�, bara n�gra hundra meter fr�n Svavelsj� MC:s h�gkvarter. Det var inte ett idealiskt g�mst�lle, men han hade inte haft s� m�nga alternativ och han m�ste hitta ett st�lle d�r han kunde ligga l�gt till dess att bl�naderna i ansiktet b�rjade l�gga sig och han diskret kunde l�mna Stockholmsregionen. Han fingrade p� sitt kn�ckta n�sben och k�nde p� bulan i nacken. Svullnaden hade b�rjat l�gga sig.
Det hade varit ett klokt drag att �ka tillbaka och br�nna upp hela skiten. Det handlade om att st�da.
Sedan blev han pl�tsligt iskall.
Bjurman. Han hade som hastigast tr�ffat Bjurman vid ett enda tillf�lle i sommarstugan utanf�r Stallarholmen i b�rjan av februari, d� Zala hade accepterat jobbet att ta hand om Salander. Bjurman hade haft en p�rm om Salander som han bl�ddrat i. Hur fan hade han kunnat missa det? Den kunde leda till Zala.
Han gick ned till k�ket och f�rklarade f�r Magge Lundin varf�r denne i all hast m�ste �ka ut till Stallarholmen och anl�gga en ny brasa.
Kriminalinspekt�r Bublanski �gnade lunchen �t att f�rs�ka f� ordning p� den utredning han k�nde h�ll p� att g� alldeles �verstyr. Han tillbringade en l�ng stund tillsammans med Curt Svensson och Sonny Bohman med att koordinera jakten p� Lisbeth Salander. Nya tips hade flutit in fr�n bland annat G�teborg och Norrk�ping. G�teborg avf�rdades ganska omg�ende men Norrk�pingstipset hade en vag potential. De informerade kollegorna och lade en f�rsiktig spaning p� en adress d�r en flicka med ett utseende som p�minde om Salanders p�stods ha setts till.
Han f�rs�kte f� till st�nd ett diplomatiskt samtal med Hans Faste, men denne fanns inte i huset och svarade inte i mobilen. Efter det stormiga f�rmiddagsm�tet hade Faste f�rsvunnit som ett �skmoln.
D�refter tog sig Bublanski an f�runders�kningsledaren Richard Ekstr�m i ett f�rs�k att l�sa problematiken kring Sonja Modig. Han �gnade en l�ng stund �t att l�gga fram saksk�l till att han ans�g att beslutet att koppla bort henne fr�n utredningen var huvudl�st. Ekstr�m v�grade lyssna och Bublanski beslutade att avvakta till efter helgen innan han b�rjade g�ra sak av den idiotiska situationen. F�rh�llandet mellan spaningsledaren och f�runders�kningsledaren b�rjade bli oh�llbart.
Strax efter tre p� eftermiddagen gick han ut i korridoren och s�g Niklas Eriksson komma ut ur Sonja Modigs rum d�r han fortfarande gick igenom inneh�llet i Dag Svenssons h�rddisk. Vilket, ans�g Bublanski, nu var en meningsl�s syssels�ttning eftersom ingen riktig polis h�ngde �ver hans axel och h�ll koll p� vad han missade. Han beslutade att �verf�ra Niklas Eriksson till Curt Svensson f�r �terstoden av veckan.
Innan han hunnit s�ga n�gonting f�rsvann dock Eriksson in p� toaletten l�ngst bort i korridoren. Bublanski petade sig i �rat och gick fram till Sonja Modigs rum f�r att v�nta p� att Eriksson skulle komma tillbaka. Fr�n d�rr�ppningen betraktade han Sonja Modigs tomma stol.
Sedan f�ll hans blick p� Niklas Erikssons mobiltelefon som l�g kvargl�md i hyllan bakom hans arbetsstol.
Bublanski tvekade en sekund och sneglade mot den fortfarande l�sta toalettd�rren. Sedan klev han p� ren impuls in i rummet och stoppade p� sig Erikssons mobil och gick med raska steg till sitt tj�nsterum och st�ngde d�rren. Han klickade upp samtalslistan.
Klockan 9.57, fem minuter efter att det stormiga morgonm�tet hade avslutats, hade Niklas Eriksson ringt ett 070-nummer. Bublanski lyfte luren p� sin bordstelefon och slog numret. Det var journalisten Tony Scala som svarade.
Han lade p� luren och stirrade p� Erikssons mobil. Sedan reste han sig med ett �skliknande ansiktsuttryck. Han hade tagit tv� steg mot d�rren n�r telefonen p� hans skrivbord ringde. Han gick tillbaka och r�t sitt namn i luren.
�Det �r Jerker. Jag �r kvar vid lagret utanf�r Nykvarn.�
�Jaha.�
�Branden �r sl�ckt. Vi har h�llit p� med brottsplatsunders�kning de senaste tv� timmarna. S�dert�ljepolisen tog hit en likhund f�r att sniffa av omr�det utifall att det l�g n�gon i ruinerna.�
�Och?�
�Det gjorde det inte. Men vi tog en paus s� att hunden skulle f� vila nosen ett tag. Hundf�raren s�ger att det �r n�dv�ndigt eftersom det �r v�ldigt starka dofter p� en brandplats.�
�Till saken.�
�Han tog en promenad och sl�ppte hunden en bit fr�n brandplatsen. Jycken markerade lik p� en plats ungef�r sjuttiofem meter in i skogen bakom lagret. Vi har gr�vt p� platsen. F�r tio minuter sedan fick vi upp ett m�nniskoben med fot och en sko. Det tycks vara en mans sko. Kvarlevorna l�g r�tt ytligt.�
�� fan. Jerker, du m�ste ��
�Jag har redan tagit bef�let �ver fyndplatsen och avbrutit utgr�vningen. Jag vill ha hit r�ttsmedicin och ordentliga tekniker innan vi g�r vidare.�
�Mycket bra jobbat, Jerker.�
�Det �r inte allt. F�r fem minuter sedan gjorde jycken en ny markering ungef�r �ttio meter fr�n den f�rsta fyndplatsen.�
Lisbeth Salander hade kokat kaffe p� Bjurmans spis, �tit ytterligare ett �pple och tillbringat tv� timmar med att sida f�r sida l�sa igenom Bjurmans research om henne. Hon var imponerad. Han hade lagt ned en oerh�rd m�da p� uppgiften och systematiserat information som om det var en passionerad hobby. Han hade hittat material om henne som hon inte ens visste existerade.
Hon l�ste Holger Palmgrens journal med blandade k�nslor. Det var tv� inbundna svarta anteckningsb�cker. Han hade b�rjat f�ra dagbok om henne d� hon var 15 �r och just hade avvikit fr�n sitt andra par fosterf�r�ldrar, ett �ldre par i Sigtuna d�r han var sociolog och hon var f�rfattare av barnb�cker. Lisbeth hade stannat hos dem i tolv dagar och upplevt att de var om�ttligt stolta �ver att g�ra en social insats genom att f�rbarma sig �ver henne, och att de f�rv�ntade sig att hon skulle uttrycka en djup tacksamhet. Lisbeth hade f�tt nog d� hennes h�gst tillf�lliga fostermor h�gljutt ber�mde sig sj�lv inf�r en grannfru och lade ut texten om hur viktigt det var att n�gon tog sig an ungdomar som hade uppenbara problem. Jag �r inget j�vla socialprojekt, ville hon skrika varje g�ng hennes fostermor visade upp henne f�r sina bekanta. P� den tolfte dagen hade hon stulit 100 kronor ur matkassan och tagit bussen till Upplands-V�sby och pendeln till Stockholms Central. Polisen hade hittat henne sex veckor senare d� hon var inneboende hos en 67-�rig farbror i Haninge.
Han hade varit r�tt okej. Han f�rs�g henne med husrum och mat. Hon hade inte beh�vt g�ra s�rskilt mycket i geng�ld. Han ville smygtitta p� henne d� hon var naken. Han r�rde henne aldrig. Hon visste att han definitionsm�ssigt var att betrakta som pedofil, men hon hade aldrig upplevt n�got hot fr�n honom. Hon uppfattade honom som en inbunden och socialt handikappad m�nniska. I efterhand kunde hon till och med uppleva en m�rklig k�nsla av sl�ktskap d� hon t�nkte p� honom. De upplevde b�gge ett stort utanf�rskap.
En granne hade slutligen observerat henne och larmat polisen. En socialassistent hade �gnat stor m�da �t att �vertala henne att anm�la honom f�r sexuella �vergrepp. Hon hade h�rdnackat v�grat erk�nna att n�got otillb�rligt hade �gt rum och i vilket fall var hon 15 �r gammal och lovlig. Fuck you. D�refter hade Holger Palmgren ingripit och kvitterat ut henne. Palmgren hade b�rjat skriva dagbok om henne i vad som framstod som ett frustrerat f�rs�k att reda ut sina egna tvivel. De f�rsta meningarna hade formulerats i december 1993.
L. framst�r alltmer som den mest ohanterliga unge som jag n�gonsin haft att g�ra med. Fr�gan �r om jag g�r r�tt d� jag mots�tter mig att hon �terb�rdas till S:t Stefans. Hon har nu avverkat tv� fosterfamiljer p� tre m�nader och l�per uppenbar risk att fara illa under sina utflykter. Jag m�ste snart besluta om jag ska avs�ga mig uppdraget och kr�va att hon tas om hand av riktiga experter. Jag vet inte vad som �r r�tt och vad som �r fel. I dag har jag haft ett allvarligt samtal med henne.
Lisbeth mindes varje ord som hade yttrats under det allvarliga samtalet. Det hade varit dagen f�re julafton. Holger Palmgren hade tagit henne med hem till sig och inkvarterat henne i sitt g�strum. Han hade lagat spaghetti med k�ttf�rss�s till middag och d�refter placerat henne i vardagsrumssoffan och satt sig i en f�t�lj mitt emot henne. Hon hade vagt undrat om Palmgren ocks� ville se henne naken.
Ist�llet hade han talat till henne som om hon varit vuxen.
Det hade varit en tv� timmar l�ng monolog. Hon hade knappt svarat p� tilltal. Han hade f�rklarat livets realiteter, vilka bestod i att hon nu hade att v�lja mellan att �terb�rdas till S:t Stefans eller att bo i en fosterfamilj. Han lovade att han skulle f�rs�ka hitta en n�gorlunda acceptabel familj och han kr�vde att hon skulle godta hans val. Han hade beslutat att hon skulle tillbringa julhelgen hos honom f�r att f� tid att fundera �ver sin framtid. Det var helt och h�llet hennes eget val, men senast p� annandag jul ville han ha ett klart besked och ett l�fte fr�n henne. Hon skulle vara tvungen att lova att om hon hade problem skulle hon v�nda sig till honom ist�llet f�r att rymma. D�refter hade han k�rt henne i s�ng och uppenbarligen satt sig att skriva de f�rsta raderna i sin privata journal om Lisbeth Salander.
Hotet � alternativet att transporteras tillbaka till S:t Stefans i mellandagarna � skr�mde henne mer �n Holger Palmgren kunnat ana. Hon tillbringade en olycklig julhelg med att misst�nksamt bevaka varje r�relse som Palmgren f�retog sig. P� annandagen hade han �nnu inte b�rjat tafsa p� henne och visade heller inga tecken p� att vilja smygtitta p� henne. Tv�rtom hade han blivit extremt irriterad d� hon provocerat honom genom att promenera naken fr�n hans g�strum till badrummet. Han hade slagit igen badrumsd�rren med en kraftig sm�ll. Sent omsider hade hon gett de l�ften han kr�vde. Hon hade h�llit sitt ord. N�ja, mer eller mindre.
I sin journal kommenterade Palmgren metodiskt varje m�te han hade med henne. Ibland var det tre rader, ibland fyllde han flera sidor med funderingar. Stundom h�pnade hon. Palmgren hade varit mer insiktsfull �n hon haft en aning om, och han hade ibland kommenterat sm� detaljer om hur hon f�rs�kt bl�sa honom och han genomsk�dat henne.
Sedan �ppnade hon polisutredningen fr�n 1991.
Helt pl�tsligt f�ll pusselbitarna p� plats. Hon upplevde det som om marken b�rjade gunga.
Hon l�ste den r�ttsmedicinska rapport som f�rfattats av en dr Jesper H. L�derman och d�r en viss dr Peter Teleborian var en av de viktigaste referenserna. L�derman hade varit �klagarens trumfkort d� han f�rs�kt f� henne institutionaliserad vid f�rhandlingen d� hon var 18 �r.
Sedan hittade hon ett kuvert med korrespondens mellan Peter Teleborian och Gunnar Bj�rck. Breven var daterade 1991, strax efter att Allt Det Onda hade h�nt.
Inget sades rent ut i korrespondensen, men helt pl�tsligt �ppnade sig en fallucka under Lisbeth Salander. Det tog henne n�gra minuter att f�rst� implikationerna. Gunnar Bj�rck refererade till vad som m�ste ha varit ett muntligt samtal. Han formulerade sig oklanderligt, men mellan raderna sa Bj�rck att det passade alldeles utm�rkt om Lisbeth Salander satt insp�rrad p� d�rhus resten av sitt liv.
Det �r viktigt att barnet f�r distans till det aktuella l�get. Jag kan inte bed�ma hennes psykiska tillst�nd och vilket behov av v�rd hon fordrar men ju l�ngre hon kan h�llas institutionaliserad, desto mindre risk att hon oavsiktligt skapar problem i det aktuella �rendet.
I det aktuella �rendet.
Lisbeth Salander smakade p� uttrycket en kort stund.
Peter Teleborian var ansvarig f�r hennes v�rd p� S:t Stefans. Det hade inte varit en slump. Redan av den personliga tonen i korrespondensen kunde hon dra slutsatsen att det var brev som aldrig var avsedda att se dagens ljus.
Peter Teleborian hade k�nt Gunnar Bj�rck.
Lisbeth Salander bet sig i underl�ppen medan hon funderade. Hon hade aldrig gjort n�gon research p� Teleborian men han hade b�rjat p� r�ttsmedicin, och �ven S�kerhetspolisen hade stundom behov av att konsultera r�ttsmedicinare eller psykiatriker i olika utredningar. Hon f�rstod pl�tsligt att om hon b�rjade gr�va skulle hon hitta en koppling. N�gonstans under hans tidiga karri�r hade Teleborians och Bj�rcks v�gar korsats. D� Bj�rck beh�vde n�gon som kunde begrava Lisbeth Salander hade han v�nt sig till Teleborian.
Det var s� det hade g�tt till. Det som tidigare sett ut som en slump fick pl�tsligt en helt annan dimension.
Hon satt stilla en l�ng stund och tittade rakt framf�r sig. Det finns inga oskyldiga. Det finns bara olika grader av ansvar. Och n�gon hade ansvar f�r Lisbeth Salander. Hon skulle definitivt bli tvungen att g�ra ett bes�k i Sm�dalar�. Hon antog att ingen annan i det statliga r�ttshaveriet hade lust att diskutera �mnet med henne och i brist p� andra fick ett samtal med Gunnar Bj�rck duga.
Hon s�g fram emot samtalet.
Hon beh�vde inte b�ra alla p�rmarna med sig. I och med att hon l�st dem var de f�r evigt inpr�ntade i hennes minne. Hon plockade med sig Holger Palmgrens tv� dagb�cker, Bj�rcks polisutredning fr�n 1991, den r�ttsmedicinska utredningen fr�n 1996 d� hon blev omyndigf�rklarad samt korrespondensen mellan Peter Teleborian och Gunnar Bj�rck. D�rmed var ryggs�cken fylld.
Hon st�ngde d�rren men hade inte hunnit l�sa d� hon h�rde ljudet av motorcyklar bakom sig. Hon s�g sig omkring. Det var redan f�r sent att f�rs�ka g�mma sig och hon visste att hon inte hade minsta chans att springa ifr�n tv� bikers p� Harley-Davidsons. Hon gick avvaktande ned fr�n bron och m�tte dem mitt p� g�rdsplanen.
Bublanski marscherade rasande genom korridoren och konstaterade att Eriksson �nnu inte �terkommit till Sonja Modigs rum. D�remot var toaletten tom. Han fortsatte genom korridoren och s�g honom pl�tsligt med en plastmugg fr�n kaffeautomaten i handen inne hos Curt Svensson och Sonny Bohman.
Bublanski v�nde osedd i d�rr�ppningen och promenerade en trappa upp till �klagare Ekstr�ms tj�nsterum. Han ryckte upp d�rren utan att knacka och avbr�t Ekstr�m mitt i ett telefonsamtal.
�Kom�, sa han.
�Vad?� sa Ekstr�m.
�L�gg p� luren och kom.�
Bublanskis ansiktsuttryck var s�dant att Ekstr�m gjorde som han blev tillsagd. Det var i det l�get enkelt att f�rst� varf�r kollegorna d�pt Bublanski till konstapel Bubbla. Han s�g ut som en h�gr�d sp�rrballong i ansiktet. De gick ned till den gemytliga fikapausen i Curt Svenssons rum. Bublanski marscherade fram till Eriksson och tog ett stadigt tag i kalufsen och v�nde honom mot Ekstr�m.
�Aj. Vad fan h�ller du p� med? �r du inte klok?�
�Bublanski!� ropade Ekstr�m f�rskr�ckt.
Ekstr�m s�g sk�rrad ut. Curt Svensson och Sonny Bohman gapade.
��r det h�r din?� fr�gade Bublanski och h�ll fram mobilen fr�n Sony Ericsson.
�Sl�pp mig!�
��R DET H�R DIN MOBIL?�
�Ja, f�r fan. Sl�pp mig.�
�Inte d�. Du �r just f�rem�l f�r ett gripande.�
�Va?�
�Du �r gripen f�r sekretessbrott och f�r att ha hindrat en polisutredning.� Han v�nde sig till Eriksson. �Eller du kanske vill ge oss andra en rimlig f�rklaring till varf�r du enligt samtalslistan ringde en journalist vid namn Tony Scala klockan 09.57 i morse, omedelbart efter morgonm�tet och strax innan Scala gick ut med information som vi just beslutat att hemligh�lla.�
Magge Lundin trodde inte sina �gon d� han s�g Lisbeth Salander p� g�rdsplanen framf�r Bjurmans sommarstuga. Han hade studerat en karta och f�tt en utf�rlig v�gbeskrivning av den blonde j�tten. Efter att ha f�tt instruktion att �ka till Stallarholmen och anl�gga en brasa hade han promenerat till klubbhuset i det nedlagda tryckeriet i Svavelsj�s utkant och tagit Sonny Nieminen med sig. Det var varmt i luften och perfekt v�der att rulla ut hojarna f�r f�rsta g�ngen sedan vintern. De hade plockat fram sina skinnst�ll och avverkat str�ckan fr�n Svavelsj� till Stallarholmstrakten i maklig takt.
Och d�r stod Lisbeth Salander och v�ntade p� dem.
Det var en bonus som skulle sl� den blonde saten med h�pnad.
De styrde upp p� vardera sidan och parkerade tv� meter fr�n henne. N�r motorerna st�ngdes av blev det alldeles tyst i skogen. Magge Lundin visste inte riktigt vad han skulle s�ga. Till sist fick han m�l i munnen.
�Se d�r. Vi har s�kt dig ett tag, Salander.�
Han log pl�tsligt. Lisbeth Salander betraktade Lundin med uttrycksl�sa �gon. Hon noterade att han fortfarande hade ett skarpt r�tt nyl�kt s�r p� k�ken d�r hon hade skurit honom med nyckelknippan. Hon h�jde blicken och betraktade tr�dtopparna bakom honom. Sedan s�nkte hon blicken igen. Hennes �gon var orov�ckande kolsvarta.
�Jag har haft en j�vla miserabel vecka och �r p� j�vligt uselt hum�r. Vet du vad det v�rsta �r? Varenda g�ng jag v�nder mig om s� st�r n�gon j�vla skith�g med h�ngbuk i v�gen f�r mig och sp�nner sig. Nu t�nker jag g� h�rifr�n. Flytta p� dig.�
Magge Lundin gapade. F�rst trodde han att han hade h�rt fel. Sedan b�rjade han ofrivilligt skratta. Situationen var dr�plig. D�r stod en spinkig tjej som kunde rymmas i hans br�stficka och mopsade sig mot tv� fullvuxna karlar med v�star som visade att de tillh�rde Svavelsj� MC och d�rmed var de farligaste av de farliga och snart skulle vara fullv�rdiga medlemmar i Hell�s Angels. De kunde plocka is�r henne och stoppa ned henne i en kakburk. Och hon mopsade sig.
Men �ven om flickan var spritt spr�ngande galen � vilket hon uppenbarligen var enligt b�de tidningsartiklar och vad han hunnit uppleva p� g�rdsplanen � s� borde deras v�star inge respekt. Vilket hon inte visade minsta antydan till. S�dant kunde inte tolereras, hur dr�plig situationen �n var. Han sneglade p� Sonny Nieminen.
�Jag tror att flatan beh�ver lite kuk�, sa han och f�llde ut st�det och klev av sin HD. Han tog tv� l�ngsamma kliv fram till Lisbeth Salander och tittade ned p� henne. Hon r�rde sig inte ur fl�cken. Magge Lundin skakade p� huvudet och suckade dystert. Sedan slog han en backhand med samma avsev�rda kraft som Mikael Blomkvist hade f�tt uppleva i samband med h�ndelsen p� Lundagatan.
Han slog genom tomma luften. I samma �gonblick som handen skulle ha tr�ffat hennes ansikte tog hon ett enda kliv bak�t och stod stilla precis utom r�ckh�ll f�r honom.
Sonny Nieminen lutade sig mot styret p� sin HD och betraktade roat sin klubbkamrat. Lundin blev r�d i ansiktet och tog ytterligare tv� snabba kliv mot henne. Hon backade igen. Lundin �kade farten.
Lisbeth Salander tv�rstannade pl�tsligt och t�mde halva inneh�llet i t�rgaspatronen i hans ansikte. Hans �gon b�rjade br�nna som eld. Spetsen av hennes promenadboots sk�t upp med full kraft och f�rvandlades till kinetisk energi i hans skrev med ett tryck av ungef�r 120 kilopond per kvadratcentimeter. Magge Lundin sj�nk andl�st ned p� kn� och hamnade d�rmed i bekv�mare h�jd f�r Lisbeth Salander. Hon tog sats och sparkade honom i ansiktet, precis som om hon lagt upp en h�rna i fotboll. Det h�rdes ett ot�ckt krasande innan Magge Lundin ljudl�st st�p som en s�ck potatis.
Det tog flera sekunder f�r Sonny Nieminen att inse att n�got orimligt hade utspelats framf�r hans �gon. Han b�rjade f�lla ned fotst�det p� sin HD, missade och var tvungen att titta efter. Sedan tog han det s�kra f�re det os�kra och b�rjade treva efter den pistol som han hade i jackans innerficka. N�r han var p� v�g att dra ned blixtl�set s�g han en r�relse i �gonvr�n.
N�r han tittade upp s�g han Lisbeth Salander komma farande som en kanonkula mot honom. Hon hoppade j�mfota och tr�ffade honom med full kraft p� h�ften, vilket inte var tillr�ckligt f�r att skada honom, men tillr�ckligt f�r att v�lta b�de honom och motorcykeln. Han undvek med en h�rsm�n att fastna med benet under motorcykeln och snubblade n�gra steg bakl�nges innan han �tervann balansen.
N�r han �ter fick henne i synf�ltet s�g han hennes arm r�ra sig och en knytn�vsstor sten singlade genom luften. Han duckade instinktivt. Stenen missade hans huvud med n�gra centimeter.
Han fick �ntligen fram pistolen och f�rs�kte os�kra vapnet, men n�r han tittade upp f�r tredje g�ngen var Lisbeth Salander framme vid honom. Han l�ste ondska i hennes blick och k�nde f�r f�rsta g�ngen h�pen r�dsla.
�Godnatt�, sa Lisbeth Salander.
Hon tryckte upp elpistolen i hans skrev och avlossade 75 000 volt och h�ll elektroderna mot hans kropp i �tminstone tjugo sekunder. Sonny Nieminen f�rvandlades till en viljel�s gr�nsak.
Lisbeth h�rde ljud bakom sig och v�nde sig om och betraktade Magge Lundin. Han hade m�dosamt kommit upp i kn�st�ende och var p� v�g att komma p� f�tter. Hon betraktade honom med h�jda �gonbryn. Han famlade i blindo genom t�rgasens br�nnande dimma.
�Jag ska d�da dig!� vr�lade han pl�tsligt.
Han sluddrade bet�nkligt och famlade omkring sig i ett f�rs�k att hitta Lisbeth Salander. Hon lade huvudet p� sned och betraktade honom eftert�nksamt. Sedan vr�lade han igen.
�J�vla hora.�
Lisbeth Salander b�jde sig ned och plockade upp Sonny Nieminens pistol och konstaterade att det var en polsk P-83 Wanad.
Hon �ppnade magasinet och kontrollerade att det var laddat med f�rv�ntad ammunition av typen 9 mm Makarov. D�refter gjorde hon en mantelr�relse och matade in en kula i loppet. Sedan tog hon ett kliv �ver Sonny Nieminen och gick fram till Magge Lundin, tog sikte med dubbelhandsfattning och sk�t honom i foten. Han tj�t av chock och ramlade ihop igen.
Hon betraktade Magge Lundin och tvekade om hon skulle g�ra sig besv�ret att st�lla ett antal fr�gor om identiteten p� den blonde j�tte hon sett honom med p� Blomgrens konditori och som enligt journalisten Per-�ke Sandstr�m tillsammans med Magge Lundin hade m�rdat en m�nniska i en lagerbyggnad. Hmm. Hon borde kanske ha v�ntat med att avlossa pistolen till dess att hon hunnit st�lla fr�gor.
Dels s�g inte Magge Lundin ut att vara i st�nd att f�ra ett redigt samtal, dels fanns m�jligheten att n�gon hade h�rt skottet. Hon borde f�ljaktligen l�mna omr�det per omg�ende. Hon kunde alltid leta r�tt p� Magge Lundin och fr�ga honom under lugnare former vid ett senare tillf�lle. Hon s�krade vapnet, stoppade det i jackfickan och plockade upp sin ryggs�ck.
Hon hade hunnit g� ungef�r tio meter l�ngs v�gen fr�n Nils Bjurmans stuga innan hon stannade och v�nde sig om. Hon gick l�ngsamt tillbaka och studerade Magge Lundins motorcykel.
�Harley Davidson�, sa hon. �Schyst.�
Det var ett str�lande v�rv�der d� Mikael rattade Erika Bergers bil s�derut p� Nyn�sv�gen. Redan kunde en antydan till en gr�n ton anas p� de svarta f�lten och det var riktig v�rme i luften. Det var egentligen perfekt v�der f�r att gl�mma alla problem och �ka ut n�gra dagar och koppla av i stugan i Sandhamn.
Han hade kommit �verens med Gunnar Bj�rck om att dyka upp klockan ett men han var tidig och stannade i Dalar� f�r att dricka kaffe och l�sa kv�llstidningarna. Han f�rberedde sig inte inf�r m�tet. Bj�rck hade n�got att ber�tta och Mikael var fast besluten att innan han l�mnade Sm�dalar� skulle han ha f�tt veta n�got om Zala. N�gonting som kunde leda vidare.
Bj�rck m�tte honom p� g�rdsplanen. Han s�g morskare och mer sj�lvs�ker ut �n han hade gjort tv� dagar tidigare. Vad planerar du f�r drag? Mikael skakade inte hand med honom.
�Jag kan ge dig information om Zala�, sa Gunnar Bj�rck. �Jag har villkor.�
�L�t h�ra.�
�Jag n�mns inte i
�Okej.�
Bj�rck s�g �verraskad ut. Blomkvist hade l�ttvindigt och utan diskussion accepterat den punkt som Bj�rck hade f�rberett sig p� en l�ng dust om. Det var hans enda kort. Information om morden mot anonymitet. Och Blomkvist hade utan vidare g�tt med p� att stryka vad som m�ste vara en j�tterubrik i tidningen.
�Jag menar allvar�, sa Bj�rck misst�nksamt. �Jag vill ha det skriftligt.�
�Du kan f� det skriftligt om du vill, men ett s�dant papper betyder inte ett skit. Du har beg�tt brott som jag har k�nnedom om och som jag i praktiken �r skyldig att polisanm�la. Du har kunskap som jag vill ha och du anv�nder din position till att k�pa min tystnad. Jag har t�nkt igenom saken och accepterar. Jag underl�ttar f�r dig genom att f�rbinda mig att inte n�mna ditt namn i
Bj�rck funderade.
�Jag har ocks� villkor�, sa Mikael. �Priset f�r min tystnad �r att du ber�ttar allt du vet. Om jag uppt�cker att du m�rkar n�got �r alla �verenskommelser upph�vda. D� kommer jag att h�nga ut dig p� vartenda l�p i Sverige, precis som jag gjorde med Wennerstr�m.�
Bj�rck r�s vid tanken.
�Okej�, sa han. �Jag har inget val. Du lovar att mitt namn inte ska n�mnas i
Han str�ckte fram handen. Mikael fattade den. Han hade just lovat att medverka till att d�lja ett brott, vilket dock inte bekom honom det minsta. Han hade bara lovat att han sj�lv och tidningen
Larmet ringdes in till polisen i Str�ngn�s kl. 15.18. Samtalet kom direkt till polisens v�xel och inte via larmcentralen. En sommarstuge�gare vid namn �berg strax �ster om Stallarholmen uppgav att han h�rt ett skott och g�tt f�r att unders�ka saken. Han hade hittat tv� sv�rt skadade m�n. N�ja, en av m�nnen var kanske inte s� sv�rt skadad men befann sig i stora pl�gor. Och visst ja, stugan �gdes av Nils Bjurman. Allts� framlidne advokat Nils Bjurman som det skrivits s� mycket om i tidningarna.
Str�ngn�spolisen hade haft en arbetstyngd morgon med en omfattande och sedan tidigare beslutad trafikkontroll inom kommunen. Under eftermiddagen hade trafik�vervakningen avbrutits sedan larm inkommit om att en 57-�rig kvinna hade bragts om livet av sin sambo i deras bostad i Finninge. N�stan samtidigt hade en brand med ett d�dsoffer uppst�tt i en fastighet i Storg�rdet, och som gr�dde p� moset hade tv� bilar frontalkolliderat i h�jd med Vargholmen p� Enk�pingsv�gen. Larmen hade kommit inom loppet av n�gra minuter och av den orsaken var en stor del av Str�ngn�spolisens resurser l�sta.
Vakthavande bef�let hade dock f�ljt h�ndelseutvecklingen i Nykvarn p� morgonen och snappat upp att detta tycktes ha n�got med efterspanade Lisbeth Salander att g�ra. Eftersom Nils Bjurman var en del av den utredningen lade hon ihop tv� och tv�. Hon vidtog tre �tg�rder. Hon avdelade den enda piketbuss som fanns tillg�nglig i Str�ngn�s denna arbetstyngda dag att skyndsamt bege sig till Stallarholmen. Hon ringde till kollegorna i S�dert�lje och bad om assistans. S�dert�ljepolisen var inte mindre anstr�ngd eftersom en stor del av polismaktens resurser hade koncentrerats till utgr�vningar runt en nedbr�nd lagerbyggnad s�der om Nykvarn, men den m�jliga kopplingen mellan Nykvarn och Stallarholmen f�ranledde vakthavande i S�dert�lje att avdela tv� bilar att bege sig till Stallarholmen och bist� Str�ngn�spiketen. Slutligen grep vakthavande bef�l i Str�ngn�s telefonen f�r att tala med kriminalinspekt�r Jan Bublanski i Stockholm. Hon n�dde honom p� mobilen.
Bublanski befann sig f�r �gonblicket p� Milton Security f�r en allvarstyngd �verl�ggning med dess verkst�llande direkt�r Dragan Armanskij och de tv� medarbetarna Fr�klund och Bohman. Medarbetaren Niklas Eriksson lyste med sin fr�nvaro.
Bublanski agerade genom att beordra Curt Svensson att skyndsamt bege sig till Bjurmans sommarstuga. Han skulle ta Hans Faste med sig f�r den h�ndelse att Faste kunde uppbringas. Efter en stunds eftertanke ringde Bublanski �ven till Jerker Holmberg som �nnu befann sig p� v�sentligt n�rmare h�ll s�der om Nykvarn. Holmberg hade dessutom nyheter.
�Jag t�nkte precis ringa dig. Vi har just identifierat liket i gropen.�
�Det �r inte m�jligt. Inte s� snabbt.�
�Allting g�r d� d�ingarna �r v�nliga nog att h�lla sig med pl�nbok och inplastat id-kort.�
�Okej. Vem?�
�En k�ndis. Kenneth Gustafsson, 44 �r och hemmah�rande i Eskilstuna. K�nd som Luffaren. Ringer det en klocka?�
�Om det g�r. Jas�, Luffaren ligger i en grop i Nykvarn. Jag har inte h�llit koll p� buset vid Plattan, men han var v�l r�tt framtr�dande p� 1990-talet och tillh�r klientelet av langare, sm�tjuv och missbrukare.�
�Det �r han. �tminstone �r det hans id i pl�nboken. Den slutliga identifieringen f�r v�l g�ras av r�ttsmedicin. Vilket blir ett pusslande. Luffaren �r styckad i �tminstone fem sex bitar.�
�Hmm. Paolo Roberto ber�ttade att den d�r blondinen han slogs med hotade Miriam Wu med en motors�g.�
�Styckningen kan mycket v�l ha gjorts med en motors�g, men jag har inte tittat alltf�r noga. Vi har just b�rjat utgr�vningen av den andra fyndplatsen. De h�ller p� att s�tta upp t�ltet.�
�Det �r bra. Jerker � jag vet att det varit en l�ng dag, men kan du stanna under kv�llen?�
�Jo. Okej. Jag b�rjar med att �ka en sv�ng upp till Stallarholmen.�
Bublanski avslutade samtalet och gnuggade sig i �gonen.
Piketen fr�n Str�ngn�s anl�nde till Bjurmans sommarstuga kl. 15.44. Vid uppfarten kolliderade de bokstavligen med en man som vingligt f�rs�kte avvika fr�n platsen p� en Harley-Davidson som han med ett brak styrde rakt in i bussens front. N�gon st�rre kollision var det inte fr�ga om. Poliserna klev ut ur bussen och identifierade Sonny Nieminen, 37 �r och k�nd dr�pare fr�n mitten av 1990-talet. Nieminen tycktes befinna sig i d�lig form och belades med handf�ngsel. N�r poliserna skulle s�tta p� handbojorna uppt�ckte de h�pet att ryggtavlan p� hans skinnjacka var trasig. Ett fyrkantigt stycke om cirka tv� g�nger tv� decimeter saknades mitt p� ryggen. Det s�g besynnerligt ut. Sonny Nieminen ville inte kommentera saken.
D�refter fortsatte de f�rden ungef�r tv�hundra meter upp till stugan. De fann en pensionerad f�re detta hamnarbetare vid namn �berg som h�ll p� att l�gga st�df�rband om foten p� en Carl-Magnus Lundin, 36 �r och president i det inte helt ok�nda r�varbandet Svavelsj� MC.
Piketstyrkans bef�l var polisinspekt�r Nils-Henrik Johansson. Han klev ut, r�ttade till kopplet och betraktade den sorgliga varelsen p� marken. Han f�llde den klassiska polisrepliken.
�Hur var det h�r d�?�
Den pensionerade sj�mannen avbr�t arbetet med att bandagera Magge Lundins fot och tittade lakoniskt p� Johansson.
�Det var jag som ringde.�
�Du rapporterade skottlossning.�
�Jag rapporterade att jag h�rde ett skott och gick �ver f�r att unders�ka och hittade de h�r figurerna. Han h�r har blivit skjuten i foten och f�tt rej�lt med stryk. Jag tror att han beh�ver ambulans.�
�berg sneglade mot piketen.
�Jas�, ni fick tag i den andre rackaren. Han l�g utslagen d� jag kom hit men tycktes inte vara skadad. Han h�mtade sig efter ett tag och ville inte stanna kvar.�
Jerker holmberg anl�nde tillsammans med poliserna fr�n S�dert�lje samtidigt som ambulansen �kte fr�n platsen. Han fick en kort genomg�ng av piketens observationer. Varken Lundin eller Nieminen hade velat f�rklara hur det kom sig att de befann sig p� platsen. Lundin var inte i st�nd att tala �verhuvudtaget.
�Allts�, tv� bikers i skinnst�ll, en Harley-Davidson, en skottskada och inget vapen. Har jag f�rst�tt det r�tt?� undrade Holmberg.
Piketbef�let Johansson nickade. Holmberg funderade en stund.
�Ska vi f�ruts�tta att en av grabbarna inte �kt ut hit p� b�npallen.�
�Jag skulle tro att det uppfattas som omanligt i deras kretsar�, sa Johansson.
�I s� fall saknas en motorcykel. Eftersom vapnet ocks� saknas kan vi allts� dra slutsatsen att en tredje part redan avvikit fr�n platsen.�
�Det l�ter rimligt.�
�Vilket skapar ett logiskt problem. Om de h�r tv� herrarna fr�n Svavelsj� kom p� var sin motorcykel saknas �ven ett fordon som den tredje parten anl�nde i. Den tredje parten kan ju inte g�rna ha avvikit b�de i sitt eget fordon och p� en motorcykel. Det �r r�tt l�ng v�g att g� fr�n Str�ngn�sv�gen.�
�Om det inte var s� att den tredje parten bodde i stugan.�
�Hmm�, sa Jerker Holmberg. �Men stugan �gs allts� av framlidne advokat Bjurman som definitivt inte bor h�r numera.�
�Det kan ocks� ha funnits en fj�rde part som avvikit i bil.�
�Men varf�r inte �ka tillsammans i s� fall? Jag utg�r fr�n att den h�r historien inte handlar om st�ld av en Harley-Davidson, hur �tr�v�rda de �n �r.�
Han funderade en stund och bad d�refter piketen avdela tv� uniformer att b�de spana efter ett �vergivet fordon p� n�gon n�rliggande skogsv�g och knacka d�rr i n�romr�det och fr�ga om n�gon observerat n�got ovanligt.
�Det �r r�tt glest mellan d�rrarna s� h�r �rs�, sa piketbef�let men lovade att g�ra sitt b�sta.
D�refter �ppnade Holmberg den �nnu ol�sta d�rren till stugan. Han hittade omedelbart de kvarvarande p�rmarna p� k�ksbordet med Bjurmans utredning om Lisbeth Salander. Han satte sig och b�rjade h�pet bl�ddra.
Jerker Holmberg hade tur. Redan trettio minuter efter att d�rrknackningen inletts bland de glest befolkade stugorna p�tr�ffades 72-�riga Anna Viktoria Hansson som tillbringat v�rdagen med att rensa skr�p i en tr�dg�rd vid avtagsv�gen till sommarstugeomr�det. Jovisst, hon hade god syn. Jovisst, hon hade sett en kortvuxen flicka i m�rk jacka promenera f�rbi ungef�r vid lunchtid. Vid femtontiden hade tv� personer p� motorcykel k�rt f�rbi. De bullrade fruktansv�rt. Och kort d�refter hade flickan passerat �t andra h�llet p� en av motorcyklarna. Sedan kom polisbilarna.
Samtidigt som Jerker Holmberg fick rapporten anl�nde Curt Svensson till stugan.
�Vad h�nder?� fr�gade han.
Jerker Holmberg betraktade dystert sin kollega.
�Jag vet inte riktigt hur jag ska f�rklara det h�r�, svarade Holmberg.
�Jerker, f�rs�ker du sl� i mig att Lisbeth Salander d�k upp vid Bjurmans stuga och ensam sp�ade skiten ur h�gsta ledningen f�r Svavelsj� MC?� fr�gade Bublanski i telefonluren. Hans r�st l�t anstr�ngd.
�Tja, hon har ju tr�nats av Paolo Roberto ��
�Jerker. Tyst.�
�S� h�r. Magnus Lundin har en skottskada i foten. Han riskerar att bli l�ghalt i framtiden. Kulan har g�tt ut genom bakre kanten av h�len.�
�Hon sk�t honom i alla fall inte i huvudet.�
�Det beh�vdes f�rmodligen inte. Enligt vad jag f�rst�tt fr�n piketen har Lundin grova skador i ansiktet med brutet k�kben och tv� utslagna t�nder. Ambulansen misst�nkte hj�rnskakning. F�rutom skottskadan i foten har han dessutom kraftiga sm�rtor i underlivet.�
�Hur �r det med Nieminen?�
�Han verkar helt oskadd. Men enligt gubben som larmade l�g han sansl�s d� han kom till platsen. Han var inte kommunicerbar men tycktes kvickna till efter en stund och f�rs�kte avvika just d� Str�ngn�spiketen anl�nde.�
Bublanski var f�r f�rsta g�ngen p� mycket l�nge fullst�ndigt m�ll�s.
�En mystisk detalj ��, sa Jerker Holmberg.
�Ytterligare n�got?�
�Jag vet inte hur jag ska beskriva det. Nieminens skinnjacka ... han hade ju �kt motorcykel dit.�
�Ja?�
�Den var trasig.�
�Hur d� trasig?�
�Det saknas en bit av den. Ett ungef�r tv� g�nger tv� decimeter stort omr�de som �r utklippt eller utskuret fr�n hans ryggtavla. Precis d�r Svavelsj� MC har sitt m�rke.�
Bublanski h�jde p� �gonbrynen.
�Varf�r skulle Lisbeth Salander sk�ra ut en bit ur hans jacka? Trof�?�
�Jag har ingen aning. Men jag t�nkte p� en sak�, sa Jerker Holmberg.
�Vad?�
�Magnus Lundin har stor kagge och �r blond med h�stsvans. En av killarna som kidnappade Salanders flickv�n Miriam Wu var blond och hade �lmage och h�stsvans.�
Lisbeth Salander hade inte upplevt en s� hisnande k�nsla sedan hon flera �r tidigare bes�kt Gr�na Lund f�r att �ka Fritt fall. Hon hade �kt tre g�nger och hade kunnat �ka ytterligare tre om inte hennes pengar hade tagit slut.
Hon konstaterade att det var en sak att styra en 125 kubiks l�ttviktig Kawasaki, som egentligen bara var en kraftigt trimmad moped, och en helt annan sak att h�lla kontrollen �ver en Harley-Davidson p� 1 450 kubik. Hennes f�rsta tre hundra meter p� Bjurmans uselt underh�llna skogsv�g var rena bergochdalbanan d�r hon k�nde sig som en levande gyro. Vid tv� tillf�llen h�ll hon p� att �ka k�ppr�tt ut i terr�ngen och lyckades i sista sekund bem�stra fordonet. Det k�ndes som att rida p� en panikslagen �lg.
Dessutom envisades hj�lmen hela tiden med att glida ned framf�r hennes �gon, trots att hon hade gett den extra stoppning med ett stycke som hon skurit ut fr�n Sonny Nieminens vadderade skinnjacka.
Hon v�gade inte stanna och justera hj�lmen av r�dsla f�r att hon inte skulle kunna balansera motorcykelns tyngd. Hon var f�r kort f�r att kunna n� marken ordentligt och fruktade att HD:n skulle v�lta. Om det skedde skulle hon aldrig orka resa den igen.
Det gick enklare s� snart hon kom ut p� den bredare grusv�gen som ledde till sommarstugeomr�det. N�r hon n�gra minuter senare sv�ngde upp p� Str�ngn�sv�gen v�gade hon sl�ppa styret med ena handen och justera hj�lmen. Sedan drog hon p� gas. Hon avverkade str�ckan till S�dert�lje p� rekordtid och log f�rtjust hela v�gen. Strax f�re S�dert�lje m�tte hon tv� m�lade bilar med p�slagna sirener.
Det kloka hade f�rst�s varit att dumpa HD:n redan i S�dert�lje och l�ta Irene Nesser ta pendeln in till Stockholm, men Lisbeth Salander kunde inte motst� frestelsen. Hon sv�ngde upp p� E4:an och accelererade. Hon s�g noga till att hon inte �verskred hastighetsbest�mmelserna, n�ja, �tminstone inte s�rskilt mycket i alla fall, men det k�ndes �nd� som om hon befann sig i fritt fall. F�rst i h�jd med �lvsj� sv�ngde hon av och letade sig bort till M�ssan och lyckades parkera utan att v�lta besten. Det var med stor saknad hon l�mnade cykeln tillsammans med hj�lmen och skinnbiten med loggan fr�n Sonny Nieminens jacka och promenerade till pendeln. Hon var kraftigt nedkyld. Hon �kte en h�llplats till S�dra station och promenerade hem till Mosebacke och lade sig i badkaret.
�Hans namn �r Alexander Zalachenko�, sa Gunnar Bj�rck. �Men egentligen finns han inte. Du hittar honom inte i folkbokf�ringen.�
Zala. Alexander Zalachenko. �ntligen ett namn.
�Vem �r han och hur hittar jag honom?�
�Han �r ingen person du vill hitta.�
�Tro mig, jag vill v�ldigt g�rna tr�ffa honom.�
�Det jag kommer att ber�tta nu �r sekretessbelagda uppgifter. Om det kommer ut att jag har ber�ttat det h�r f�r dig kommer jag att d�mas f�r det. Det �r en av de st�rsta hemligheter vi har inom det svenska totalf�rsvaret. Du m�ste f�rst� varf�r det �r s� viktigt att du garanterar mig k�llskydd.�
�Det har jag redan gjort.�
�Du �r tillr�ckligt gammal f�r att komma ih�g det kalla kriget.�
Mikael nickade. Kom till saken.
�Alexander Zalachenko f�ddes 1940 i Stalingrad i Ukraina i d�varande Sovjetunionen. D� han var ett �r gammal inleddes Barbarossaoperationen och den tyska offensiven p� �stfronten. Zalachenkos b�gge f�r�ldrar dog i kriget. �tminstone �r det vad Zalachenko tror. Han vet inte sj�lv vad som h�nde under kriget. Hans tidigaste minnen �r fr�n ett barnhem i Uralbergen.�
Mikael nickade som tecken p� att han h�ngde med i historien.
�Barnhemmet fanns i en garnisonsstad och sponsrades av R�da arm�n. Man kan s�ga att Zalachenko fick en milit�r skolning mycket tidigt. Det h�r var ju under stalinismens v�rsta �r. Sedan Sovjet f�ll har det kommit fram en m�ngd dokument som visar att det fanns olika experiment med att skapa en kader av s�rskilt v�ltrimmade elitsoldater bland f�r�ldral�sa barn som uppfostrades av staten. Zalachenko var ett s�dant barn.�
Mikael nickade igen.
�F�r att g�ra en l�ng biografi kort. D� han var fem �r sattes han i en arm�skola. Det visade sig att han var mycket beg�vad. D� han var 15 �r, 1955, flyttades han till en milit�rskola i Novosibirsk d�r han tillsammans med tv� tusen andra elever under tre �r fick genomg� en tr�ning motsvarande spetsnaz, allts� de ryska elitf�rbanden.�
�Okej. Han var en tapper barnsoldat.�
�1958, d� han var 18 �r, flyttades han till Minsk och placerades p� GRU:s specialistutbildning. Vet du vad GRU var f�r n�got?�
�Ja.�
�Exakt st�r det f�r Glavnoje razvedyvatelnoje upravlenije, vilket �r den milit�ra underr�ttelsetj�nsten som �r direkt underst�lld arm�ns h�gsta milit�rkommando. GRU ska inte f�rv�xlas med KGB, som allts� var den civila hemliga polisen.�
�Jag vet.�
�I James Bond-filmer �r det oftast KGB som portr�tteras som de viktiga spionerna utomlands. I verkligheten var KGB allts� huvudsakligen regimens inhemska s�kerhetstj�nst som drev f�ngl�ger i Sibirien och sk�t oppositionella med nackskott i Lubjankaf�ngelsets k�llare. De som svarade f�r spionaget och operationerna utomlands var oftast GRU.�
�Det h�r artar sig till en historielektion. Forts�tt.�
�N�r Alexander Zalachenko var 20 �r fick han sin f�rsta stationering utomlands. Han fick resa till Kuba. Det var en tr�ningsperiod och han var fortfarande bara motsvarande f�nrik. Men han var d�r i tv� �r och upplevde Kubakrisen och invasionen i Grisbukten.�
�Okej.�
�1963 var han tillbaka f�r vidareutbildning i Minsk. D�refter stationerades han i f�rst Bulgarien och d�refter Ungern. 1965 befordrades han till l�jtnant och fick sin f�rsta stationering i V�steuropa, i Rom, d�r han tj�nstgjorde i tolv m�nader. Det var hans f�rsta uppdrag under cover. Han var allts� civil med falskt pass och utan kontakter med ambassaden.�
Mikael nickade. Mot sin vilja b�rjade han bli fascinerad.
�1967 flyttades han till London. D�r organiserade han avr�ttningen av en avhoppad KGB-agent. Under de kommande tio �ren blev han en av GRU:s toppagenter. Han tillh�rde den verkliga eliten av h�ngivna politiska soldater. Han hade tr�nats fr�n barnsben. Han kan �tminstone sex spr�k flytande. Han upptr�dde som journalist, fotograf, reklamman, sj�man � vad som helst. Han var en �verlevnadskonstn�r och expert p� kamouflage och vilseledande man�vrar. Han kontrollerade egna agenter och organiserade eller utf�rde egna operationer. Flera av dessa operationer var allts� morduppdrag, varav ett stort antal skedde i tredje v�rlden, men det handlade ocks� om utpressning, hotelser eller andra �renden som hans �verordnade ville ha utf�rda. 1969 blev han kapten, 1972 befordrades han till major och 1975 till �verstel�jtnant.�
�Hur hamnade han i Sverige?�
�Jag kommer till det. Under �ren hade han korrumperats en aning och stoppat undan lite pengar h�r och d�r. Han drack f�r mycket och han hade f�r m�nga kvinnohistorier. Allt det h�r noterades av hans �verordnade, men han var fortfarande en favorit och de hade �verseende med sm�saker. 1976 skickades han till Spanien p� ett uppdrag. Vi beh�ver inte g� in p� detaljer, men han blev packad och gjorde bort sig. Uppdraget floppade och helt pl�tsligt hamnade han i on�d och beordrades hem till Ryssland. Han valde att ignorera ordern och hamnade d�rmed i en �n v�rre situation. GRU beordrade d� en milit�rattach� p� ambassaden i Madrid att s�ka upp honom och tala honom till r�tta. N�gonting gick allvarligt p� tok under samtalet och Zalachenko d�dade mannen fr�n ambassaden. Helt pl�tsligt hade han inget val. Han hade br�nt alla broar och valde att br�dst�rtat hoppa av.�
�Okej.�
�Han hoppade av i Spanien och arrangerade ett sp�r som tycktes leda till Portugal och eventuellt till en b�tolycka. Han lade ocks� ut sp�r som pekade p� att han flytt till USA. I sj�lva verket valde han att hoppa av i det mest osannolika landet i Europa. Han tog sig till Sverige d�r han kontaktade S�kerhetspolisen och s�kte asyl. Vilket faktiskt var ganska klokt t�nkt eftersom sannolikheten att en d�dspatrull fr�n KGB eller GRU skulle s�ka honom h�r var n�rmast obefintlig.�
Gunnar Bj�rck tystnade.
�Och?�
�Vad ska regeringen g�ra om en av Sovjets verkliga toppspioner pl�tsligt hoppar av och s�ker politisk asyl i Sverige? Det h�r var precis d� vi f�tt en borgerlig regering, faktiskt ett av de allra f�rsta �renden som vi fick dra med den nytilltr�dde statsministern. De d�r politiska hararna f�rs�kte f�rst�s bli av med honom illa kvickt, men de kunde ju inte g�rna skicka hem honom till Sovjet � det skulle ha blivit en skandal av otroliga m�tt. Ist�llet f�rs�kte man skicka honom vidare till USA eller England, men Zalachenko v�grade. Han tyckte inte om USA och han ans�g att England var ett av de l�nder d�r Sovjet hade agenter p� allra h�gsta niv� inom underr�ttelsetj�nsten. Han ville inte �ka till Israel, f�r han tyckte inte om judar. Allts� hade han best�mt sig f�r att bos�tta sig i Sverige.�
Det hela l�t s� osannolikt att Mikael undrade vagt om Gunnar Bj�rck drev med honom.
�S� han stannade i Sverige?�
�Exakt.�
�Och det h�r har aldrig blivit k�nt?�
�I m�nga �r var det en av de b�st bevarade milit�ra hemligheterna i Sverige. Saken var ju den att vi hade en enorm nytta av Zalachenko. Under en period i slutet av 1970-talet och b�rjan av 1980- talet var han juvelen i kronan bland avhoppare, �ven vid en internationell j�mf�relse. Aldrig tidigare hade en operativ chef f�r ett av GRU: s elitkommandon hoppat av.�
�Han kunde allts� s�lja information?�
�Just det. Han spelade sina kort v�l och portionerade ut informationen d�r den gynnade honom b�st. Tillr�cklig information f�r att vi skulle kunna identifiera en agent i Natoh�gkvarteret i Bryssel. En illegal agent i Rom. En kontaktman f�r en spionring i Berlin. Namnen p� lejda m�rdare han anlitat i Ankara eller Aten. Han kunde inte s� mycket om Sverige, men hade d�remot information om operationer i utlandet, som vi i v�r tur kunde portionera ut och f� gentj�nster f�r. Han var en guldgruva.�
�Ni b�rjade med andra ord samarbeta med honom.�
�Vi gav honom en ny identitet, allt vi beh�vde var att tillhandah�lla ett pass och lite pengar s� sk�tte han sig sj�lv. Det var exakt det han var tr�nad att g�ra.�
Mikael satt tyst en stund och sm�lte informationen. Sedan tittade han upp p� Bj�rck.
�Du lj�g f�r mig f�rra g�ngen jag var h�r.�
�Jas�?�
�Du p�stod att du tr�ffade Bjurman i Polisens skytteklubb p� 1980-talet. I sj�lva verket tr�ffade du honom l�ngt tidigare.�
Gunnar Bj�rck nickade eftert�nksamt.
�Det var en automatisk reaktion. Det �r sekretessbelagt och jag hade ingen anledning att g� in p� hur jag och Bjurman tr�ffades. Det var f�rst d� du fr�gade om Zala som jag gjorde kopplingen.�
�Ber�tta vad som h�nde.�
�Jag var 33 �r och hade arbetat p� S�k i tre �r. Bjurman var 26 �r och nyutexaminerad. Han hade f�tt jobb som handl�ggare av vissa juridiska �renden p� S�po. Det handlade egentligen om en praktikplats. Bjurman kommer fr�n Karlskrona och hans pappa arbetade inom den milit�ra underr�ttelsetj�nsten.�
�Och?�
�B�de jag och Bjurman var egentligen helt okvalificerade f�r att ta hand om en s�dan som Zalachenko, men han tog kontakt p� sj�lva valdagen 1976. Det fanns knappt en kotte i polishuset � alla var antingen lediga eller i tj�nst p� bevakningsuppdrag och liknande. Och just det �gonblicket valde Zalachenko att g� in p� Norrmalms polisstation och f�rklara att han s�kte politisk asyl och att han ville tala med n�gon inom S�kerhetspolisen. Han uppgav inget namn. Jag hade jouren och trodde att det var ett vanligt flykting�rende s� jag tog med mig Bjurman som handl�ggare. Vi tr�ffade honom p� Norrmalms polisstation.�
Bj�rck gnuggade sig i �gonen.
�D�r satt han och ber�ttade lugnt och sakligt vad han hette, vem han var och vad han arbetade med. Bjurman f�rde anteckningar. Efter en stund ins�g jag vad jag hade framf�r mig och h�ll ju p� att sm�lla av. S� jag avbr�t samtalet och tog med mig Zalachenko och Bjurman snabbt som fan fr�n den �ppna polisen. Jag visste inte vad jag skulle g�ra, s� jag bokade ett rum p� Hotel Continental mitt emot Centralstationen och stuvade in honom. Jag l�t Bjurman sitta barnvakt medan jag gick ned till receptionen och ringde min chef.� Han skrattade pl�tsligt. �Jag har ofta t�nkt p� att vi betedde oss som totala amat�rer. Men det var s� det var.�
�Vem var din chef?�
�Det spelar ingen roll. Jag t�nker inte namnge fler personer.�
Mikael ryckte p� axlarna och l�t saken glida f�rbi utan argumentation.
�B�de jag och min chef ins�g att det handlade om st�rsta m�jliga sekretess och att blanda in s� f� som m�jligt. I synnerhet Bjurman skulle aldrig ha haft n�got med �rendet att g�ra � det var h�gt �ver hans niv� � men eftersom han redan k�nde till hemligheten var det b�ttre att beh�lla honom �n att inviga n�gon ny. Och jag antar att samma resonemang g�llde f�r en junior som jag. Sammanlagt var vi sju personer med anknytning till S�kerhetspolisen som visste om Zalachenkos existens.�
�Hur m�nga k�nner till den h�r historien?�
�Mellan 1976 och fram till b�rjan av 1990-talet � allt som allt ungef�r tjugo personer i regeringen, h�gsta milit�rledningen och inom S�po.�
�Och efter b�rjan av 1990-talet?�
Bj�rck ryckte p� axlarna.
�I samma �gonblick som Sovjet f�ll blev han ointressant.�
�Men vad h�nde efter att Zalachenko kom till Sverige?�
Bj�rck var tyst en s� l�ng stund att Mikael b�rjade skruva p� sig.
�Om jag ska vara �rlig � Zalachenko blev en succ� och vi som var inblandade byggde v�ra karri�rer p� det. Missf�rst� mig inte, det var ocks� ett heltidsarbete. Jag blev utsedd till Zalachenkos mentor i Sverige och under de f�rsta tio �ren tr�ffades vi om inte dagligen s� �tminstone ett par g�nger i veckan. Det h�r var under de viktiga �ren d� han var full av f�rsk information. Men det handlade lika mycket om att h�lla r�tt p� honom.�
�Hur menar du?�
�Zalachenko var en hal j�vel. Han kunde vara otroligt charmerande, men han kunde ocks� vara helt paranoid och galen. Han missbrukade periodvis alkohol och d� blev han v�ldsam. Det var mer �n en g�ng som jag fick g�ra nattliga utryckningar f�r att reda upp n�gon historia som han trasslat in sig i.�
�Till exempel ��
�Till exempel att han gick p� krogen och hamnade i dispyt med n�gon och sp�ade skiten ur tv� vakter som f�rs�kte lugna ned honom. Det h�r var en ganska liten och spenslig karl, men han hade en otroligt kompetent n�rstridsutbildning som han dessv�rre demonstrerade vid olyckliga tillf�llen. Vid ett tillf�lle fick jag kvittera ut honom fr�n polisen.�
�Det l�ter som om han var galen. Han riskerade ju att dra uppm�rksamheten till sig. Det l�ter inte s�rskilt professionellt.�
�Men det var s� han var. Han hade inte beg�tt brott i Sverige och var ju inte gripen eller arresterad p� n�got s�tt. Vi f�rs�g honom med svenskt pass och id-kort och ett svenskt namn. Och han hade en bostad som S�kerhetspolisen betalade f�r i en f�rort till Stockholm. Han fick ocks� l�n fr�n S�kerhetspolisen f�r att st�ndigt st� till f�rfogande. Men vi kunde inte f�rbjuda honom att g� p� krogen eller att trassla in sig i kvinnoaff�rer. Vi kunde bara st�da upp efter honom. Det var min uppgift fram till 1985 d� jag fick en ny tj�nst och en eftertr�dare tog �ver som Zalachenkos handledare.�
�Och Bjurmans roll?�
��rligt talat var Bjurman en belastning. Han var inte s�rskilt beg�vad och han var fel man p� fel plats. Det var ju en ren slump att han alls blev inblandad i Zalachenkohistorien. Han var bara inblandad den allra f�rsta tiden och vid n�gra enstaka tillf�llen d� vi beh�vde hantera vissa juridiska formalia. Min chef l�ste problemet med Bjurman.�
�Hur?�
�Enklast t�nkbara s�tt. Han fick ett jobb utanf�r polisen p� en advokatbyr� som var s� att s�ga n�rst�ende ��
�Klang och Reine.�
Gunnar Bj�rck tittade skarpt p� Mikael. Sedan nickade han.
�Bjurman �r inte �verbeg�vad, men han har klarat sig bra. Genom �ren har han alltid f�tt uppdrag, mindre utredningar och s�dant fr�n S�po. S� han har ocks� p� s�tt och vis byggt sin karri�r p� Zalachenko.�
�Och var finns Zala i dag?�
Bj�rck tvekade en stund.
�Jag vet inte. Mina kontakter med honom minskade efter 1985 och jag har �verhuvudtaget inte tr�ffat honom p� snart tolv �r. Det sista jag h�rde om honom var att han l�mnade Sverige 1992.�
�Han �r uppenbarligen tillbaka. Han har dykt upp i samband med vapen, narkotika och trafficking.�
�Jag borde inte vara f�rv�nad�, suckade Bj�rck. �Men du vet inte med s�kerhet om det �r den Zala jag s�ker eller n�gon helt annan.�
�Sannolikheten att tv� Zala skulle dyka upp i den h�r historien m�ste vara mikroskopisk. Vilket var hans svenska namn?�
Bj�rck betraktade Mikael.
�Det t�nker jag inte avsl�ja.�
�Du skulle inte slingra dig.�
�Du ville veta vem Zala var. Jag har ber�ttat. Men jag t�nker inte ge dig den sista pusselbiten innan jag vet att du h�ller din del av avtalet.�
�Zala har troligen beg�tt tre mord och polisen jagar fel person. Om du tror att jag t�nker n�ja mig utan Zalas namn s� misstar du dig.�
�Hur vet du att inte Lisbeth Salander �r m�rdaren?�
�Jag vet.�
Gunnar Bj�rck log mot Mikael. Han k�nde sig pl�tsligt mycket s�krare.
�Jag tror att Zala �r m�rdaren�, sa Mikael.
�Fel. Zala har inte skjutit n�gon.�
�Hur vet du det?�
�D�rf�r att Zala i dag �r 65 �r och sv�rt handikappad. Han har amputerat en fot och har sv�rt att g�. Han har inte sprungit omkring vid Odenplan och i Enskede och skjutit n�gon. Om han ska m�rda n�gon m�ste han best�lla f�rdtj�nst.�
Malin Eriksson log artigt mot Sonja Modig.
�Det m�ste du fr�ga Mikael om.�
�Okej.�
�Jag kan inte diskutera hans research med dig.�
�Men om mannen som kallas Zala �r en alternativ g�rningsman ��
�Du m�ste diskutera det d�r med Mikael�, upprepade Malin. �Jag kan hj�lpa dig med information om vad Dag Svensson arbetade med, men inte n�gonting om v�r egen research.�
Sonja Modig suckade.
�Jag f�rst�r principen. Vad kan du ber�tta om personerna p� den h�r listan?�
�Bara det Dag Svensson skriver, ingenting om k�llorna. Men jag kan v�l s�ga s� mycket som att Mikael har betat av ungef�r ett dussin personer p� listan och avf�rt dem. Det kanske hj�lper.�
Sonja Modig nickade tveksamt. Nej, det skulle inte hj�lpa. Polisen m�ste i alla fall knacka p� och utf�ra ett formellt f�rh�r. En domare. Tre advokater. Flera politiker och journalister � och kollegor. Det skulle bli en munter karusell. Sonja Modig ins�g att polisen borde ha b�rjat beta av listan redan dagen efter morden.
Hennes blick f�ll p� ett namn i listan. Gunnar Bj�rck.
�Det finns ingen adress p� den h�r mannen.�
�Nej.�
�Varf�r?�
�Han arbetar p� S�kerhetspolisen och har hemlig adress. Fast han �r sjukskriven just nu. Dag Svensson lyckades aldrig sp�ra honom.�
�Och har ni lyckats sp�ra honom?� log Sonja Modig.
�Fr�ga Mikael.�
Sonja Modig betraktade v�ggen ovanf�r Dag Svenssons skrivbord. Hon funderade.
�F�r jag st�lla en personlig fr�ga?�
�Var s� god.�
�Vem tror ni det var som m�rdade era v�nner och advokat Bjurman?�
Malin Eriksson satt tyst. Hon �nskade att Mikael Blomkvist varit p� plats och hanterat fr�gorna. Det var obehagligt att bli utfr�gad av en polis, hur oskyldig hon �n var. �nnu obehagligare var det att inte kunna f�rklara exakt vad
�V�r utg�ngspunkt �r att morden skedde f�r att hindra n�got av de avsl�janden som Dag Svensson arbetade med. Men vi vet inte vem som sk�t. Mikael fokuserar p� den ok�nda person som kallas Zala.�
Sonja Modig v�nde sig om och betraktade
Hon kom ut igen tre minuter senare.
�Modig. Din chef ringde nyss. Du har st�ngt av mobilen. Du ska ringa.�
H�ndelsen vid Bjurmans sommarstuga utl�ste en febril aktivitet under eftermiddagen. Det gick ut l�nslarm med informationen att Lisbeth Salander �ntligen hade flutit upp till ytan. Larmet angav att hon med stor sannolikhet f�rdades p� en Harley-Davidson tillh�rande Magge Lundin. Larmet inneh�ll �ven varningen att Salander var bev�pnad och hade skjutit en person vid en sommarstuga i n�rheten av Stallarholmen.
Polisen satte upp v�gsp�rrar vid infarterna till Str�ngn�s och Mariefred, och vid samtliga infarter till S�dert�lje. Pendelt�gen mellan S�dert�lje och Stockholm genoms�ktes under flera timmar p� aftonen. N�gon kortv�xt flicka, med eller utan Harley-Davidson, kunde dock inte hittas.
F�rst vid sjutiden p� kv�llen observerade en polisbil en �vergiven och parkerad HD utanf�r Stockholmsm�ssan i �lvsj�, vilket flyttade fokus f�r spaningarna fr�n S�dert�lje till Stockholm. Fr�n �lvsj� kunde �ven rapporteras att ett stycke fr�n en skinnjacka med en logga f�r Svavelsj� MC hade upphittats. Fyndet f�ranledde kriminalinspekt�r Bublanski att skjuta upp sina glas�gon i pannan och trumpet betrakta m�rkret utanf�r tj�nsterummet p� Kungsholmen.
Dagen hade artat sig till ett m�rker. En kidnappning av Salanders v�ninna, ett inhopp av Paolo Roberto, d�refter mordbrand och nedgr�vt bus i skogarna i S�dert�ljetrakten. Och till sist ett obegripligt kaos i Stallarholmen.
Bublanski gick ut i stora arbetsrummet och betraktade en karta �ver Stockholm med omnejd. Hans blick s�kte sig i tur och ordning till Stallarholmen, Nykvarn, Svavelsj� och slutligen �lvsj�, de fyra orter som av helt olika sk�l blivit synnerligen aktuella. Han flyttade blicken till Enskede och suckade. Han hade en obehaglig k�nsla av att polisen befann sig flera kilometer efter h�ndelseutvecklingen. Han begrep faktiskt inte ett dyft. Vad �n Enskedemorden handlade om var det betydligt mer komplicerat �n de ursprungligen hade trott.
Mikael Blomkvist var helt okunnig om dramatiken vid Stallarholmen. Han l�mnade Sm�dalar� vid tretiden p� eftermiddagen. Han stannade vid en bensinmack och drack kaffe medan han f�rs�kte f� grepp om historien.
Mikael var djupt frustrerad. Han hade f�tt s� m�nga detaljer fr�n Bj�rck att han h�pnade, men Bj�rck hade ocks� h�rdnackat v�grat att ge honom den sista pusselbiten om Zalachenkos svenska identitet. Han k�nde sig lurad. Helt pl�tsligt hade storyn tagit slut och Bj�rck hade envist v�grat ber�tta uppl�sningen.
�Vi har ett avtal�, insisterade Mikael.
�Och jag har uppfyllt min del av avtalet. Jag har ber�ttat vem Zalachenko �r. Om du vill ha annan information m�ste vi formulera ett nytt avtal. Jag m�ste f� garantier att mitt namn helt l�mnas utanf�r och att det inte blir n�gra efterr�kningar.�
�Hur skulle jag kunna ge dig s�dana garantier? Jag r�der inte �ver polisutredningen, och de kommer f�rr eller senare fram till dig.�
�Jag �r inte orolig f�r polisutredningen. Jag vill ha garantier f�r att du aldrig n�gonsin h�nger ut mig i samband med hororna.�
Mikael noterade att Bj�rck tycktes mer angel�gen att d�lja sin f�rbindelse med sexhandeln �n det faktum att han hade l�mnat ut kvalificerat hemliga uppgifter fr�n sitt arbete. Det sa n�got om hans personlighet.
�Jag har redan lovat att jag inte ska skriva ett ord om dig i det sammanhanget.�
�Men nu m�ste jag f� garantier f�r att du �verhuvudtaget inte skriver om mig i samband med Zalachenkohistorien.�
N�gra s�dana garantier t�nkte Mikael inte ge. Han kunde str�cka sig s� l�ngt som till att hantera Bj�rck som en anonym k�lla i samband med bakgrundshistorien, men han kunde inte garantera fullkomlig anonymitet. Till sist hade de kommit �verens om att fundera p� saken i n�gon dag innan de �terupptog samtalet.
N�r Mikael satt p� bensinmacken och drack kaffe ur en pappmugg k�nde han att det fanns n�got mitt framf�r n�san p� honom. Han var s� n�ra att han kunde ana skepnader men kunde inte f� sk�rpa i bilden. Sedan slog det honom att det fanns en annan person som kanske skulle kunna kasta en del ljus �ver historien. Han befann sig ocks� ganska n�ra Ersta rehabiliteringshem. Han tittade p� klockan, reste sig hastigt och �kte f�r att bes�ka Holger Palmgren.
Gunnar Bj�rck var orolig. Efter m�tet med Mikael Blomkvist var han helt utmattad. Ryggen v�rkte v�rre �n n�gonsin. Han tog tre sm�rtstillande tabletter och var tvungen att g� och str�cka ut sig p� soffan i vardagsrummet. Tankarna malde i huvudet. Efter n�gon timme klev han upp och kokade vatten och tog fram Liptons tep�sar. Han satte sig vid k�ksbordet och grubblade.
Kunde han lita p� Mikael Blomkvist? Han hade spelat ut sina kort och var nu utl�mnad till Blomkvists godtycke. Men han hade sparat den viktigaste informationen. Zalas identitet och verkliga roll i sammanhanget. Ett avg�rande kort som han �nnu hade i rock�rmen.
Hur fan hade han hamnat i den h�r soppan? Han var ingen f�rbrytare. Allt han hade gjort var att betala n�gra horor. Han var ungkarl. Den d�r j�vla 16-�ringen l�tsades inte ens att hon tyckte om honom. Hon hade tittat p� honom med avsmak.
J�vla fitta. Om hon inte hade varit s� ung. Om hon �tminstone hade varit �ver 20 skulle det inte ha sett s� illa ut. Media skulle massakrera honom om det n�gonsin l�ckte ut. Blomkvist avskydde honom ocks�. Han f�rs�kte inte ens d�lja det.
Zalachenko.
En hallick. Vilken ironi. Han hade knullat med horor som var Zalachenkos. Fast Zalachenko var smart nog att h�lla sig i bakgrunden.
Bjurman och Salander.
Och Blomkvist.
En v�g ut.
Efter n�gon timmes grubbel gick han till sitt arbetsrum och letade fram lappen med det telefonnummer han plockat fram under bes�ket p� sin arbetsplats tidigare under veckan. Det var inte det enda han m�rkat f�r Mikael Blomkvist. Han visste exakt var Zalachenko fanns, men hade inte pratat med honom p� tolv �r. Han hade ingen lust att g�ra det n�gonsin igen.
Men Zalachenko var en hal j�vel. Han skulle f�rst� problematiken. Han skulle kunna f�rsvinna fr�n v�rldens yta. �ka utomlands och pensionera sig. Den verkliga katastrofen vore ju om han faktiskt greps. D� riskerade allting att r�mna.
Han tvekade en l�ng stund innan han lyfte luren och slog numret.
�Hej. Det �r Sven Jansson�, sa han. Ett t�cknamn som han inte anv�nt p� mycket l�nge. Zalachenko kom exakt ih�g vem han var.
Bublanski tr�ffade sonja modig �ver en kopp kaffe och en sm�rg�s p� Wayne�s p� Vasagatan vid �ttatiden p� kv�llen. Hon hade aldrig sett sin chef s� dyster tidigare. Han informerade henne om allt som hade h�nt under dagen. Hon satt tyst l�nge. Till sist str�ckte hon fram handen och lade den �ver Bublanskis n�ve. Det var f�rsta g�ngen hon hade r�rt honom och det fanns ingen annan avsikt �n kamratskap. Han log sorgset och klappade hennes hand p� ett lika kamratligt s�tt.
�Jag borde kanske g� i pension�, sa han.
Hon log �verseende mot honom.
�Den h�r utredningen h�ller p� att falla i bitar�, fortsatte han. �Jag har ber�ttat f�r Ekstr�m om allt som h�nt under dagen och han gav mig bara instruktionen �g�r vad du tycker �r b�st�. Han verkar handlingsf�rlamad.�
�Jag vill inte tala illa om mina �verordnade, men vad mig anbelangar s� kan Ekstr�m ta sig n�gonstans.�
Bublanski nickade.
�Du �r formellt tillbaka i utredningen. Jag misst�nker att han inte kommer att be om urs�kt.�
Hon ryckte p� axlarna.
�Just nu k�nns det som om hela utredningen best�r av dig och mig�, sa Bublanski. �Faste stormade ut fly f�rbannad i f�rmiddags och har haft mobilen avst�ngd hela dagen. Om han inte dyker upp i morgon f�r jag v�l lysa honom.�
�Faste f�r g�rna h�lla sig borta fr�n utredningen. Vad h�nder med Niklas Eriksson?�
�Ingenting. Jag ville gripa honom och f� honom �talad men Ekstr�m v�gade inte. Vi sparkade ut honom och jag �kte ned och hade ett allvarligt samtal med Dragan Armanskij. Vi har avbrutit samarbetet med Miltons, vilket tyv�rr betyder att vi f�rlorar Sonny Bohman ocks�. Det �r synd. Han var en skicklig polis.�
�Hur tog Armanskij det hela?�
�Han var f�rkrossad. Det intressanta �r att ��
�Vad?�
�Armanskij sa att Lisbeth Salander aldrig tyckt om Eriksson. Han kom ih�g att hon sagt till honom att han borde f� sparken f�r ett par �r sedan. Hon sa att han var en skitst�vel men ville inte f�rklara varf�r. Armanskij gjorde f�rst�s inte som hon sa.�
�Okej.�
�Curt �r fortfarande nere i S�dert�lje. De ska g�ra husrannsakan hemma hos Carl-Magnus Lundin alldeles strax. Jerker �r fullt sysselsatt med att gr�va upp den gamle k�kfararen Kenneth �Luffaren� Gustafsson bit f�r bit utanf�r Nykvarn. Och alldeles innan jag kom hit ringde han igen och sa att det ligger n�gon �ven i den andra graven. Av kl�derna att d�ma �r det en kvinna. Hon tycks ha legat d�r en l�ngre tid.�
�En skogskyrkog�rd. Jan, det h�r verkar vara en ruggigare historia �n vi trodde d� vi startade. Jag antar att vi inte l�ngre misst�nker Salander f�r morden i Nykvarn.�
Bublanski log f�r f�rsta g�ngen p� flera timmar.
�N�. Hon m�ste nog avf�ras fr�n den biten. Men hon �r definitivt bev�pnad och hon sk�t Lundin.�
�Jag noterar att hon sk�t honom i foten och inte i huvudet. I Magge Lundins fall �r det kanske inte s� stor skillnad, men vi har utg�tt fr�n att den som beg�tt morden i Enskede �r en utm�rkt skytt.�
�Sonja � det h�r �r fullst�ndigt bef�ngt. Magge Lundin och Sonny Nieminen �r tv� grova v�ldsverkare med l�nga brottsregister. Lundin har v�l f�r all del lagt p� n�gra kilo och �r inte i h�gform, men han �r farlig. Och Nieminen �r en brutal fan som stora tuffa pojkar brukar vara r�dda f�r. Jag kan bara inte begripa hur en liten spinkig tjej som Salander skulle kunnat sp�a skiten ur dem p� det viset. Lundin �r allvarligt skadad.�
�Hmmm.�
�Inte f�r att han inte f�rtj�nar stryk. Men jag f�rst�r bara inte hur det gick till.�
�Vi f�r fr�ga henne d� vi hittar henne. Hon �r ju dokumenterat v�ldsam.�
�Jag kan i alla fall inte ens f�rest�lla mig vad som h�nde ute i sommarstugan. Det d�r �r allts� tv� killar som Curt Svensson skulle ha varit orolig f�r att tampas med en och en. Och Curt Svensson �r ingen velournisse precis.�
�Fr�gan �r om hon hade sk�l att ge sig p� Lundin och Nieminen.�
�En ensam flicka med tv� psykopater och fullblodsidioter i en �de sommarstuga. Jag kan nog t�nka mig ett eller annat sk�l�, sa Bublanski.
�Kan hon ha haft hj�lp av n�gon? Kan det ha varit fler p� platsen?�
�Det finns inget i den tekniska unders�kningen som tyder p� det. Salander har funnits i stugan. En kaffekopp stod framme. Och dessutom har vi 72-�riga Anna Viktoria Hansson som fungerar som omr�dets grindvakt och l�gger m�rke till alla som r�r sig. Hon sv�r att de enda som passerat �r Salander och de tv� herrarna fr�n Svavelsj�.�
�Hur tog hon sig in i stugan?�
�Med nyckel. Jag gissar att hon h�mtade den i Bjurmans l�genhet. Du kommer ih�g ��
�� den avskurna tejpen. Jo. Den unga damen har varit flitig.�
Sonja Modig trummade med fingrarna mot bordet i n�gon sekund och tog upp en ny tr�d.
��r det klarlagt att det var Lundin som deltog i kidnappningen av Miriam Wu?�
Bublanski nickade.
�Paolo Roberto fick titta i en p�rm med tre dussin bikers. Han plockade ut honom omedelbart och utan tvekan. Han s�ger att det �r mannen han s�g vid lagret i Nykvarn.�
�Och Mikael Blomkvist?�
�Jag har inte f�tt tag p� honom. Han svarar inte p� mobilen.�
�Okej. Men Lundin st�mmer in p� signalementet fr�n �verfallet p� Lundagatan. Vi kan allts� utg� fr�n att Svavelsj� MC varit p� jakt efter Salander en tid. Varf�r?�
Bublanski slog ut med armarna.
�Har Salander bott i Bjurmans sommarstuga under tiden hon varit lyst?� undrade Sonja Modig.
�Det var min tanke ocks�. Men Jerker tror inte det. Stugan ser inte ut att ha anv�nts nyligen och vi har ett vittne som p�st�r att hon kom till omr�det tidigare i dag.�
�Varf�r gick hon dit? Jag tvivlar p� att hon hade st�mt tr�ff med Lundin.�
�Knappast. Hon m�ste ha g�tt dit f�r att s�ka r�tt p� n�got. Och det enda vi hittade d�r var ett par p�rmar som tycks vara Bjurmans egen personutredning om Lisbeth Salander. Det �r allt m�jligt material om Salander fr�n socialen, �verf�rmyndarn�mnden och gamla skolanteckningar. Men det saknas p�rmar. De �r numrerade p� ryggen. Vi har p�rmarna 1, 4 och 5.�
�2:an och 3:an saknas.�
�Och kanske fler med h�gre nummer.�
�Vilket f�ranleder en fr�ga. Varf�r skulle Salander s�ka efter information om sig sj�lv?�
�Jag kan t�nka mig tv� sk�l. Antingen vill hon d�lja n�got som hon vet att Bjurman skrivit om henne, eller s� vill hon ta reda p� n�got. Men det finns ytterligare en fr�ga.�
�Jaha.�
�Varf�r skulle Bjurman sammanst�lla en omfattande personutredning om henne och g�mma den i sin sommarstuga? Salander tycks ha hittat dem p� ett loft inne i stugan. Han var hennes f�rvaltare och hade i uppgift att h�lla r�tt p� hennes ekonomi och s�dant. Men p�rmarna ger intryck att han var i det n�rmaste besatt av att kartl�gga hennes liv.�
�Bjurman framst�r alltmer som en skum j�vel. Jag satt och t�nkte p� det i dag d� jag gick igenom torsklistan p�
�R�tt bra t�nkt. Bjurman hade en stor samling v�ldspornografi som du hittade i hans dator. Det t�l att t�nka p�. Fick du fram n�got?�
�Jag vet inte riktigt. Mikael Blomkvist h�ller p� att beta av listan, men enligt den h�r tjejen Malin Eriksson p�
�Vad?�
�Jag tror inte att Salander har gjort det h�r. Enskede och Odenplan, menar jag. Jag var precis lika tv�rs�ker som alla andra n�r vi startade, men jag tror inte p� det l�ngre. Och jag kan inte riktigt f�rklara varf�r.�
Bublanski nickade. Han ins�g att han var �verens med Sonja Modig.
Den blonde j�tten vankade oroligt fram och tillbaka i Magge Lundins egnahem i Svavelsj�. Han stannade vid k�ksf�nstret och spanade l�ngs v�gen. De borde ha varit tillbaka vid det h�r laget. Han k�nde en oro gnaga i mellang�rdet. N�got var p� tok.
Dessutom gillade han inte att vara ensam hemma hos Magge Lundin. Det var ett ok�nt hus. Det fanns en kallvind intill hans rum p� �verv�ningen och det knakade hela tiden obehagligt i huset. Han f�rs�kte skaka av sig obehaget. Den blonde j�tten visste att det var dumheter, men han hade aldrig gillat att vara ensam. Han var inte det minsta r�dd f�r m�nniskor av k�tt och blod, men han ans�g att det fanns n�got obeskrivligt ot�ckt med tomma hus p� landet. De m�nga ljuden satte hans fantasi i r�relse. Han kunde inte frig�ra sig fr�n k�nslan att n�got m�rkt och ondskefullt betraktade honom genom en d�rrspringa. Ibland tyckte han sig h�ra andetag.
N�r han var yngre hade han blivit retad f�r sin m�rkr�dsla. Det vill s�ga, han hade blivit retad till dess att han p� ett handfast s�tt tillr�ttavisat de j�mn�riga och ibland betydligt �ldre kamrater som fann n�je i s�dan f�rstr�else. Han var bra p� att tillr�ttavisa.
Men det var generande. Han avskydde m�rker och ensamhet. Han hatade de varelser som befolkade m�rkret och ensamheten. Han �nskade att Lundin skulle komma hem. Lundins n�rvaro skulle �terst�lla balansen, �ven om de inte v�xlade ett ord eller ens befann sig i samma rum. Han skulle h�ra verkliga ljud och r�relser och han skulle veta att det fanns m�nniskor i n�rheten.
Han f�rs�kte skaka av sig obehaget genom att spela skivor p� stereon och han f�rs�kte rastl�st hitta n�got att l�sa i Lundins hyllor. Dessv�rre l�mnade Lundins intellektuella �dra en del i �vrigt att �nska och han fick n�ja sig med en samling motortidningar, herrtidningar och n�tta pocketdeckare av det slag som aldrig fascinerat honom. Ensamheten k�ndes alltmer klaustrofobisk. Han �gnade en stund �t att reng�ra och olja in det handeldvapen han f�rvarade i sin v�ska, vilket hade en tillf�llig terapeutiskt lugnande verkan.
Till sist kunde han inte stanna i huset l�ngre. Han gick en kort promenad ute p� g�rden bara f�r att f� lite frisk luft. Han h�ll sig utom synh�ll f�r grannhusen, men stannade s� att han kunde betrakta de upplysta f�nster d�r m�nniskor fanns. N�r han stod alldeles stilla kunde han avl�gset h�ra ljud av musik.
N�r han skulle g� tillbaka in i Lundins tr�k�k igen k�nde han ett extremt stort obehag och stod l�nge med hj�rtklappning p� trappan innan han ruskade av sig obehaget och resolut �ppnade d�rren.
Klockan sju gick han ned och satte p� TV:n f�r att titta p� nyheterna p� TV4. Han lyssnade h�pet till rubrikerna och d�refter till en beskrivning av eldstriden vid sommarstugan i Stallarholmen. Det var f�rstanyheten f�r dagen.
Han sprang uppf�r trappan till g�strummet p� �verv�ningen och stuvade ned sina personliga tillh�righeter i en v�ska. Han gick ut genom ytterd�rren tv� minuter senare och rivstartade den vita Volvon.
Han hade gett sig iv�g i sista sekund. Bara n�gon kilometer utanf�r Svavelsj� m�tte han tv� polisbilar med bl�ljus p� v�g in i byn.
Mikael Blomkvist fick efter stor m�da tr�ffa Holger Palmgren vid sextiden p� onsdagskv�llen. M�dan bestod i att �vertala personalen att sl�ppa in honom. Han insisterade s� kraftigt att en ansvarig sk�terska ringde en dr A. Sivarnandan, som uppenbarligen var bosatt i n�rheten av sjukhemmet. Sivarnandan anl�nde redan efter femton minuter och �vertog problemet med den ih�rdige journalisten. Han var f�rst helt avvisande. Under de senaste tv� veckorna hade ett flertal journalister sp�rat Holger Palmgren och medelst n�rmast desperata metoder f�rs�kt f� ett uttalande. Holger Palmgren sj�lv hade envist v�grat att ta emot s�dana bes�k och personalen hade st�ende order att inte sl�ppa in n�gon.
Sivarnandan hade ocks� med st�rsta oro f�ljt utvecklingen. Han var f�rskr�ckt �ver de rubriker som Lisbeth Salander hade �stadkommit i massmedia och han hade noterat att hans patient g�tt in i en djup depression som (misst�nkte Sivarnandan) var ett resultat av Palmgrens of�rm�ga att agera p� n�got s�tt. Palmgren hade avbrutit rehabiliteringen och tillbringade dagarna med att l�sa dagstidningar och f�lja jakten p� Lisbeth Salander p� TV. I �vrigt satt han p� sitt rum och grubblade.
Mikael stod envist kvar vid dr Sivarnandans bord och f�rklarade att han under inga omst�ndigheter ville uts�tta Holger Palmgren f�r n�got obehag och att hans syfte inte var att f�rs�ka f� ett uttalande. Han f�rklarade att han var god v�n till den efterspanade Lisbeth Salander, att han tvivlade p� hennes skuld och att han desperat s�kte information som kunde kasta ljus �ver vissa saker i hennes f�rflutna.
Dr Sivarnandan var sv�rfl�rtad. Mikael var tvungen att s�tta sig ned och utf�rligt f�rklara sin roll i dramat. F�rst efter mer �n en halvtimmes diskussion gav Sivarnandan med sig. Han bad Mikael v�nta medan han gick upp till Holger Palmgren f�r att fr�ga om denne ville ta emot bes�ket.
Sivarnandan �terkom efter tio minuter.
�Han accepterar att tr�ffa dig. Om han inte gillar dig s� kommer han att sl�nga ut dig p� �ronen. Du f�r inte intervjua honom eller skriva n�got i massmedia om bes�ket.�
�Jag f�rs�krar att jag inte kommer att skriva en rad om detta.�
Holger Palmgren hade ett litet rum best�ende av en s�ng, en byr�, ett bord och n�gra stolar. Han var en vith�rig mager f�gelskr�mma med uppenbara balansproblem, men han reste sig �nd� n�r Mikael visades in i rummet. Han str�ckte inte fram handen, men pekade mot en av stolarna vid det lilla bordet. Mikael satte sig. Dr Sivarnandan stannade kvar i rummet. Mikael hade f�rst sv�rt att f�rst� orden d� Holger Palmgren sluddrade.
�Vem �r du som s�ger sig vara Lisbeth Salanders v�n och vad vill du?�
Mikael lutade sig bak�t. Han funderade en kort stund.
�Holger, du beh�ver inte s�ga n�gonting till mig. Men jag ber dig lyssna p� vad jag har att s�ga innan du beslutar dig f�r att kasta ut mig.�
Palmgren nickade kort och hasade sig bort till stolen mitt emot Mikael.
�Jag tr�ffade Lisbeth Salander f�r f�rsta g�ngen f�r ungef�r tv� �r sedan. Jag anlitade henne att g�ra research �t mig i ett �mne som jag inte kan g� in p� eller ber�tta om. Hon bes�kte mig p� en annan ort d�r jag tillf�lligt var bosatt och vi arbetade ihop i flera veckor.�
Han undrade hur mycket han skulle f�rklara f�r Palmgren. Han beslutade sig f�r att ligga s� n�ra sanningen som m�jligt.
�Under resans g�ng intr�ffade tv� saker. Det ena var att Lisbeth r�ddade mitt liv. Det andra var att vi blev v�ldigt goda v�nner under en period. Jag l�rde k�nna henne och tyckte mycket om henne.�
Utan att g� in p� detaljer ber�ttade Mikael om sin relation till henne och om hur den br�dst�rtat tagit slut efter julhelgen ett �r tidigare d� Lisbeth f�rsvunnit utomlands.
D�refter �vergick han till att ber�tta om sitt arbete p�
�Jag har f�rst�tt att du besv�rats av journalister den sista tiden och att tidningarna har publicerat den ena dumheten efter den andra. Allt jag kan g�ra nu �r att f�rs�kra dig om att jag inte �r h�r f�r att f� material till ytterligare en artikel. Jag �r h�r f�r Lisbeths skull, som hennes v�n. Jag �r f�rmodligen en av ytterst f� personer i landet just nu som tvekl�st och utan baktankar st�r p� hennes sida. Jag tror att hon �r oskyldig. Jag tror att en man vid namn Zalachenko ligger bakom morden.�
Mikael gjorde en paus. N�gonting hade glimmat till i Palmgrens �gon d� han n�mnde namnet Zalachenko.
�Om du kan bidra med n�gonting som kan kasta ljus �ver hennes f�rflutna �r det r�tt tillf�lle nu. Om du inte vill hj�lpa henne s� sl�sar jag bort min tid och d� vet jag var jag har dig.�
Holger Palmgren hade inte sagt ett ord under hans utl�ggning. Vid den sista kommentaren glimmade det �ter till i hans �gon. Men han log. Han pratade s� l�ngsamt och tydligt som han kunde.
�Du vill verkligen hj�lpa henne.�
Mikael nickade.
Holger Palmgren lutade sig fram�t.
�Beskriv soffan i hennes vardagsrum.�
Mikael log tillbaka.
�Vid de tillf�llen jag bes�kte henne hade hon en sliten och gr�sligt ful pj�s med visst kuriosav�rde. Jag skulle gissa p� tidigt 1950-tal. Den har tv� oformliga dynor med brunt tyg och n�got gult m�nster i. Tyget har spruckit p� flera st�llen d�r stoppningen sticker ut.�
Holger Palmgren skrattade pl�tsligt. Det l�t mest som en harkling. Han tittade p� dr Sivarnandan.
�Han har i alla fall bes�kt l�genheten. Tror doktorn att det g�r att ordna s� att jag kan bjuda min g�st p� kaffe?�
�Javisst.� Dr Sivarnandan reste sig och l�mnade rummet. I d�rr�ppningen stannade han till och nickade �t Mikael.
�Alexander Zalachenko�, sa Holger Palmgren s� fort d�rren st�ngts.
Mikael sp�rrade upp �gonen.
�K�nner du till namnet?�
Holger Palmgren nickade.
�Lisbeth ber�ttade vad han hette. Jag tror att det �r viktigt att jag ber�ttar den h�r historien f�r n�gon � om jag skulle d� helt pl�tsligt, vilket inte �r helt osannolikt.�
�Lisbeth? Hur visste hon �verhuvudtaget n�got om hans existens?�
�Han �r Lisbeth Salanders pappa.�
Mikael hade f�rst sv�rt att f�rst� vad Holger Palmgren sa. Sedan sj�nk orden in.
�Vad fan s�ger du?�
�Zalachenko kom hit p� 1970-talet. Han var politisk flykting av n�got slag � jag har aldrig f�tt historien helt klar f�r mig och Lisbeth var alltid knapph�ndig med information. Det d�r var n�got hon absolut inte ville prata om.�
Hennes f�delsebevis. Fader ok�nd.
�Zalachenko �r Lisbeths pappa�, upprepade Mikael.
�Vid ett enda tillf�lle under alla de �r jag har k�nt henne ber�ttade hon vad som h�nde. Det var ungef�r en m�nad innan jag fick min stroke. Men s� h�r uppfattade jag det � Zalachenko kom hit i mitten av 1970-talet. Han tr�ffade Lisbeths mamma 1977, de blev ett par och resultatet blev tv� barn.�
�Tv�?�
�Lisbeth och hennes syster Camilla. De �r tvillingar.�
�Gode gud � du menar att det finns tv� av henne.�
�De �r v�ldigt olika. Men det �r en annan historia. Lisbeths mamma hette egentligen Agneta Sofia Sj�lander. Hon var 17 �r d� hon tr�ffade Alexander Zalachenko. Jag vet inte n�rmare hur det gick till n�r de tr�ffades, men av vad jag kan f�rst� var hon en ganska osj�lvst�ndig ung flicka och ett l�tt byte f�r en �ldre och mer erfaren man. Hon var imponerad av honom och f�rmodligen upp �ver �ronen k�r i honom.�
�Jag f�rst�r.�
�Zalachenko visade sig vara allt annat �n sympatisk. Han var ju betydligt �ldre �n hon. Jag antar att han var ute efter en villig kvinna, men inte s� mycket annat.�
�Jag tror att du har r�tt.�
�Hon fantiserade f�rst�s om en trygg framtid med honom, men han var minst av allt intresserad av gifterm�l. De gifte sig aldrig, men 1979 bytte hon namn fr�n Sj�lander till Salander. Det var f�rmodligen hennes s�tt att markera att de h�rde ihop.�
�Hur menar du?�
�Zala. Salander.�
�Gode gud�, sa Mikael.
�Jag b�rjade kolla upp det strax innan jag blev sjuk. Hon hade r�tt att ta namnet d�rf�r att hennes mor, Lisbeths mormor, faktiskt hette Salander. Det som sedan h�nde var att Zalachenko efter hand visade sig vara en psykopat av stora m�tt. Han s�p och misshandlade Agneta brutalt. S� vitt jag kan f�rst� p�gick den h�r misshandeln kontinuerligt under barnens uppv�xt. S� l�nge Lisbeth kan minnas s� d�k Zalachenko upp med j�mna mellanrum. Ibland kunde han vara borta en l�ng period innan han pl�tsligt var d�r igen p� Lundagatan. Och varje g�ng var det samma sak. Zalachenko kom dit f�r att ha sex och f�r att dricka sprit och det slutade med att han pl�gade Agneta Salander p� olika s�tt. Lisbeth ber�ttade detaljer som antydde att det var mer �n enbart fysisk misshandel. Han var bev�pnad och hotfull och det fanns inslag av sadism och psykisk terror. Som jag f�rst�r det blev det bara v�rre med �ren. Lisbeths mamma levde st�rre delen av 1980-talet i skr�ck.�
�Slog han barnen ocks�?�
�Nej. Tydligen var han helt ointresserad av sina d�ttrar. Han h�lsade knappt p� dem. Mamman brukade skicka in dem i lilla rummet d� Zalachenko kom, och de fick inte komma ut utan till�telse. Vid n�got enstaka tillf�lle daskade han till Lisbeth eller hennes syster, men det var mest f�r att de st�rde eller var i v�gen p� n�got s�tt. Allt v�ld riktades mot mamman.�
�Fy fan. Stackars Lisbeth.�
Holger Palmgren nickade.
�Allt detta ber�ttade Lisbeth f�r mig ungef�r en m�nad innan jag fick min stroke. Det var f�rsta g�ngen hon pratade �ppet om vad som hade h�nt. Jag hade precis best�mt mig f�r att det fick vara nog med de h�r dumheterna med omyndighetsf�rklaring och allt det d�r. Lisbeth �r lika klok som du och jag och jag f�rberedde mig f�r att ta upp hennes fall med tingsr�tten igen. Sedan kom stroken � och n�r jag vaknade befann jag mig h�r.�
Han slog ut med armen. En sk�terska knackade p� och serverade kaffe. Palmgren satt tyst till dess att hon l�mnat rummet igen.
�Det finns saker i den h�r ber�ttelsen som jag inte f�rst�r. Agneta Salander hade tvingats upps�ka sjukhus vid dussintals tillf�llen. Jag l�ste hennes journal. Det var uppenbart att hon utsattes f�r grov misshandel och socialen borde ha ingripit. Men ingenting h�nde. Lisbeth och Camilla fick bo hos socialjouren under den tid d� hon tvingades s�ka v�rd, men s� fort hon blev utskriven �kte hon hem och v�ntade p� n�sta runda. Jag kan bara tolka det som att hela det sociala skyddsn�tet brast och att Agneta var alldeles f�r r�dd f�r att g�ra n�got annat �n att v�nta p� sin torterare. Sedan h�nde n�gonting. Lisbeth kallar det f�r Allt Det Onda.�
�Vad h�nde?�
�Zalachenko hade varit osynlig i flera m�nader. Lisbeth hade fyllt 12 �r. Hon hade n�stan b�rjat tro att han f�rsvunnit f�r gott. Det hade han f�rst�s inte. En dag var han tillbaka. F�rst st�ngde Agneta in Lisbeth och hennes syster i lilla rummet. Sedan hade hon sex med Zalachenko. Sedan b�rjade han misshandla henne. Han nj�t av att pl�ga. Men den h�r g�ngen var det inte tv� sm�barn som var inl�sta � Barnen reagerade helt olika. Camilla var paniskt r�dd att n�gon skulle f� veta vad som h�nde hemma hos dem. Hon f�rtr�ngde allt och l�tsades inte om att hennes mamma blev slagen. N�r misshandeln var �ver brukade Camilla g� in och krama om sin pappa och l�tsas som att allting var bra.�
�Hennes s�tt att skydda sig.�
�Jo. Men Lisbeth var av en annan kaliber. Den h�r g�ngen avbr�t hon misshandeln. Hon gick ut i k�ket och h�mtade en kniv och h�gg Zalachenko i axeln. Hon h�gg honom fem g�nger innan han lyckades ta ifr�n henne kniven och ge henne ett knytn�vsslag. Det var inte djupa s�r, men han bl�dde som en stucken gris och f�rsvann.�
�Det l�ter som Lisbeth.�
Palmgren skrattade pl�tsligt.
�Jo. Br�ka aldrig med Lisbeth Salander. Hennes attityd till omv�rlden �r att om n�gon hotar henne med en pistol s� skaffar hon sig en st�rre pistol. Det �r det som g�r mig s� fruktansv�rt r�dd med anledning av vad som p�g�r just nu.�
�Det var Allt Det onda?�
�Nej. Nu h�nder tv� saker. Jag kan inte f�rst� det. Zalachenko var s� pass sv�rt skadad att han m�ste ha upps�kt sjukhus. Det borde ha blivit en polisutredning.�
�Men?�
�Men s� vitt jag kunnat uppt�cka s� h�nde absolut ingenting. Lisbeth p�st�r att det kom en man p� bes�k som pratade med Agneta. Hon vet inte vad som sades eller vem han var. Och sedan ber�ttade hennes mamma f�r Lisbeth att Zalachenko hade f�rl�tit allt.�
�F�rl�tit?�
�Det var det uttryck hon anv�nde.�
Och pl�tsligt f�rstod Mikael.
Bj�rck. Eller n�gon av Bj�rcks kollegor. Det handlade om att st�da upp efter Zalachenko. J�vla svin. Han blundade.
�Vad?� fr�gade Palmgren.
�Jag tror jag vet vad som h�nde. Och det h�r ska n�gon f� �ta upp. Men forts�tt ber�ttelsen.�
�Zalachenko var osynlig i flera m�nader. Lisbeth v�ntade p� honom och f�rberedde sig. Hon hade skolkat fr�n skolan var och varannan dag och bevakat sin mamma. Hon var livr�dd att Zalachenko skulle skada henne. Hon var 12 �r och k�nde ett ansvar f�r sin mamma som inte v�gade g� till polisen och inte kunde bryta med Zalachenko, eller som kanske helt enkelt inte f�rstod allvaret. Men just den h�r dagen d� Zalachenko d�k upp var Lisbeth i skolan. Hon kom hem precis n�r han l�mnade l�genheten. Han sa ingenting. Han bara skrattade �t henne. Lisbeth gick in och hittade sin mamma medvetsl�s p� k�ksgolvet.�
�Men Zalachenko r�rde inte Lisbeth?�
�Nej. Hon sprang i fatt honom just d� han satte sig i sin bil. Han vevade ned rutan, f�rmodligen f�r att s�ga n�gonting. Lisbeth hade f�rberett sig. Hon kastade in ett mj�lkpaket i bilen som hon hade fyllt med bensin. Sedan kastade hon in en brinnande t�ndsticka.�
�Du milde.�
�Hon f�rs�kte d�da sin pappa tv� g�nger. Och den h�r g�ngen fick det i alla fall konsekvenser. Det gick ju knappast obem�rkt f�rbi att det satt en man i en bil p� Lundagatan och brann som en fackla.�
�Han �verlevde i alla fall.�
�Zalachenko blev fruktansv�rt illa tilltygad och fick sv�ra br�nnskador. Han tvingades amputera en fot. Han blev sv�rt br�nd i ansiktet och p� andra st�llen. Och Lisbeth hamnade p� S:t Stefans barnpsyk.�
Trots att hon redan kunde varje ord utantill l�ste Lisbeth Salander uppm�rksamt om det material om sig sj�lv som hon hittat i Bjurmans sommarstuga. D�refter satte hon sig i f�nstersmygen och �ppnade cigarettetuiet hon f�tt av Miriam Wu. Hon t�nde en cigarett och tittade ut mot Djurg�rden. Hon hade uppt�ckt n�gra detaljer om sitt liv som hon aldrig tidigare k�nt till.
S� m�nga pusselbitar f�ll p� plats att hon blev alldeles kall. Hon var framf�r allt intresserad av polisutredningen, f�rfattad av Gunnar Bj�rck i februari 1991. Hon var inte helt s�ker p� vem i raden av de vuxna som pratat till henne som hade varit Bj�rck, men hon trodde att hon visste. Han hade presenterat sig under ett annat namn. Sven Jansson. Hon kom ih�g varje nyans i hans ansikte, varje ord som sagts och varje gest han gjort vid de tre tillf�llen hon tr�ffat honom.
Det hade varit ett kaos.
Zalachenko hade brunnit som en fackla inne i bilen. Han hade lyckats vr�ka upp d�rren och rulla ut p� marken men hade fastnat med benet i s�kerhetsb�ltet mitt inne i eldhavet. Det hade kommit m�nniskor rusande f�r att kv�va elden. Det hade kommit brandk�r som sl�ckt bilbranden. Det hade kommit ambulans och hon hade f�rs�kt f� ambulanspersonalen att strunta i Zalachenko och h�mta hennes mamma. De hade knuffat henne �t sidan. Det hade kommit polis och det fanns vittnen som hade pekat p� henne. Hon hade f�rs�kt f�rklara vad som hade h�nt men det k�ndes som om ingen lyssnade p� henne och pl�tsligt satt hon i baks�tet p� en polisbil och det hade tagit minuter, minuter, minuter som blev n�stan en timme innan polisen �ntligen g�tt in i l�genheten och hittat hennes mamma.
Hennes mor, Agneta Sofia Salander, hade varit medvetsl�s. Hon hade hj�rnskador. Den f�rsta i en l�ng serie sm� hj�rnbl�dningar hade utl�sts av misshandeln. Hon skulle aldrig bli frisk igen.
Lisbeth f�rstod pl�tsligt varf�r ingen hade l�st polisutredningen, varf�r Holger Palmgren hade misslyckats med att f� ut den och varf�r �n i dag �klagare Richard Ekstr�m som ledde jakten p� henne inte hade tillg�ng till den. Den hade inte gjorts av den �ppna polisen. Den hade gjorts av en f�hund p� S�kerhetspolisen. Den var f�rsedd med st�mplar som f�rklarade att utredningen var kvalificerat hemlig enligt lagen om rikets s�kerhet.
Alexander Zalachenko hade arbetat f�r S�po.
Det var ingen utredning. Det var ett nedtystande. Zalachenko var viktigare �n Agneta Salander. Han fick inte identifieras och h�ngas ut. Zalachenko existerade inte.
Det var inte Zalachenko som var problemet � det var Lisbeth Salander, den galna ungen som hotade att spr�cka en av rikets viktigaste hemligheter.
En hemlighet som hon inte hade haft en aning om. Hon grubblade. Zalachenko hade tr�ffat hennes mamma n�stan omedelbart efter att han anl�nt till Sverige. Han hade presenterat sig under sitt verkliga namn. Han hade �nnu inte hunnit f� n�got t�cknamn eller n�gon svensk identitet. Det f�rklarade varf�r hon aldrig hittat hans namn i n�got offentligt register under alla dessa �r. Hon visste vad han egentligen hette. Men han hade f�tt ett nytt namn av svenska staten.
Hon f�rstod po�ngen. Om Zalachenko �talades f�r grov misshandel skulle Agneta Salanders advokat b�rja rota i hans f�rflutna. Var arbetar ni, herr Zalachenko? Vad heter ni egentligen?
Om Lisbeth Salander hamnade hos socialtj�nsten skulle n�gon kanske b�rja rota. Hon var f�r ung f�r att �talas, men om bensinbombsattentatet utreddes alltf�r detaljerat skulle samma sak h�nda. Hon kunde se rubrikerna i tidningen framf�r sig. Utredningen m�ste f�ljaktligen utf�ras av en betrodd person. Och d�refter hemligst�mplas och begravas s� djupt att ingen hittade den. Och Lisbeth Salander m�ste s�ledes ocks� begravas s� djupt att ingen hittade henne.
Gunnar Bj�rck.
S:t Stefans.
Peter Teleborian.
F�rklaringen gjorde henne rasande.
K�ra staten � jag ska ha ett samtal med dig om jag n�gonsin hittar n�gon att prata med.
Hon undrade flyktigt vad socialministern skulle tycka om att f� en molotovcocktail in genom entr�d�rrarna p� departementet. Men i brist p� ansvariga personer var Peter Teleborian ett gott substitut. Hon gjorde en mental anteckning att ta itu med honom p� allvar s� fort hon hade klarat av allt det h�r andra.
Men hon f�rstod fortfarande inte hela sammanhanget. Zalachenko hade pl�tsligt dykt upp igen efter alla dessa �r. Han riskerade att h�ngas ut av Dag Svensson. Tv� skott. Dag Svensson och Mia Bergman. Ett vapen med hennes fingeravtryck p� �
Zalachenko eller vem han nu skickade f�r att verkst�lla avr�ttningarna kunde naturligtvis inte ha vetat om att hon hade hittat revolvern i kartongen i Bjurmans skrivbordsl�da och hanterat den. Det hade varit en slump, men f�r henne hade det redan fr�n b�rjan st�tt klart att det m�ste finnas en koppling mellan Bjurman och Zala.
Men historien gick fortfarande inte ihop. Hon grubblade och provade pusselbitarna en efter en.
Det fanns bara ett rimligt svar.
Bjurman.
Bjurman hade gjort personunders�kningen om henne. Han hade gjort kopplingen mellan henne och Zalachenko. Han hade v�nt sig till Zalachenko.
Hon hade en film som visade hur Bjurman v�ldtog henne. Det var hennes sv�rd �ver Bjurmans nacke. Bjurman m�ste ha fantiserat om att Zalachenko skulle ha kunnat tvinga Lisbeth att avsl�ja var filmen fanns.
Hon hoppade ned fr�n f�nstersmygen och �ppnade sin skrivbordsl�da och plockade upp cd- skivan. Med en tuschpenna hade hon m�rkt den Bjurman. Hon hade inte ens stoppat in den i ett skyddsfodral. Hon hade inte tittat p� den sedan hon premi�rvisade den f�r Bjurman tv� �r tidigare. Hon v�gde den i handen och lade tillbaka den i l�dan.
Bjurman var en idiot. Hade han bara sk�tt sitt skulle hon ha l�tit honom l�pa om han lyckades f� henne myndigf�rklarad. Zalachenko skulle aldrig ha l�tit honom l�pa. Bjurman skulle f�r evigt ha f�rvandlats till Zalachenkos kn�hund. Vilket f�r all del hade varit ett passande straff.
Zalachenkos n�tverk. N�gon av tentaklerna gick till Svavelsj� MC.
Den blonde j�tten.
Han var nyckeln.
Hon m�ste hitta honom och tvinga honom att avsl�ja var Zalachenko fanns.
Hon t�nde en ny cigarett och betraktade kastellet vid Skeppsholmen. Hon flyttade blicken till bergochdalbanan p� Gr�na Lund. Hon talade pl�tsligt h�gt f�r sig sj�lv. Hon imiterade en r�st hon hade h�rt i en film p� TV n�gon g�ng.
Daaaaddyyyyy, I am coming to get yoooou.
Om n�gon hade h�rt henne skulle de ha dragit slutsatsen att hon var en kvalificerad d�rfink. Halv �tta satte hon p� TV:n f�r att h�ra om den senaste utvecklingen i jakten p� Lisbeth Salander. Hon fick sitt livs chock.
Bublanski fick tag p� Hans Faste p� mobilen strax efter �tta p� kv�llen. Det var inga artigheter som utbyttes �ver telen�tet. Bublanski fr�gade inte var Faste hade befunnit sig men informerade kyligt om dagens h�ndelseutveckling.
Faste var skakad.
Han hade f�tt nog av cirkusen i huset och gjort n�got som han aldrig tidigare gjort i tj�nsten. Han hade i vredesmod g�tt ut p� stan. Han hade s� sm�ningom st�ngt av sin mobil och satt sig p� Centralens pub och druckit tv� �l medan han kokade av ilska.
Sedan hade han g�tt hem och duschat och somnat.
Han beh�vde sova.
Han hade vaknat lagom till Rapport och �gonen hade n�rmast tr�ngt ut ur sina h�lor d� han f�ljt rubrikerna. En gravplats i Nykvarn. Lisbeth Salander hade skjutit en ledare f�r Svavelsj� MC. Klappjakt genom s�dra f�rorterna. N�tet drogs samman.
Han hade satt p� mobilen.
Den j�veln Bublanski hade ringt n�stan omedelbart och informerat honom om att utredningen nu officiellt s�kte en alternativ g�rningsman och att Faste skulle avl�sa Jerker Holmberg vid brottsplatsunders�kningen i Nykvarn. Under uppl�sningen av Salanderutredningen skulle Faste �gna sig �t att samla fimpar i skogen. Andra skulle jaga Salander.
Vad fan hade Svavelsj� MC med allt detta att g�ra?
T�nk om det l�g n�got i den d�r j�vla flatan Modigs resonemang.
Det var inte m�jligt.
Det m�ste vara Salander.
Han ville vara den som grep henne. Han ville gripa henne s� mycket att det n�stan gjorde ont i hans h�nder n�r han kramade mobilen.
Holger Palmgren betraktade lugnt Mikael Blomkvist som vankade av och an framf�r f�nstret i hans lilla sjukrum. Klockan n�rmade sig halv �tta p� kv�llen och de hade pratat oupph�rligt i n�rmare en timme. Till sist knackade Palmgren p� bordsskivan f�r att f� Mikaels uppm�rksamhet.
�S�tt dig innan du n�ter ut skorna�, sa han.
Mikael satte sig.
�Alla dessa hemligheter�, sa han. �Jag har aldrig f�rst�tt sammanhanget f�rr�n du ber�ttade om Zalachenkos bakgrund. Allt jag har sett �r alla utv�rderingar om Lisbeth som fastsl�r att hon �r psykiskt st�rd.�
�Peter Teleborian.�
�Han m�ste ha n�gon sorts avtal med Bj�rck. Det m�ste vara ett samarbete av n�got slag.�
Mikael nickade eftert�nksamt. Vad som �n h�nde skulle Peter Teleborian bli f�rem�l f�r granskande journalistik.
�Lisbeth sa att jag skulle h�lla mig borta fr�n honom. Att han var ond.�
Holger Palmgren tittade skarpt p� honom.
�N�r sa hon det?�
Mikael tystnade. Sedan log han och tittade p� Palmgren.
�Fler hemligheter. Fan ocks�. Jag har kommunicerat med henne under flykten. Genom min dator. Det har varit korta kryptiska budskap fr�n hennes sida, men hon har hela tiden lett mig �t r�tt h�ll.�
Holger Palmgren suckade.
�Och det har du f�rst�s inte ber�ttat f�r polisen�, sa han.
�Nej. Inte precis.�
�Officiellt har du inte ber�ttat det f�r mig heller. Men hon �r r�tt bra p� datorer.�
Du anar inte hur bra.
�Jag har en stor tro p� hennes f�rm�ga att landa p� f�tterna. Hon kanske har det knapert men hon �r en �verlevare.�
Inte s�rskilt knapert. Hon stal n�stan tre miljarder kronor. Hon torde inte beh�va sv�lta. Precis som Pippi L�ngstrump har hon en kista med guld.
�Det jag inte riktigt f�rst�r�, sa Mikael, ��r varf�r du inte agerat under alla dessa �r.�
Holger Palmgren suckade igen. Han k�nde sig om�ttligt dyster.
�Jag har misslyckats�, sa han. �D� jag blev god man f�r henne var hon bara en i raden av knepiga ungdomar med problem. Jag har haft hand om dussintals s�dana. Jag fick uppdraget av Stefan Br�dhensj� d� han var socialchef. D� satt hon redan p� S:t Stefans och jag tr�ffade henne inte ens det f�rsta �ret. Jag pratade med Teleborian vid ett par tillf�llen och han f�rklarade att hon var psykotisk och att hon fick b�sta t�nkbara omsorg. Jag trodde honom naturligtvis. Men jag pratade ocks� med Jonas Beringer, som var klinikchef p� den tiden. Jag tror inte att han hade n�got med den h�r historien att g�ra. Han gjorde en utv�rdering p� min beg�ran och vi kom �verens om att f�rs�ka slussa ut henne i samh�llet igen via en fosterfamilj. D� var hon 15 �r.�
�Och du har backat upp henne genom �ren.�
�Inte tillr�ckligt. Jag tog strid f�r henne efter episoden i tunnelbanan. D� hade jag l�rt k�nna henne och jag tyckte v�ldigt bra om henne. Hon hade ryggrad. Jag avstyrde att hon institutionaliserades. Kompromissen var att hon blev omyndigf�rklarad och att jag blev hennes f�rvaltare.�
�Det kan ju knappast ha varit s� att Bj�rck sprang omkring och best�mde vad domstolen skulle besluta. Det skulle ha v�ckt uppm�rksamhet. Han ville ha henne insp�rrad och satsade p� en svartm�lning genom psykiatriska utv�rderingar fr�n bland annat Teleborian och en f�rhoppning om att domstolen skulle fatta det logiska beslutet. Ist�llet gick de p� din linje.�
�Jag har aldrig ansett att hon borde st� under f�rvaltarskap. Men om jag ska vara helt �rlig gjorde jag inte m�nga knop f�r att h�va beslutet. Jag borde ha agerat kraftigare och tidigare. Men jag var v�ldigt f�rtjust i Lisbeth och � jag sk�t alltid upp det. Jag hade f�r m�nga j�rn i elden. Och sedan blev jag sjuk.�
Mikael nickade.
�Jag tycker inte att du ska klandra dig sj�lv. Du �r en av de f� personer som faktiskt st�tt p� hennes sida genom �ren.�
�Men problemet har hela tiden varit att jag inte visste att jag borde agera. Lisbeth var min klient, men hon har inte sagt ett ord om Zalachenko. D� hon kom ut fr�n S:t Stefans tog det flera �r innan hon �verhuvudtaget visade det minsta f�rtroende f�r mig. Det var f�rst efter r�tteg�ngen som jag k�nde att hon l�ngsamt b�rjade kommunicera mer �n n�dv�ndig formalia med mig.�
�Hur kom det sig att hon b�rjade ber�tta om Zalachenko?�
�Jag antar att hon trots allt hade b�rjat f� f�rtroende f�r mig. Dessutom hade jag flera g�nger b�rjat ta upp en diskussion om att f� omyndighetsf�rklaringen h�vd. Hon funderade p� saken i flera m�nader. Sedan ringde hon en dag och ville tr�ffas. D� hade hon t�nkt f�rdigt. Och hon ber�ttade hela historien om Zalachenko och hur hon uppfattade vad som hade h�nt.�
�Jag f�rst�r.�
�D� kanske du ocks� f�rst�r att det blev en hel del f�r mig att sm�lta. Det var d� jag b�rjade rota i historien. Och jag hittade ju inte ens Zalachenko i n�got register i Sverige. Det var bitvis sv�rt f�r mig att avg�ra om hon fantiserade.�
�N�r du fick din stroke blev Bjurman hennes f�rvaltare. Det kan inte ha varit en slump.�
�Nej. Jag vet inte om vi n�gonsin kommer att kunna bevisa det, men jag misst�nker att om vi gr�ver tillr�ckligt djupt s� kommer vi att hitta � vem det nu �r som blev Bj�rcks eftertr�dare och h�ller i efterst�dningen av Zalachenkoaff�ren.�
�Jag har inga problem att f�rst� Lisbeths totala v�gran att prata med psykologer eller myndigheter�, sa Mikael. �Varje g�ng hon f�rs�kt g�ra det s� har det blivit v�rre. Hon f�rs�kte f�rklara vad som hade h�nt f�r dussintals vuxna och ingen lyssnade. Hon ensam f�rs�kte r�dda sin mammas liv och f�rsvarade henne mot en psykopat. Till sist gjorde hon det enda hon kunde g�ra. Och ist�llet f�r att s�ga �bra gjort� och �duktig flicka� s� blev hon insp�rrad p� d�rhus.�
�Det �r inte fullt s� enkelt. Jag hoppas att du f�rst�r att det �r n�got fel p� Lisbeth�, sa Palmgren skarpt.
�Hur menar du?�
�Du �r medveten om att hon har haft en hel del trassel under sin uppv�xt och problem i skolan och allt det d�r.�
�Det har st�tt i varenda dagstidning. Jag skulle nog ocks� ha haft en strulig skolg�ng om jag haft hennes uppv�xt.�
�Hennes problem g�r l�ngt bortom de problem hon hade i hemmet. Jag har l�st alla psykiatriska utv�rderingar av henne och det finns inte ens n�gon diagnos. Men jag tror att vi kan vara �verens om att Lisbeth Salander inte �r som normala m�nniskor. Har du spelat schack med henne n�gon g�ng?�
�Nej.�
�Hon har fotografiskt minne.�
�Det vet jag. Jag f�rstod det d� jag umgicks med henne.�
�Okej. Hon �lskar g�tor. En g�ng d� hon bes�kte mig p� en julmiddag lurade jag henne att l�sa n�gra problem ur ett intelligenstest fr�n Mensa. Det var test av det d�r slaget d� man f�r se fem snarlika symboler och ska avg�ra hur den sj�tte ser ut.�
�Jaha.�
�Jag hade sj�lv provat att g�ra testet och hade s� d�r h�lften r�tt. Och jag kn�pade i tv� kv�llar med uppgifterna. Hon kastade en blick p� papperet och svarade r�tt p� varenda fr�ga.�
�Okej�, sa Mikael. �Lisbeth �r en v�ldigt speciell flicka.�
�Hon har extremt sv�rt att relatera till andra m�nniskor. Jag gissade p� n�gon form av Aspergers syndrom eller n�got liknande. Om du l�ser de kliniska beskrivningarna av patienter med diagnosen Asperger s� finns det saker som st�mmer v�ldigt bra p� Lisbeth, men det finns lika m�nga punkter d�r det inte alls st�mmer.�
Han tystnade en kort stund.
�Hon �r inte det minsta farlig f�r folk som l�mnar henne i fred och behandlar henne med respekt.�
Mikael nickade.
�Men hon �r utan tvekan v�ldsam�, sa Palmgren med l�g r�st. �Om hon blir provocerad eller utsatt f�r hot kan hon sl� tillbaka med extremt v�ld.�
Mikael nickade igen.
�Fr�gan �r vad vi g�r nu�, sa Holger Palmgren.
�Nu letar vi r�tt p� Zalachenko�, svarade Mikael.
I det �gonblicket knackade dr Sivarnandan p� d�rren.
�Jag hoppas att jag inte st�r. Men om ni �r intresserade av Lisbeth Salander b�r ni m�jligen s�tta p� TV:n och titta p� Rapport.�
Lisbeth Salander skakade av raseri. P� morgonen hade hon �kt till Bjurmans sommarstuga i lugn och ro. Hon hade inte haft p� sin dator sedan kv�llen innan och under dagen hade hon varit f�r upptagen f�r att lyssna p� nyheterna. Hon var beredd p� att tumultet i Stallarholmen skulle ha orsakat vissa rubriker, men hon var helt of�rberedd p� den storm som nu drabbade henne p� nyheterna p� TV.
Miriam Wu l�g p� S�dersjukhuset, s�nderslagen av en blond j�tte som hade kidnappat henne utanf�r bostaden p� Lundagatan. Hennes tillst�nd betraktades som allvarligt.
Paolo Roberto hade r�ddat henne. Hur han hade hamnat vid en lagerlokal i Nykvarn var obegripligt. Han intervjuades d� han kom ut genom d�rrarna p� sjukhuset men ville inte g�ra n�gra kommentarer. Hans ansikte s�g ut som om han hade g�tt tio ronder med h�nderna bakbundna.
Kvarlevorna av tv� m�nniskor hade hittats nedgr�vda i ett skogsomr�de dit Miriam Wu hade f�rts. P� kv�llen rapporterades att polisen hade markerat en tredje plats som skulle gr�vas ut. Det fanns kanske �nnu fler gravar i terr�ngen.
Sedan jakten p� Lisbeth Salander.
N�tet drogs ihop runt henne. Under dagen hade polisen inringat henne i ett sommarstugeomr�de i n�rheten av Stallarholmen. Hon var bev�pnad och farlig. Hon hade skjutit en Hell�s Angel, m�jligen tv�. Eldstriden hade �gt rum vid Nils Bjurmans sommarstuga. P� aftonen trodde polisen att hon kanske hade lyckats slinka igenom n�tet och l�mnat omr�det.
F�runders�kningsledaren Richard Ekstr�m h�ll presskonferens. Han svarade undvikande. Nej, han kunde inte svara p� fr�gan om Lisbeth Salander hade samr�re med Hell�s Angels. Nej, han kunde inte bekr�fta uppgifterna att Lisbeth Salander hade varit synlig vid lagerbyggnaden i Nykvarn. Nej, det fanns inget som tydde p� att detta var en uppg�relse i den undre v�rlden. Nej, det var inte fastst�llt att Lisbeth Salander var ensam g�rningsman i Enskedemorden � polisen, h�vdade Ekstr�m, hade aldrig p�st�tt att hon var m�rdaren utan hade efterlyst henne endast f�r att kunna h�ra henne om morden.
Lisbeth Salander rynkade �gonbrynen. N�got hade uppenbarligen h�nt inom polisutredningen.
Hon gick ut p� n�tet och l�ste f�rst tidningarnas rapportering och gick d�refter i tur och ordning in i h�rddiskarna f�r �klagare Ekstr�m, Dragan Armanskij och Mikael Blomkvist.
Ekstr�ms e-post inneh�ll ett flertal intressanta kommunikationer, inte minst ett PM som skickats av kriminalinspekt�r Jan Bublanski klockan 17.22. PM:et var kort och riktade f�r�dande kritik mot Ekstr�ms s�tt att leda f�runders�kningen. Mailet avslutades med vad som n�rmast fick betecknas som ett ultimatum. Bublanskis mail var uppst�llt i punktform. Han kr�vde att (a) kriminalinspekt�r Sonja Modig med omedelbar verkan �terinsattes i utredningen, (b) att fokus f�r utredningen �ndrades s� att alternativa g�rningsm�n till Enskedemorden togs fram, samt (c) att en ordentlig utredning kom ig�ng kring den ok�nde figur som gick under namnet Zala.
[Anklagelserna mot Lisbeth Salander bygger p� ett enda tungt indicium � hennes fingeravtryck p� mordvapnet. Detta �r, som du mycket v�l k�nner till, ett bevis f�r att hon har hanterat vapnet men inget bel�gg f�r att hon har avfyrat det och �n mindre att hon har riktat det mot mordoffren.
Vi befinner oss nu i den situationen att vi vet att andra akt�rer finns inblandade i detta drama, att S�dert�ljepolisen hittat tv� lik nedgr�vda i terr�ngen och att det nu markerats vid ytterligare en plats som ska unders�kas. Lagerlokalen �gs av en kusin till Carl-Magnus Lundin. Det torde vara uppenbart att Lisbeth Salander, hur v�ldsam hon �n �r och vilken psykologisk profil som �n �r den korrekta, knappast har med detta att g�ra.]
Bublanski avslutade med konstaterandet att om kraven ej tillgodos�gs skulle han vara tvungen att avg� ur utredningen, vilket han inte t�nkte g�ra i stillhet. Ekstr�m hade replikerat att Bublanski fick g�ra det han fann b�st.
Lisbeth fick mer men f�rbryllande information i Dragan Armanskijs h�rddisk. En kort mailv�xling med Miltons l�nekontor fastslog att Niklas Eriksson l�mnade f�retaget med omedelbar verkan. Innest�ende semesterl�n samt tre m�naders avg�ngsvederlag skulle utbetalas. Ett mail till vakthavande utgjorde en order om att d� Eriksson anl�nde till byggnaden skulle han eskorteras till sitt skrivbord f�r att samla ihop personliga tillh�righeter och d�refter avvisas fr�n arbetsplatsen. Ett mail till den tekniska avdelningen innebar att Erikssons passerkort upph�rde att g�lla.
Men mest intressant var en kort mailv�xling mellan Dragan Armanskij och Milton Securitys advokat Frank Alenius. Dragan st�llde fr�gan hur Lisbeth Salander b�st skulle kunna representeras i h�ndelse av att hon greps. Alenius svarade f�rst att det inte fanns sk�l f�r Miltons att engagera sig i en tidigare anst�lld som beg�tt mord � det kunde snarast anses vara direkt negativt f�r Milton Security om f�retaget blev inblandat i ett s�dant sammanhang. Armanskij replikerade ilsket att p�st�endet att Lisbeth Salander beg�tt mord �nnu var en �ppen fr�ga och att h�r handlade det om att ge st�d till en f�re detta anst�lld som Dragan Armanskij personligen trodde var oskyldig.
Lisbeth �ppnade Mikael Blomkvists h�rddisk och konstaterade att han inte skrivit n�got eller varit inne i sin dator sedan tidigt f�reg�ende dag. D�r fanns inga nyheter.
Sonny Bohman lade ned mappen p� konferensbordet i Dragan Armanskijs rum. Han satte sig tungt. Fr�klund tog mappen och �ppnade den och b�rjade l�sa. Dragan Armanskij stod vid f�nstret och betraktade Gamla stan.
�Jag antar att det �r det sista jag kan leverera. Jag �r allts� sparkad fr�n utredningen fr�n och med i dag�, sa Bohman.
�Inte ditt fel�, sa Fr�klund.
�Nej, inte ditt fel�, inst�mde Armanskij och satte sig. Han hade samlat allt material som Bohman f�rsett honom med i n�stan tv� veckor i en trave p� konferensbordet.
�Du har gjort ett bra jobb, Sonny. Jag pratade med Bublanski. Han till och med beklagade att han blev av med dig, men han hade inget val p� grund av Eriksson.�
�Det �r okej. Jag uppt�ckte att jag trivs mycket b�ttre h�r p� Miltons �n nere p� Kungsholmen.�
�Kan du summera?�
�Tja, om avsikten var att hitta Lisbeth Salander s� har vi alla gruvligen misslyckats. Det har varit en v�ldigt r�rig utredning med m�nga viljor och Bublanski har kanske inte helt haft kontroll �ver spaningarna.�
�Hans Faste ��
�Hans Faste �r en j�vla typ. Men problemet �r inte enbart Faste och en r�rig utredning. Bublanski har sett till att alla uppslag k�rts s� l�ngt han kunnat. Saken �r den att Salander har varit r�tt bra p� att sopa igen sp�ren efter sig.�
�Men ditt jobb var inte bara att gripa Salander�, sk�t Armanskij in.
�Nej, och jag �r r�tt tacksam �ver att vi inte informerade Niklas Eriksson om mitt andra uppdrag d� vi startade. Mitt jobb var ju ocks� att fungera som din kunskapare och mullvad och se till att Salander inte h�ngdes oskyldig.�
�Och vad tror du i dag?�
�N�r vi startade var jag r�tt s�ker p� att hon var skyldig. I dag vet jag inte. Det har dykt upp s� m�nga mots�gelsefulla bitar ��
�Ja?�
�� att jag inte l�ngre skulle h�lla henne f�r huvudmisst�nkt. Jag b�rjar mer och mer luta �t att det ligger n�got i Mikael Blomkvists resonemang.�
�Vilket betyder att vi m�ste hitta alternativa g�rningsm�n. Ska vi ta hela utredningen fr�n b�rjan�, sa Armanskij och h�llde upp kaffe till deltagarna i konferensen.
Lisbeth Salander upplevde en av sina v�rsta kv�llar n�gonsin. Hon t�nkte p� det �gonblick d� hon kastat brandbomben genom f�nstret i Zalachenkos bil. I den stunden hade mardr�mmarna upph�rt och hon hade k�nt en stor inre frid. Hon hade haft andra problem genom �ren, men det hade alltid handlat om henne och hon hade kunnat hantera dem. Nu handlade det om Mimmi.
Mimmi l�g s�nderslagen p� S�dersjukhuset. Mimmi var oskyldig. Hon hade inget med n�gonting att g�ra. Hennes enda brott var att hon k�nde Lisbeth Salander.
Lisbeth f�rbannade sig sj�lv. Det var hennes fel. Hon ansattes av skuldk�nslor. Hon hade hemligh�llit sin egen adress och noga sett till att hon sj�lv var skyddad p� alla s�tt och vis. Och sedan hade hon lurat Mimmi att bos�tta sig p� den adress som alla k�nde till.
Hur hade hon kunnat vara s� obet�nksam?
Hon hade lika g�rna kunnat sl� henne s�nder och samman sj�lv.
Hon var s� olycklig att hon fick t�rar i �gonen. Lisbeth Salander gr�ter aldrig. Hon torkade bort t�rarna.
Vid halv elva var hon s� rastl�s att hon inte kunde stanna inne i l�genheten. Hon satte p� sig ytterkl�derna och sm�g ut i natten. Hon promenerade p� sm�gator till dess att hon kom ned till Ringv�gen och stod vid uppfarten till S�dersjukhuset. Hon ville g� till Mimmis rum och v�cka henne och f�rklara att allt skulle bli bra. Sedan s�g hon bl�ljus fr�n en polisbil vid Zinken och promenerade in p� en tv�rgata innan hon blev uppt�ckt.
Hon var hemma vid Mosebacke igen strax efter midnatt. Hon var nedkyld och kl�dde av sig och kr�p ned i sin Ikeas�ng. Hon kunde inte sova. Klockan ett klev hon upp och gick naken genom den m�rka l�genheten. Hon gick in i g�strummet d�r hon hade placerat en s�ng och en byr� men aldrig satt sin fot sedan dess. Hon satte sig p� golvet med ryggen mot v�ggen och stirrade in i dunklet.
Lisbeth Salander med ett g�strum. Vilket sk�mt.
Hon satt kvar till klockan tv� p� morgonen d� hon fr�s s� hon skakade. Sedan b�rjade hon gr�ta. Hon kunde inte komma ih�g att det n�gonsin tidigare hade h�nt.
Klockan halv tre p� morgonen hade Lisbeth Salander duschat och kl�tt p� sig. Hon satte p� kaffebryggaren och gjorde sm�rg�sar och kopplade p� datorn. Hon gick in i Mikael Blomkvists h�rddisk. Hon var f�rbryllad �ver att han inte hade uppdaterat sin researchjournal men hade inte orkat t�nka p� saken under natten.
Researchjournalen var fortfarande or�rd och hon knackade ist�llet upp mappen <LISBETH SALANDER>. Hon hittade genast ett nytt dokument som hade titeln [Lisbeth-VIKTIGT]. Hon slog upp dokumentinformationen. Dokumentet hade skapats klockan 00.52. Sedan dubbelklickade hon och l�ste meddelandet.
[Lisbeth, kontakta mig omedelbart. Den h�r storyn �r v�rre �n jag kunnat dr�mma om. Jag vet vem Zalachenko �r och jag tror att jag vet vad som h�nde. Jag har pratat med Holger Palmgren. Jag har f�rst�tt Teleborians roll och varf�r det var s� viktigt att sp�rra in dig p� barnpsyk. Jag tror jag vet vem som m�rdade Dag och Mia. Jag tror att jag vet varf�r, men jag saknar n�gra avg�rande pusselbitar. Jag f�rst�r inte Bjurmans roll. RING MIG. KONTAKTA MIG OMEDELBART. VI KAN L�SA DET H�R. /Mikael]
Lisbeth l�ste dokumentet tv� g�nger. Kalle Blomkvist hade varit flitig. Bror Duktig. Bror J�vla Duktig. Han trodde fortfarande att n�gonting gick att l�sa.
Han ville gott. Han ville hj�lpa.
Han f�rstod inte att vad som �n h�nde s� var hennes liv �ver.
Det hade tagit slut innan hon ens fyllt 13 �r.
Det fanns bara en l�sning.
Hon startade ett dokument och f�rs�kte skriva en replik till Mikael Blomkvist, men tankarna snurrade i huvudet och det fanns s� m�nga saker hon ville s�ga till honom.
Lisbeth Salander k�r. Vilket j�vla sk�mt.
Han skulle aldrig n�gonsin f� veta. Hon skulle aldrig ge honom tillfredsst�llelsen det innebar att gotta sig i hennes k�nslor.
Hon kastade dokumentet och stirrade p� den tomma sk�rmen. Men han f�rtj�nade faktiskt inte hennes fullst�ndiga tystnad. Han hade troget st�tt i hennes ringh�rna som en st�ndaktig tennsoldat. Hon skapade ett nytt dokument ock skrev en enda rad.
[Tack f�r att du varit min v�n.]
F�rst hade hon en del logistiska beslut att fatta. Hon beh�vde ett transportmedel. Att anv�nda den vinr�da Hondan p� Lundagatan var frestande men uteslutet. Det fanns inget i �klagare Ekstr�ms laptop som antydde att n�gon i polisutredningen hade uppt�ckt att hon k�pt bil, vilket m�jligen kunde bero p� att den inhandlats s� nyligen att hon inte ens hade hunnit skicka in registreringshandlingar och f�rs�kringspapper. Men hon kunde inte chansa p� att Mimmi inte hade pladdrat om bilen d� hon f�rh�rdes av polisen, och hon visste att Lundagatan stod under sporadisk bevakning.
Polisen visste att hon hade en motorcykel, och det var �nnu mer komplicerat att h�mta den ur f�rr�det p� Lundagatan. Dessutom hade det efter n�gra n�stan sommarvarma dagar utlovats ostadigt v�der och hon k�nde ingen st�rre lust att ge sig ut med en motorcykel p� regnhala v�gar.
Ett alternativ var naturligtvis att hyra bil i Irene Nessers namn men det var f�renat med risker. Det fanns alltid en m�jlighet att n�gon skulle k�nna igen henne och att namnet Irene Nesser d�rmed skulle bli oanv�ndbart. Vilket vore en katastrof eftersom det var hennes bakd�rr ut ur landet.
Sedan log hon ett skevt leende. Det fanns f�rst�s ytterligare en m�jlighet. Hon �ppnade sin dator och loggade in p� n�tverket p� Milton Security och navigerade fram till bilpoolen som administrerades av en sekreterare i f�retagets reception. Milton Security f�rfogade �ver nittiofem bilar, varav merparten var f�retagets m�lade bevakningsbilar. Flertalet av dessa fanns i olika storgarage runt om i staden. Men det fanns �ven n�gra vanliga civila bilar som kunde anv�ndas efter behov vid tj�nsteresor. De fanns i garaget p� Miltons huvudkontor vid Slussen. Praktiskt taget runt h�rnet.
Hon granskade personalfilerna och valde medarbetaren Marcus Collander som precis g�tt p� semester under tv� veckor. Han hade l�mnat ett telefonnummer till ett hotell p� Kanarie�arna. Hon �ndrade hotellnamnet och kastade om siffrorna i telefonnumret d�r han kunde n�s. Sedan f�rde hon in en anteckning om att Collanders sista �tg�rd i tj�nst hade varit att l�mna in en av de civila bilarna p� service med motiveringen att kopplingen k�rvade. Hon valde en Toyota Corolla med automatl�da som hon anv�nt tidigare och noterade att den skulle vara �ter en vecka senare.
Till sist gick hon in i systemet och programmerade om de �vervakningskameror hon var tvungen att passera. Mellan klockan 04.30 och 05.00 skulle de visa en repris av vad som hade skett den f�reg�ende halvtimmen, men med en �ndrad tidkod.
Strax f�re fyra p� morgonen hade hon packat ryggan. Hon hade tv� ombyten kl�der, tv� t�rgaspatroner och elpistolen fullt laddad. Hon tittade p� de tv� vapen hon hade samlat p� sig. Hon ratade Sandstr�ms Colt 1911 Government och valde Sonny Nieminens polska P-83 Wanad d�r en patron saknades i magasinet. Den var smalare och l�g b�ttre i handen. Hon stoppade den i jackfickan.
Lisbeth st�ngde locket till sin PowerBook men l�mnade kvar datorn p� skrivbordet. Hon hade �verf�rt inneh�llet p� h�rddisken till en krypterad backup p� n�tet och d�refter raderat hela h�rddisken med ett program som hon sj�lv hade skrivit och som garanterade att inte ens hon sj�lv skulle kunna rekonstruera inneh�llet. Hon r�knade inte med att beh�va sin PowerBook, som bara skulle vara otymplig att sl�pa p�. Ist�llet tog hon med sig sin Palm Tungsten handdator.
Hon s�g sig omkring i arbetsrummet. Hon hade en k�nsla av att hon inte skulle �terv�nda till l�genheten vid Mosebacke och konstaterade att hon l�mnade hemligheter efter sig som hon kanske borde f�rst�ra. Men hon kastade en blick p� sitt armbandsur och ins�g att hon befann sig i tidsn�d. Hon s�g sig omkring en sista g�ng och sl�ckte d�refter skrivbordslampan.
Hon promenerade till Milton Security d�r hon gick in genom garaget och tog hissen upp till administrationen. Hon m�tte ingen i de tomma korridorerna och hade inga problem att h�mta bilnyckeln ur det ol�sta v�ggsk�pet i receptionen.
Hon var nere i garaget trettio sekunder senare och blippade upp s�kerhetsl�set i Corollan. Hon dumpade ryggan i passagerars�tet och justerade f�rars�tets l�ge och backspegeln. Hon anv�nde sitt gamla passerkort f�r att �ppna garageporten.
Strax f�re halv fem p� morgonen sv�ngde hon upp fr�n S�der M�larstrand vid V�sterbron. Det b�rjade ljusna.
Mikael Blomkvist vaknade halv sju p� morgonen. Han hade inte st�llt klockan och bara sovit i tre timmar. Han klev upp och startade sin iBook och �ppnade mappen <LISBETH SALANDER>. Han hittade omedelbart hennes kortfattade svar.
[Tack f�r att du varit min v�n.]
Mikael k�nde en kyla krypa l�ngs ryggraden. Det var inte det svar han hade hoppats p�. Det k�ndes som en avskedsreplik. Lisbeth Salander ensam mot v�rlden. Han gick till k�ket och drog ig�ng bryggaren och vidare till badrummet. Han satte p� sig ett par slitna jeans och ins�g att han inte haft tid att tv�tta de g�ngna veckorna och att han inte hade en enda ren skjorta. Han satte p� sig en vinr�d collegetr�ja under den gr� kavajen.
D� han bredde sm�rg�sar i k�ket s�g han pl�tsligt en glimt av metall p� b�nken mellan mikrov�gsugnen och v�ggen. Han rynkade �gonbrynen och anv�nde en gaffel fr�n besticksl�dan och petade fram en nyckelknippa.
Lisbeth Salanders nycklar. Han hade hittat dem efter �verfallet p� Lundagatan och lagt dem p� mikron tillsammans med hennes axelv�ska. De m�ste ha ramlat ned. Han hade missat att l�mna dem till Sonja Modig d� hon h�mtade v�skan.
Han stirrade p� nyckelknippan. Tre stora och tre sm� nycklar. De tre stora nycklarna var till port, l�genhet och s�kerhetsl�s. Hennes l�genhet. De passade inte till Lundagatan. Var tusan bodde hon?
Han granskade de tre sm� nycklarna n�rmare. En nyckel passade till l�set i hennes Kawasaki. En var en typisk nyckel till ett s�kerhetssk�p eller f�rvaringsm�bel. Han h�ll upp den tredje nyckeln. Den hade numret 24914 inst�mplat. Insikten slog honom med full kraft
En postbox. Lisbeth Salander har en postbox.
Han slog upp postkontor p� S�dermalm i telefonkatalogen. Hon hade bott vid Lundagatan. Ringen var f�r l�ngt borta. Kanske Hornsgatan. Eller Rosenlundsgatan.
Han st�ngde av kaffebryggaren, struntade i frukosten och k�rde Erika Bergers BMW ned till Rosenlundsgatan. Nyckeln passade inte. Han �kte vidare till postkontoret p� Hornsgatan. Nyckeln passade perfekt till box 24914. Han �ppnade och hittade tjugotv� f�rs�ndelser som han stoppade i ytterfacket p� sin datorv�ska.
Han fortsatte l�ngs Hornsgatan, parkerade vid Kvartersbion och �t frukost p� Copacabana vid Bergsunds strand. Medan han v�ntade p� sin caffe latte granskade han f�rs�ndelserna en och en. Samtliga var st�llda till Wasp Enterprises. Nio brev var avs�nda i Schweiz, �tta p� Cayman�arna, ett p� Channel Islands och fyra i Gibraltar. Utan samvetskval spr�ttade han upp kuverten. De tjugoen f�rsta breven inneh�ll bankutdrag och redovisningar f�r olika konton och fonder. Mikael Blomkvist konstaterade att Lisbeth Salander var rik som ett troll.
Det tjugoandra brevet var tjockare. Adressen var handskriven. Kuvertet hade en tryckt logga som angav att det avs�nts fr�n en adress i Buchanan House p� Queensway Quay i Gibraltar. Den bifogade lappen hade ett brevhuvud som preciserade att det skickats av Jeremy S. MacMillan, Solicitor. Han hade en prydlig handstil.
Jeremy S. MacMillan
Solicitor
Dear Ms Salander,
This is to confirm that the final payment of your property has been concluded as of January 20. As agreed, I�m enclosing copies of all documentation but will keep the original set. I trust this will be to your satisfaction.
Let me add that I hope everything is well with you, my dear. I very much enjoyed the surprise visit you made last summer and, must say, I found your presence refreshing. I�m looking forward to, if needed, be of additional service.
Yours faithfully,
JSM
Brevet var daterat den 24 januari. Lisbeth Salander t�mde uppenbarligen inte sin postbox s�rskilt ofta. Mikael tittade p� den bifogade dokumentationen. Det var k�pehandlingar f�r en l�genhet i en fastighet p� Fiskargatan 9 vid Mosebacke.
Sedan satte han kaffet i halsen. K�pesumman var p� 25 miljoner kronor och k�pet hade fullf�ljts med tv� inbetalningar med tolv m�naders mellanrum.
Lisbeth Salander s�g en kraftigt byggd m�rkh�rig man l�sa upp sidod�rren till Auto-Expert i Eskilstuna. Det var ett garage, en reparationsfirma och en biluthyrningsfirma. Ett typiskt dussinf�retag. Klockan var tio minuter i sju och enligt ett handskrivet anslag p� huvudd�rren �ppnade butiken f�rst klockan 07.30. Hon gick �ver gatan och �ppnade sidod�rren och f�ljde efter in i butiken. Mannen h�rde henne och v�nde sig om.
�Refik Alba?� fr�gade hon.
�Ja. Vem �r du? Jag har inte �ppet �nnu.�
Hon lyfte Sonny Nieminens P-83 Wanad och riktade med tv�handsfattning mynningen mot hans ansikte.
�Jag har inte lust och tid att tjafsa med dig. Jag vill se ditt register �ver uthyrda bilar. Jag vill se det nu. Du har tio sekunder.�
Refik Alba var 42 �r. Han var kurd, f�dd i Diyarbakir och hade sett sin besk�rda del av vapen. Han stod som paralyserad. Sedan ins�g han att om en galen kvinna klev in p� hans kontor med en pistol i handen s� var det inte s� mycket att diskutera.
�I datorn�, sa han.
�S�tt p� den.�
Han lydde.
�Vad finns bakom den d�r d�rren?� fr�gade hon medan datorn puttrade ig�ng och sk�rmen b�rjade flimra.
�Det �r bara en garderob.�
��ppna d�rren.�
Den inneh�ll n�gra overaller.
�Okej. Kliv lugnt in i garderoben s� slipper jag g�ra dig illa.�
Han lydde henne utan protester.
�Ta fram din mobiltelefon, l�gg den p� golvet och sparka den till mig.�
Han gjorde som hon sa.
�Bra. St�ng d�rren nu.�
Det var en antik PC med Windows 95 och 280 MB:s h�rddisk. Det tog en evighet att �ppna Exceldokumentet med dokumentation om uthyrningar. Hon konstaterade att den vita Volvo som k�rdes av den blonde j�tten hade hyrts vid tv� tillf�llen. F�rst under tv� veckor i januari och d�refter fr�n den 1 mars. Den hade �nnu inte �terl�mnats. Han betalade en l�pande veckoavgift f�r l�ngtidshyra.
Hans namn var Ronald Niedermann.
Hon granskade p�rmarna i hyllan ovanf�r datorn. En p�rm hade ordet LEGITIMATION prydligt textat p� ryggen. Hon plockade ned p�rmen och bl�ddrade fram Ronald Niedermann. N�r han hyrt bilen i januari hade han legitimerat sig med sitt pass och Refik Alba hade helt enkelt tagit en kopia. Hon k�nde omedelbart igen den blonde j�tten. Han var enligt passet tysk, 35 �r gammal och f�dd i Hamburg. Det faktum att Refik Alba hade gjort en kopia av passet innebar att Ronald Niedermann var en vanlig kund och ingen bekant som tillf�lligt l�nat bilen.
L�ngst ned p� kanten hade Refik Alba antecknat ett mobilnummer och en boxadress i G�teborg.
Lisbeth st�llde tillbaka p�rmen och st�ngde av datorn. Hon s�g sig omkring och uppt�ckte en gummikil p� golvet bredvid ytterd�rren. Hon h�mtade den och gick fram till garderoben och knackade p� d�rren med pistolpipan.
�H�r du mig d�rinne?�
�Ja.�
�Vet du vem jag �r?�
Tystnad.
Han m�ste vara blind om han inte k�nt igen mig.
�Okej. Du vet vem jag �r. �r du r�dd f�r mig?�
�Ja.�
�Var inte r�dd f�r mig, herr Alba. Jag ska inte skada dig. Jag �r strax klar h�r inne. Jag ber om urs�kt f�r att jag har besv�rat dig.�
�Eh � okej.�
�Har du luft nog att andas d�rinne?�
�Ja � vad vill du egentligen?�
�Jag ville titta om en viss kvinna hade hyrt en bil av dig f�r tv� �r sedan�, lj�g hon. �Jag hittade inte vad jag s�kte. Men det �r inte ditt fel. Jag kommer att g� om n�gra minuter.�
�Okej.�
�Jag kommer att s�tta gummikilen under garderobsd�rren. D�rren �r tillr�ckligt tunn f�r att du ska kunna bryta dig ut, men det kommer att ta en stund. Du beh�ver inte ringa polisen. Du kommer aldrig att se mig igen och du kan �ppna som vanligt i dag och l�tsas att det h�r aldrig har intr�ffat.�
Sannolikheten att han inte skulle ringa polisen var t�mligen obefintlig, men det skadade inte att ge honom ett alternativ att fundera �ver. Hon l�mnade butiken och promenerade till sin l�nade Toyota Corolla runt h�rnet d�r hon snabbt bytte om till Irene Nesser.
Hon var irriterad �ver att inte ha f�tt fram n�gon riktig gatuadress till den blonde j�tten, f�rslagsvis i Stockholmstrakten, ist�llet f�r en postbox p� andra sidan Sverige. Men det var den enda ledtr�d hon hade. Okej. Mot G�teborg.
Hon navigerade mot uppfarten till E20 och sv�ngde v�sterut mot Arboga. Hon kn�ppte p� radion men hade precis missat nyhetss�ndningen och fick in n�gon reklamstation. Hon lyssnade p� David Bowie som sj�ng putting out fire with gasoline. Hon hade ingen aning om vem som sj�ng eller vilken l�t det var, men hon upplevde orden som profetiska.
Mikael betraktade porten till Fiskargatan 9 vid Mosebacke. Den markerade entr�n till en av Stockholms mest exklusiva och diskreta adresser. Han satte nyckeln i portl�set. Den gled in perfekt. Anslagstavlan i trappan var ingen hj�lp. Mikael antog att huset till st�rsta delen bestod av f�retagsl�genheter, men det tycktes ocks� finnas vanliga bostadsr�tter. Att Lisbeth Salanders namn saknades i trapphuset f�rv�nade honom inte, men det tycktes osannolikt att detta skulle vara hennes g�mst�lle.
Han gick upp v�ning f�r v�ning och l�ste d�rrskyltarna. Det ringde ingen klocka. Sedan kom han till �versta planet och l�ste V. Kulla p� d�rren.
Mikael tog sig f�r pannan. Han log pl�tsligt. Han f�rmodade att valet av namn inte avs�g att driva med honom personligen utan var n�gon privat ironisk betraktelse � men var annars skulle Kalle Blomkvist s�ka Lisbeth Salander.
Han satte fingret p� d�rrklockan och v�ntade en minut. Sedan tog han fram nycklarna och �ppnade s�kerhetsl�set och det undre d�rrl�set.
I samma �gonblick som han �ppnade d�rren b�rjade inbrottslarmet tjuta.
Lisbeth Salanders mobiltelefon b�rjade pipa d� hon befann sig p� E20 vid Glanshammar strax utanf�r �rebro. Hon bromsade omedelbart och styrde in till en ficka vid v�gkanten. Hon drog upp sin Palm ur jackfickan och pluggade in den i mobilen.
N�gon hade femton sekunder tidigare �ppnat d�rren till hennes l�genhet. Larmet var inte kopplat till n�got bevakningsf�retag. Det hade bara till uppgift att f�rvarna henne personligen om att n�gon brutit sig in eller p� annat s�tt �ppnat d�rren. Efter trettio sekunder skulle larmet utl�sas och den objudne bes�karen f� en obehaglig �verraskning i form av en f�rgbomb som satt monterad i vad som s�g ut att vara en eldosa intill d�rren. Hon log f�rv�ntansfullt och r�knade ned sekunderna.
Mikael stirrade frustrerad p� larmdisplayen vid d�rren. Av n�gon anledning hade han inte ens reflekterat �ver att l�genheten kunde vara larmad. Han s�g en digital sekundm�tare ticka ned. Larmet p�
Hans f�rsta impuls var att st�nga d�rren och hastigt avvika fr�n platsen. Men han stod kvar som fastfrusen.
Fyra siffror. Det var om�jligt att sl� r�tt kod av en slump.
25-24-23-22 �
J�vla Pippi L�ng�
19-18 �
Vilken kod skulle du anv�nda?
15-14-13 �
Han k�nde paniken v�xa.
10-9-8 �
Sedan lyfte han handen och slog desperat det enda nummer han kunde komma p�. 9277. De siffror som motsvarade bokst�verna WASP p� tangentbordet.
Till Mikaels stora f�rv�ning stannade nedr�kningen med sex sekunder till godo. D�refter pep larmet en sista g�ng innan displayen nollst�lldes och en gr�n lampa t�ndes.
Lisbeth sp�rrade upp �gonen. Hon trodde att hon s�g fel och ruskade faktiskt p� handdatorn vilket, ins�g hon, var helt irrationellt. Nedr�kningen hade stannat sex sekunder innan f�rgbomben skulle utl�sas. Och i n�sta �gonblick nollst�lldes displayen.
Om�jligt.
Ingen annan m�nniska i hela v�rlden k�nde till koden. Det fanns inte ens ett bevakningsf�retag uppkopplat p� larmet.
Hur?
Hon kunde inte f�rest�lla sig hur det kunde vara m�jligt. Polisen? Nej. Zala? Uteslutet.
Hon slog ett telefonnummer p� mobilen och v�ntade p� att bevakningskameran skulle kopplas upp och b�rja s�nda l�guppl�sta bilder till hennes mobil. Kameran satt dold i vad som tycktes vara ett brandlarm i taket i hallen och tog en l�guppl�st bild varje sekund. Hon spelade upp sekvensen fr�n noll � det �gonblick d� d�rren �ppnades och larmet aktiverades. Sedan spred sig l�ngsamt ett skevt leende i hennes ansikte n�r hon tittade ned p� Mikael Blomkvist som under en dryg halv minut utf�rde en ryckig pantomim innan han slutligen slog koden och d�refter lutade sig mot d�rrposten med ett ansiktsuttryck som om han just hade undg�tt en hj�rtattack.
Kalle J�vla Blomkvist hade sp�rat henne.
Han hade nycklarna hon tappat p� Lundagatan. Han var klyftig nog att komma ih�g att Wasp var hennes pseudonym p� n�tet. Och om han hade hittat l�genheten s� hade han kanske till och med r�knat ut att den �gdes av Wasp Enterprises. Och medan hon tittade b�rjade han ryckigt f�rflytta sig genom hallen och f�rsvann strax ur synh�ll f�r objektivet.
Skit. Hur kunde jag vara s� f�ruts�gbar. Och varf�r l�mnade jag kvar � nu l�g hennes hemligheter �ppna f�r Mikael Blomkvists snokande �gon.
Efter tv� minuters tankepaus beslutade hon sig f�r att det inte spelade n�gon roll l�ngre. Hon hade raderat h�rddisken. Det var det viktiga. Det var kanske till och med en f�rdel att just Mikael Blomkvist hade hittat hennes g�mst�lle. Han k�nde redan till fler av hennes hemligheter �n n�gon annan m�nniska. Bror Duktig skulle g�ra det r�tta. Han skulle inte s�lja ut henne. Hoppades hon. Hon lade i en v�xel och fortsatte eftert�nksamt mot G�teborg.
Malin Eriksson st�tte ihop med Paolo Roberto i trapphuset till
�Hall� Berger. Tack f�r att du kunde ta emot med s� kort varsel�, sa Paolo.
Erika studerade imponerat hans samling bl�m�rken och bulor i ansiktet innan hon b�jde sig fram och gav honom en kyss p� kinden.
�Det ser f�r el�ndigt ut�, sa hon.
�Jag har brutit n�sbenet f�rr. Var har du Blomkvist?�
�Han �r ute n�gonstans och leker detektiv och s�ker ledtr�dar. Som vanligt �r han helt om�jlig att kommunicera med. Bortsett fr�n ett besynnerligt mail i natt har jag inte h�rt av honom sedan i g�r morse. Tack f�r att du � tja, tack.�
Hon pekade p� hans ansikte.
Paolo Roberto skrattade.
�Vill du ha kaffe? Du sa att du hade n�got att ber�tta. Malin, h�ng p�.�
De satte sig i de bekv�ma bes�ksstolarna p� Erikas rum.
�Det �r den d�r stora blonda fan som jag slogs med. Jag ber�ttade f�r Mikael att hans boxning inte var v�rd ett ruttet lingon. Men det lustiga var att han hela tiden gick upp i f�rsvarsposition med n�varna och cirklade runt precis som om han var en van boxare. Det k�ndes som att han faktiskt hade f�tt n�gon sorts tr�ning.�
�Mikael n�mnde det p� telefon i g�r�, sa Malin.
�Jag kunde inte riktigt sl�ppa den bilden och i g�r eftermiddag d� jag kommit hem satte jag mig vid datorn och skickade ut e-post till boxningsklubbar i hela Europa. Jag beskrev vad som hade h�nt och l�mnade en s� detaljerad beskrivning som m�jligt av den d�r killen.�
�Okej.�
�Jag tror att jag har f�tt napp.�
Han lade en faxad bild p� bordet framf�r Erika och Malin. Den tycktes vara tagen vid ett tr�ningspass i en boxningshall. Tv� boxare stod och lyssnade p� instruktioner fr�n en fetlagd �ldre man i smalbr�ttad skinnhatt och tr�ningsoverall. Ett halvdussin m�nniskor h�ngde runt ringen och lyssnade. I bakgrunden stod en storv�xt man med en kartong i famnen. Han s�g ut som en skinnskalle med rakat huvud. Han var inringad med en cirkel fr�n en tuschpenna.
�Bilden �r sjutton �r gammal. Killen i bakgrunden heter Ronald Niedermann. Han var 18 �r gammal d� bilden togs och b�r allts� vara drygt 35 i dag. Det st�mmer in p� den d�r j�tten som kidnappade Miriam Wu. Jag kan inte hundraprocentigt s�kert s�ga att det �r han. Bilden �r lite f�r gammal och det �r usel kvalit�. Men jag kan s�ga att han ser v�ldigt snarlik ut.�
�Var har du f�tt bilden ifr�n?�
�Jag fick svar fr�n Dynamic i Hamburg. En veterantr�nare som heter Hans M�nster.�
�Jaha?�
�Ronald Niedermann boxades f�r klubben i ett �r i slutet av 1980-talet. Eller r�ttare sagt, han f�rs�kte boxas f�r klubben. Jag fick mailet i morse och ringde och pratade med M�nster innan jag kom hit. F�r att summera vad M�nster sa � Ronald Niedermann �r fr�n Hamburg och h�ngde ihop med ett skinnskalleg�ng p� 1980-talet. Han har en bror som var n�gra �r �ldre och v�ldigt duktig boxare och det var genom honom han kom in i klubben. Niedermann hade en fruktansv�rd styrka och en fysik som var n�stan enast�ende. M�nster sa att han aldrig tidigare hade sett n�gon som slog lika h�rt, inte ens bland eliten. De m�tte slagkraften vid n�got tillf�lle och han hamnade ungef�r utanf�r skalan.�
�Det l�ter som om han kunde ha gjort karri�r som boxare�, sa Erika.
Paolo Roberto skakade p� huvudet.
�Enligt M�nster var han om�jlig att ha i en ring. Det fanns flera sk�l. F�r det f�rsta kunde han inte l�ra sig att boxas. Han stod stilla och utdelade rallarsvingar. Han var fenomenalt klumpig och det st�mmer helt med killen jag fajtades med i Nykvarn. Men vad v�rre var, han f�rstod inte sin egen styrka. D� och d� fick han in n�gon tr�ff som �stadkom en f�r�dande skada vid enkla sparringtillf�llen. Det var avslagna n�sben och brutna k�kben och st�ndigt helt on�diga skador. De kunde helt enkelt inte ha kvar honom.�
�Kunde boxas, men �nd� inte�, sa Malin.
�Just det. Men den direkta orsaken till att han fick sluta var medicinsk.�
�Hur menar du?�
�Den h�r killen tycktes vara n�stan os�rbar. Det spelade ingen roll hur mycket stryk han fick, han bara ruskade p� sig och fortsatte att sl�ss. Det visade sig att han lider av en v�ldigt ovanlig sjukdom som heter congenital analgesia.�
�Congenital � vad d�?�
�Analgesia. Jag slog upp det. Det �r ett �rftligt genetiskt fel som inneb�r att transmittorsubstansen i nervsynapserna inte fungerar som den ska. Han kan inte k�nna sm�rta.�
�J�sses. Det l�ter som ett guldl�ge f�r en boxare.�
Paolo Roberto skakade p� huvudet.
�Tv�rtom. Det �r en n�rmast livshotande sjukdom. De flesta som har congenital analgesia d�r relativt unga i 20�25-�rs�ldern. Sm�rtan �r kroppens larmsystem om att n�got �r p� tok. Om du l�gger handen p� en gl�dhet platta s� g�r det ont och du rycker snabbt bort den. Om du har den h�r sjukdomen m�rker du inget f�rr�n det b�rjar osa br�nt k�tt.�
Malin och Erika tittade p� varandra.
�Det h�r �r allts� p� allvar?� fr�gade Erika.
�Absolut. Ronald Niedermann kan inte k�nna n�gonting alls och g�r omkring som om han hade en massiv lokalbed�vning dygnet runt. Han har klarat sig d�rf�r att i hans fall s� har han ett annat genetiskt tillst�nd som kompenserar. Han har en m�rklig fysik med en extremt kraftig benstomme som g�r honom n�rmast os�rbar. Han har en r�styrka som �r n�rmast unik. Och han m�ste helt enkelt ha gott l�kek�tt.�
�Jag b�rjar f�rst� att det m�ste ha varit en intressant boxningsmatch du hade.�
�Jo. Det vill jag inte vara med om igen. Det enda som gjorde n�got intryck p� honom var n�r Miriam Wu klockade honom i skrevet. Han gick faktiskt ned p� kn� n�gon sekund � vilket m�ste bero p� att det finns n�gon sorts motorik kopplad till en sm�ll av det slaget, eftersom han inte k�nde n�gon sm�rta. Och tro mig � sj�lv skulle jag ha avlidit om hon hade tr�ffat mig p� det viset.�
�Men hur kunde du alls vinna mot honom?�
�Folk med den h�r sjukdomen skadas f�rst�s precis som normala m�nniskor. L�t g� f�r att Niedermann tycks ha en stomme av betong. Men n�r jag drog till honom med en planka i bakhuvudet packade han ihop. Han fick f�rmodligen en hj�rnskakning.�
Erika tittade p� Malin.
�Jag ringer Mikael p� en g�ng�, sa Malin.
Mikael h�rde mobilsignalen men var s� omtumlad att han svarade f�rst p� femte signalen.
�Det �r Malin. Paolo Roberto tror att han har identifierat den blonde j�tten.�
�Bra�, sa Mikael fr�nvarande.
�Var �r du?�
�Sv�rt att f�rklara.�
�Du l�ter konstig.�
�F�rl�t mig. Vad sa du?�
Malin summerade Paolos ber�ttelse.
�Okej�, sa Mikael. �G� vidare p� det och se om du hittar honom i n�got register. Jag tror att det br�dskar. Ring mig p� mobilen.�
Till Malins h�pnad avslutade Mikael samtalet utan att ens s�ga hej.
Mikael stod i det �gonblicket vid ett f�nster och tittade p� en storslagen utsikt som str�ckte sig fr�n Gamla stan till l�ngt ut mot Saltsj�n. Han k�nde sig bed�vad och n�stan chockerad. Han hade gjort en rundvandring i Lisbeth Salanders l�genhet. Hon hade ett k�k till h�ger fr�n hallen innanf�r entr�d�rren. D�refter kom vardagsrum, arbetsrum, sovrum och slutligen ett litet g�strum som aldrig tycktes ha anv�nts. Madrassen var fortfarande inplastad och det fanns inget s�nglinne. Alla m�bler var nya och fr�scha, direkt fr�n Ikea.
Det var inte det som var problemet.
Det som skakade Mikael var att Lisbeth Salander hade k�pt Percy Barneviks gamla �vernattningslya, v�rd 25 miljoner. Hela l�genheten var p� 350 kvadrat.
Mikael vandrade genom �dsliga och n�stan sp�klikt tomma korridorer och salar med m�nsterlagda parkettgolv i olika tr�slag och Tricia Guild-tapeter av den typ som Erika Berger f�rtjust brukade mumla om. I centrum av l�genheten fanns ett underbart ljust s�llskapsrum med �ppna spisar som Lisbeth aldrig verkade ha eldat i. Det fanns en enorm balkong med fantastisk utsikt. Det fanns tv�ttstuga, bastu, gym, f�rr�dsutrymmen och ett badrum med ett badkar i King Size-klassen. D�r fanns till och med en vink�llare som var tom s� n�r som p� en o�ppnad flaska portvin Quinta do Noval � Nacional! � fr�n 1976. Mikael hade sv�rt att f�rest�lla sig Lisbeth Salander med ett glas portvin i handen. Ett kort angav att det var en st�ndsm�ssig inflyttningspresent fr�n m�klaren.
K�ket inneh�ll all t�nkbar utrustning runt en skinande ren fransk gourmetspis med gasugn, en Corradi Chateau 120 som Mikael aldrig h�rt talas om och som Lisbeth Salander m�jligen kokat tevatten p�.
D�remot betraktade han med respekt hennes espressobryggare som stod p� en s�rskild b�nk. Hon hade en maskin av m�rket Jura Impressa X7 med vidh�ngande mj�lkkylare. Maskinen tycktes ocks� oanv�nd och hade f�rmodligen funnits i k�ket d� hon k�pte l�genheten. Mikael visste att en Jura var espressov�rldens motsvarighet till Rolls Royce � en proffsapparat f�r hemmabruk som kostade drygt 70 000 kronor. Sj�lv hade han en espressobryggare av betydligt enklare m�rke som han k�pt p� John Wall och som kostade drygt 3 500 kronor � en av de f� extravaganta investeringar han n�gonsin gjort i sitt eget hush�ll.
Kylsk�pet inneh�ll en �ppnad mj�lkf�rpackning, ost, sm�r, kaviar och en halvtom burk saltgurka. Skafferiet inneh�ll fyra halvtomma burkar vitamintabletter, tep�sar, kaffe till en helt vanlig dussinbryggare p� diskb�nken, tv� limpor och en p�se skorpor. P� k�ksbordet fanns en korg med �pplen. Frysen inneh�ll en fiskgrat�ng och tre baconpajer. Det var den sammanlagda m�ngden f�da som Mikael hittade i l�genheten. I skr�pp�sen under diskb�nken intill gourmetspisen hittade han flera tomma omslagspapper till Billys Pan Pizza.
Arrangemanget saknade proportioner. Lisbeth hade stulit n�gra miljarder och skaffat sig en l�genhet med plats f�r ett hov. Men hon hade bara behov av de tre rum som hon m�blerat. De �terst�ende arton rummen stod tomma och �de.
Mikael avslutade rundturen mitt p� golvet i hennes arbetsrum. I hela l�genheten fanns inte en enda blomma. Det saknades helt tavlor eller ens posters p� v�ggarna. Det fanns inga mattor eller prydnadsdukar. I hela l�genheten kunde han inte hitta en enda prydnadssk�l, ljusstake eller n�got annat krimskrams till minnessak som antydde hemtrevnad eller sparats av sentimentala sk�l.
Mikael k�nde det som om n�gon kramade hans hj�rta. Han k�nde att han ville leta r�tt p�
Lisbeth Salander och h�lla om henne.
Hon skulle f�rmodligen bita honom om han f�rs�kte.
F�rbannade Zalachenko.
Sedan satte han sig vid hennes arbetsbord och �ppnade p�rmen med Bj�rcks utredning fr�n 1991. Han l�ste inte allt material men skummade och f�rs�kte summera.
Han �ppnade hennes PowerBook med 17-tumssk�rm med 200 GB HD och 1 000 MB RAM. Den var helt tom. Hon hade st�dat. Det var olycksb�dande.
Han �ppnade hennes skrivbordsl�dor och hittade omedelbart en 9 mm Colt 1911 Government single action och ett fulladdat magasin med sju patroner. Det var den pistol som Lisbeth Salander hade �vertagit fr�n journalisten Per-�ke Sandstr�m, vilket Mikael inte hade n�gon aning om. Han hade �nnu inte kommit fram till bokstaven S p� torsklistan.
D�refter hittade han cd-skivan som var m�rkt Bjurman.
Han stoppade in den i sin iBook och tog med fasa del av filmens inneh�ll. Han satt i tyst chock d� han s�g Lisbeth Salander misshandlas, v�ldtas och n�stan m�rdas. Det var uppenbart att filmen spelats in med dold kamera. Han tittade inte p� hela filmen men hoppade fr�n avsnitt till avsnitt, det ena v�rre �n det andra.
Bjurman.
Hennes f�rvaltare hade v�ldtagit Lisbeth Salander och hon hade dokumenterat h�ndelsen in i minsta detalj. En digital datering visade att filmen spelats in tv� �r tidigare. Det var innan han hade l�rt k�nna henne. Flera pusselbitar f�ll p� plats.
Bj�rck och Bjurman tillsammans med Zalachenko p� 1970-talet.
Zalachenko och Lisbeth Salander och en molotovcocktail tillverkad av ett mj�lkpaket i b�rjan av 1990-talet.
D�refter Bjurman igen, nu som hennes f�rvaltare efter Holger Palmgren. Cirkeln hade slutits. Han hade attackerat sin skyddsling. Han hade trott att hon var en psykiskt sjuk och f�rsvarsl�s flicka, men Lisbeth Salander var inte f�rsvarsl�s. Hon var flickan som vid 12 �rs �lder tagit upp kampen med en avhoppad proffsm�rdare fr�n GRU och gjort honom handikappad f�r livet.
Lisbeth Salander var kvinnan som hatar m�n som hatar kvinnor.
Han t�nkte tillbaka p� den tid d� han l�rt k�nna henne i Hedestad. Det m�ste ha varit n�gra m�nader efter v�ldt�kten. Han kunde inte komma ih�g att hon med ett enda ord hade antytt att n�got s�dant hade skett. Hon hade �verhuvudtaget inte avsl�jat mycket om sig sj�lv f�r honom. Mikael kunde inte ens f�rest�lla sig vad hon gjort med Bjurman � men hon hade inte d�dat honom. Konstigt nog. D� skulle Bjurman ha d�tt redan f�r tv� �r sedan. Hon m�ste ha kontrollerat honom p� n�got s�tt och f�r n�got syfte som han inte kunde f�rest�lla sig. Sedan ins�g Mikael att han hade instrumentet f�r hennes kontroll p� bordet framf�r sig. Cd-skivan. S� l�nge hon hade den var Bjurman hennes hj�lpl�sa slav. Och Bjurman hade v�nt sig till den han trodde var en allierad. Zalachenko. Hennes v�rsta fiende.
Hennes pappa.
D�refter en kedja av h�ndelser. Bjurman hade skjutits och d�refter Dag Svensson och Mia Bergman.
Men hur �? Vad kunde ha f�rvandlat Dag Svensson till ett hot?
Och pl�tsligt f�rstod Mikael vad som m�ste ha h�nt i Enskede.
I n�sta �gonblick uppt�ckte Mikael papperet p� golvet nedanf�r f�nstret. Lisbeth hade printat ut en sida, kramat ihop den till en boll och kastat den ifr�n sig. Han sl�tade ut papperet. Det var en utskrift fr�n Aftonbladets n�tupplaga om kidnappningen av Miriam Wu.
Mikael visste inte vilken roll hon spelat i dramat � om ens n�gon � men hon hade varit en av Lisbeths f� v�nner. Kanske hennes enda v�n. Lisbeth hade sk�nkt henne sin gamla l�genhet. Nu l�g hon s�nderslagen p� sjukhus.
Niedermann och Zalachenko.
F�rst hennes mamma. Sedan Miriam Wu. Lisbeth m�ste vara vansinnig av hat.
Hon var extremt provocerad.
Hon var p� jakt nu.
Vid lunchtid fick Dragan Armanskij telefon fr�n Ersta rehabiliteringshem. Han hade f�rv�ntat sig ett samtal fr�n Holger Palmgren l�ngt tidigare och sj�lv undvikit att ta kontakt med honom. Han hade fruktat att han skulle vara tvungen att rapportera att Lisbeth Salander utan tvekan var skyldig. Nu hade han i alla fall m�jlighet att ber�tta att det fanns rimliga tvivel om hennes skuld.
�Hur l�ngt har du kommit?� fr�gade Palmgren utan inledande artighetsfraser.
�Med vad?� undrade Armanskij.
�Med din unders�kning om Salander.�
�Och vad f�r dig att tro att jag leder en s�dan unders�kning?�
�Sl�sa inte bort min tid.�
Armanskij suckade.
�Du har r�tt�, sa han.
�Jag vill att du bes�ker mig�, sa Palmgren.
�Okej. Jag kan komma ut och h�lsa p� dig i helgen.�
�Duger inte. Jag vill att du kommer i kv�ll. Vi har mycket att diskutera.�
Mikael hade bryggt kaffe och gjort sm�rg�sar i Lisbeths k�k. Han hoppades halvt om halvt att han pl�tsligt skulle h�ra hennes nycklar i d�rren. Men han hade inga riktiga f�rhoppningar. Den tomma h�rddisken i hennes PowerBook antydde att hon redan hade l�mnat sitt g�mst�lle f�r gott. Han hade hittat hennes adress f�r sent.
Halv tre p� eftermiddagen satt han fortfarande kvar bakom Lisbeths skrivbord. Han hade l�st Bj�rcks icke-utredning tre g�nger. Den var st�lld som ett PM till en namnl�s �verordnad. Rekommendationen var enkel. Skaffa en tam psykiatriker som kan ta in Salander p� barnpsyk ett par �r fram�ver. Flickan �r ju i vilket fall st�rd, vilket hennes beteende visar.
Mikael �mnade �gna stort intresse �t Bj�rck och Teleborian under den n�rmaste framtiden. Han s�g fram emot det. Hans mobil b�rjade pipa och st�rde tankekedjan.
�Hej igen. Det �r Malin. Jag tror att jag har n�got.�
�Vad?�
�Det finns ingen Ronald Niedermann folkbokf�rd i Sverige. Han finns inte i telefonkatalog, skattel�ngd, bilregister eller n�gon annanstans.�
�Okej.�
�Men h�r h�r. 1998 registrerades ett aktiebolag hos Patentverket. Det heter KAB Import AB och har adress i en postbox i G�teborg. Bolaget sysslar med import av elektronik. Styrelseordf�randen heter Karl Axel Bodin, allts� KAB, f�dd 1941.�
�Det ringer ingen klocka.�
�Inte hos mig heller. Styrelsen i �vrigt best�r av en revisor som sitter med i ett par dussin bolag som han g�r bokslut f�r. Han verkar vara en s�dan d�r deklarationsnisse f�r sm�f�retag. F�retaget har dock i stort sett varit vilande sedan starten.�
�Okej.�
�Den tredje styrelseledamoten �r en person vid namn R. Niedermann. Det finns f�delse�r men inga slutsiffror. Han har allts� inte personnummer i Sverige. Han �r f�dd den 18 januari 1970 och antecknad som f�retagets representant p� den tyska marknaden.�
�Bra, Malin. Mycket bra. Har vi n�gon adress mer �n boxen?�
�Nej, men jag har sp�rat Karl Axel Bodin. Han �r mantalsskriven i V�stsverige och bosatt p� adressen Postl�da 612 i Gosseberga. Jag slog upp det, det verkar vara en lantbruksfastighet i n�rheten av Nossebro nordost om G�teborg.�
�Vad vet vi om honom?�
�Han deklarerade f�r inkomster p� 260 000 kronor f�r tv� �r sedan. Han finns inte i kriminalregistret enligt v�r v�n inom polisen. Han har vapenlicens f�r en �lgstudsare och f�r ett hagelgev�r. Han har tv� bilar, en Ford och en Saab, b�gge av �ldre modell. Inga noteringar hos kronofogden. Han �r ogift och har titeln lantbrukare.�
�En anonym man utan trassel med r�ttvisan.�
Mikael funderade n�gra sekunder. Han m�ste g�ra ett val.
�En sak till. Dragan Armanskij p� Milton Security har ringt och s�kt dig flera g�nger under dagen.�
�Okej. Tack, Malin. Jag ringer tillbaka.�
�Mikael � �r allt okej med dig?�
�Nej, allt �r inte okej. Jag h�r av mig.�
Han visste att han gjorde fel. Som god samh�llsmedborgare borde han nu lyfta luren och ringa Bublanski. Men om han gjorde det skulle han antingen tvingas ber�tta sanningen om Lisbeth Salander eller hamna i en trasslig situation mellan halvl�gner och m�rkade avsnitt. Men det var inte det som var problemet.
Lisbeth Salander var p� jakt efter Niedermann och Zalachenko. Mikael visste inte hur l�ngt hon hade kommit, men om han och Malin hade kunnat hitta postl�da 612 i Gosseberga s� kunde Lisbeth Salander ocks� g�ra det. Sannolikheten var allts� stor att hon var p� v�g till Gosseberga. Det var n�sta naturliga steg.
Om Mikael ringde polisen och ber�ttade var Niedermann g�mde sig skulle han vara tvungen att ber�tta att Lisbeth Salander troligen var p� v�g dit. Hon var efterlyst f�r tre mord och skottlossningen i Stallarholmen. Vilket skulle inneb�ra att den nationella insatsstyrkan eller n�got motsvarande jaktlag skulle s�ttas in f�r att gripa henne.
Och Lisbeth Salander skulle med st�rsta sannolikhet g�ra v�ldsamt motst�nd.
Mikael tog fram papper och penna och gjorde en lista p� s�dant han inte kunde eller inte ville ber�tta f�r polisen.
F�rst skrev han Adressen.
Lisbeth hade lagt ned stor m�da p� att skaffa sig en hemlig adress. D�r hade hon sitt liv och sina hemligheter. Han t�nkte inte s�lja ut henne.
D�refter skrev han Bjurman och satte ett fr�getecken efter.
Han sneglade p� cd-skivan p� bordet framf�r sig. Bjurman hade v�ldtagit Lisbeth. Han hade n�stan m�rdat henne och han hade djupt missbrukat sin position som hennes f�rvaltare. D�rom r�dde ingen tvekan. Han borde h�ngas ut som det svin han var. Men h�r fanns ett etiskt dilemma. Lisbeth hade inte anm�lt honom. Ville hon bli uth�ngd i massmedia genom en polisutredning d�r de mest intima detaljer l�ckte ut p� n�gra timmar? Hon skulle aldrig f�rl�ta honom. Cd-skivan var bevismaterial och bilder ur den skulle g�ra sig bra i kv�llstidningarna.
Han funderade en stund och best�mde d�refter att det var Lisbeths sak att fatta beslut om hur hon ville agera. Men om han hade kunnat sp�ra hennes l�genhet s� borde polisen f�rr eller senare lyckas med samma sak. Han placerade cd-skivan i ett fodral i sin v�ska.
Sedan skrev han Bj�rcks utredning. Rapporten fr�n 1991 hade hemligst�mplats. Den kastade ljus �ver allt som hade h�nt. Den namngav Zalachenko och f�rklarade Bj�rcks roll, och tillsammans med torsklistan fr�n Dag Svenssons dator skulle Bj�rck f� �tskilliga svettiga timmar framf�r Bublanski. Tack vare korrespondensen hamnade Peter Teleborian ocks� i skiten.
P�rmen skulle leda polisen till Gosseberga � men han skulle f� �tminstone n�gra timmars f�rspr�ng.
Slutligen startade han Word och skrev i punktform alla v�sentliga fakta han hade hittat under de g�ngna tjugofyra timmarna genom samtalen med Bj�rck och Palmgren, och genom det material han hittat hos Lisbeth. Hela arbetet tog en dryg timme. Han br�nde dokumentet p� en cd-skiva tillsammans med sin egen research.
Han undrade om han borde h�ra av sig till Dragan Armanskij men beslutade att strunta i det. Han hade tillr�ckligt med bollar att h�lla i luften.
Mikael stannade till p�
�Han heter Zalachenko�, sa Mikael utan att h�lsa. �Han �r en gammal sovjetisk l�nnm�rdare fr�n underr�ttelsetj�nsten. Han hoppade av 1976 och fick uppeh�llstillst�nd i Sverige och l�n fr�n S�po. Efter Sovjets fall har han som s� m�nga andra blivit heltidsgangster och �gnar sig �t trafficking, vapen och narkotika.�
Erika Berger lade ned sin penna.
�Okej. Varf�r �r jag inte f�rv�nad �ver att KGB dyker upp i handlingen?�
�Inte KGB. GRU. Den milit�ra underr�ttelsetj�nsten.�
�Det �r allts� allvar.�
Mikael nickade.
�Du menar att det �r han som m�rdat Dag och Mia?�
�Inte personligen. Han skickade n�gon. Ronald Niedermann som Malin gr�vde fram.�
�Det kan du bevisa?�
�P� en h�ft. En del �r gissningar. Men Bjurman m�rdades d�rf�r att han bad Zalachenko om hj�lp att ta hand om Lisbeth.�
Mikael f�rklarade vad han hade sett p� filmen som Lisbeth hade i sin skrivbordsl�da.
�Zalachenko �r hennes pappa. Bjurman jobbade formellt f�r S�po i mitten av 1970-talet och var en av dem som tog emot Zalachenko d� han hoppade av. Sedan blev han advokat och heltidsslusk och gjorde tj�nster �t en sn�v grupp inom S�k. Jag skulle tro att det finns en v�ldigt intern samling som tr�ffas d� och d� i herrbastun f�r att styra v�rlden och bevara hemligheten om Zalachenko. Jag gissar att S�po i �vrigt aldrig ens h�rt talas om karln. Lisbeth hotade att spr�cka hemligheten. Allts� sp�rrade de in henne p� barnpsyk.�
�Det �r inte sant.�
�Jo�, sa Mikael. �Det fanns f�r all del en rad omst�ndigheter, och Lisbeth var inte s�rskilt hanterlig vare sig d� eller nu � men sedan hon var 12 �r har hon varit ett hot mot rikets s�kerhet.�
Han gjorde en hastig summering av historien.
�Det h�r �r en del att sm�lta�, sa Erika. �Och Dag och Mia ��
�M�rdades d�rf�r att Dag hade hittat l�nken mellan Bjurman och Zalachenko.�
�Och vad h�nder nu? Det h�r m�ste vi v�l ber�tta f�r polisen?�
�Delar av det, men inte allt. Jag har lagt �ver all v�sentlig information p� den h�r cd-skivan, som backup utifall att. Lisbeth �r p� jakt efter Zalachenko. Jag t�nker f�rs�ka hitta henne. Inget p� skivan f�r l�cka ut.�
�Mikael � jag gillar inte det h�r. Vi kan inte undanh�lla information i en mordutredning.�
�Det ska vi inte heller. Jag t�nker ringa Bublanski. Men min gissning �r att Lisbeth �r p� v�g till Gosseberga. Hon �r en efterlyst trippelm�rdare och om vi ringer polisen s� rycker de ut med nationella insatsstyrkan och f�rst�rkningsvapen med jaktammunition, och risken att hon kommer att g�ra motst�nd �r r�tt stor. Och d� kan vad som helst h�nda.�
Han hejdade sig och log gl�djel�st.
�Om inte annat b�r vi h�lla polisen utanf�r s� att nationella s�kerhetsstyrkan inte blir alltf�r decimerad. Jag m�ste f� tag p� henne f�rst.�
Erika Berger s�g tvivlande ut.
�Jag t�nker inte avsl�ja Lisbeths hemligheter. De f�r Bublanski lista ut p� egen hand. Jag vill att du g�r mig en tj�nst. Den h�r p�rmen inneh�ller Bj�rcks utredning fr�n 1991 och en del korrespondens mellan Bj�rck och Teleborian. Jag vill att du g�r en kopia och budar den till Bublanski eller Modig. Sj�lv �ker jag till G�teborg om tjugo minuter.�
�Mikael ��
�Jag vet. Men jag t�nker st� p� Lisbeths sida hela v�gen i den h�r fighten.�
Erika Berger knep ihop l�pparna och sa inget. Sedan nickade hon. Mikael gick mot d�rren.
�Var f�rsiktig�, sa Erika n�r han redan hade f�rsvunnit.
Hon t�nkte att hon borde ha f�ljt med honom. Det var det enda anst�ndiga. Men hon hade fortfarande inte ber�ttat att hon t�nkte sluta p�
Boxen fanns p� ett postkontor i ett k�pcenter. Lisbeth k�nde inte till G�teborg och visste inte exakt var hon befann sig, men hon hade hittat postkontoret och placerat sig p� ett kaf� d�r hon precis kunde se boxen genom en smal glipa i en ruta d�r en reklamposter f�r Svensk Kassatj�nst � den f�rb�ttrade svenska posten � h�ngde.
Irene Nesser hade en mer diskret makeup �n Lisbeth Salander. Hon hade n�gra f�niga halsband och l�ste Brott och straff, som hon hade hittat i en bokl�da ett kvarter l�ngre norrut. Hon tog god tid p� sig och v�nde blad med j�mna mellanrum. Hon hade inlett bevakningen vid lunchtid och hade ingen aning om n�r boxen brukade t�mmas, om det skedde dagligen eller kanske varannan vecka, om den redan var t�md f�r dagen eller om n�gon skulle komma. Men det var hennes enda sp�r och hon drack caffe latte medan hon v�ntade.
Hon hade n�stan slumrat till med vid�ppna �gon d� hon pl�tsligt s�g boxluckan �ppnas. Hon sneglade p� klockan. Kvart i tv�. Tur som en tokig.
Lisbeth reste sig hastigt och promenerade fram till f�nstret d�r hon s�g en man i svart skinnjacka l�mna boxavdelningen. Hon kom ifatt honom p� gatan utanf�r. Det var en smal ung man i 20-�rs�ldern. Han promenerade runt h�rnet till en parkerad Renault och l�ste upp bild�rren. Lisbeth Salander memorerade bilnumret och sprang tillbaka till Corollan som hon parkerat hundra meter l�ngre ned p� samma gata. Hon kom i kapp d� han sv�ngde upp p� Linn�gatan. Hon f�ljde honom ned p� Avenyn och upp mot Nordstan.
Mikael Blomkvist hann precis med X2000 kl. 17.10. Han l�ste biljett p� t�get med sitt kreditkort och satte sig i den tomma restaurangvagnen och best�llde en sen lunch.
Han k�nde en malande oro i mellang�rdet och befarade att han var f�r sent ute. Han hoppades att Lisbeth Salander skulle ringa honom men visste att hon inte skulle g�ra det.
Hon hade f�rs�kt d�da Zalachenko 1991. Nu hade han slagit tillbaka efter alla dessa �r.
Holger Palmgren hade gjort en riktig analys av henne. Lisbeth Salander hade f�tt en gedigen praktisk erfarenhet av att det inte var l�nt att prata med myndigheter.
Mikael sneglade p� sin datorv�ska. Han hade tagit med sig den Colt som han hade hittat i Lisbeths skrivbordsl�da. Han var os�ker p� varf�r han tagit med vapnet, men han k�nde instinktivt att han inte skulle l�mna kvar det i hennes l�genhet. Han erk�nde att det inte var ett s�rskilt logiskt resonemang.
N�r t�get rullade �ver �rstabron �ppnade han mobilen och ringde till Bublanski.
�Vad vill du?� fr�gade Bublanski irriterat.
�Avsluta�, sa Mikael.
�Avsluta vad d�?�
�Hela den h�r soppan. Vill du veta vem som m�rdade Dag och Mia och Bjurman?�
�Om du har information vill jag g�rna ta del av den.�
�M�rdaren heter Ronald Niedermann. Det �r den d�r blonda j�tten som Paolo Roberto slogs med. Han �r tysk medborgare, 35 �r och arbetar f�r ett kr�k som heter Alexander Zalachenko, �ven k�nd som Zala.�
Bublanski var tyst en l�ng stund. Sedan suckade han ljudligt. Mikael h�rde honom v�nda ett papper och klicka med en kulspetspenna.
�Och det �r du s�ker p�?�
�Ja.�
�Okej. Och var finns Niedermann och den h�r Zalachenko?�
�Det vet jag inte �n. Men s� fort jag listat ut det ska jag ber�tta det f�r dig. Om en kort stund kommer Erika Berger att buda en polisutredning fr�n 1991 till dig. S� fort hon gjort en kopia av den. D�r hittar du all t�nkbar information om Zalachenko och Lisbeth Salander.�
�Hur menar du?�
�Zalachenko �r Lisbeths pappa. Han �r en avhoppad rysk l�nnm�rdare fr�n det kalla kriget.�
�Rysk l�nnm�rdare�, ekade Bublanski med tvivel i r�sten.
�N�gra sekterister p� S�po har h�llit honom om ryggen och m�rkat d� han beg�tt brott.�
Mikael h�rde att Bublanski drog fram en stol och satte sig.
�Jag tror att det �r b�st att du kommer in och l�mnar ett formellt vittnesm�l.�
�Sorry. Jag har inte tid.�
�F�rl�t?�
�Jag �r inte i Stockholm just nu. Men jag h�r av mig s� fort jag hittat Zalachenko.�
�Blomkvist � Du beh�ver inte bevisa n�gonting. Jag har ocks� tvivel om Salanders skuld.�
�F�r jag p�minna om att jag bara �r en enkel privatspanare som inte vet ett dyft om polisarbete.�
Han visste att det var barnsligt men han br�t samtalet utan att avsluta. Ist�llet ringde han Annika Giannini.
�Hej syrran.�
�Hej. N�got nytt?�
�Jovars. Jag kommer m�jligen att beh�va en bra advokat i morgon.�
Hon suckade.
�Vad har du gjort?�
�Inget allvarligt �nnu, men jag kan bli gripen f�r hindrande av en polisutredning eller n�got s�dant. Men det var inte d�rf�r jag ringde. Du kan inte representera mig.�
�Varf�r inte?�
�D�rf�r att jag vill att du ska �ta dig att f�rsvara Lisbeth Salander och du kan inte f�rsvara b�de mig och henne.�
Mikael ber�ttade i korthet vad historien handlade om. Annika Giannini var olycksb�dande tyst.
�Och du har dokumentation p� det h�r ��, sa hon slutligen.
�Ja.�
�Jag m�ste t�nka p� saken. Lisbeth beh�ver en brottm�lsadvokat ��
�Du blir perfekt.�
�Mikael ��
�H�rru syrran, var det inte du som gick omkring och var sur p� mig f�r att jag inte bad om hj�lp d� jag beh�vde det?�
N�r de talat f�rdigt satt Mikael och funderade en stund. Sedan lyfte han luren och ringde till Holger Palmgren. Han hade ingen s�rskild anledning att g�ra det, men ans�g att gubben p� hemmet trots allt borde informeras om att han f�ljde vissa sp�r och att han hoppades att historien skulle vara avslutad inom de n�rmaste timmarna.
Problemet var ju f�rst�s att �ven Lisbeth Salander hade sina sp�r.
Lisbeth Salander str�ckte sig efter ett �pple i ryggs�cken utan att sl�ppa g�rden med blicken. Hon l�g utstr�ckt i kanten av en skogsdunge med golvmattan fr�n Corollan som improviserat liggunderlag. Hon hade bytt kl�der och var kl�dd i gr�na vindbyxor med benfickor, en tjock tr�ja och en varmfodrad midjekort tygjacka.
Gosseberga l�g omkring fyra hundra meter fr�n landsv�gen och bestod av tv� byggnader. Huvudg�rden fanns ungef�r hundratjugo meter framf�r henne. Det var ett ordin�rt vitt tr�hus med tv� v�ningar, ett uthus och en ladug�rd sjuttio meter bortanf�r bostadshuset. Genom en port i ladug�rden kunde hon se fronten p� en vit bil. Hon trodde att det var en vit Volvo, men avst�ndet var f�r l�ngt f�r att hon skulle kunna vara helt s�ker.
Mellan henne och byggnaden fanns till h�ger en ler�ker som vidgade sig drygt tv� hundra meter ned mot en liten tj�rn. Uppfartsv�gen kl�v �kern och f�rsvann in i ett skogsparti mot landsv�gen. Vid uppfarten fanns ytterligare en byggnad som s�g ut att vara ett �detorp; f�nstren var t�ckta av ljusa skynken. Norr om byggnaden fanns ett skogsparti som rid� mot den n�rmaste grannen, en klunga hus n�stan sex hundra meter bort. Bondg�rden framf�r henne var allts� relativt isolerad.
Hon befann sig i n�rheten av sj�n Anten i ett landskap med bulliga �sar d�r sjok av �krar avl�stes av sm� samh�llen och kompakta skogspartier. V�gkartan gav ingen detaljerad beskrivning av omr�det, men hon hade f�ljt den svarta Renaulten ut ur G�teborg l�ngs E20 och sv�ngt v�sterut mot Sollebrunn i Alings�s. Efter drygt fyrtio minuter hade bilen pl�tsligt sv�ngt in p� en skogsv�g med en v�gskylt med namnet Gosseberga. Hon hade parkerat bakom en lada i en skogsdunge drygt hundra meter norr om avtagsv�gen och �terv�nt till fots.
Hon hade aldrig h�rt talas om Gosseberga, men s� vitt hon kunde f�rst� syftade namnet p� bostadshuset och ladug�rden framf�r henne. Hon hade passerat postl�dan vid landsv�gen. Den hade siffrorna PL192 � K. A. Bodin. Namnet sa henne ingenting.
Hon hade gjort en halvcirkel runt byggnaden och slutligen valt sin utkiksplats med omsorg. Hon hade kv�llssolen i ryggen. Sedan hon kommit p� plats vid halvfyratiden p� eftermiddagen hade i stort sett en enda sak h�nt. Klockan fyra hade f�raren av Renaulten kommit ut fr�n huset. I d�rr�ppningen hade han v�xlat n�gra ord med en person som hon inte hade kunnat se. D�refter hade han k�rt sin v�g och inte �terkommit. I �vrigt hade hon inte sett n�gon r�relse p� g�rden. Hon v�ntade t�lmodigt och betraktade byggnaden genom en liten Minoltakikare med 8x f�rstoring.
Mikael Blomkvist trummade irriterat med fingrarna mot bordet i restaurangvagnen. X2000 stod stilla i Katrineholm. T�get hade st�tt d�r i n�rmare en timme med n�got mystiskt vagnfel som enligt h�gtalarna m�ste �tg�rdas. SJ beklagade f�rseningen.
Han suckade frustrerat och h�mtade p�fyllning p� kaffet. F�rst femton minuter senare startade t�get med ett ryck. Han tittade p� klockan. �tta.
Han borde ha tagit flyget eller hyrt en bil.
K�nslan av att han var f�r sent ute blev allt starkare.
Vid sextiden hade n�gon t�nt en lampa i ett rum p� underv�ningen och kort d�refter hade en brolampa t�nts. Lisbeth skymtade skuggor i vad hon trodde var k�ket till h�ger om entr�d�rren, men hon lyckades inte urskilja n�got ansikte.
Helt pl�tsligt �ppnades ytterd�rren och den blonde j�tten vid namn Ronald Niedermann kom ut. Han var kl�dd i m�rka byxor och �tsmitande polojumper som framh�vde hans muskler. Lisbeth nickade f�r sig sj�lv. Det var �ntligen en bekr�ftelse p� att hon hade kommit r�tt. Hon konstaterade �n en g�ng att Niedermann verkligen var en massiv biff. Men han var av k�tt och blod som alla andra m�nniskor, vad �n Paolo Roberto och Miriam Wu hade upplevt. Niedermann promenerade runt huset och f�rsvann till bilen i ladug�rden i n�gra minuter. Han �terkom med en liten handledsv�ska och gick in i huset.
Bara n�gra minuter senare kom han ut igen. Han hade s�llskap av en spenslig kortvuxen �ldre man som haltade och st�dde sig p� en krycka. Det var f�r m�rkt f�r att Lisbeth skulle kunna urskilja anletsdragen, men hon k�nde en iskyla krypa l�ngs nacken.
Daaaddyyy, I am heeeree �
Hon iakttog Zalachenko och Niedermann n�r de promenerade l�ngs uppfartsv�gen. De stannade vid uthuset d�r Niedermann h�mtade ved. Sedan �terv�nde de till bostadshuset och st�ngde d�rren.
Lisbeth Salander l�g stilla i flera minuter efter att de hade g�tt in. Sedan s�nkte hon kikaren och drog sig tillbaka ett tiotal meter till dess att hon var helt dold bakom tr�den. Hon �ppnade ryggs�cken och plockade fram en termos och h�llde upp svart kaffe och stoppade en sockerbit i munnen som hon b�rjade suga p�. Hon �t en inplastad ostsm�rg�s som hon tidigare under dagen hade k�pt p� en bensinmack p� v�gen till G�teborg. Hon funderade.
N�r hon var klar plockade hon upp Sonny Nieminens polska P-83 Wanad fr�n ryggs�cken. Hon drog ut magasinet och kontrollerade att inget blockerade slutstycket eller loppet. Hon gjorde en blindavfyrning. Hon hade sex patroner av kaliber 9 mm Makarov i magasinet. Det borde r�cka. Hon tryckte in magasinet igen och matade in en kula i loppet. Hon s�krade och placerade vapnet i h�ger jackficka.
Lisbeth b�rjade framryckningen mot byggnaden i en kringg�ende r�relse genom skogen. Hon hade kommit ungef�r hundrafemtio meter d� hon pl�tsligt stannade mitt i steget.
I marginalen p� sitt exemplar av Arithmetica hade Pierre de Fermat krafsat orden Jag har ett i sanning underbart bevis f�r detta p�st�ende, men marginalen �r alltf�r tr�ng f�r att rymma detsamma.
Kvadraten hade f�rvandlats till en kub, (x�+y�=z�), och matematikerna hade �gnat �rhundraden �t att s�ka svaret p� Fermats g�ta. F�r att �ntligen l�sa g�tan p� 1990-talet hade Andrew Wiles k�mpat i tio �r med v�rldens mest avancerade dataprogram.
Och helt pl�tsligt f�rstod hon. Svaret var s� avv�pnande enkelt. En lek med siffror som radade upp sig och pl�tsligt f�ll p� plats i en enkel formel som mest var att betrakta som en rebus.
Fermat hade ju ingen dator och Andrew Wiles l�sning byggde p� matematik som inte ens hade uppfunnits d� Fermat formulerade sitt teorem. Fermat hade aldrig kunnat producera det bevis som Andrew Wiles lade fram. Fermats l�sning var naturligtvis helt annorlunda.
Hon var s� h�pen att hon var tvungen att s�tta sig p� en stubbe. Hon tittade rakt framf�r sig medan hon kontrollerade ekvationen.
Det var s� han menade. Undra p� att matematikerna slitit sitt h�r.
Sedan fnittrade hon.
En filosof skulle ha haft st�rre chans att l�sa den h�r g�tan.
Hon skulle ha uppskattat att l�ra k�nna Fermat.
Det var en kaxig j�vel.
Efter en stund reste hon sig och fortsatte framryckningen genom skogen. N�r hon n�rmade sig hade hon ladug�rden mellan sig och bostadshuset.
Lisbeth Salander tog sig in i ladug�rden genom en tv�rport till en gammal tr�ckr�nna. Det fanns inga djur p� g�rden. Hon s�g sig omkring och konstaterade strax att d�r fanns inget utom tre bilar � den vita Volvon fr�n Auto-Expert, en �ldre Ford och en n�got modernare Saab. L�ngre in fanns en rostig harv och andra redskap fr�n vad som en g�ng i tiden hade varit ett lantbruk.
Hon dr�jde sig kvar i dunklet i ladug�rden och betraktade bostadshuset. Det var m�rkt ute och belysningen var t�nd i samtliga rum i bottenv�ningen. Hon kunde inte se n�gon r�relse men tyckte sig se ett fladdrande sken fr�n en TV. Hon kastade en blick p� sitt armbandsur. 19.30. Rapport.
Hon var f�rbryllad �ver att Zalachenko hade valt att bos�tta sig i ett s� ensligt hus. Det var inte likt den man som hon mindes fr�n s� m�nga �r tidigare. Hon hade aldrig f�rv�ntat sig att hitta honom p� landsbygden i en liten vit bondg�rd, m�jligen i en anonym villaf�rort eller i n�gon semesterort utomlands. Under sitt liv m�ste han ha skaffat sig fler fiender �n Lisbeth Salander. Hon st�rdes av att platsen verkade s� oskyddad. Hon r�knade dock med att han hade vapen i huset.
Efter en l�ng tvekan gled hon ut ur ladug�rden i skymningsljuset. Hon skyndade �ver g�rdsplanen p� l�tta f�tter och stannade med ryggen mot bostadshusets fasad. Pl�tsligt h�rde hon svaga ljud av musik. Hon gick ljudl�st runt huset och f�rs�kte snegla genom f�nstren, men de satt f�r h�gt uppe p� fasaden.
Lisbeth ogillade instinktivt uppl�gget. Den f�rsta halvan av sitt liv hade hon levt i st�ndig skr�ck f�r mannen i huset. Den andra halvan av sitt liv, sedan hon hade misslyckats med att d�da honom, hade hon v�ntat p� att han skulle �terkomma i hennes liv. Den h�r g�ngen t�nkte hon inte beg� n�gra misstag. Zalachenko m� vara en gammal krympling, men han var en tr�nad m�rdare som hade �verlevt p� mer �n ett slagf�lt.
Dessutom hade hon Ronald Niedermann att ta h�nsyn till.
Helst hade hon velat �verraska Zalachenko ute i det fria, n�gonstans p� g�rdsplanen d�r han skulle vara oskyddad. Hon hade ingen st�rre lust att prata med honom och skulle ha varit n�jd om hon haft ett gev�r med kikarsikte. Men hon hade inget gev�r och dessutom hade han sv�rt att g�. Den enda skymt hon sett av honom var de minuter han hade f�ljt med till vedboden och det verkade osannolikt att han pl�tsligt skulle f� f�r sig att g� en kv�llspromenad. Det innebar att om hon ville inv�nta ett b�ttre tillf�lle m�ste hon dra sig tillbaka och tvingas �vernatta i skogen. Hon hade ingen sovs�ck och �ven om kv�llen var ljummen s� skulle natten bli kall. Nu n�r hon �ntligen hade honom inom r�ckh�ll ville hon inte riskera att han skulle slinka undan igen. Hon t�nkte p� Miriam Wu och p� sin mamma.
Lisbeth bet sig i underl�ppen. Hon m�ste ta sig in i huset, vilket var det s�msta alternativet. Hon kunde f�rst�s knacka p� d�rren och avlossa vapnet i samma �gonblick som n�gon �ppnade och d�refter ge sig in i byggnaden i jakt p� den �terst�ende f�hunden. Men det skulle inneb�ra att den som fanns kvar var f�rvarnad och sannolikt bev�pnad. Konsekvensanalys. Vad fanns det f�r alternativ?
Pl�tsligt s�g hon en skymt av Niedermanns profil d� han passerade ett f�nster bara n�gra meter fr�n henne. Han sneglade �ver axeln in mot rummet och pratade med n�gon.
B�gge fanns i rummet till v�nster om entr�n.
Lisbeth beslutade sig. Hon drog upp pistolen ur jackfickan, os�krade och gick ljudl�st upp p� bron. Hon h�ll vapnet i v�nster hand medan hon o�ndligt l�ngsamt tryckte ned handtaget p� ytterd�rren. Den var ol�st. Hon rynkade �gonbrynen och tvekade. Det fanns dubbla s�kerhetsl�s i d�rren.
Zalachenko skulle inte ha l�mnat d�rren ol�st. Huden knottrade sig i nacken.
Det k�ndes fel.
Farstun var kolsvart. Till h�ger skymtade hon en trappa upp till �verv�ningen. Det fanns tv� d�rrar rakt fram och en till v�nster. Hon kunde se ljus sila genom en springa ovanf�r d�rren. Hon stod stilla och lyssnade. Sedan h�rde hon en r�st och ett skrapande ljud fr�n en stol fr�n rummet till v�nster.
Hon tog tv� snabba kliv och vr�kte upp d�rren och riktade vapnet mot � rummet var tomt.
Hon h�rde ett frasande av kl�der bakom sig och snurrade runt som en reptil. I samma sekund som hon f�rs�kte f� pistolen i skottl�ge sl�t sig Ronald Niedermanns enorma n�ve som ett j�rnband runt hennes hals och hans andra hand sl�t sig runt hennes vapenhand. Han h�ll henne runt nacken och lyfte henne rakt upp i luften som om hon hade varit en docka.
En sekund sprattlade hon med f�tterna i tomma intet. Sedan vred hon sig runt och sparkade mot Niedermanns skrev. Hon missade och tr�ffade p� utsidan av h�ften. Det k�ndes som att sparka in i en tr�dstam. Det svartnade framf�r hennes �gon n�r han kramade hennes hals och hon k�nde hur hon tappade vapnet.
J�vlar.
Sedan kastade Ronald Niedermann in henne i rummet. Hon landade med ett brak p� en soffa och halkade ned p� golvet. Hon k�nde blod str�mma till huvudet och kom vimmelkantigt upp p� f�tter. Hon s�g en tung trekantig askkopp i massivt glas p� ett bord och grep den i farten och svingade den i en backhand. Niedermann f�ngade upp hennes arm mitt i slaget. Hon str�ckte ned sin fria hand i v�nster byxficka och drog upp elpistolen och vred sig runt och tryckte den mot Niedermanns skrev.
Hon k�nde sj�lv en kraftig sn�rt av elchocken fortplanta sig genom den arm som Niedermann h�ll fast. Hon f�rv�ntade sig att han skulle ramla ihop i sm�rtor. Ist�llet tittade han ned p� henne med ett f�rbryllat ansiktsuttryck. Lisbeth Salanders �gon vidgades i chock. Det var uppenbart att han k�nde obehag av n�got slag, men huvudsakligen ignorerade han sm�rtan. Han �r inte normal.
Niedermann b�jde sig ned och tog elpistolen fr�n henne och granskade den med ett fortfarande f�rbryllat ansiktsuttryck. Sedan gav han henne en �rfil med �ppen hand. Det var som om han slagit henne med en klubba. Hon rasade ihop p� golvet framf�r soffan. Hon h�jde blicken och m�tte Ronald Niedermanns �gon. Han betraktade henne nyfiket, ungef�r som om han undrade vilket hennes n�sta drag skulle bli. Som en katt som f�rbereder sig f�r att leka med sitt byte.
D�refter anade hon r�relse fr�n en d�rr�ppning l�ngre in i rummet. Hon vred huvudet.
Han kom l�ngsamt in i ljuset.
Han st�dde sig p� en k�pp med handledskrycka och hon kunde se protesen sticka ut ur byxbenet.
Hans v�nstra hand var en f�rkrympt klump d�r det saknades ett par fingrar.
Hon h�jde blicken till hans ansikte. Den v�nstra halvan var ett lappt�cke av �rrbildning fr�n brandskadan. Hans �ra var en liten stump och han saknade �gonbryn. Han var skallig. Hon mindes honom som en viril och atletisk man med svart b�ljande h�r. Han var 165 centimeter l�ng och utm�rglad.
�Hej pappa�, sa hon tonl�st.
Alexander Zalachenko betraktade sin dotter lika uttrycksl�st.
Ronald Niedermann t�nde takbelysningen. Han kontrollerade att hon inte hade fler vapen genom att stryka �ver hennes kl�der och s�krade d�refter hennes P-83 Wanad och plockade ut magasinet. Zalachenko hasade sig f�rbi Lisbeth Salander och satte sig i en f�t�lj och lyfte en fj�rrkontroll.
Lisbeths blick f�ll p� TV-sk�rmen bakom honom. Zalachenko klickade och hon s�g pl�tsligt en gr�nflimrande bild av omr�det bakom ladug�rden och en bit av uppfartsv�gen till huset. Kamera med m�rkeroptik. De hade vetat att hon var p� v�g.
�Jag b�rjade tro att du inte skulle v�ga dig fram�, sa Zalachenko. �Vi har bevakat dig sedan fyratiden. Du har utl�st n�stan vartenda larm runt g�rden.�
�R�relsedetektorer�, sa Lisbeth.
�Tv� vid uppfartsv�gen och fyra p� hygget tv�rs �ver �ngen. Du uppr�ttade din observationspost p� precis det st�lle d�r vi hade larmat. Det �r d�r man har b�st utsikt �ver g�rden. Det �r oftast �lg eller r�djur och ibland n�gon b�rplockare som kommer f�r n�ra. Men det �r s�llan vi f�r se n�gon smyga upp med vapen i hand.�
Han var tyst en sekund.
�Trodde du verkligen att Zalachenko skulle sitta helt oskyddad i ett litet hus p� landet.�
Lisbeth masserade nacken och gjorde en ansats att resa sig.
�Sitt kvar p� golvet�, sa Zalachenko skarpt.
Niedermann slutade pyssla med hennes vapen och betraktade henne stillsamt. Han h�jde p� ett �gonbryn och log mot henne. Lisbeth mindes Paolo Robertos massakrerade ansikte i TV och best�mde sig f�r att det var en god id� att stanna kvar p� golvet. Hon andades ut och lutade ryggen mot soffan.
Zalachenko str�ckte ut sin friska h�gerhand. Niedermann drog upp ett vapen ur byxlinningen, gjorde en mantelr�relse och gav det till honom. Lisbeth noterade att det var en Sig Sauer, polisens standardvapen. Zalachenko nickade. Utan �vrig kommunikation v�nde Niedermann tv�rt och satte p� sig en jacka. Han gick ut ur rummet och Lisbeth h�rde ytterd�rren �ppnas och st�ngas.
�Bara s� att du inte f�r n�gra dumheter i huvudet. I samma �gonblick som du f�rs�ker resa dig s� skjuter jag dig mitt i kroppen.�
Lisbeth slappnade av. Han skulle hinna f� tv�, kanske tre tr�ffar innan hon kunde n� honom, och han anv�nde f�rmodligen ammunition som innebar att hon skulle f�rbl�da p� n�gra minuter.
�Du ser f�r j�vlig ut�, sa Zalachenko och pekade p� hennes ring i �gonbrynet. �Som ett j�vla luder.�
Lisbeth fixerade honom med blicken.
�Men du har mina �gon�, sa han.
�G�r det ont?� fr�gade hon och nickade mot hans protes.
Zalachenko betraktade henne en l�ng stund.
�Nej. Inte l�ngre.�
Lisbeth nickade.
�Du vill bra g�rna d�da mig�, sa han.
Hon svarade inte. Han skrattade pl�tsligt.
�Jag har t�nkt p� dig genom �ren. Ungef�r varje g�ng jag ser mig i spegeln.�
�Du skulle ha l�tit min mamma vara i fred.�
Zalachenko skrattade.
�Din mor var en hora.�
Lisbeths �gon blev kolsvarta.
�Hon var ingen hora. Hon jobbade i kassan i en matbutik och f�rs�kte f� pengarna att r�cka till.�
Zalachenko skrattade igen.
�Du f�r ha vilka fantasier du vill om henne. Men jag vet att hon var en hora. Och hon s�g snabbt till att bli med barn och sedan f�rs�kte hon f� mig att gifta mig med henne. Precis som om jag skulle gifta mig med en hora.�
Lisbeth sa ingenting. Hon s�g in i pistolmynningen och hoppades att han skulle sl�ppa koncentrationen ett �gonblick.
�Brandbomben var listig. Jag hatade dig. Men sedan blev det oviktigt. Du var inte v�rd energin. Hade du bara l�tit allting vara s� skulle jag inte ha brytt mig.�
�Snack. Bjurman anlitade dig f�r att fixa mig.�
�Det var en helt annan sak. Det var en aff�rsuppg�relse. Han beh�vde en film som du har och jag driver en liten aff�rsverksamhet.�
�Och du trodde att jag skulle ge dig filmen.�
�Jo, min k�ra dotter. Det �r jag �vertygad om att du skulle ha gjort. Du anar inte hur samarbetsvilliga m�nniskor blir d� Ronald Niedermann ber om n�gonting. Och s�rskilt om han drar ig�ng en motors�g och s�gar av en av dina f�tter. I mitt fall vore det dessutom en l�mplig ers�ttning � en fot f�r en fot.�
Lisbeth t�nkte p� Miriam Wu i Ronald Niedermanns h�nder i lagret utanf�r Nykvarn. Zalachenko misstolkade hennes ansiktsuttryck.
�Du beh�ver inte vara orolig. Vi t�nker inte stycka dig.�
Han tittade p� henne.
�V�ldtog verkligen Bjurman dig?�
Hon svarade inte.
�Fy fan vilken d�lig smak han m�ste ha haft. Jag l�ser i tidningen att du �r n�gon sorts j�vla flata. Det f�rv�nar mig inte. Jag f�rst�r att det inte �r n�gon grabb som vill ha dig.�
Lisbeth svarade fortfarande inte.
�Jag kanske skulle be Niedermann dra �ver dig. Du ser ut att beh�va det.�
Han funderade p� saken.
�Fast Niedermann har inte sex med tjejer. Nej, han �r inte b�g. Han har bara inte sex.�
�D� f�r v�l du dra �ver mig�, sa Lisbeth provocerande.
Kom n�rmare. G�r ett misstag.
�Nej, verkligen inte. Det vore perverst.�
De var tysta en stund.
�Vad v�ntar vi p�?� fr�gade Lisbeth.
�Min kompanjon kommer strax tillbaka. Han ska bara flytta din bil och g�ra ett litet �rende. Var finns din syster?�
Lisbeth ryckte p� axlarna.
�Svara mig.�
�Jag vet inte och �rligt talat skiter jag i det.�
Han skrattade igen.
�Syskonk�rlek? Camilla var alltid den som hade n�gonting i skallen medan du bara var en v�rdel�s sopa.�
Lisbeth svarade inte.
�Men jag m�ste erk�nna att det k�nns riktigt tillfredsst�llande att se dig igen p� n�ra h�ll.�
�Zalachenko�, sa hon, �du �r en tr�ttsam j�vel. Var det Niedermann som sk�t Bjurman?�
�Naturligtvis. Ronald Niedermann �r en perfekt soldat. Han lyder inte bara order utan tar ocks� egna initiativ d� det �r n�dv�ndigt.�
�Var har du gr�vt upp honom?�
Zalachenko betraktade sin dotter med ett s�reget ansiktsuttryck. Han �ppnade munnen som om han skulle s�ga n�gonting men tvekade och f�rblev tyst. Han sneglade mot ytterd�rren och log pl�tsligt mot Lisbeth.
�Du menar att du inte r�knat ut det �n�, sa han. �Enligt Bjurman skulle du vara en s�rdeles skicklig researcher.�
Sedan gapskrattade Zalachenko.
�Vi b�rjade umg�s i Spanien i b�rjan av 1990-talet d� jag fortfarande var konvalescent efter din lilla brandbomb. Han var 22 �r och blev mina armar och ben. Han �r inte anst�lld � det �r ett partnerskap. Vi har en blomstrande aff�rsr�relse.�
�Trafficking.�
Han ryckte p� axlarna.
�Man kan s�ga att vi �r diversifierade och �gnar oss �t m�nga varor och tj�nster. F�retagsid�n �r att finnas i bakgrunden och aldrig synas. Men har du verkligen inte f�rst�tt vem Ronald Niedermann �r?�
Lisbeth satt tyst. Hon f�rstod f�rst inte vad han syftade p�.
�Han �r din bror�, sa Zalachenko.
�Nej�, sa Lisbeth andl�st.
Zalachenko skrattade igen. Men pistolmynningen pekade stadigt hotfullt mot henne.
�Han �r �tminstone din halvbror�, f�rtydligade Zalachenko. �Resultatet av en f�rstr�else under ett uppdrag jag hade i Tyskland 1970.�
�Du har gjort din son till en m�rdare.�
��nej, jag har bara hj�lpt honom att f�rverkliga sin potential. Han hade f�rm�gan att d�da l�ngt innan jag tog mig an hans utbildning. Och han kommer att leda familjef�retaget l�ngt efter att jag �r borta.�
�Vet han om att vi �r halvsyskon?�
�Naturligtvis. Men om du tror att du ska kunna v�dja till hans familjek�nsla s� kan du gl�mma det. Jag �r hans familj. Du �r bara ett brus vid horisonten. Jag kan v�l n�mna att han inte �r ditt enda syskon. Du har �tminstone ytterligare fyra br�der och tre systrar i olika l�nder. En av dina �vriga br�der �r en idiot men en annan har faktiskt potential. Han sk�ter f�retagets avdelning i Tallinn. Men Ronald �r det enda av mina barn som verkligen lever upp till Zalachenkos gener.�
�Jag antar att mina systrar inte f�r plats i familjef�retaget.�
Zalachenko s�g f�rbluffad ut.
�Zalachenko � du �r bara en vanlig f�hund som hatar kvinnor. Varf�r d�dade ni Bjurman?�
�Bjurman var en idiot. Han trodde inte sina �gon d� han uppt�ckte att du var min dotter. Han var ju en av de f� i det h�r landet som k�nde till min bakgrund. Jag m�ste erk�nna att jag blev orolig d� han pl�tsligt kontaktade mig, men sedan l�ste sig ju allt till det b�sta. Han dog och du fick skulden.�
�Men varf�r sk�t ni honom?� upprepade Lisbeth.
�Det var faktiskt inte planerat. Jag s�g fram emot m�nga �rs samarbete med honom och det �r alltid bra att ha en bakd�rr in till S�po. �ven om det �r en idiot. Men den d�r journalisten i Enskede hade p� n�got s�tt hittat ett samband mellan honom och mig och ringde honom just d� Ronald befann sig hemma i hans bostad. Bjurman greps av panik och blev helt oregerlig. Ronald var tvungen att fatta ett beslut p� st�ende fot. Han handlade helt korrekt.�
Lisbeths hj�rta sj�nk som en sten i br�stet d� hennes far bekr�ftade vad hon redan hade f�rst�tt. Dag Svensson hade hittat ett samband. Hon hade pratat med Dag och Mia i �ver en timme. Hon hade omedelbart gillat Mia men varit svalare mot Dag Svensson. Han p�minde p� tok f�r mycket om Mikael Blomkvist � en odr�glig v�rldsf�rb�ttrare som trodde att han skulle kunna f�r�ndra n�gonting genom en bok. Men hon hade accepterat hans �rliga upps�t.
P� det hela taget hade bes�ket hos Dag och Mia varit bortkastad tid. De kunde inte leda henne till Zalachenko. Dag Svensson hade hittat hans namn och b�rjat gr�va, men han hade inte kunnat identifiera honom.
D�remot hade hon gjort ett f�r�dande misstag under bes�ket. Hon visste att det m�ste finnas en koppling mellan Bjurman och Zalachenko. Hon hade f�ljaktligen st�llt fr�gor om Bjurman i ett f�rs�k att utr�na om Dag Svensson hade snubblat �ver hans namn. Det hade han inte, men han hade ett bra v�derkorn. Han zoomade omedelbart in p� namnet Bjurman och ansatte henne med fr�gor.
Utan att Lisbeth gett Dag Svensson s�rskilt mycket hade han f�rst�tt att hon var en akt�r i dramat. Han hade ocks� insett att han sj�lv satt p� information som hon ville ha. De hade kommit �verens om att tr�ffas igen och diskutera vidare efter helgen. D�refter hade Lisbeth Salander �kt hem och lagt sig. N�r hon vaknade m�ttes hon av beskedet p� morgonnyheterna att tv� personer m�rdats i en l�genhet i Enskede.
Hon hade gett Dag Svensson en enda anv�ndbar sak under bes�ket. Hon hade gett honom namnet Nils Bjurman. Dag Svensson m�ste ha lyft luren och ringt Bjurman i samma �gonblick som hon hade l�mnat deras l�genhet.
Det var hon som var sambandet. Om hon inte hade bes�kt Dag Svensson skulle han och Mia fortfarande ha varit i livet.
Zalachenko skrattade.
�Du anar inte s� h�pna vi blev d� polisen b�rjade jaga dig f�r morden.�
Lisbeth bet sig i underl�ppen. Zalachenko granskade henne.
�Hur hittade du mig?� fr�gade han.
Hon ryckte p� axlarna.
�Lisbeth � Ronald �r tillbaka om en kort stund. Jag kan be honom bryta varje ben i din kropp till dess att du svarar. Bespara oss den m�dan.�
�Postboxen. Jag sp�rade Niedermanns bil fr�n biluthyrningen och v�ntade tills den d�r finniga skiten d�k upp och t�mde boxen.�
�Aha. S� enkelt. Tack. Jag ska komma ih�g det.�
Lisbeth funderade en stund. Pistolmynningen var fortfarande riktad mot hennes �verkropp.
�Tror du verkligen att det h�r ska bl�sa �ver?� fr�gade Lisbeth. �Du har beg�tt f�r m�nga misstag, polisen kommer att identifiera dig.�
�Jag vet�, svarade hennes far. �Bj�rck ringde i g�r och ber�ttade att en journalist p�
�Det blir en l�ng lista�, sa Lisbeth. �Mikael Blomkvist och chefredakt�ren Erika Berger och redaktionssekreteraren och flera anst�llda bara p�
Zalachenko skrattade igen.
�So what? Jag har inte skjutit n�gon och det finns inte minsta teknisk bevisning mot mig. De f�r identifiera vem fan de vill. Tro mig � i det h�r huset kan de f� g�ra hur mycket husrannsakan de vill utan att hitta s� mycket som ett dammkorn som kan knyta mig till n�gon brottslig verksamhet. Det var S�po som sp�rrade in dig p� d�rhus, inte jag, och de kommer nog inte att g�ra alltf�r m�nga knop f�r att l�gga alla papper p� bordet.�
�Niedermann�, p�minde Lisbeth.
�Redan i morgon bitti kommer Ronald att f� resa p� semester utomlands en tid och avvakta h�ndelseutvecklingen.�
Zalachenko tittade triumferande p� Lisbeth.
�Du kommer fortfarande att vara huvudmisst�nkt f�r morden. Det �r allts� l�mpligt att du bara f�rsvinner i tysthet.�
Det tog n�rmare femtio minuter innan Ronald Niedermann �terkom. Han hade st�vlar p� sig.
Lisbeth Salander sneglade p� den man som enligt hennes far skulle vara hennes halvbror. Hon kunde inte se minsta antydan till likhet. Tv�rtom var han hennes diametrala motsats. D�remot hade hon en stark k�nsla av att det var n�got fel p� Ronald Niedermann. Kroppsbyggnaden, det veka ansiktet och r�sten som inte riktigt hade kommit upp i m�lbrottet k�ndes som genetiska misstag av n�got slag. Han hade varit helt ok�nslig f�r elpistolen och hans h�nder var enorma. Ingenting hos Ronald Niedermann verkade helt normalt.
Det tycks finnas gott om genetiska misstag i familjen Zalachenko, t�nkte hon bittert.
�Klart?� fr�gade Zalachenko.
Niedermann nickade. Han str�ckte ut handen efter sin Sig Sauer.
�Jag f�ljer med�, sa Zalachenko.
Niedermann tvekade.
�Det �r en bit att g�.�
�Jag f�ljer med. H�mta min jacka.�
Niedermann ryckte p� axlarna och gjorde honom till viljes. Sedan �vergick han till att hantera sitt vapen medan Zalachenko kl�dde sig och f�rsvann ut till det intilliggande rummet en kort stund. Lisbeth betraktade Niedermann d� han skruvade p� en adapter med en hemmagjord ljudd�mpare.
�D� g�r vi�, sa Zalachenko fr�n d�rren.
Niedermann b�jde sig ned och drog upp henne p� f�tter. Lisbeth m�tte hans blick.
�Jag kommer att d�da dig ocks�, sa hon.
�Du har i alla fall sj�lvf�rtroende�, sa hennes far.
Niedermann log milt mot henne och f�ste henne till ytterd�rren och ut p� g�rden. Han h�ll ett stadigt grepp om hennes nacke. Hans fingrar n�dde utan vidare runt hennes hals. Han styrde henne mot skogen norr om ladug�rden.
Promenaden gick l�ngsamt och Niedermann stannade med j�mna mellanrum och inv�ntade Zalachenko. De hade kraftiga ficklampor. N�r de kom in i skogen sl�ppte Niedermann greppet om hennes hals. Han h�ll pistolmynningen n�gon meter fr�n hennes rygg.
De f�ljde en sv�rframkomlig stig drygt fyra hundra meter. Lisbeth snavade tv� g�nger men drogs b�da g�ngerna upp p� f�tter.
�Sv�ng till h�ger h�r�, sa Niedermann.
Efter ett tiotal meter kom de ut i en skogsgl�nta. Lisbeth s�g gropen i marken. I skenet av Niedermanns lampa s�g hon en spade nedk�rd i en jordh�g. Pl�tsligt f�rstod hon Niedermanns �rende. Han knuffade henne mot gropen och hon snubblade och gick ned p� alla fyra med h�nderna djupt begravda i sandh�gen. Hon reste sig och tittade uttrycksl�st p� honom. Zalachenko tog god tid p� sig och Niedermann inv�ntade honom lugnt. Han flyttade aldrig pistolmynningen fr�n Lisbeth.
Zalachenko var andf�dd. Det dr�jde mer �n en minut innan han talade.
�Jag borde s�ga n�gonting men jag tror inte att jag har n�got att s�ga till dig�, sa han.
�Det �r okej�, sa Lisbeth. �Jag har inte s� mycket att s�ga till dig heller.�
Hon log skevt mot honom.
�L�t oss f� det �verst�kat�, sa Zalachenko.
�Jag �r n�jd med att min sista �tg�rd var att s�tta dit dig�, sa Lisbeth. �Polisen kommer att knacka p� hos dig redan i natt.�
�Snack. Jag v�ntade p� att du skulle bluffa om det. Du kom hit f�r att d�da mig och ingenting annat. Du har inte pratat med n�gon.�
Lisbeth Salander log �nnu bredare. Hon s�g pl�tsligt ondskefull ut.
�F�r jag visa dig n�gonting, pappa.�
Hon stack l�ngsamt ned handen i v�nster benficka och tog upp ett fyrkantigt f�rem�l. Ronald Niedermann bevakade varje r�relse.
�Vartenda ord du har sagt den senaste timmen har g�tt ut p� Internetradio.�
Hon h�ll upp sin Palm Tungsten T3 handdator.
Zalachenkos panna kr�ktes p� den plats d�r hans �gonbryn borde ha funnits.
�F� se�, sa han och h�ll ut sin friska hand.
Lisbeth lobbade �ver handdatorn till honom. Han f�ngade den i luften.
�Snack�, sa Zalachenko. �Det h�r �r en vanlig Palm.�
N�r Ronald Niedermann b�jde sig fram och sneglade p� hennes dator kastade Lisbeth Salander en n�ve med sand rakt i hans �gon. Han blev omedelbart f�rblindad men avlossade automatiskt ett skott fr�n den ljudd�mpade pistolen. Lisbeth hade redan flyttat tv� steg �t sidan och kulan trasade bara h�l i luften d�r hon st�tt. Hon greppade spaden och svingade den med eggen mot hans pistolhand. Hon tr�ffade med full kraft �ver knogarna och skymtade hans Sig Sauer singla i en vid bana bort fr�n dem, in bland n�gra buskar. Hon s�g blod pumpa fr�n ett djupt jack i leden ovanf�r pekfingret.
Han borde vr�la av sm�rta.
Niedermann famlade med den sargade handen framf�r sig medan han f�rtvivlat gnuggade sig i �gonen med den andra. Hennes enda m�jlighet att vinna striden var att orsaka en massiv omedelbar skada; om det blev en fysisk kamp skulle hon vara hoppl�st f�rlorad. Hon beh�vde fem sekunders frist f�r att hinna fly in i skogen. Hon tog sats och svingade spaden i en vid b�ge �ver axeln. Hon f�rs�kte vrida handtaget s� att eggen skulle tr�ffa f�rst, men stod i fel position. Hon tr�ffade med bredsidan rakt �ver Niedermanns ansikte.
Niedermann grymtade n�r hans n�sben kn�cktes f�r andra g�ngen p� n�gra dagar. Han var fortfarande f�rblindad av sanden men slog ut med h�gerarmen och lyckades knuffa Salander ifr�n sig. Hon snubblade bak�t och trampade snett p� en rot. En sekund var hon nere p� marken men sk�t fart och var omedelbart uppe p� f�tter igen. Niedermann var oskadliggjord f�r tillf�llet.
Jag klarar det.
Hon tog tv� steg mot rissn�ret d� hon i �gonvr�n � klick � s�g Alexander Zalachenko h�ja armen.
Gubbj�veln har ocks� en pistol.
Insikten fl�g som en pisksn�rt genom hennes huvud.
Hon �ndrade riktning i samma �gonblick som skottet avlossades. Kulan tr�ffade henne p� utsidan av h�ften och fick henne att rotera ur balans.
Hon k�nde ingen sm�rta.
Den andra kulan tr�ffade henne i ryggen och stannade mot hennes v�nstra skulderblad. En vass paralyserande sm�rta skar genom hennes kropp.
Hon gick ned p� kn�. Under n�gra sekunder var hon of�rm�gen att r�ra sig. Hon var medveten om att Zalachenko fanns bakom henne, ungef�r sex meter bort. Med en sista kraftanstr�ngning h�vde hon sig tjurskalligt upp p� f�tter igen och tog ett vacklande steg mot rid�n av skyddande buskar.
Zalachenko hade tid att sikta.
Den tredje kulan tr�ffade ungef�r tv� centimeter bakom �verkanten av hennes v�nstra �ra. Kulan penetrerade skallbenet och orsakade ett spindeln�t av radiella sprickor i kraniet. Blykulan tr�ngde in i hennes huvud d�r den kom att vila i den gr� massan ungef�r fyra centimeter under hj�rnbarken vid storhj�rnan.
F�r Lisbeth Salander var den medicinska l�gesbeskrivningen akademisk. I praktiska termer innebar kulan ett omedelbart massivt trauma. Hennes sista f�rnimmelse var en r�dgl�dgad chock som �vergick i ett vitt ljus.
D�refter m�rker.
Klick.
Zalachenko f�rs�kte avlossa ytterligare ett skott men hans h�nder darrade s� kraftigt att han inte kunde sikta. Hon h�ll n�stan p� att komma undan. Slutligen ins�g han att hon redan var d�d och s�nkte vapnet och skakade medan adrenalinet fl�dade genom kroppen. Han tittade ned p� sitt vapen. Han hade t�nkt l�mna pistolen hemma men hade g�tt och h�mtat den och stoppat den i jackfickan som om han hade haft behov av en maskot. Ett monster. De var tv� fullvuxna m�n och en av dem var Ronald Niedermann som dessutom hade varit bev�pnad med sin Sig Sauer. Och det j�vla ludret h�ll n�stan p� att komma undan.
Han kastade en blick p� sin dotters kropp. I ljuset fr�n ficklampan s�g hon ut som en blodig trasdocka. Han s�krade och stoppade ned pistolen i jackfickan och gick fram till Ronald Niedermann som stod hj�lpl�s med t�rar i �gonen och blod som rann fr�n handen och n�san. Hans n�sa hade inte l�kt efter titelmatchen med Paolo Roberto och bredsidan av spaden hade skapat en ny massiv f�r�delse.
�Jag tror att jag br�t n�sbenet igen�, sa han.
�Idiot�, sa Zalachenko. �Hon h�ll p� att komma undan.�
Niedermann fortsatte att gnugga sig i �gonen. Det gjorde inte ont men t�rarna rann och han var n�stan helt f�rblindad.
�St� upp rak i ryggen, f�r helvete.� Zalachenko skakade f�raktfullt p� huvudet. �Vad fan skulle du g�ra utan mig.�
Niedermann blinkade f�rtvivlat. Zalachenko haltade bort till sin dotters kropp och grabbade tag i hennes jacka vid nacken. Han lyfte och drog henne fram till graven som bara var en grop i marken, f�r liten f�r att hon skulle kunna ligga rakl�ng. Han lyfte kroppen s� att hennes f�tter f�rst kom att vila �ver �ppningen och l�t henne ramla ned som en s�ck potatis. Hon hamnade i framstupa fosterst�llning med benen vikta under sig.
�Skyffla igen s� vi f�r g� hem n�gon g�ng�, kommenderade Zalachenko.
Det tog den halvblinde Ronald Niedermann en stund att v�lta ned jorden. Den jord som inte fick plats skyfflade han ut i terr�ngen med kraftiga spadtag.
Zalachenko r�kte en cigarett medan han betraktade Niedermanns arbete. Han skakade fortfarande, men adrenalinet hade b�rjat l�gga sig. Han k�nde en pl�tslig l�ttnad �ver att hon var borta. Han mindes fortfarande hennes �gon i det �gonblick d� hon kastat bensinbomben s� m�nga �r tidigare.
Klockan var nio p� kv�llen d� Zalachenko s�g sig omkring och nickade. De lyckades s�ka r�tt p� Niedermanns Sig Sauer under n�gra buskar. D�refter �terv�nde de till huset. Zalachenko k�nde sig f�runderligt tillfredsst�lld. Han �gnade en stund �t att sk�ta om Niedermanns hand. Hugget fr�n spaden hade skurit djupt och han var tvungen att plocka fram n�l och tr�d och sy ihop s�ret � en konst som han hade l�rt sig redan p� milit�rskolan i Novosibirsk som 15-�ring. Han beh�vde i alla fall inte ge n�gon bed�vning. D�remot var det m�jligt att s�ret var s� allvarligt att Niedermann skulle bli tvungen att upps�ka ett sjukhus. Han spj�lkade fingret och lade f�rband.
N�r han var klar �ppnade han en pilsner medan Niedermann g�ng p� g�ng sk�ljde �gonen i badrummet.
Mikael Blomkvist anl�nde till G�teborgs Central strax efter nio. X2000 hade k�rt in en del av den f�rlorade tiden men var fortfarande f�rsenat. Han hade �gnat den sista timmen av t�gresan �t att ringa biluthyrningsfirmor. Han hade f�rst f�rs�kt hitta en bil i Alings�s med avsikten att kliva av d�r, men det visade sig vara om�jligt s� sent p� kv�llen. Till sist gav han upp och lyckades ist�llet ordna en Volkswagen via en hotellbokning i G�teborg. Han kunde h�mta bilen vid J�rntorget. Han struntade i G�teborgs f�rvirrande lokaltrafik och obegripliga biljettsystem, som man m�ste vara minst raketingenj�r f�r att begripa. Han tog taxi.
N�r han slutligen fick bilen visade det sig att det inte fanns n�gon v�gkarta i handskfacket. Han �kte till en kv�lls�ppen bensinmack och handlade. Efter en stunds eftertanke k�pte han ocks� en ficklampa, en flaska Raml�sa och en kaffe att ta med och satte pappmuggen i glash�llaren vid instrumentbr�dan. Klockan hade hunnit bli halv elva p� kv�llen innan han passerade Partille p� v�g norrut fr�n G�teborg. Han tog v�gen mot Alings�s.
Halv tio passerade en r�vhane Lisbeth Salanders grav. R�ven stannade och s�g sig oroligt omkring. Den visste instinktivt att n�got l�g begravt p� platsen, men bed�mde att bytet var alltf�r sv�rtillg�ngligt f�r att det skulle vara m�dan v�rt att gr�va. Det fanns enklare byten.
N�gonstans i n�rheten prasslade n�got of�rsiktigt nattdjur och r�ven lystrade genast. Den tog ett f�rsiktigt kliv. Men innan den fortsatte jakten lyfte den bakbenet och pissade in reviret med en skv�tt.
Bublanski brukade inte ringa tj�nstesamtal sent p� kv�llen, men den h�r g�ngen kunde han inte motst�. Han lyfte luren och slog numret till Sonja Modig.
�F�rl�t att jag ringer s� sent. �r du vaken?�
�Ingen fara.�
�Jag har just l�st f�rdigt utredningen fr�n 1991.�
�Jag f�rst�r att du haft lika sv�rt som jag att sl�ppa den.�
�Sonja � hur tolkar du det som p�g�r?�
�Det tycks mig som om Gunnar Bj�rck, framtr�dande namn p� torsklistan, placerade Lisbeth Salander p� d�rhus sedan hon f�rs�kt skydda sig sj�lv och sin mor mot en galen m�rdare som arbetade f�r S�po. I detta fick han bist�nd av bland andra Peter Teleborian vars utl�tande vi i v�r tur baserat en stor del av v�r bed�mning av hennes psykiska tillst�nd p�.�
�Det h�r f�r�ndrar ju helt bilden av henne.�
�Det f�rklarar en del.�
�Sonja, kan du h�mta mig i morgon klockan �tta?�
�Visst.�
�Vi ska �ka ned till Sm�dalar� och ha ett samtal med Gunnar Bj�rck. Jag kollade upp honom. Han �r sjukskriven f�r reumatism.�
�Jag ser fram mot det.�
�Jag tror att vi m�ste omv�rdera bilden av Lisbeth Salander totalt.�
Greger Backman sneglade p� sin fru. Erika Berger stod vid f�nstret i vardagsrummet och tittade ut mot vattnet. Hon hade mobiltelefonen i handen och han visste att hon v�ntade p� samtal fr�n Mikael Blomkvist. Hon s�g s� olycklig ut att han gick fram och lade en arm runt henne.
�Blomkvist �r en vuxen pojke�, sa han. �Men om du verkligen �r s� orolig borde du ringa till den d�r polisen.�
Erika Berger suckade.
�Det borde jag ha gjort f�r flera timmar sedan. Men det �r inte d�rf�r jag �r olycklig.�
��r det n�got jag borde veta om?� fr�gade Greger.
Hon nickade.
�Ber�tta.�
�Jag har m�rkat f�r dig. Och f�r Mikael. Och f�r alla andra p� redaktionen.�
�M�rkat?�
Hon v�nde sig mot sin man och ber�ttade att hon hade f�tt jobb som chefredakt�r p� Svenska Morgon-Posten. Greger Backman h�jde p� �gonbrynen.
�Men jag f�rst�r inte varf�r du inte ber�ttat�, sa han. �Det �r ju en j�ttegrej f�r dig. Grattis.�
�Det �r bara det att jag k�nner mig som en f�rr�dare, antar jag.�
�Mikael kommer att f�rst�. Alla m�nniskor m�ste g� vidare d� det �r dags. Och nu �r det dags f�r dig.�
�Jag vet.�
�Har du verkligen best�mt dig?�
�Ja. Jag har best�mt mig. Men jag har inte haft modet att ber�tta det f�r n�gon. Och det k�nns som att jag l�mnar mitt i ett j�ttelikt kaos.�
Han kramade om sin fru.
Dragan Armanskij gnuggade sig i �gonen och tittade ut i m�rkret utanf�r f�nstret i Ersta behandlingshem.
�Vi borde ringa Bublanski�, sa han.
�Nej�, sa Holger Palmgren. �Varken Bublanski eller n�gon annan myndighetsperson har n�gonsin lyft ett finger f�r henne. L�t nu henne sk�ta sitt.�
Armanskij betraktade Lisbeth Salanders f�rra f�rvaltare. Han var fortfarande f�rbluffad �ver den p�tagliga f�rb�ttring i Palmgrens h�lsotillst�nd som hade skett sedan han senast bes�kt honom i julhelgen. Sluddrandet fanns kvar, men Palmgren hade en helt ny vitalitet i �gonen. Det fanns ocks� ett ursinne hos Palmgren som han tidigare aldrig stiftat bekantskap med. Under kv�llen hade Palmgren i detalj ber�ttat den historia som Mikael Blomkvist hade pusslat ihop. Armanskij var chockad.
�Hon kommer att f�rs�ka d�da sin pappa.�
�Det �r m�jligt�, sa Palmgren lugnt.
�Eller s� kommer Zalachenko kanske att d�da henne.�
�Det �r ocks� m�jligt.�
�Och vi ska bara v�nta?�
�Dragan � du �r en bra m�nniska. Men vad Lisbeth Salander g�r eller inte g�r, om hon �verlever eller om hon d�r �r inte ditt ansvar.�
Palmgren slog ut med armen. Pl�tsligt hade han en koordinationsf�rm�ga som han inte haft p� l�nge. Det var precis som om de g�ngna veckornas drama hade sk�rpt hans f�rm�rkade sinnen.
�Jag har aldrig k�nt sympati f�r folk som tar lagen i egna h�nder. Jag har � andra sidan aldrig h�rt talas om n�gon som haft s� v�lgrundade motiv att g�ra det. Med risk f�r att l�ta som en cyniker � det som sker i natt kommer att ske alldeles oavsett vad du eller jag tycker. Det har varit skrivet i stj�rnorna sedan hon f�ddes. Och allt som �terst�r f�r dig och mig �r att besluta hur vi ska f�rh�lla oss till Lisbeth om hon kommer tillbaka.�
Armanskij suckade olyckligt och sneglade p� den gamle advokaten.
�Och om hon tillbringar de n�rmaste tio �ren p� Hinseberg �r det hon sj�lv som valt det. Jag kommer att forts�tta att vara hennes v�n.�
�Jag hade ingen aning om att du hade en s�dan libertariansk syn p� m�nniskan.�
�Det hade inte jag heller�, sa Holger Palmgren.
Miriam Wu stirrade upp i taket. Hon hade nattlampan t�nd och en radio med musik p� l�g volym. Nattradion spelade On a Slow Boat to China. Dagen innan hade hon vaknat p� sjukhuset sedan Paolo Roberto hade k�rt henne dit. Hon hade sovit och vaknat oroligt och somnat om utan n�gon riktig ordning. L�karna p�stod att hon hade hj�rnskakning. Hon beh�vde i vilket fall vila. Hon hade ocks� ett kn�ckt n�sben, tre brutna revben och blessyrer �ver hela kroppen. Hennes v�nstra �gonbryn var s� svullet att �gat bara var en smal �ppning i �gonlocket. Det gjorde ont s� fort hon f�rs�kte byta st�llning. Det gjorde ont d� hon drog ned luft i lungorna. Hon hade ont i nacken och hon hade f�tt en st�dkrage f�r att vara p� den s�kra sidan. L�karna hade f�rs�krat henne att hon skulle bli helt �terst�lld.
N�r hon vaknat fram�t kv�llen hade Paolo Roberto suttit d�r. Han hade flinat mot henne och fr�gat hur hon m�dde. Hon undrade om hon sj�lv s�g lika el�ndig ut som han gjorde.
Hon hade haft fr�gor och han hade f�rklarat. Av n�gon anledning k�ndes det inte alls orimligt att han var god v�n till Lisbeth Salander. Han var en kaxig j�vel. Lisbeth brukade gilla kaxiga j�vlar och avsky dumdryga j�vlar. Det var en h�rfin skillnad men Paolo Roberto tillh�rde den f�rstn�mnda kategorin.
Hon hade f�tt en f�rklaring till hur det kom sig att han pl�tsligt dykt upp fr�n ingenstans i lagret i Nykvarn. Hon h�pnade �ver att han s� tjurskalligt bitit sig fast i jakten p� den svarta sk�pbilen. Och hon skr�mdes av nyheten att polisen h�ll p� att gr�va upp lik i terr�ngen vid lagret.
�Tack�, sa hon. �Du r�ddade mitt liv.�
Han skakade p� huvudet och satt tyst en l�ng stund.
�Jag f�rs�kte f�rklara f�r Blomkvist. Han f�rstod inte riktigt. Jag tror att du kanske f�rst�r. Du boxas sj�lv.�
Hon visste vad han menade. Ingen som inte hade varit d�r i lagret i Nykvarn kunde n�gonsin f�rst� hur det var att sl�ss med ett monster som inte kunde k�nna sm�rta. Hon t�nkte p� hur hj�lpl�s hon hade varit.
Till slut hade hon bara h�llit hans bandagerade hand. De hade inte pratat med varandra. Det fanns inget som kunde s�gas. N�r hon vaknat igen hade han varit borta. Hon �nskade att Lisbeth Salander skulle h�ra av sig.
Det var henne som Niedermann hade varit ute efter.
Miriam Wu var r�dd att han skulle f� tag p� henne.
Lisbeth Salander kunde inte andas. Hon var omedveten om tid men medveten om att hon hade blivit skjuten, och hon ins�g � mera av instinkt �n som en rationell tanke � att hon var begravd. Hennes v�nstra arm var obrukbar. Hon kunde inte r�ra en muskel utan att v�gor av sm�rta sk�t genom skuldran och hon drev viljel�st in och ut ur ett dimmigt medvetande. Jag m�ste f� luft. Huvudet spr�ngde av en pulserande sm�rta som hon aldrig tidigare hade upplevt.
Hennes h�gra hand hade hamnat under hennes ansikte och hon b�rjade instinktivt krafsa bort jord fr�n n�sa och mun. Jorden var sandig och relativt torr. Hon lyckades �ppna en liten knytn�vsstor h�la framf�r ansiktet.
Hur l�nge hon legat i graven hade hon ingen aning om. Men hon f�rstod att hennes situation var livshotande. Slutligen formulerade hon en redig tanke.
Han har begravt mig levande.
Insikten fick henne att gripas av panik. Hon kunde inte andas. Hon kunde inte r�ra sig. Ett ton av jord h�ll henne fj�ttrad vid urberget.
Hon f�rs�kte r�ra ett ben men kunde knappt sp�nna sina muskler. Sedan gjorde hon misstaget att f�rs�ka resa sig. Hon tryckte med huvudet f�r att komma upp�t och omedelbart skar sm�rtan som en elektrisk urladdning genom tinningarna. Jag f�r inte spy. Hon sj�nk tillbaka in i oredig medvetenhet.
N�r hon �ter kunde t�nka k�nde hon f�rsiktigt efter vilka delar av hennes kropp som var anv�ndbara. Den enda kroppsdel hon kunde r�ra n�gra centimeter var den h�gra handen framf�r ansiktet. Jag m�ste f� luft. Luften fanns ovanf�r henne, ovanf�r graven.
Lisbeth Salander b�rjade krafsa. Hon tryckte med sin armb�ge och lyckade skapa ett litet man�verutrymme. Med utsidan av handen utvidgade hon h�let framf�r ansiktet genom att pressa jord ifr�n sig. Jag m�ste gr�va.
Slutligen ins�g hon att hon hade ett h�lrum i den d�da vinkeln under sin fosterst�llning och mellan sina ben. D�r fanns en stor del av den begagnade luft som fortfarande h�ll henne vid liv. Hon b�rjade f�rtvivlat vrida �verkroppen fram och tillbaka och k�nde hur jord rasade ned under henne. Trycket �ver hennes br�st l�ttade en aning. Hon kunde pl�tsligt r�ra armen n�gra centimeter.
Minut f�r minut arbetade hon i ett halvt medvetsl�st tillst�nd. Hon krafsade sandig jord fr�n ansiktet och tryckte ned handfull efter handfull i h�lrummet under sig. S� sm�ningom lyckades hon fril�gga armen s� pass att hon kunde rensa jord fr�n ovansidan av huvudet. Centimeter f�r centimeter frigjorde hon huvudet. Hon k�nde n�got h�rt och h�ll pl�tsligt en liten rotstump eller pinne i handen. Hon krafsade upp�t. Jorden var fortfarande luftig och inte s�rskilt kompakt.
Klockan var strax efter tio d� r�vhanen �ter passerade Lisbeth Salanders grav p� v�g hem till sitt gryt. R�ven hade �tit en sork och k�nde sig tillfreds med tillvaron d� den pl�tsligt f�rnam en annan n�rvaro. Han fr�s till stillhet och spetsade �ronen. Morrh�r och nos vibrerade.
Pl�tsligt tr�ngde Lisbeth Salanders fingrar upp som n�got olevande fr�n underjorden. Om det hade funnits n�gon m�nsklig �sk�dare skulle denne f�rmodligen ha reagerat som r�vhanen. Han lade benen p� ryggen.
Lisbeth k�nde kall luft str�mma ned l�ngs armen. Hon andades igen.
Det tog henne ytterligare en halvtimme att frig�ra sig fr�n graven. Hon hade ingen riktig minnesbild av processen. Hon tyckte att det var m�rkligt att hon inte tycktes kunna anv�nda sin v�nstra hand, men hon krafsade mekaniskt jord och sand med den h�gra.
Hon beh�vde n�got att gr�va med. Det tog henne en stund att komma p� vad hon kunde anv�nda. Hon drog ned armen i h�lan och lyckades komma �t br�stfickan och dra upp cigarettetuiet hon f�tt av Miriam Wu. Hon �ppnade etuiet och anv�nde det som en skopa. Deciliter f�r deciliter krafsade hon loss jord och kastade det ifr�n sig med en knyck p� handleden. Helt pl�tsligt kunde hon r�ra sin h�gra skuldra och lyckades pressa upp den genom jordlagret. Sedan krafsade hon bort sand och jord och lyckades r�ta upp huvudet. D�rmed hade hon h�ger arm och huvudet ovanf�r gravens yta. N�r hon hade frigjort en del av �verkroppen kunde hon b�rja �la sig upp�t centimeter f�r centimeter till dess att jorden pl�tsligt sl�ppte taget om hennes ben.
Hon kr�p bort fr�n graven med slutna �gon och stannade inte f�rr�n hennes axel st�tte mot en tr�dstam. Hon v�nde l�ngsamt kroppen s� att hon fick tr�det som ryggst�d och torkade bort smuts fr�n �gonen med utsidan av handen innan hon �ppnade �gonlocken. Det var kolsvart omkring henne och iskallt i luften. Hon svettades. Hon k�nde en dov sm�rta i huvudet, i v�nstra axeln och i h�ften, men �gnade ingen energi �t att fundera p� den saken. Hon satt stilla i tio minuter och andades. Sedan ins�g hon att hon inte kunde stanna kvar.
Hon k�mpade f�r att komma p� f�tter medan v�rlden svajade.
Hon k�nde sig omedelbart illam�ende och b�jde sig fram�t och spydde.
Sedan b�rjade hon g�. Hon hade ingen aning om �t vilket h�ll hon gick eller vart hon var p� v�g. Hon hade problem med att r�ra sitt v�nstra ben och snubblade ned till kn�st�ende med j�mna mellanrum. Varje g�ng sk�t en massiv sm�rta genom hennes huvud.
Hon visste inte hur l�nge hon hade g�tt n�r hon pl�tsligt s�g ljus i �gonvr�n. Hon �ndrade riktning och snubblade fram�t. Det var f�rst d� hon stod vid uthuset i kanten av g�rdsplanen som hon ins�g att hon hade g�tt raka v�gen tillbaka till Zalachenkos hus. Hon stannade och svajade som en drucken.
Fotoceller p� uppfartsv�gen och hygget. Hon hade kommit fr�n andra h�llet. De hade inte uppt�ckt henne.
Insikten gjorde henne f�rvirrad. Hon ins�g att hon inte var i form att ta en ny match med Niedermann och Zalachenko. Hon betraktade det vita g�rdshuset.
Klick. Tr�. Klick. Eld.
Hon fantiserade om en bensindunk och en t�ndsticka.
Hon v�nde sig m�dosamt mot uthuset och vacklade fram till en d�rr som var l�st med en tv�rsl�. Hon lyckades lyfta av den genom att s�tta den h�gra axeln under. Hon h�rde bullret d� tv�rsl�n f�ll till marken och st�tte mot sidan av d�rren med en sm�ll. Hon tog ett steg in i m�rkret och s�g sig omkring.
Det var en vedbod. D�r fanns ingen bensin.
Vid k�ksbordet h�jde Alexander Zalachenko blicken d� han h�rde ljudet av tv�rsl�n mot d�rren i uthuset. Han vek k�ksgardinen �t sidan och kisade ut i m�rkret. Det tog n�gra sekunder innan hans �gon hade hunnit v�nja sig. Det hade b�rjat bl�sa allt kraftigare. V�derleksrapporten hade utlovat ett stormigt veckoslut. Sedan s�g han att d�rren till vedboden stod p� gl�nt.
Tillsammans med Niedermann hade han h�mtat ved tidigare under eftermiddagen. Det hade varit en on�dig utflykt vars huvudsakliga syfte hade varit att ge Lisbeth Salander en bekr�ftelse p� att hon kommit till r�tt adress och locka fram henne.
Hade Niedermann gl�mt att l�gga p� tv�rsl�n? Han kunde vara s� fenomenalt klumpig. Han sneglade mot d�rren till vardagsrummet d�r Niedermann hade slumrat till p� soffan. Han funderade p� att v�cka Niedermann, men konstaterade att det var lika bra att l�ta honom sova. Han reste sig fr�n k�ksstolen.
F�r att hitta bensin skulle Lisbeth vara tvungen att g� till ladug�rden d�r bilarna var parkerade. Hon lutade sig mot en huggkubbe och andades tungt. Hon m�ste vila. Hon hade bara suttit i n�gon minut d� hon h�rde de hasande stegen fr�n Zalachenkos protes utanf�r vedboden.
I m�rkret k�rde Mikael fel vid Mellby norr om Sollebrunn. Ist�llet f�r att vika av mot Nossebro fortsatte han norrut och ins�g inte sitt misstag f�rr�n han kom till Tr�k�rna. Han stannade och konsulterade v�gatlasen.
Han svor och sv�ngde s�derut tillbaka mot Nossebro.
Lisbeth Salander grep yxan p� huggkubben med h�gerhanden en sekund innan Alexander Zalachenko kom in i vedboden. Hon hade inte kraft nog att lyfta yxan �ver sitt huvud utan svingade den i enhandsfattning i en b�ge nedifr�n och upp�t medan hon satte tyngden p� sin oskadade h�ft och vred kroppen i en halvcirkel.
I samma �gonblick som Zalachenko vred om lysknappen tr�ffade eggen snett �ver h�gra sidan av hans ansikte, krossade kindbenet och tr�ngde in n�gra millimeter i hans pannben. Han hann aldrig uppfatta vad som h�nde men i n�sta sekund registrerade hans hj�rna sm�rtan och han vr�lade som besatt.
Ronald Niedermann vaknade med ett ryck och satte sig f�rvirrat upp. Han h�rde ett tjutande som han f�rst inte trodde var m�nskligt. Det kom utifr�n. Sedan ins�g han att det var Zalachenko som vr�lade. Han kom hastigt p� f�tter.
Lisbeth Salander tog sats och sv�ngde yxan ytterligare en g�ng men hennes kropp lydde inte order. Hennes f�resats var att lyfta yxan och begrava den i sin fars huvud men hon hade utt�mt alla sina krafter och tr�ffade l�ngt fr�n det avsedda m�let, strax under kn�sk�len. Tyngden begravde dock eggen s� djupt att yxan fastnade och rycktes ur hennes h�nder d� Zalachenko f�ll framstupa in i vedboden. Han skrek oupph�rligt.
Hon b�jde sig ned f�r att gripa yxan igen. Jorden gungade d� det blixtrade i hennes huvud. Hon var tvungen att s�tta sig. Hon str�ckte ut handen och trevade �ver hans jackfickor. Han hade fortfarande pistolen i den h�gra fickan och hon fokuserade blicken medan marken svajade.
En Browning kaliber 22.
En j�vla scoutpistol.
Det var d�rf�r hon levde. Om hon tr�ffats av en kula fr�n Niedermanns Sig Sauer eller en pistol med gr�vre ammunition s� skulle hon ha haft ett v�ldigt stort h�l tv�rs genom skallen.
I samma �gonblick som hon formulerade tanken h�rde hon stegen av en yrvaken Niedermann som fyllde d�rr�ppningen till uthuset. Han tv�rstannade och stirrade p� scenen framf�r sig med of�rst�ende och vitt uppsp�rrade �gon. Zalachenko vr�lade som en besatt. Hans ansikte var en blodig mask. Han hade en yxa fastkilad i kn�et. En blodig och smutsig Lisbeth Salander satt p� golvet bredvid honom. Hon s�g ut som n�got ur en skr�ckfilm av det slag som Niedermann hade sett alldeles f�r m�nga av.
Ronald Niedermann, ok�nslig f�r sm�rta och byggd som en pansarbrytande robot, hade aldrig tyckt om m�rker. S� l�nge han kunde minnas hade m�rkret varit f�rknippat med hot.
Han hade med egna �gon sett skepnader i m�rkret och en obeskrivlig fasa lurade st�ndigt p� honom. Och nu hade fasan materialiserat sig.
Flickan p� golvet var d�d. D�rom r�dde ingen tvekan.
Han hade sj�lv begravt henne.
F�ljaktligen var varelsen p� golvet ingen flicka utan ett v�sen som �terkommit fr�n andra sidan graven och som inte kunde nedk�mpas med m�nsklig styrka eller vapen.
F�r�ndringen fr�n m�nniska till olevande hade redan b�rjat. Hennes hud hade f�rvandlats till ett �dleliknande pansar. Hennes blottade t�nder var sylvassa spetsar som skulle slita k�ttstycken ur sitt byte. Hennes reptiltunga sk�t ut och slickade sig kring munnen. Hennes blodiga h�nder hade decimeterl�nga rakbladsvassa klor. Han s�g hur hennes �gon gl�dde. Han kunde h�ra hur hon morrade dovt och s�g henne sp�nna musklerna f�r ett spr�ng mot hans strupe.
Han s�g pl�tsligt klart och tydligt att hon hade en svans som kr�kte sig och hotfullt b�rjade piska mot golvet.
Sedan h�jde hon pistolen och sk�t. Kulan passerade s� n�ra Niedermanns �ra att han kunde k�nna sn�rten av vinddraget. Han upplevde att hennes mun sprutade en eldsl�ga mot honom.
Det blev f�r mycket.
Han slutade t�nka.
Han tv�rv�nde och sprang f�r sitt liv. Hon avfyrade ytterligare ett skott som missade honom fullst�ndigt men som tycktes ge honom vingar. Han hoppade �ver ett staket med ett �lgkliv och uppslukades av m�rkret p� f�ltet i riktning mot landsv�gen. Han sprang i oresonlig skr�ck.
Lisbeth Salander tittade h�pet efter honom d� han f�rsvann ur sikte.
Hon hasade sig fram till d�rr�ppningen och spanade ut i m�rkret men kunde inte se honom. Efter en stund slutade Zalachenko skrika men l�g kvar och j�mrade sig i chock. Hon �ppnade pistolen och konstaterade att hon hade en patron kvar och �verv�gde att skjuta Zalachenko i skallen. Sedan p�minde hon sig att Niedermann fortfarande befann sig ute i m�rkret och att det var lika bra att spara den sista kulan. Om han angrep henne skulle hon f�rmodligen beh�va mer �n en kula av kaliber 22. Men det var b�ttre �n ingenting.
Hon reste sig m�dosamt, linkade ut ur vedboden och slog igen d�rren. Det tog henne fem minuter att l�gga p� tv�rsl�n. Hon vacklade �ver g�rdsplanen och in i huset och hittade telefonen p� en byr� inne i k�ket. Hon slog numret som hon inte hade anv�nt p� tv� �r. Han var inte hemma. Telefonsvararen startade.
Hej. Det h�r �r Mikael Blomkvist. Jag kan inte svara just nu, men l�mna namn och telefonnummer s� ringer jag upp s� fort jag kan.
Piiip.
�Mir-g-kral�, sa hon och ins�g att hennes r�st l�t som en gr�t. Hon svalde. �Mikael. Det �r Salander.�
Sedan visste hon inte vad hon skulle s�ga.
Hon lade l�ngsamt p� luren.
Niedermanns Sig Sauer l�g is�rplockad f�r reng�ring p� k�ksbordet framf�r henne, bredvid Sonny Nieminens P-83 Wanad. Hon sl�ppte Zalachenkos Browning p� golvet och vacklade fram och lyfte Wanaden f�r att kontrollera magasinet. Hon hittade ocks� sin Palm handdator och stoppade den i fickan. D�refter snubblade hon fram till diskb�nken och fyllde en odiskad kaffekopp med iskallt vatten. Hon drack fyra koppar. N�r hon h�jde blicken s�g hon pl�tsligt sitt eget ansikte i en gammal rakspegel p� v�ggen. Hon avlossade n�stan ett skott i pur f�rskr�ckelse.
Det hon s�g p�minde mer om ett djur �n en m�nniska. Hon s�g en galning med f�rvridet ansikte och uppsp�rrad mun. Hon var t�ckt av smuts. Hennes ansikte och hals var en stelnad v�lling av blod och lera. Hon anade vad Ronald Niedermann hade sett i vedboden.
Hon gick n�rmare spegeln och blev pl�tsligt medveten om att hennes v�nstra ben sl�pade efter henne. Hon hade en skarp sm�rta i h�ften d�r Zalachenkos f�rsta kula hade tr�ffat. Hans andra kula hade tr�ffat hennes skuldra och paralyserat den v�nstra armen. Det gjorde ont.
Men det var sm�rtan i huvudet som var s� skarp att hon svajade. Hon h�jde l�ngsamt sin h�gra hand och trevade �ver bakhuvudet. Med fingrarna k�nde hon pl�tsligt kratern vid ing�ngsh�let.
Hon fingrade p� h�let i kraniet och ins�g med pl�tslig f�rf�ran att hon r�rde vid sin egen hj�rna, att hon var s� allvarligt skadad att hon var d�ende eller kanske redan borde vara d�d. Vad hon inte kunde begripa var att hon �verhuvudtaget stod p� benen.
Hon �vermannades pl�tsligt av en bed�vande tr�tthet. Hon var inte s�ker p� om hon h�ll p� att svimma eller somna, men hon s�kte sig till k�kssoffan d�r hon f�rsiktigt lade sig ned och vilade den h�gra � oskadade � sidan av huvudet mot en kudde.
Hon m�ste l�gga sig ned och h�mta krafter men visste att hon inte kunde riskera att sova med Niedermann utanf�r huset. F�rr eller senare skulle han komma tillbaka. F�rr eller senare skulle Zalachenko lyckas ta sig ut ur vedboden och sl�pa sig in i huset, men hon hade inte l�ngre krafter kvar att ens st� p� benen. Hon fr�s. Hon os�krade pistolen.
Ronald Niedermann stod obeslutsam p� landsv�gen mellan Sollebrunn och Nossebro. Han var ensam. Det var m�rkt. Han hade b�rjat t�nka rationellt igen och sk�mdes �ver sin flykt. Han f�rstod inte hur det hade g�tt till, men han kom till den logiska slutsatsen att hon m�ste ha �verlevt. P� n�got s�tt m�ste hon ha lyckats gr�va sig upp.
Zalachenko beh�vde honom. Han borde f�ljaktligen g� tillbaka till huset och vrida nacken av henne.
Samtidigt hade Ronald Niedermann en k�nsla av att allting var �ver. Han hade haft den k�nslan l�nge. Saker och ting hade b�rjat g� p� tok och fortsatt att g� p� tok fr�n det �gonblick Bjurman hade kontaktat dem. Zalachenko hade blivit som f�rbytt d� han h�rde namnet Lisbeth Salander. Alla regler om f�rsiktighet och m�ttfullhet som Zalachenko hade predikat i s� m�nga �r hade upph�rt att existera.
Niedermann tvekade.
Zalachenko beh�vde l�karv�rd.
Om hon inte redan hade d�dat honom.
Det innebar fr�gor.
Han bet sig i underl�ppen.
Han hade varit sin fars partner i m�nga �r. Det hade varit framg�ngsrika �r. Han hade pengar undanstoppade och han visste dessutom var Zalachenko hade g�mt sin egen f�rm�genhet. Han hade de resurser och den kompetens som fordrades f�r att driva verksamheten vidare. Det rationella skulle vara att g� d�rifr�n och inte se sig om. Om det var n�gonting Zalachenko hade inpr�ntat i honom s� var det att alltid bevara f�rm�gan att osentimentalt g� ifr�n en situation som k�ndes ohanterlig. Det var grundregeln f�r �verlevnad. Lyft inte ett finger f�r en sak som �r f�rlorad.
Hon var inte �vernaturlig. Men hon var bad news. Hon var hans halvsyster.
Han hade underskattat henne.
Ronald Niedermann slets mellan tv� viljor. En del av honom ville g� tillbaka och vrida nacken av henne. En del av honom ville forts�tta att fly genom natten.
Han hade passet och pl�nboken i bakfickan. Han ville inte g� tillbaka. Det fanns inget p� g�rden som han beh�vde.
Mer �n m�jligen en bil.
Han stod fortfarande och tvekade d� han s�g skenet fr�n billyktor n�rma sig p� andra sidan en h�jd. Han vred huvudet. Han kanske kunde ordna transport p� n�got annat s�tt. Allt han beh�vde var en bil f�r att kunna ta sig in till G�teborg.
F�r f�rsta g�ngen i sitt liv � �tminstone sedan hon l�mnat det tidigaste barnstadiet � var Lisbeth
Salander of�rm�gen att ta kommandot �ver sin situation. Genom �ren hade hon varit inblandad i slagsm�l, blivit utsatt f�r misshandel, varit f�rem�l f�r b�de statlig tv�ngsv�rd och privata �vergrepp. Hon hade tagit emot l�ngt fler snytingar mot b�de kropp och sj�l �n n�gon m�nniska ska beh�va uts�ttas f�r.
Men varje g�ng hade hon kunnat revoltera. Hon hade v�grat svara p� Teleborians fr�gor och n�r hon utsatts f�r n�gon form av fysiskt v�ld hade hon kunnat slinka undan och dra sig tillbaka.
Ett kn�ckt n�sben kunde hon leva med.
Men hon kunde inte leva med ett h�l i skallen.
Den h�r g�ngen kunde hon inte sl�pa sig hem till sin egen s�ng och dra t�cket �ver huvudet och sova i tv� dagar och sedan resa sig upp och �terg� till de dagliga rutinerna som om inget hade h�nt.
Hon var s� allvarligt skadad att hon inte p� egen hand kunde reda ut situationen. Hon var s� tr�tt att hennes kropp inte lydde hennes kommandon.
Jag m�ste sova en stund, t�nkte hon. Och pl�tsligt k�nde hon sig f�rvissad om att om hon sl�ppte taget och sl�t �gonen var sannolikheten stor att hon aldrig skulle vakna igen. Hon analyserade denna slutsats och konstaterade efter hand att hon inte brydde sig. Tv�rtom. Hon k�nde sig n�stan attraherad av tanken. Att f� vila. Att slippa vakna.
Hennes sista tankar gick till Miriam Wu.
F�rl�t mig, Mimmi.
Hon h�ll fortfarande Sonny Nieminens os�krade pistol i sin hand n�r hon sl�t �gonen.
Mikael Blomkvist s�g Ronald Niedermann i skenet fr�n str�lkastarna p� l�ngt h�ll och k�nde omedelbart igen honom. Det var sv�rt att missta sig p� en 205 centimeter l�ng blond j�tte som var byggd som en pansarbrytande robot. Niedermann viftade med armarna. Mikael bl�ndade ned och bromsade in. Han str�ckte ned handen i datorv�skans ytterfack och plockade upp den Colt 1911 Government som han hittat p� Lisbeth Salanders skrivbord. Han stannade drygt fem meter framf�r Niedermann och slog av motorn innan han �ppnade bild�rren.
�Tack f�r att du stannade�, sa Niedermann andf�tt. Han hade sprungit. �Jag har r�kat ut f�r ett � motorhaveri. Kan du ge mig lift in till stan?�
Han hade en m�rkligt ljus r�st.
�Visst kan jag se till att du kommer till stan�, sa Mikael Blomkvist. Han riktade vapnet mot Niedermann. �Ligg ned p� marken.�
Det fanns inget slut p� de pr�vningar Ronald Niedermann utsattes f�r denna natt. Han stirrade tvivlande p� Mikael.
Niedermann var inte det minsta r�dd f�r vare sig pistolen eller den figur som h�ll i den. D�remot hade han respekt f�r vapen. Han hade levt med vapen och v�ld i hela sitt liv. Han utgick fr�n att om n�gon riktade en pistol mot honom s� var den m�nniskan desperat och beredd att anv�nda den.
Han kisade med �gonen och f�rs�kte bed�ma mannen bakom pistolen, men str�lkastarna f�rvandlade honom till en m�rk skepnad. Polis? Det l�t inte som en polis. Poliser brukade identifiera sig. �tminstone var det s� de gjorde p� film.
Han bed�mde sina chanser. Han visste att om han gjorde en tjurrusning skulle han kunna ta vapnet. Men mannen med pistolen verkade kall och stod i skydd av bild�rren. Han skulle tr�ffas av minst en, kanske tv� kulor. Om han r�rde sig snabbt skulle mannen kanske missa eller i varje fall inte tr�ffa n�got vitalt organ, men �ven om han �verlevde skulle kulorna f�rsv�ra eller kanske till och med g�ra det om�jligt f�r honom att forts�tta flykten. Det var b�ttre att avvakta ett b�ttre tillf�lle.
�LIGG NER NU�, vr�lade Mikael.
Han flyttade mynningen n�gra centimeter och avlossade ett skott i dikesrenen.
�N�sta skott tr�ffar i kn�sk�len�, sa Mikael med h�g och tydlig bef�lsr�st.
Ronald Niedermann gick ned p� kn�, bl�ndad av str�lkastarljuset.
�Vem �r du?� fr�gade han.
Mikael str�ckte ned handen i f�rvaringsfacket i bild�rren och plockade fram ficklampan han hade k�pt p� bensinstationen. Han riktade ljusk�glan mot Niedermanns ansikte.
�H�nderna p� ryggen�, kommenderade Mikael. �S�ra p� benen.�
Han v�ntade tills Niedermann motvilligt lydde befallningen.
�Jag vet vem du �r. Om du g�r n�got dumt skjuter jag utan varning. Jag siktar mot lungan under skulderbladet. Du kan f�rmodligen ta mig � men det kommer att kosta.�
Han lade ned ficklampan p� marken och tog av sig sitt b�lte och formade det till en �gla, precis som han hade f�tt l�ra sig hos f�ltj�garna i Kiruna d� han gjorde milit�rtj�nsten tv� decennier tidigare. Han st�llde sig mellan den blonde j�ttens ben och tr�dde �glan runt hans armar och drog �t ovanf�r armb�garna. D�rmed var den v�ldige Niedermann i all praktisk bem�rkelse hj�lpl�s.
Och sedan d�? Mikael s�g sig omkring. De var absolut ensamma i m�rkret p� landsv�gen. Paolo Roberto hade inte �verdrivit d� han beskrivit Niedermann. Det var en bj�sse. Fr�gan var bara varf�r en s�dan bj�sse kom springande mitt i natten som om han var jagad av den onde sj�lv.
�Jag s�ker Lisbeth Salander. Jag antar att du tr�ffat henne.�
Niedermann svarade inte.
�Var finns Lisbeth Salander?� fr�gade Mikael.
Niedermann gav honom en underlig blick. Han begrep inte vad som h�nde denna bisarra natt d� allting verkade g� p� tok.
Mikael ryckte p� axlarna. Han gick tillbaka till bilen och �ppnade bagageluckan och hittade en bogserlina. Han kunde inte l�mna Niedermann bunden mitt p� v�gen och s�g sig omkring. Trettio meter l�ngre upp p� v�gen glittrade ett trafikm�rke i str�lkastarljuset. Varning f�r �lg.
�St� upp.�
Han satte mynningen p� vapnet mot Niedermanns nacke och ledde honom till varningsm�rket och tvingade ned honom i v�grenen. Han beordrade Niedermann att s�tta sig med ryggen mot stolpen. Niedermann tvekade.
�Det hela �r mycket enkelt�, sa Mikael. �Du m�rdade Dag Svensson och Mia Bergman. De var mina v�nner. Jag t�nker inte sl�ppa dig l�s h�r p� v�gen och antingen sitter du bunden eller s� skjuter jag dig i kn�sk�len. Ditt val.�
Niedermann satte sig. Mikael lade bogserlinan runt halsen och fixerade huvudet. Sedan anv�nde han arton meter lina f�r att surra fast j�tten runt �verkroppen och midjan. Han sparade en bit av repet s� att han kunde surra underarmarna mot stolpen och l�ste med n�gra rej�la seglarknopar.
N�r han var klar fr�gade Mikael �terigen var Lisbeth Salander befann sig. Han fick inget svar och ryckte p� axlarna och l�mnade Niedermann. Det var f�rst n�r han �terkom till sin bil som han k�nde adrenalinet fl�da och blev medveten om vad han just hade gjort. Bilden av Mia Bergmans ansikte flimrade framf�r hans �gon.
Mikael t�nde en cigarett och drack Raml�sa ur petflaskan. Han betraktade skepnaden i dunklet vid �lgskylten. Sedan satte han sig bakom ratten och konsulterade v�gkartan och konstaterade att han hade drygt en kilometer kvar till avtagsv�gen till Karl Axel Bodins g�rd. Han startade motorn och passerade Niedermann.
Han k�rde l�ngsamt f�rbi avtagsv�gen med skylten mot Gosseberga och parkerade intill en lada p� en skogsv�g hundra meter l�ngre norrut. Han tog pistolen och t�nde ficklampan. Han uppt�ckte f�rska hjulsp�r i leran och konstaterade att en annan bil hade st�tt parkerad p� platsen tidigare, men reflekterade inte n�rmare �ver uppt�ckten. Han promenerade tillbaka till avtagsv�gen till Gosseberga och lyste p� postl�dan. PL192 � K. A. Bodin. Han fortsatte l�ngs v�gen.
Det var n�stan midnatt d� han s�g ljusen fr�n Bodins g�rd. Han stannade och lyssnade. Han stod stilla i flera minuter men kunde inte h�ra n�got annat �n vanliga nattljud. Ist�llet f�r att ta v�gen rakt in p� g�rden gick han l�ngs kanten av �ngen och n�rmade sig byggnaden fr�n ladug�rdssidan. Han stannade vid g�rdsplanen trettio meter fr�n huset. Han var p� helsp�nn. Niedermanns spr�ngmarsch l�ngs v�gen antydde att n�got hade h�nt p� g�rden.
Mikael var halvv�gs �ver g�rdsplanen d� han h�rde ett ljud. Han snurrade runt och sj�nk ned till kn�st�ende med sitt vapen h�jt. Det tog honom n�gra sekunder att lokalisera ljudet till ett av uthusen. Det l�t som om n�gon j�mrade sig. Han r�rde sig snabbt �ver gr�splanen och stannade vid uthuset. D� han tittade runt h�rnet kunde han se att en lampa var t�nd inne i skjulet.
Han lyssnade. N�gon r�rde sig d�r inne. Han lyfte tv�rsl�n och petade upp d�rren och m�tte ett par skr�ckslagna �gon i ett blodigt ansikte. Han s�g yxan p� golvet.
�Herrejesusj�vlar�, mumlade han.
Sedan s�g han protesen.
Zalachenko.
Lisbeth Salander hade definitivt varit p� bes�k.
Han hade sv�rt att f�rest�lla sig vad som kunde ha h�nt. Han st�ngde snabbt d�rren igen och lade p� tv�rsl�n.
Med zalachenko i vedboden och Niedermann hopsurrad nere vid v�gen mot Sollebrunn gick Mikael raskt �ver g�rdsplanen till bostadshuset. Det var m�jligt att det fanns n�gon f�r honom ok�nd tredje person som kunde utg�ra en fara, men huset k�ndes �de, n�stan obebott. Han riktade vapnet mot marken och �ppnade f�rsiktigt ytterd�rren. Han kom in i en m�rk farstu och s�g en rektangel av ljus fr�n k�ket. Det enda ljud han kunde h�ra var en tickande v�ggklocka. D� han kom fram till k�ksd�rren s�g han omedelbart Lisbeth Salander p� k�kssoffan.
Ett kort �gonblick stod han som f�rstenad och betraktade den sargade kroppen. Han noterade att hon h�ll en pistol i handen som slappt h�ngde utanf�r soffkanten. Han gick l�ngsamt fram till henne och sj�nk ned p� kn�. Han t�nkte p� hur han hade hittat Dag och Mia och trodde f�r en sekund att hon var d�d. Sedan s�g han en liten r�relse i hennes br�stkorg och h�rde ett svagt rosslande andetag.
Han str�ckte fram handen och b�rjade f�rsiktigt lossa pistolen fr�n hennes hand. Helt pl�tsligt h�rdnade hennes grepp om kolven. Hon �ppnade �gonen i tv� smala strimmor och stirrade p� honom n�gra l�nga sekunder. Hennes blick var ofokuserad. Sedan h�rde han henne mumla med s� l�g r�st att han knappt kunde uppfatta orden.
Kalle J�vla Blomkvist.
Hon sl�t �gonen igen och sl�ppte pistolen. Han lade vapnet p� golvet och tog fram mobiltelefonen och slog numret till SOS Alarm.